Budgetunderlaget 2012-2014
2 (90) Budgetunderlaget 2012-2014 1. Hemställan... 3 1.1 Anslagsmedel... 3 1.2 Regelförändringar... 4 2. Utvecklingen på arbetsmarknaden... 6 2.1 Huvudscenario för åren 2012-2014... 6 2.2 Arbetsmarknadspolitiska utmaningar... 6 3. Arbetsförmedlingens inriktning... 12 3.1 Arbetsförmedlingens uppdrag... 12 3.2 Matchning huvuduppgiften... 13 3.3 Öka stödet till sökande som står långt från arbetsmarknaden... 14 3.4 Förbättra servicen till arbetsgivare som har svårt att rekrytera... 18 3.5 Se möjligheterna med generationsväxlingen och mångfald... 18 3.6 Säkerställa arbetslöshetsförsäkringen som en omställningsförsäkring... 19 3.7 Påskynda moderniseringen av Arbetsförmedlingen...20 3.8 Motverka felaktiga utbetalningar och bidragsbrott... 23 4. Förslag till regelförändringar...24 4.1 Behov av översyn...24 4.2 Deltagare i garantierna... 27 4.3 Personer med funktionsnedsättning och/eller en historik av ohälsa... 33 4.4 Arbetslösa som saknar en gångbar utbildning...44 4.5 Övriga förslag...46 5. Anslagen för perioden 2012-2014...48 5.1 Utgiftsområde 13. Integration och jämställdhet...48 5.2 Utgiftsområde 14. Arbetsmarknad och arbetsliv...50 5.3 Övriga medel som disponeras... 57 5.4 Internationellt utvecklingssamarbete...58 6. Övriga ekonomiska villkor...60 6.1 Låneram...60 6.2 Räntekontokredit... 61 6.3 Anslagskredit... 61 6.4 Bemyndiganderamar...62 7. Alternativa scenarier...63 7.1 Scenario med svagare efterfrågan på arbetskraft...63 7.2 Scenario med starkare efterfrågan på arbetskraft... 65 8. Bilagor... 67 Bilaga 8.1 Bemyndiganderamar (tkr)... 67 Bilaga 8.2 Låneram...68 Bilaga 8.3 Översikt över verksamhetens finansiering (tkr)...69 Bilaga 8.4 Avgifter...70 Bilaga 8.5 Förslag till regelförändringar...71
3 (90) 1. Hemställan 1.1 Anslagsmedel Mot bakgrund av de beräkningar och förslag till regelförändringar som görs i budgetunderlaget föreslår Arbetsförmedlingen: att medel för verksamhetens genomförande år 2012 2014 anvisas i enlighet med sammanställningen nedan. Förslagen finns beskrivna i kapitel fyra och förslag till förordningstexter finns i bilaga åtta. 2012 2013 2014 UO 13 Integration och jämställdhet 1:3 Etableringsersättning till vissa nyanlända 1 149 000 1 514 000 1 476 000 1:4 Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare 1 059 000 1 323 000 1 304 000 UO 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader 6 955 000 6 788 000 6 537 000 ap.1 Förvaltningskostnader för AF 6 487 000 6 221 000 5 967 000 ap.2 Nyanländas etablering 468 000 567 000 570 000 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 31 975 000 29 017 000 27 024 000 ap.1 Aktivitetsstöd 15 465 000 14 054 000 12 329 000 ap.2 Bidrag till arbetslöshetsersättning 14 363 000 13 681 000 12 471 000 ap.3 Statliga ålderspensionsavgifter 2 147 000 1 282 000 2 224 000 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 8 204 000 8 611 000 8 262 000 ap.1 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 8 204 000 8 611 000 8 262 000 1:4 Lönebidrag och Samhall m m 13 090 000 13 556 000 13 774 000 ap.1 Lönebidrag m.m. 13 090 000 13 556 000 13 774 000 Arbetsförmedlingen föreslår vidare att myndigheten för budgetåret 2012 får disponera en låneram på 550 miljoner kronor och en kredit på räntkontot på 550 miljoner kronor. Vidare föreslås att nuvarande procentsatser för anslagskrediten behålls 2012 och att bemyndiganderamar beviljas i enlighet med förslagen i detta budgetunderlag.
