Fiskevårdsplan för Rössjöholmsån 2005

Fiskevårdsplan för Rössjöholmsån 2005 Ängelholms Sport- och Fiskevårdsförening Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post: eklov@fiskevard.se www.fiskevard.se

Fiskevårdsplan Rössjöholmsån 2005 Eklövs Fiske & Fiskevård Innehåll 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Fisk- och kräftförekomst 6 3.1 Elfiske 7 4 Tidigare fiskevårdsåtgärder 13 5 Biotopinventering 14 6 Åtgärdsförslag 16 6.1 Rössjöholmsån 16 6.2 Kägleån 17 7 Beräkning av smoltproduktion 18 8 Referenser 19 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Provfiske Rössjöholmsån och Kägleån Kartering vattenbiotop Vandringshinder CD med data från biotopkartering och foto 2

Fiskevårdsplan Rössjöholmsån 2005 Eklövs Fiske & Fiskevård 1 Sammanfattning I Rössjöholmsån och i tillflödet Kägleån förekommer havsvandrande bestånd av öring och lax. I Rössjöholmsån finns inga definitiva vandringshinder, lax och havsöring kan vandra upp till Rössjön. I Kägleån kan vandrande bestånd komma upp till Stendalsmölla, vilket utgör ett definitivt vandringshinder. Dessa bestånd har visat på en positiv utveckling med relativt höga tätheter av lax- och öringungar under senare år. I Rössjöholmsån och i Kägleån finns ett stort antal kraftverksdammar och äldre kvarndammar, vilka kan utgöra partiella vandringshinder för fisk. I Rössjöholmsåns övre delar har omfattande dikningsarbeten utförts. Dikningarna syftade till att sänka grundvattennivån, för att få omgivande fuktmarker tillgängliga för uppodling. I Rössjöholmsåns och i Kägleåns nedre delar sker ett populärt sportfiske, inom fiskevårdsområdet Rönneåns nedre fvo. I Rössjöholmsån och Kägleån har 11 olika kräft- och fiskarter påträffats, de vanligast förekommande är öring, lax, ål och lake. Sandkrypare, som är en ovanlig art för regionen, har registrerats vid provfiske i åarnas nedre delar. Ålen som är rödlistad förekommer i Rössjöholmsån på flera lokaler. Flodkräfta har tidigare funnits, arten har försvunnit på grund av kräftpest, idag förekommer signalkräfta på några områden. Total smoltproduktion för havsvandrande bestånd i Rössjöholmsån och Kägleån har vid nuvarande förhållande beräknats till ca 3800 öringsmolt och ca 6100 laxsmolt. Under 2005 har biotopinventering och elfiske utförts i Rössjöholmsån och Kägleån. Med underlag från dessa undersökningar har en fiskevårdsplan tagits fram. I planen ingår även tidigare fiskundersökningar och fiskevårdsåtgärder. Tillsammans utgör detta underlag på föreslagna fiskevårdsåtgärder. 3

Fiskevårdsplan Rössjöholmsån 2005 Eklövs Fiske & Fiskevård 2 Inledning Rössjöholmsån, ett av Rönneåns större tillflöde, avvattnar ett flertal sjöar uppströms Munka Ljungby och rinner genom ett omväxlande kulturlandskap. Dominerande markanvändning intill vattendraget är betesmark, åker och skogsbruk. I Rössjöholmsån, längs hela åns sträckning, på ström- och forspartier, förekommer havsvandrande bestånd av öring och lax. I Kägleån förekommer vandrande bestånd av öring och lax upp till ett definitivt vandringshinder vid Stendalsmölla, belägen 12.6 km från Kägleåns utflöde i Rössjöholmsån. Uppströms Stendalsmölla förekommer stationär öring, beståndet är relativt opåverkat. Tidigare har det funnits flodpärlmussla i Kägleåns övre delar, enligt lokalt boende ska musslorna ha försvunnit på 1970-talet i samband med att motorvägen byggdes över Hallandsåsen. I Rössjöholmsåns nedre delar och i Kägleån finns ett fiskevårdsområde, Rönneåns nedre fvo, som ansvarar för fisket och fiskevården inom denna del av ån. Fiskevårdsplanen berör Rössjöholmsån från dess utlopp i Rönne å upp till Rössjön samt Kägleån (Karta 2.1). Karta 2.1 Översiktlig karta som visar Rönneåns vattensystem med Rössjöholmsån och Kägleån. 4