4 (90) 1.2 Regelförändringar Enligt Förordning (2000:606) om myndigheters bokföring 9 kap ska myndigheterna pröva ändamålsenligheten i de regler som styr verksamheten. Förslag till förändringar lämnas till regeringen för beslut. Arbetsförmedlingen önskar påpeka att det uppstår icke önskvärda effekter av politiken och vill visa på förändringar som kan bidra till bättre effekter på sysselsättning 0ch minskat utanförskap. Nedan följer ett antal sådana förslag till regelförändringar. Vad gäller önskan att genomföra de olika åtgärderna är detta ytterst en politisk fråga. Arbetsförmedlingen föreslår att ett utökat anställningsstöd riktas till deltagare i fas 3, kvalificeringstiden minskas till särskilt anställningsstöd för ungdomar som påbörjat jobb- och utvecklingsgarantin, arbetsträning och förstärkt arbetsträning används inom jobbutvecklingsgarantin för ungdomar, tydligare regler om begreppet likvärdiga anställningsförmåner utformas, ett nytt program införs med individanpassade arbetsförberedande insatser, den bidragsgrundande lönekostnaden för arbetsgivarstöden höjs för funktionsnedsatta med nedsatt arbetsförmåga från 16 700 kronor till minst 19 000 kronor, beloppsgräns för stöd till personligt biträde höjs från 60 000 kronor per år till 75 000 kronor, kostnadstaket för tolkstöd åt barndomsdöva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade höjs från 50 000 kronor till 150 000 kronor, anställda inom arbetslivsintroduktion får ta del av nystartsjobb utan att först kvalificera sig genom jobb- och utvecklingsgarantin, möjligheter ges till längre arbetsmarknadsutbildning för ungdomar som saknar gångbar utbildning, nyanlända som inte är målgrupp för etableringsreformen får ta del av förberedande insatser, möjlighet ges till att medfinansiering av metodutveckling inom ramen för EU-finasierade projekt och utöka möjligheten för återkallande gällande beslut/anvisning vid missföhållanden/misskötsel hos arbetsgivare. Vidare vill Arbetsförmedlingen uppmärksamma om förslag till regelförändringar i tidigare framförda budgetunderlag: att skärpta ersättningsvillkor införs vid återinträde i garantiprogrammen,
5 (90) om och när en person kan återinträda efter återkallelse i garantierna tydliggörs i förordningsskrivelse, lönebidrag eller trygghetsanställning efter återgång till arbete för anställda bör inkludera alla med tidsbegränsad sjukersättning, stöd till personligt biträde i kombination med utvecklingsanställning och trygghetsanställning ska kunna erbjudas, att särskilt introduktions och uppföljningsstöd kan kombineras med en utvecklingsanställning Därutöver hemställer Arbetsförmedlingen att en översyn av program och insatser genomförs med fokus på fas 3 i jobb- och utvecklingsgarantin och nystartsjobb, en ny förordning som reglerar Arbetsförmedlingens stöd till arbetsintegrerande sociala företag införs, och att Arbetsförmedlingen tilldelas särskilda medel för att påskynda modernisering av verksamheten i linje med utvecklingsstrategin 2015. Särskilt prioriterade förslag är regelförändringar som rör personer med kort och/eller ej gångbar utbildning, utökat anställningsstöd för personer i fas 3, föreberedande insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och/eller med en historik av ohälsa samt nyanlända utanför etableringsreformen. Arbetsförmedlingen anser att det också är angeläget att särskilda medel avdelas för att påskynda myndighetens modernisering.
6 (90) 2. Utvecklingen på arbetsmarknaden 2.1 Huvudscenario för åren 2012-2014 Arbetsförmedlingens bedömning av utvecklingen på arbetsmarknaden under perioden 2012-2014 baseras på prognosen från december 2010. Sedan hösten 2009 har arbetsmarknadsläget stadigt förbättrats. Sysselsättningen har successivt ökat, antalet lediga jobb på Arbetsförmedlingen har blivit fler och varslen har fallit tillbaka till en låg nivå. Förstärkningen på arbetsmarknaden väntas fortsätta under perioden 2011-2014, vilket leder till växande sysselsättning framförallt inom den privata tjänstesektorn och minskande arbetslöshet. Arbetslösheten bedöms falla från 8,4 procent 2010 till 7,8 respektive 7,5 procent 2011 och 2012. Under 2013 och 2014 väntas arbetslösheten sjunka ytterligare något. Utbudet av arbetskraft har ökat starkt de senaste åren. Detta beror på en ovanligt stor invandring men även på bland annat förändringarna i sjukförsäkringssystemet, vilket har medfört att allt färre personer står utanför arbetskraften på grund av sjukdom. Under de kommande åren förutses en mer återhållen tillväxt av arbetskraftsutbudet dels bedöms invandringsöverskottet bli mindre, dels sker en ovanligt stor pensionsavgång från arbetsmarknaden. Det finns tecken på en inbromsning av tillväxttakten i den globala ekonomin. Den kris som euroområdet går igenom med stora budgetunderskott och växande statsskulder i många länder, bedöms hålla tillbaka tillväxten i många år genom att politiken läggs om för att nedbringa underskotten via höjda skatter och minskade utgifter. Återhämtningen i USA har dessutom gått långsammare än väntat till följd av bland annat skuldtyngda hushåll, svag bostadsmarknad, hög arbetslöshet och ett mycket stort budgetunderskott. Tillväxtekonomierna i Asien, med Kina i spetsen, fortsätter dock att gå mycket bra. 2.2 Arbetsmarknadspolitiska utmaningar Trots en gynnsam utveckling på arbetsmarknaden kommer de arbetsmarknadspolitiska utmaningarna att vara stora under budgetperioden 2012-2014. Dessa kan sammanfattas enligt nedan. Risk för bestående strukturarbetslöshet Ökad arbetslöshet för utsatta grupper Risk för rekryteringsproblem Den pågående generationsväxlingen
7 (90) 2.2.1 Risk för bestående strukturarbetslöshet En av arbetsmarknadspolitikens viktigaste utmaningar är att minska strukturarbetslösheten. Många av dem som förlorade jobbet under krisen svarar inte upp mot de kompetenskrav som arbetsgivarna nu ställer. Samtidigt medför den demografiska utvecklingen under de kommande åren stora pensionsavgångar och ett svagt inflöde av ungdomar på arbetsmarknaden. För att undvika brist på arbetskraft krävs därför olika typer av insatser som gör de strukturarbetslösa matchningsbara på arbetsmarknaden. 2.2.2 Ökad arbetslöshet för utsatta grupper Det är avgörande att arbetsmarknadspolitiken riktar sina insatser till de grupper som har det svårast. Det är därför viktigt att identifiera de grupper som har svårt att etablera sig i arbetslivet. Dessa är: Personer med kort eller icke gångbar utbildning Utlandsfödda, främst utomeuropeiskt födda Personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och/eller med en historik av ohälsa Arbetslösa personer över 55 år Antalet arbetslösa inklusive programdeltagare med aktivitetsstöd som tillhör minst en av dessa grupper uppgick till cirka 225 000 personer i oktober 2010, vilket utgör mer än hälften av det totala antalet inskrivna arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd hos Arbetsförmedlingen. Det har skett en ökning med 100 000 personer i dessa grupper under de två senaste åren. Personer som samtidigt tillhör flera av grupperna är särskilt prioriterade och resurskrävande sökande. Trots en gynnsam utveckling på arbetsmarknaden finns det risk för att antalet personer i dessa grupper ökar även under 2011 och 2012. Antalet kommer att vara fortsatt stort under åren 2013 och 2014, även om vi då upplevt en längre period med positiv efterfrågeutveckling på arbetsmarknaden. Tidigare erfarenheter visar att dessa utsatta grupper har svårt att etablera sig i arbetslivet, trots långa perioder av stark efterfrågan på arbetskraft. Kort utbildning och/eller inte gångbar utbildning Personer med kort utbildning, det vill säga högst förgymnasial utbildning, har svårt att etablera sig i arbetslivet. Utvecklingen av antalet inskrivna vid Arbetsförmedlingen visar att de utan arbete och som har högst förgymnasial utbildning blir allt fler. Antalet arbetslösa (inklusive programdeltagare) med högst förgymnasial utbildning uppgick i oktober 2010 till cirka 110 000 personer, vilket är 45 000 fler än för två år sedan. Gruppen bedöms öka fram till och med 2012 och bedöms vara fortsatt stor under 2013 och 2014.
8 (90) Flertalet av de med kort utbildning möter en mycket kärv arbetsmarknad. Det brukar krävas att arbetslösheten bland de med starkare utbildningsbakgrund minskar kraftigt innan arbetslösheten bland de med högst förgymnasial utbildning kan börja minska. Det är viktigt att påpeka att flertalet av de korttidsutbildade har små möjligheter att finna ett arbete även under tider med stor brist på arbetskraft. Flera faktorer pekar mot ett fortsatt stort inflöde till Arbetsförmedlingen av korttidsutbildade utan arbete under de kommande åren: Genom att cirka 40 procent av den utomeuropeiska invandringen under de senaste åren har haft högst förgymnasial utbildning. Genom att 20-25 procent av varje årskull inte slutför sin gymnasieutbildning. Genom att närmare 30 procent av dem som överförs från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen har högst förgymnasial utbildning. Den allt starkare utvecklingen på arbetsmarknaden och den pågående generationsväxlingen kommer också att minska antalet ungdomar inskrivna vid Arbetsförmedlingen under de kommande åren. Denna utveckling kommer dock att nästintill uteslutande gynna ungdomar med en god utbildning. Den grupp ungdomar som inte gynnas av uppgången på arbetsmarknaden är de utan fullföljd gymnasieutbildning. Om andelen elever i gymnasieskolan som inte klarar skolan är oförändrad kommer cirka 60 000-75 000 ungdomar att lämna sin utbildning utan slutbetyg under de närmaste tre åren. I tider med förhållandevis låg arbetslöshet totalt sett utgör ungdomar med kort utbildning en större andel av de arbetslösa eftersom många av dessa ungdomar blir kvar i arbetslöshet även i konjunkturuppgångar. Bedömningen är att ungdomar med kort utbildning inskrivna vid Arbetsförmedlingen kommer att fortsätta öka under de närmaste åren. Utlandsfödda Invandringen till Sverige har varit stor och den utlandsfödda befolkningen i yrkesaktiv ålder har ökat med cirka 180 000 personer mellan hösten 2005 och hösten 2010. Men samtidigt har sysselsättningsgraden 1 för dem minskat och i synnerhet för utlandsfödda kvinnor. Sedan hösten 2005 har antalet utlandsfödda kvinnor (16-64 år) ökat med 100 000 personer och antalet sysselsatta ökat med 55 000. Det innebär att endast drygt hälften av detta befolkningstillskott föll ut i sysselsättning. Den kategori som har det svårast på arbetsmarknaden av de utlandsfödda är de utomeuropeiskt födda. Under de två senaste åren har antalet utomeuropeiskt 1 Andelen av befolkningen i yrkesaktiv ålder (16-64 år) som finns i sysselsättning
9 (90) födda inskrivna som arbetslösa (inklusive programdeltagare med aktivitetsstöd) fördubblats för att nu uppgå till cirka 80 000 personer. Antalet utomeuropeiskt födda som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen bedöms fortsätta öka fram till och med 2012. Gruppen bedöms vara fortsatt stor 2013 och 2014. Personer med funktionsnedsättning och/eller med en historik av ohälsa Antalet inskrivna vid Arbetsförmedlingen med någon form av funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga har ökat med 23 000 personer under de två senaste åren för att nu uppgå till cirka 162 000 (innefattar arbetslösa, programdeltagare samt övriga sökandekategorier). Detta är ett resultat av det försämrade läget på arbetsmarknaden men det är också ett resultat från överföringen av utförsäkrade från sjukförsäkringssystemet. Personer med en nedsatt arbetsförmåga har alltid haft svårt att hävda sig i konkurrensen på arbetsmarknaden. För denna grupp har ofta lönesubventionerade anställningar varit en väg in i arbetslivet. Andelen funktionsnedsatta med någon form av lönesubvention har dock under de två senaste åren sjunkit från lite över 50 procent till drygt 43 procent, vilket är ett resultat av fler inskrivna med funktionsnedsättning samt svårigheter att finna lönesubventionerade anställningar. Det svåra arbetsmarknadsläget för de med funktionsnedsättning återspeglas i tider utan arbete. Cirka 45 procent har varit utan arbete i mer än tre år under det senaste decenniet. En kraftig ökning noteras även bland dem som varit utan arbete i ett till tre år under motsvarande period. Överföringen av personer med funktionsnedsättning från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen fortgår under de kommande åren. Under åren 2012-2014 beräknas sammanlagt cirka 12 000 personer komma till Arbetsförmedlingen från Försäkringskassan. Under de kommande åren kommer också behovet av praktikplatser bland annat i fas 3 i jobb- och utvecklingsgarantin samt platser för lönebidrag att vara mycket stort. Det finns en stor risk att detta behov inte går att tillgodose och att det leder till att gruppen funktionsnedsatta inskrivna vid Arbetsförmedlingen ökar i antal och uppvisar allt längre tider utan arbete under åren 2012-2014. Arbetslösa personer över 55 år Befolkningen i åldrarna 55-64 år har under de senaste åren uppvisat en trendmässig ökning av arbetskraftsdeltagande och sysselsättningsgrad. Men för de arbetslösa i denna grupp är fortfarande problemen betydande, då gruppen präglas av långa sammanlagda tider utan arbete. Till skillnad från ungdomar är detta en grupp arbetslösa som i ett sent skede får ta del av en konjunkturuppgång.