Fiskevårdsplan Rössjöholmsån 2005 Eklövs Fiske & Fiskevård Vattenmiljön för fisken förändras längs med ett vattendrag beroende på lutning (fallhöjd), jordarter och berggrund, omgivande vegetation samt beskuggning. Olika fiskarter har olika preferenser för sin miljö, vilket också kan variera under fiskens olika livsstadier. I Rössjöholmsån och Kägleån leker öringen under hösten och vintern (oktober-december) och är beroende av ett grusigt, stenigt material med lite inslag av finare material som silt och sand för sin lek. Laxen leker som regel något tidigare än öringen i oktober november. Storleken av lämpliga lek- och uppväxtområden kan vara en begränsande faktor för populationsstorleken för laxartad fisk. För vandrande bestånd är det som regel uppväxtområdets storlek som är begränsande medan det för stationära bestånd oftast är antalet lekfiskar som är avgörande för beståndets storlek. Detta medför att tätheten av öring skiljer sig mellan stationära och vandrande bestånd, med ca 10 gånger högre täthet av årsungar i vandrande bestånd jämfört med stationära (tabell 2.1). Tabell 2.1. Värden på öringtäthet i Skånska vattendrag uppdelat på vandrande och stationära bestånd (data från Elfiskeregistret, 050210). Tätheterna anges i antal per 100 m 2. Vandrande bestånd Stationära bestånd Vattendragsbredd < 2 m 2-4 m 4-8 m > 8 m < 2 m 2-4 m 4-8 m > 8 m Öring 0+ 228.1 111.3 58.4 33.6 23.3 16.3 10.2 4.9 Öring > 0+ 51.2 29.6 16.4 8.6 30.5 17.6 9.7 5.5 Antal arter 2 2.6 3.7 4.3 1.6 2.3 3.1 4.1 Antal elfisken 168 261 200 181 56 155 124 70 För att i ett längre tidperspektiv kunna arbeta kostnadseffektivt med fiskeoch vattenvård i Rössjöholmsån behövs ett underlag för hur vattenbiotoperna ser ut längs med vattendraget. Det har därför utförts en biotopinventering under sommaren och hösten 2005 i Rössjöholmsån och Kägleån. Målsättningen är att bedriva en långsiktig förvaltning av fiskevården i Rössjöholmsån och Kägleån. På uppdrag av Ängelholms Sport och Fiskevårdsförening har Eklövs Fiske & Fiskevård tagit fram en plan för fiskevården i Rössjöholmsån och Kägleån. I planen ingår redovisning av fiskundersökningar, biotopinventering och kartläggning av vandringshinder. Denna rapport redovisar förutsättningar, resultat och slutsatser avseende detta arbete. Ängelholms Sport och Fiskevårdsförening har finansierat fiskevårdsplanen med medel från Länsstyrelsen i Skåne. 5

Fiskevårdsplan Rössjöholmsån 2005 Eklövs Fiske & Fiskevård 3 Fisk- och kräftförekomst I Rössjöholmsån och Kägleån förekommer ett relativt stort antal kräft- och fiskarter. Totalt har 11 olika arter påträffats (tabell 3.1). De vanligast förekommande är öring, lax, ål och lake (figur 3.1). Ålen tas upp i gällande svenska rödlista som sällsynt och klassas som akut hotad (CR) (Gärdenfors 2005). I Rössjöholmsåns hela sträckning och i Kägleån upp till vandringshindret vid Stendalsmölla förekommer lax och havsvandrande öring. Andra arter som förekommer mer sporadiskt är abborre, elritsa, gädda, mört, nejonöga, sandkrypare och signalkräfta (tabell 3.1). Sandkrypare är en ovanlig art, den var tidigare rödlistad och förekommer endast i fyra vattendragsystem i Skåne (Kävlingeån, Saxån, Rönne å och Helge å). I Sverige råder fångstförbud för sandkrypare (Fiskeriverket 2006). I Rössjöholmsån har arten påträffats i åns nedre delar vid Östra Kvarn och Kägleåns nedre delar (bilaga 1). Nejonöga tillhör gruppen rundmunnar, som är broskfiskar och anses vara primitivare än benfiskar. Genetiska undersökningar under senare tid antyder ett nära släktskap mellan bäcknejonöga (Lampetra fluviatilis) och flodnejonöga (Lampetra planeri), så nära att de kanske bör räknas som samma art (Degerman, Magnusson, Sers 2005). I denna rapport anges därför endast släktnamnet nejönöga (Lampetra spp). Uppströms Rössjöholmsån i Rössjön har ytterligare några arter registrerats, benlöja, braxen, siklöja och gös (Fiskeriverket 2006). Tidigare förekom flodkräfta i Rössjöholmsån, kräftpest har slagit ut arten och idag förekommer signalkräfta på några lokaler inom vattensystemet. Signalkräftan är införd i Sverige, kommer ursprungligen från USA, arten har sannolikt spridits från dammar inom vattensystemet där signalkräfta har planterats ut. Tabell 3.1 Sammanställning av registrerade kräft- och fiskarter från elfiskeundersökningar 1990-2005 i Rösjöholmsån och Kägleån. Data från elfiskeregistret och provfiske 2005 (bilaga 1). Art Rössjö- Kägleholmsån ån Abborre (Perca fluviatilis) X Elritsa (Phoxinus phoxinus) X X Gädda (Esox lucius) X Lake (Lota lota) X Lax (Salmo salar) X X Mört (Rutilus rutilus) X Nejonöga (Lampetra spp) X X Sandkrypare (Gobio gobio) X X Signalkräfta (Pasifastacus leniusculus) X X Ål (Anguilla anguilla) X X Öring (Salmo trutta) X X Antal arter 11 7 6

Fiskevårdsplan Rössjöholmsån 2005 Eklövs Fiske & Fiskevård 3.1 Elfiske De första elfiskeundersökningarna i Rössjöholmsån och Kägleån utfördes i mitten av 1960-talet av Lunds Universitet (Åbjörnsson, Brönmark, Eklöv 1999). Elfiske under senare tid har utförts av Länsstyrelsen och olika fiskevårdskonsulter. I Rössjöholmsån och i Kägleån utförs elfiske regelbundet på fyra lokaler. På två av dessa ingår provfisket i Rönneåns recipientkontroll, i Rössjöholmsån vid Dalamölla och i Kägleån vid Annelund. Under 2005 utfördes elfisken på 14 lokaler i Rössjöholmsån (9 lokaler) och i Kägleån (5 lokaler), resultat från varje lokal redovisas i bilaga 1. Syftet med elfiskena har varit att undersöka fiskfaunan i olika delar av Rössjöholmsån och Kägleån samt undersöka förekomst och täthet av lax och öring. Förekomst och täthet av vandrande bestånd av lax och öring ger ett indirekt mått på fiskvägarnas funktion. Resultatet från provfisket utgör ett viktigt underlag för framtida fiskevårdåtgärder. Vid provfisket 2005 registrerades 10 olika arter. Vanligast förekommande var öring och lax som registrerades på 12 av de undersökta lokalerna, därefter ål (8 lokaler) och lake (4 lokaler) (tabell 3.2, figur 3.1). Artförekomst Rössjöholmsån och Kägleån 2005 n=14 15 Antal lokaler 10 5 0 öring lax ål lake gädda elritsa mört nejonöga abborre sandkrypare Figur 3.1 Frekvens av registrerade fiskarter i Rössjöholmsån och Kägleån 2005. Redovisat som förekomst för 14 olika lokaler (tabell 3.2). Högst täthet av öring registrerades i Kägleån jämfört med huvudfåran, vilket också varit fallet vid tidigare års undersökningar (figur 3.2, 3.3, tabell 3.3). Tätheten av öring är normalt sett högre i smalare jämfört med bredare vattendrag (tabell 2.1). Vidare så är tätheten av öring betydligt högre i vandrande bestånd jämfört stationära öringbestånd. Exempelvis var tätheterna på lokal 14 (belägen uppströms definitivt vandringshinder) lägre jämfört med övriga lokaler i Kägleån (figur 3.3, tabell 2.1). 7