10 (90) Av de cirka 60 000 som var arbetslösa (inklusive programdeltagare) i oktober 2010 hade cirka 25 000 sammanlagda tider utan arbete på mer än tre år under det senaste decenniet. Gruppen arbetslösa i åldrarna 55-64 år kommer även framöver att präglas av långa tider utan arbete även om antalet arbetslösa bedöms att minska under åren 2012-2014. Därmed finns det fortsatt stora behov av stöd för att hjälpa de äldre arbetslösa att åter etablera sig i arbetslivet. 2.2.3 Risk för rekryteringsproblem Antalet kvarstående lediga platser ökar Det kommer att ske många rekryteringar på arbetsmarknaden under åren 2012-2014, detta till följd av en relativt stark efterfrågan på arbetskraft och en pågående generationsväxling. Redan nu kommer signaler om att matchningen på arbetsmarknaden blivit något svårare. Detta kan utläsas av att antalet kvarstående lediga platser vid Arbetsförmedlingen ökar, vilket indikerar att vakanstiderna per ledig plats har stigit. Det finns mycket som talar för att rekryteringsproblemen kommer att öka stadigt framöver och vara relativt omfattande under åren 2012-2014. I början av en konjunkturuppgång brukar rekryteringsproblemen vara relativt små. Detta är särskilt tydligt inom näringar som drabbats hårt av konjunkturnedgången och därmed har en buffert av arbetslösa med efterfrågad kompetens. I takt med fortsatt stigande efterfrågan på arbetskraft kommer dock rekryteringsproblemen tillta och sprida sig till fler branscher och yrken. Den pågående generationsväxlingen kommer också leda till att rekryteringsproblemen blir mer omfattande än vid en mer normal generationsväxling. De ovanligt stora åldersavgångarna under de närmaste åren bedöms även skapa rekryteringsproblem i branscher som inte framöver väntas ha en sysselsättningstillväxt. 2.2.4 Den pågående generationsväxlingen hot och möjligheter Under de närmaste åren blir antalet nytillträdande ungdomar på arbetsmarknaden lägre än pensionsavgångarna. Det sker för första gången i modern tid och är en indikation på att tillgången på arbetskraft är på väg att begränsas. De riktigt stora åldersavgångarna sker fram till och med 2014 och enbart under åren 2012 till och med 2014 kommer cirka 308 000 åldersavgångar att ske. Exakt hur detta kommer att påverka arbetsmarknaden är idag omöjligt att överblicka, men enligt Arbetsförmedlingens bedömning är risken stor att denna utveckling leder till arbetskraftsbrist på vissa håll i landet.
11 (90) Generationsväxlingen är en utmaning och utfallet vi får avgörs helt av hur väl arbetsmarknaden klarar av att undvika att brist på arbetskraft uppstår. Den innebär ett hot, eftersom arbetskraften behövs för att klara produktionen och välfärden men också en möjlighet för individer och grupper som av olika skäl deltagit i arbetslivet i relativt begränsad grad. Det gäller bland annat utlandsfödda och personer med funktionsnedsättning. Behovet av insatser för att nå sysselsättningsmålet för dessa personer får därmed en extra valör genom generationsväxlingen. Generationsväxlingen leder till stora regionala och lokala skillnader. Minst påverkade av generationsväxlingen är storstadsregionerna medan stora delar av övriga landet påverkas mer, och då i synnerhet glesbygdsområden där det leder till att försörjningsbördan kommer att öka markant. Den högre försörjningsbördan slår extra hårt mot de regioner som har en nettoutflyttning av den yngre befolkningen.