Fiskevårdsplan Rössjöholmsån 2005 Eklövs Fiske & Fiskevård Tabell 3.2 Fisk- och kräftarter som registrerades vid elfisket 2005. abborre elritsa Lokal 1. Östra kvarn x x x 2. Dalamölla x x x x x 3. Sågmöllan x x x x x 4. Röamöllan, nedre x x x 5. Röamölla, övre x x x 6. Lunnamölla x x x 7. Rössjöfors x x x x 8. Fiskodling x x x x x 9. Rössjöholm x x x x x 10. Kägleån, nedre x x x x 11. Annelund x x 12. Önnersmölla x x 13. Stendalsmölla, nedstr x x x 14. Stendalsmölla,uppstr x För lax registrerades höga tätheter i Rössjöholmsån och i Kägleåns nedre delar (figur 3.4, 3.5). Tätheten av lax är normalt sett högre i bredare vattendrag och i områden med stark ström (forspartier). Resultatet från elfisket 2005 tyder på att fiskvägarna (8 st) i Rössjöholmsån har fungerat tillfredställande de senaste åren (figur 3.4). Vid provfisket 2005 var medelvärdet av laxungar i Rössjöholmsån 28 st 0+/100m 2 och 13 st >0+/100m 2 (8 lokaler). För Kägleån var medelvärdet av laxungar 34 st 0+/100m 2 och 12 st >0+/100m 2 (4 lokaler). Dessa tätheter ligger i nivå med tidigare års undersökningar och med andra vattendrag på svenska västkusten (tabell 3.3, Fiskeriverket 1999). gädda lake lax mört nejonöga sandkrypare ål öring Rössjöholmsån Täthet 100 80 60 40 lax öring 20 0 1 2 3 4 5 6 7 8 Lokal Figur 3.2 Beräknad täthet av lax och öring/100 m 2 för 8 lokaler i Rössjöholmsån. 8

Fiskevårdsplan Rössjöholmsån 2005 Eklövs Fiske & Fiskevård Kägleån Täthet 150 100 50 lax öring 0 10 11 12 13 14 Lokal Figur 3.3 Beräknad täthet av lax och öring/100 m 2 för 5 lokaler i Kägleån. Täthet Rössjöholmsån Lax 50 40 30 20 0+ >0+ 10 0 1 2 3 4 5 6 7 8 Lokal Figur 3.4 Beräknad täthet av lax/100 m 2, årsungar (0+), äldre lax (>0+), för 8 lokaler i Rössjöholmsån 2005. Täthet Kägleån Lax 120 100 80 60 40 0+ >0+ 20 0 10 11 12 13 Lokal Figur 3.5 Beräknad täthet av lax/100 m 2, årsungar (0+), äldre lax (>0+), för 4 lokaler i Kägleån 2005. 9

Fiskevårdsplan Rössjöholmsån 2005 Eklövs Fiske & Fiskevård Tabell 3.3 Medeltätheter (antal/100 m 2 ) av lax och öring i Rössjöholmsån och Kägleån i perioden 1991 till 2005. Vattendrag Lax 0+ Lax >0+ Öring 0+ Öring >0+ N-värde Rössjöholmsån 33.1 12.3 14.1 3.7 18 Kägleån 29.4 12.4 54.9 23.2 16 Totalt 31.4 12.4 33.3 12.9 34 Beståndsutveckling lax I Rössjöholmsån nedre delar vid Östra Kvarn och Dalamölla har elfiske utförts regelbundet. Beståndsutvecklingen av lax visar på en positiv utveckling under denna period i området vid Östra Kvarn (figur 3.6). Vid Östra Kvarn utgörs biotopen av ett snabbt forsparti med block och stora stenar, vilket bedöms vara en mycket bra laxbiotop. Längre uppströms vid Dalamölla har tätheterna varierat betydligt mellan olika år, med tydliga toppar 1991 och 1997, de senaste tre årens undersökningar har tätheterna varit relativt låga (figur 3.7). Lokalen vid Dalamölla är belägen vid sidan om ett mindre kraftverk och biotopen är mindre forsande än lokalen vid Östra Kvarn. Detta kan eventuellt förklara den stora skillnaden i tätheter mellan olika år. Täthet Rössjöholmsån, Östra Kvarn lax 50 40 30 20 0+ >0+ 10 0 1995 1999 2003 2005 Figur 3.6 Beräknad täthet av lax/100 m 2, årsungar (0+), äldre lax (>0+), för perioden 1995 till 2005 (lokal 1, Rössjöholmsån, Östra Kvarn). Täthet Rössjöholmsån, Dalamölla lax 100 80 60 40 0+ >0+ 20 0 1991 1992 1995 1997 1999 2001 2003 2005 Figur 3.7 Beräknad täthet av lax/100 m 2, årsungar (0+), äldre lax (>0+), för perioden 1991 till 2005 (lokal 2, Rössjöholmsån, Dalamölla). 10

Fiskevårdsplan Rössjöholmsån 2005 Eklövs Fiske & Fiskevård I Kägleån har elfiske utförts regelbundet vid Annelund. Lokalen är belägen nedströms en kraftverksdamm. Tätheterna har varierat betydligt med låga till måttligt höga under den första perioden till mycket höga tätheter vid de två senaste undersökningstillfällena, 2003 och 2005 (figur 3.8). Under 2003 byggdes en ny fiskväg, stryk, i dammen uppströms med ett fast utskov. Före 2003 kunde vattenflödet nedströms dammen vara mycket lågt under sommaren, vilket kan ha påverkat laxungarnas överlevnad. Sammanfattningsvis förekommer lax i relativt höga tätheter i Rössjöholmsån och Kägleån, i nivå med andra västsvenska laxvattendrag. Täthet Kägleån, Annelund lax 120 100 80 60 40 0+ >0+ 20 0 1991 1992 1994 1995 1997 1999 2001 2003 2005 Figur 3.8 Beräknad täthet av lax/100 m 2, årsungar (0+), äldre lax (>0+), för perioden 1991 till 2005 (lokal 12, Kägleån, Annelund). Beståndsutveckling öring I Rössjöholmsån ligger tätheterna för öring något lägre jämfört med andra vattendrag i regionen med motsvarande bredd (tabell 2.1, figur 3.9). I Kägleån finns en positiv beståndsutveckling med relativt höga tätheter de senaste 10 åren jämfört med perioden 1991 till 1994 (figur 3.10). Sammanfattningsvis förekommer öring i relativt höga tätheter i Kägleån, i nivå med andra vattendrag i regionen. I Rössjöholmsån är tätheterna lägre, vilket förklaras med naturligt lägre tätheter i bredare vattendrag. Täthet Rössjöhomsån, Östra Kvarn öring 30 20 10 0+ >0+ 0 1995 1999 2003 2005 Figur 3.9 Beräknad täthet av öring/100 m 2, årsungar (0+), äldre öring (>0+), för perioden 1995 till 2005 (lokal 1, Rössjöholmsån, Östra Kvarn). 11