12 (90) 3. Arbetsförmedlingens inriktning Detta kapitel beskriver hur Arbetsförmedlingen kommer att arbeta med uppdraget, under budgetperioden 2012-2014, uitfrån de prioriterade områdena. Arbetsförmedlingen kommer ytterligare att förstärka sitt arbete med matchningen mellan arbetssökande och lediga arbeten och tydligt fokusera resurerna på dem som står långt från arbetsmarknaden. Samtidigt kommer de egna metoderna och verktygen att ytterligare vässas så att den arbetsmarknadspolitiska verksamheten kan uföras effektivt på en arbetsmarknad i ständig förändring. 3.1 Arbetsförmedlingens uppdrag Det arbetsmarknadspolitiska uppdraget styrs av instruktionen för myndigheten där det anges att Arbetsförmedlingen ansvarar för den offentliga arbetsförmedlingen och dess arbetsmarknadspolitiska verksamhet. Arbetsförmedlingen ska verka för att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt genom att: effektivt sammanföra dem som söker arbete med dem som söker arbetskraft prioritera dem som befinner sig långt från arbetsmarknaden bidra till att stadigvarande öka sysselsättningen på lång sikt I Arbetsförmedlingens uppdrag ingår också att se till att arbetslöshetsförsäkringen fungerar som en omställningsförsäkring. Övriga uppgifter som samverkan, ledning, organisation, med mera beskrivs närmare i instruktionen. Arbetsförmedlingens uppdrag förtydligas även i andra förordningar som blir styrande för verksamheten. Prioriteringar och särskilda uppdrag för verksamhetsåret återfinns i budgetpropositioner och regleringsbrev. Arbetsförmedlingen har att säkerställa att kompletterande aktörer är en del i myndighetens tjänsteutbud, och fortsätter arbetet med att tillhandahålla valfrihetssystem i lämpliga delar av verksamheten. Det är Arbetsförmedlingen som ytterst ansvarar för alla tjänster kommer en arbetssökande till godo oavsett om de levereras av Arbetsförmedlingen eller av en kompletterande aktör. Utvecklingen på arbetsmarknaden ställer sammantaget stora krav på Arbetsförmedlingen som också har fått nya och resurskrävande uppgifter utifrån sjukförsäkringsreformen och etableringsreformen.
13 (90) Matchningen är Arbetsförmedlingens huvuduppdrag, och ju snabbare arbetsgivare och arbetssökande möts, desto högre blir sysselsättningen långsiktigt. Det är ett väl fungerande matchningsarbete mellan arbetssökande och lediga platser som gör det möjligt för Arbetsförmedlingens att uppnå målen i olika delar av arbetet. Matchningsarbetet som helhet behöver därför utvecklas under budgetperioden. Arbetsförmedlingens inriktning syftar sammantaget till att förbättra matchningen på arbetsmarknaden för att minska obalanserna både på kort och lång sikt. Under budgetperioden 2012-2014 kommer Arbetsförmedlingen att prioritera följande: Öka stödet till sökande som står långt från arbetsmarknaden Förbättra servicen till arbetsgivare som har svårt att rekrytera Se möjligheterna med generationsväxlingen och mångfald Säkerställa arbetslöshetsförsäkringen som en omställningsförsäkring Påskynda moderniseringen av Arbetsförmedlingen Öka insatserna för att säkerställa att felaktiga utbetalningar inte görs och motverka bidragsbrott 3.2 Matchning huvuduppgiften Arbetsförmedlingens huvuduppgift är att medverka till en effektiv matchningsprocess mellan arbetssökande och lediga arbeten på arbetsmarknaden. Genom att medverka till att korta arbetslöshetstider och vakanstider bidrar Arbetsförmedlingens verksamhet till vinster för samhället, företag och enskilda individer. Matchningsarbetet bidrar inte bara till att underlätta för arbetsgivarna att få arbetskraft, utan det är också ett väl fungerande matchningsarbete som möjliggör att personer som har svårt att få ett arbete anställs. Infrastrukturella insatser Matchningseffektiviteten gynnas av att de arbetssökande lätt kan hitta tillförlitlig information om lediga arbetet och att arbetsgivare kan få en pålitlig och relevant bild av utbudet på arbetskraft. Det är därför viktigt att Arbetsförmedlingen fångar upp och publicerar en så stor del av informationen om lediga platser som möjligt. En del i detta arbete är att tillhandahålla väl fungerande tjänster på internet, som till exempel Platsbanken och Mitt CV. Arbetsförmedlingens möjligheter att påverka matchningsprocessen gynnas av en god och relativt detaljerad kunskap om efterfrågan. Detta kräver väl fungerande och förtroendefulla kontakter med arbetsgivarna och kunskap om förhållanden hos arbetsgivaren. Arbetsgivarkontakterna förutsätter också en ingående kunskap om de arbetssökandes kvalifikationer och förutsättningar.
14 (90) Aktivt deltagande i matchningsprocessen med kunden i centrum Det är genom att tidigt fånga upp arbetsgivarens behov av arbetskraft som Arbetsförmedlingen kan bidra till att arbetssökande som av olika anledningar har svårare att få jobb blir prövade för arbete och aktivt kommer in i matchningsprocessen Arbetsförmedlingen kan också på olika sätt stimulera arbetsgivaren att göra val som annars inte skulle ha kommit till stånd. Det är också genom att tidigt fånga upp arbetsgivarnas behov av arbetskraft och ha goda kunskaper om de arbetssökandes kompetenser som Arbetsförmedlingen kan underlätta för arbetsgivare som har svårt att rekrytera. Arbetsförmedlingen arbetar även genom att med olika insatser stödja arbetssökande att bli mer matchningsbara på arbetsmarknaden, vilket bidrar till att öka arbetskraftsutbudet på arbetsmarknaden. I arbetet med matchningsuppdraget är den främsta framgångsfaktorn att sätta kunden i centrum. Arbetsförmedlingen arbetar därför utifrån tio tjänster varav åtta vänder sig till arbetssökande och två till arbetsgivare. Kopplat till varje tjänst finns ett antal kvalitetssäkrade metoder. Tjänsterna utformas utifrån individens behov och sker i en process. Strävan efter balans på delarbetsmarknader För att bidra till en effektiv matchning på arbetsmarknaden arbetar Arbetsförmedlingen, utöver att skapa en väl fungerande infrastruktur på arbetsmarknaden och att aktivt delta i matchningsprocessen, även med att skapa förutsättningar för balans på olika delarbetsmarknader. Genom aktiva vägledningsinsatser mot bakgrund av bland annat tillförlitliga prognoser om arbetsmarknadens utveckling kan Arbetsförmedlingen bidra till att skapa bättre balans mellan utbud och efterfrågan på olika delarbetsmarknader. Det är också viktigt att det finns ett fungerande informationsutbyte mellan Arbetsförmedlingen, arbetsgivare och olika utbildningsanordnare för att på sikt förse arbetsmarknaden med den kompetens som behövs för att uppnå balans. 3.3 Öka stödet till sökande som står långt från arbetsmarknaden Ett ökat antal personer som står långt från arbetsmarknaden innebär att en stor andel återfinns inom jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgarantin för ungdomar.