Fiskevårdsplan Rössjöholmsån 2005 Eklövs Fiske & Fiskevård Täthet Kägleån, Annelund öring 120 100 80 60 40 0+ >0+ 20 0 1991 1992 1994 1995 1997 1999 2001 2003 2005 Figur 3.10 Beräknad täthet av öring/100 m 2, årsungar (0+), äldre öring (>0+), för perioden 1991 till 2005 (lokal 12, Kägleån, Annelund). Förekomst av andra arter Sandkrypare som är en ovanlig art i skånska vattendrag påträffades på en lokal i Kägleån (tabell 3.2). Ål klassas från år 2005 som akut hotad, arten påträffades på sju lokaler i Rössjöholmsån och på en lokal i Kägleån. Invandringen av glasål har minskat drastiskt sedan 1980-talet, vilket har minskat förekomsten av vuxen ål i vattendragens övre delar. Övriga arter som fångades 2005 var abborre, elritsa, gädda, lake, mört och nejönöga (tabell 3.2). 12

Fiskevårdsplan Rössjöholmsån 2005 Eklövs Fiske & Fiskevård 4 Tidigare fiskevårdsarbeten De fiskevårdsarbeten som utförts i Rössjöholmsån har i huvudsak varit att förbättra vandringsvägarna för havsöring och lax. I Rössjöholmsån och Kägleån genomfördes en kartering av vandringshinder under 1982 (Ivarsson 1982). Från denna kartering registrerades nio vandringshinder i Rössjöholmsån och två vandringshinder i Kägleån(tabell 4.1). Tabell 4.1 Sammanställning över registrerade vandringshinder vid inventering 1982 och status 2005. Vattendrag Lokalnamn Bedömning 1982 Status 1982 Status 2005 Rössjöholmsån Östra kvarn Partiellt Fiskväg saknas Öppning i damm Rössjöholmsån Dalamölla Svårpasserbart Fiskväg saknas Gjuten laxtrappa Rössjöholmsån Söder Sågmöllan Svårpasserbart Raserad fisktrappa Hindret borttaget Rössjöholmsån Sågmöllan Partiellt Uppbyggda fall Gjuten laxtrappa Rössjöholmsån Röamöllan nedre Svårpasserbart Fiskväg saknas Gjuten laxtrappa Rössjöholmsån Röamöllan övre Svårpasserbart Fiskväg saknas Utskov i damm Rössjöholmsån Lunnamöllan Partiellt Fiskväg finns Funktion osäker Rössjöholmsån Rössjöfors Partiellt Gjuten laxtrappa Fiskväg ombyggd Rössjöholmsån Rössjöholms kvarn Partiellt Fiskväg i trä Fiskväg ombyggd Kägleån Annelund Partiellt Fiskväg saknas Fiskväg stryk Kägleån Önnersmölla Svårpasserbart Fiskväg saknas Öppning i damm Vandringshinderna bestod av kraftverksdammar och äldre kvarndammar. Flertalet av dessa hinder bedömdes som mycket svåra att passera för lax och öring. Fiskvägar fanns då endast vid Lunnamöllan, Rössjöfors och Rösjöholms kvarn. Efter denna inventering på 1980-talet har förutsättningarna för vandringsfisk förbättrats betydligt. Nya fiskvägar har byggts och några av de befintliga fiskvägarna har byggts om (tabell 4.1). Den senaste fiskvägen byggdes 2003 i Kägleån vid Annelund. Utsättning av lax och öring har tidigare utförts i Rössjöholmsåns nedre delar. Utsättningsmaterialet har kommit från Lagan. Inga utsättningar sker idag. 13