15 (90) Arbetsförmedlingens största program med flest deltagare är jobb- och utvecklingsgarantin. Deltagarna i jobb- och utvecklingsgarantin är en heterogen grupp som har varit borta från arbetsmarknaden länge. Syftet med jobb- och utvecklingsgarantin är att erbjuda individuellt utformade insatser för att deltagarna så snabbt som möjligt ska komma ut i arbete. Programmet är indelat i tre faser. Arbetsförmedlingen fortsätter utvecklingsarbetet i syfte att begränsa inflödet till programmet genom att fler får arbete innan de blir aktuella för programmet. Men även för att förbättra innehåll och uppföljning i de olika faserna samt öka utflödet. Stor vikt ligger vid att öka andelen som får del av arbetsförlagda aktiviteter. Det har skett en förskjutning i garantin som innebär att allt fler deltagare har deltagit så länge att de har kommit in i fas 3. En person i jobb- och utvecklingsgarantin i fas 3 har i genomsnitt varit inskriven vid Arbetsförmedlingen åtta år. Medelåldern på deltagarna är drygt 50 år och antalet med registrerat funktionshinder är överrepresenterat (period 2000-12 2010-11). För att stimulera ett ökat utflödet från fas 3 föreslår Arbetsförmedlingen ett särskilt förhöjt anställningsstöd. Syftet med jobbgarantin för ungdomar är att tidigt erbjuda ungdomar särskilda insatser så att de så snabbt som möjligt får arbete eller påbörjar utbildning. Att motverka den höga ungdomsarbetslösheten och korta ungdomars tid i arbetslöshet är en viktig del av arbetsförmedlingens arbete. Jobbgaranti för ungdomar skiljer sig från andra liknande program genom att målet inte enbart är arbete utan också att få ungdomar att påbörja eller återgå till utbildning. Arbetsförmedlingens arbete med ungdomar ska präglas av långsiktighet och vara förebyggande genom informationsinsatser, vägledning och se till att servicen finns att tillgå även för ungdomar som inte är utan arbete. Arbetsförmedlingen ska också arbeta gentemot arbetsgivarna för att öka deras intresse att anställa ungdomar eller ta emot ungdomar i arbetsmarknadspolitiska program. Arbetet med ungdomar ska kännetecknas av kedjor av insatser utan att det leder till inlåsningseffekter. Arbetsförmedlingen kommer att använda de verktyg som finns för att motivera och underlätta för ungdomar med bristfällig utbildning att återuppta studier. För att utveckla och förbättra kvalitén i programmet, så att deltagarna får det stöd de behöver från Arbetsförmedlingen, ska fokus öka på att insatserna i ännu högre grad individanpassas. Utbildningarna behöver dessutom anpassas till ungdomar med en funktionsnedsättning.
16 (90) Många deltagare i jobbgarantin för ungdomar har svårt att komma ut på arbetsmarknaden eftersom de saknar en gångbar utbildning som efterfrågas. Många kommer från socioekonomiskt svaga grupper utan studietradition. Andra kan vara skoltrötta och har en negativ erfarenhet av utbildning från det reguljära skolväsendet. De utbildningar Arbetsförmedlingen idag kan erbjuda dessa ungdomar är inte tillräckliga. Många av dem har behov av att kunna delta i samma arbetsmarknadsutbildningar som vuxna arbetslösa. För ungdomar som har fyllt 20 år, föreslår Arbetsförmedlingen att regelverket förändras så att de som saknar en gångbar utbildning kan få en längre arbetsmarknadsutbildning eller en yrkesutbildning med aktivitetsstöd utifrån individuella behov. De utbildningar som erbjuds bör ha en tydlig koppling till en arbetsplats och varvas med praktikperioder. Personer med funktionsnedsättning och/eller en historik av ohälsa Arbetsförmedlingen är strategisk myndighet med ansvar för att förverkliga regeringens uppdrag med den nationella handlingsplanen för funktionshinderspolitiken. Arbetsförmedlingen har tagit fram nya delmål utifrån inriktningsmålen för arbetsmarknadspolitiken. Arbetsförmedlingen har en viktig roll i arbetet med att ge personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga möjlighet att få arbete med eller utan stöd. Arbetsförmedlingen kommer att prioritera arbetet med att få fler arbetsgivare att anställa arbetssökande med funktionsnedsättning samt att fortsätta arbetet för att uppnå en jämnare könsfördelning avseende de särskilda insatserna för målgruppen. Sjukförsäkringsreformen och etableringsreformen har medfört att Arbetsförmedlingen har fått fler sökande med komplexa problembilder som kräver individuellt utformade insatser från specialister och arbetsförmedlare och arbetet är därför resurskrävande. Arbetsförmedlingen har under det första året med arbetslivsintroduktionen utvecklat arbetsformer för att ge tidigare sjukskrivna möjlighet att prova på ett nytt arbete eller utbildning. Programmet arbetslivsintroduktion kan som längst pågå i tre månader. Efter denna tremånadersperiod har många personer fortsatt stora behov av individuellt stöd och olika typer av anpassningar. De behöver tid att utveckla sin arbetsförmåga. Ett för Arbetsförmedlingen mycket angeläget förslag är att höja den bidragsgrundande lönekostnaden för lönebidrag. Gapet mellan den bidragsgrundande lönekostnaden och det allmänna löneläget har blivit allt större under åren. Andra lönesubventionerade program till andra målgrupper tränger undan de program som riktas till personer med en