Fiskevårdsplan Rössjöholmsån 2005 Eklövs Fiske & Fiskevård 5 Biotopinventering Under sommaren 2005 har det utförts en biotopinventering av Rössjöholmsån på sträckan från dess utflöde i Rönne å upp till Rössjön. Vidare har Kägleån som är Rössjöholmsåns större tillflöde inventerats. Denna inventering har sammanställts och redovisas i bilaga 2 och 3. Vid inventeringen har vattendragen inventerats nerifrån och upp, vilket har utförts genom att gå längs vattendraget där vattenbiotop, omgivning, närmiljö samt vandringshinder har registrerats. Inventeringen utfördes med metodik framtagen av Länsstyrelsen i Jönköping och finns beskriven i Naturvårdsverkets miljöhandbok (Halldén, Liliegren, Lagerkvist 2000, Naturvårdsverket 2003). Vidare har lämplig lax- och öringbiotop klassats vad gäller lekområde och uppväxtområde i en fyrgradig skala enligt ovanstående metodik. Vid sammanställning har längd av potentiell bra till mycket bra biotop för lax och öring angetts. Sammanställning av biotopinventering redovisas nedan. Data från biotopkartering med foto redovisas i bilaga 4. Karta 5.1 Karta som visar Rössjöholmsån och Kägleån, ström- och forspartier är rödmarkerade. I Rössjöholmsån kan lax och havsöring vandra upp till Rössjön. På sträckan från åns utflöde i Rönne å upp till Dalamölla finns bra biotoper för lax och havsöring i de nedre delarna upp till utflödet av Kägleån samt vid Dalamölla. På sträckan från Kägleån upp till Dalamölla är ån lugnflytande till svagt strömmande. Inom området har ån en relativ låg rensningsgrad. De finns två kraftverk inom sträckan varav ett är i drift (Östra kvarn). Idag utgör dessa kraftverk inga vandringshinder för fisk. 14

Fiskevårdsplan Rössjöholmsån 2005 Eklövs Fiske & Fiskevård Från Dalamölla och upp Bäckadal finns ett flertal vandringshinder i form av kraftverksdammar och äldre kvarndammar. Fiskvägar finns vid samtliga dammar och dämmen. Ån rinner omväxlande lugnflytande till svagt strömmande med partier med relativt opåverkade ström- och forssträckor (karta 5.1). Andelen områden med bra lek och uppväxtområde för lax och öring är förhållandevis hög, >40% av den totala ytan. Rensningsgraden är relativ låg, förekomsten av död ved är förhållandevis hög. Från Bäckadal och upp till Rössjön är Rössjöholmsån kraftigt påverkad, rensningsgraden är hög, andel död ved låg. Strömbiotoper med bra miljö för lax och öringens lek och uppväxt är sparsam. Kägleåns nedre delar är kraftigt påverkade av dikning, andelen ström- och forsbiotoper är låg. Från Annelund och uppströms har Kägleån en relativ låg påverkansgrad, fallet är högt och vattenbiotopen domineras av strömoch forspartier (karta 5.1). Definitivt vandringshinder finns vid Stendalsmölla som ligger 12.6 km från åns utflöde i Rössjöholmsån. Uppströms Stendalsmölla finns mycket fina ström- och forsbiotoper. Sammanfattningsvis visar den utförda biotopinventeringen på goda förhållande för vandringsfisk i Rössjöholmsån och i Kägleån. I Rössjöholmsån finns flera relativt opåverkade ström- och forspartier i åns nedre och mellersta delar. I Kägleån finns mycket fina ström- och forspartier i åns mellersta och övre delar (karta 5.1). Åtgärder för att förbättra förhållanden för lax och öring bör i första hand inriktas på att ta bort vandringshinder i Kägleån samt biotopåtgärder på vissa dikade sträckor. 15

Fiskevårdsplan Rössjöholmsån 2005 Eklövs Fiske & Fiskevård 6 Åtgärdsförslag Förslag på fiskevårdsåtgärder ges i bilaga 2 och 3. Nedan sammanfattas föreslagna åtgärder för Rössjöholmsån och Kägleån (tabell 6.1, 6.2). 6.1 Åtgärdsförslag Rössjöholmsån Tabell 6.1 Åtgärdsförslag för Rössjöholmsån. Numrering av sträckorna enligt bilaga 2. Sträcka Åtgärd X-koordinat Y-koordinat Anm 6 Säkerställa minimiföring i åfåran 6242643 1317045 Kraftverk under renovering 21 Utreda fiskvägens funktion vid olika flöden 6241007 1322543 Kraftverk vid Dalamölla 28 Utläggning av block 6240783 1324041 Rensad sträcka, stensatta kanter 29 Inlösen av fallrätten för Sågmöllan 6240948 1324274 Kraftverk under renovering 31 Utreda fiskvägens funktion vid olika flöden 6240932 1324439 Röamöllan nedre 34 Etablera utskov i stendämme 6240788 1324492 Äldre kvarndämme 38 Etablera en fungerande fiskväg 6240927 1324942 Damm vid Lunnamöllan 45 Avtala om mininitappning i åfåran 6241769 1325890 Kraftverk vid Rössjöfors 57 Utläggning av block 6242737 1326933 Rensat parti uppströms Fiskodling 58 Utläggning av block 6243123 1327006 Rensat parti 59 Utläggning av block 6243250 1326937 Rensat parti 63 Utläggning av block 6244023 1326889 Rensad strömsträcka Foto 6.1 Strömsträcka nedströms Sågmöllan som är rensad, sträcka 28. Foto 6.2 Stendämme som utgör ett partiellt vandringshinder, sträcka 34. 16