17 (90) funktionsnedsättning. Det finns även en uppenbar risk att en person med nedsatt arbetsförmåga får en lägre ingångslön och en sämre löneutveckling än övriga arbetstagare. Arbetsförmedlingen föreslår även att ett nytt program införs med individanpassade arbetsförberedande insatser i tolv månader som riktar sig till sökande med lång tids arbetslöshet exempelvis unga vuxna med diffus problematik, nyanlända med stödbehov eller sökande med långvarigt beroende av försörjningsstöd. Arbetsförmedlingen har i uppdrag att bidra till fler och växande sociala företag. De sociala företagen erbjuder möjligheter till ett aktivt arbetsliv för personer som av olika orsaker har svårt att etablera sig. Det är exempelvis personer med funktionsnedsättningar som medför nedsatt arbetsförmåga och/eller personer med mycket lång bortavaro från arbetsmarknaden. Det regelsystem som Arbetsförmedlingen har idag är inte anpassade till att starta ett socialt företag. Arbetsförmedlingen föreslår att en ny förordning inrättas som reglerar Arbetsförmedlingens stöd till de arbetsintegrerande sociala företagen. Program som riktar sig till funktionsnedsatta med nedsatt arbetsförmåga bör generellt kunna användas mera flexibelt exempelvis vad avser tid och innehåll. Nyanlända invandrare Lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare trädde i kraft i december 2010, och då fick Arbetsförmedlingen ett samordnande ansvar för att påskynda vissa nyanländas arbetsmarknadsetablering. Arbetsförmedlingen har ett särskilt ansvar för att nyanlända invandrare erbjuds insatser som främjar en snabb och effektiv etablering på arbetsmarknaden och ska inom ramen för detta uppdrag vara samordnande, stödjande och pådrivande i förhållande till övriga berörda parter. Arbetsförmedlingen ska utveckla arbetet för att fler nyanlända invandrare ska komma i arbete eller påbörja en reguljär utbildning. Samverkan för att effektivisera och påskynda inträdet på arbetsmarknaden ska vidareutvecklas på alla nivåer. Arbetsförmedlingens insatser och program ska finnas tillgängliga så tidigt som möjligt efter beviljat uppehållstillstånd och insatserna ska kunna erbjudas parallellt med undervisning i svenska för invandrare. För att påskynda etableringen på arbetsmarknaden föreslår Arbetsförmedlingen att tidsgränserna och kvalificeringstiderna i programförordningen vidgas till att också inkludera alla nyanlända som är korttidsutbildade (max sex års utbildning i hemlandet) ska komma ifråga för arbetspraktik och/eller förberedande insatser insatser som idag tillkommer långtidsinskrivna invandrare eller personer med funktionsnedsättning med nedsatt arbetsförmåga.
18 (90) 3.4 Förbättra servicen till arbetsgivare som har svårt att rekrytera För att lyckas med matchningsarbetet när fler arbetsgivare får svårt att rekrytera, och många inskrivna står långt från arbetsmarknaden, måste Arbetsförmedlingen inrikta sitt arbete på att utveckla goda företagskontakter och kunskaper om utvecklingen inom branscher och yrken. Företagens behov och möjligheter är grunden för matchningsarbetet. Arbetsförmedlingen kommer sålunda att ytterligare intensifiera och förstärka arbetet med offensiva företagsrelationer. Tjänsterna gentemot arbetsgivare kommer att förtydligas, inte minst via Internet, för att på olika sätt underlätta deras rekryteringsarbete och kontakter med Arbetsförmedlingen. Ambitionen är att varje arbetsgivare ska få en egen kundansvarig som lär känna företaget, dess utveckling och rekryteringsbehov, liksom vilka möjligheter företaget har att ta emot sökande med särskilda behov. När efterfrågan på arbetskraft ökar blir det extra viktigt för Arbetsförmedlingen att hitta platser som inte utannonseras genom att kontakta arbetsgivare utifrån enskilda sökandes behov. För att kunna möta arbetsgivarnas behov måste Arbetsförmedlingen också ha goda kunskaper om de sökandes kompetenser. Under perioden kommer Arbetsförmedlingen arbeta med att utveckla arbetssätt och organisation så att kunskaper om arbetsgivarnas behov och arbetssökandes kompetenser blir än mer transparent, och matchningsarbetet ännu effektivare. För att underlätta den långsiktiga matchningen på arbetsmarknaden kommer Arbetsförmedlingen att ytterligare utveckla sitt samarbete med arbetsgivare och utbildningsväsendet. 3.5 Se möjligheterna med generationsväxlingen och mångfald Generationsväxlingen leder inte till en generell brist på arbetskraft. Däremot förvärrar den de tidigare regionala och yrkesmässiga obalanserna på arbetsmarknaden, och bidrar till att det uppstår arbetskraftbrist på vissa områden och fortsatt hög arbetslöshet på andra. Detta innebär både möjligheter och utmaningar och ökar kravet på rörlighetsbefrämjande insatser. Generationsväxlingen ger särskilt möjligheter för många som idag står utanför arbetsmarknaden och det är en stor utmaning för Arbetsförmedlingene att göra så många som möjligt av dem anställningsbara. Arbetsförmedlingens verksamhet bidrar till att öka mångfalden och motverka diskrimineringen i arbetslivet. Det innebär att Arbetsförmedlingen tillvaratar kompetens oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk
19 (90) tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Arbetet är viktigt och leder till en förbättrad matchning, integration och arbetskraftsförsörjning på arbetsmarknaden - vilket är nödvändigt inte minst inför den kommande generationsväxlingen, men också ur den enskilda individens perspektiv. 3.6 Säkerställa arbetslöshetsförsäkringen som en omställningsförsäkring I Arbetsförmedlingens uppdrag ingår att säkerställa att arbetslöshetsförsäkringen fungerar som en omställningsförsäkring. För att kvalificera sig för arbetslöshetsersättning ska den arbetssökande uppfylla vissa villkor. Om dessa villkor inte anses uppfyllda ska Arbetsförmedlingen vidta åtgärder. I Arbetsförmedlingens uppdrag ingår att tillhandahålla information om villkoren i arbetslöshetsförsäkringen. Arbetslöshetsförsäkringen är en omställningsförsäkring vilket innebär att den arbetssökande aktivt ska verka så att han eller hon så snabbt som möjligt finner ett nytt arbete. Arbetsförmedlingens uppdrag är att informera, stödja samt kontrollera om den arbetssökande uppfyller villkoren i arbetslöshetsförsäkringen. Arbetsförmedlingen ska genom en underrättelse informera berörd arbetslöshetskassa när förhållanden som kan påverka en arbetssökandes rätt till arbetslöshetsersättning kommer till Arbetsförmedlingens kännedom. Arbetslöshetsersättning kan utgå till arbetslösa, deltidsarbetslösa och tillfälligt timanställda. Andelen arbetslösa med ersättning har minskat från cirka 70 procent i januari 2006 till cirka 40 procent i juli 2010. För att säkerställa att arbetslöshetsförsäkringen fungerar som en omställningsförsäkring kommer Arbetsförmedlingen under budgetperioden intensifiera arbetet med den interna styrningen och kontrollen av arbetet med arbetslöshetsförsäkringen. Huvuddragen i insatserna är lokala handlingsplaner på varje arbetsförmedlingskontor, ärendegranskning för att kontrollera att regelverket följs och att ta fram stödmaterial i syfte att följa upp handläggningens kvalitet. Arbetsförmedlingen har också påbörjat ett utvecklingsarbete med indikatorer för att kunna följa utvecklingen av arbetet med kontrollfunktionen och att kunna följa upp resultat av genomförda insatser.
20 (90) 3.7 Påskynda moderniseringen av Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen är en myndighet som ständigt utvecklas och förändras och som successivt anpassar sin organisation, verktygen och metoderna till förändringarna på arbetsmarknaden och till nya uppdrag och förutsättningar. Här nedan följer några exempel på pågående arbete i det syftet. Under budgetperioden 2012-2014 kommer Arbetsförmedlingen att gå vidare med att utveckla och implementera profilieringsmetoden som syftar till att öka precisionen i bedömningar av vilka arbetssökande som riskerar långa inskrivningstider och därmed bör komma ifråga för tidiga insatser 2. Arbetsförmedlingen kommer också fortsätta att utveckla ärendehanteringssystemet, utformat så att behörigheter till personuppgifter begränsas utifrån arbetsuppgifter samt i enlighet med Datainspektionens rekommendationer. För att underlätta matchningen kommer Arbetsförmedlingen att fortsätta arbetet med att förbättra tillgängligheten till service bland annat genom att utveckla arbetssätt och logistik, förlänga öppettider samt i övrigt öka tillgängligheten för kunder och medarbetare oavsett funktionsförmåga. Det handlar också om att säkerställa att alla arbetssökande, oavsett var de bor i landet, snabbt kan få tillgång till Arbetsförmedlingens tjänster och samlade kompetens. Detta görs bland annat genom ytterligare utbyggnad av distansservicekontor, kundtjänstverksamheten och nationella nätverk av bransch- och yrkesexperter som kan ge service på distans. I matchningsarbetet utgör de kompletterande aktörerna ett viktigt inslag. Arbetsförmedlingen förutser ett ökat inslag av tjänster riktade till kunder som levereras av andra aktörer än Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingens hållning är att dessa tjänster i än högre grad ska tillhandahållas på ett sådant sätt att kunden kan göra ett aktivt val av tjänsteleverantör. Arbetsförmedlingen har sedan ett par år byggt upp en viss lokal- och tjänstesamverkan med Försäkringskassan, Skatteverket och Pensionsmyndigheten. Ökad myndighetssamverkan har en stor utvecklingspotential, där samordning av myndigheternas infrastruktur och tjänsteleveranser kan förenkla medborgarnas tillgänglighet till en samlad myndighetsservice och samtidigt uppnå stora gemensamma kostnadsfördelar. Arbetsförmedlingen har också, utifrån tillgänglighetsuppdraget inom funktionshinderspolitiken, ett övergripande ansvar att se till att verksamhet, 2 Arbetsförmedlingens profileringsmodeller bygger på statistiska metoder för att skatta risken för långtidsarbetslöshet som utvecklats av Institutet för Arbetsmarknadspolitisk Utvärdering.