Fiskevårdsplan Rössjöholmsån 2005 Eklövs Fiske & Fiskevård 6.2 Åtgärdsförslag Kägleån Tabell 6.2 Åtgärdsförslag för Kägleån. Numrering enligt bilaga 2. Sträcka Åtgärd X-koordinat Y-koordinat Anm 11 Utläggning av block 6245931 1317265 Rensad strömsträcka 14 Utläggning av block 6247652 1316593 Rensad strömsträcka 20 Öka minimitappning i åfåran 6248233 1317241 Naturlig fåra sidan om kraftverk 22 Bredda utskov i fiskväg 6248404 1317477 Utskov i fiskväg har minskats 34 Öppna upp ett utskov i stendämme 6248831 1318823 Äldre kvarnrest 35 Inlösa av fallrätten för Önnersmölla 6249120 1319470 Raserat dämme vid Önnersmölla 39 Inlösa av fallrätten för Stendalsmölla 6249630 1320207 Torrfåra 39 Etablera fiskväg 6249655 1320427 Kraftverksdamm, Stendalsmölla 42 Etablera fiskväg 6250951 1322273 Kraftverksdamm, Benemölla Foto 6.3 Strömsträcka nedströms Annelund som är rensad, sträcka 14. Foto 6.4 Torrfåra nedströms Stendalsmölla, sträcka 39. 17

Fiskevårdsplan Rössjöholmsån 2005 Eklövs Fiske & Fiskevård 7 Beräkning av smoltproduktion Vid beräkning av smoltproduktionen i ett vattendrag, behövs dels ytan av lämpliga områden för fiskens lek och uppväxt, dels en medeltäthet av laxoch öringungar för vattendraget. Tätheten av lax- och öringungar i Rössjöholmsån och Kägleån har varierat något mellan olika år. Från utförda elfisken i perioden 1991 till 2005 har medeltätheter beräknats för lax- och öringungar i respektive vattendrag (tabell 3.3). För att beräkna antalet öringsmolt anger Degerman m.fl. (2001) två beräkningsmodeller, uträknat på antalet 0+ eller >0+ hösten före smoltutvandring. Vid beräkning med dessa modeller skulle smoltproduktionen av öring i Rössjöholmsån ligga på ca 2 smolt/100 m 2 och i Kägleån på ca 8 smolt/100 m 2. Används medelvärdet för Skånska vattendrag med en bredd > 8 m för Rössjöholmsån och en bredd mellan 4 och 8 m för Kägleån, ger detta en beräknad smoltproduktion på ca 5 smolt/100 m 2 för Rössjöholmsån och 9 smolt/100 m 2 för Kägleån (tabell 2.1). Från andra vattendrag har smoltproduktion angetts till mellan 6-28 smolt/100 m 2 beräknat på hela vattendragsytan (Degerman m.fl. 2001). För lax brukar antalet äldre laxungar (>0+) på senhösten användas som ett mått för att skatta smoltproduktionen påföljande vår. För Rössjöholmsån och Kägleån var medeltätheten av äldre laxungar i september 12 st /100 m 2 (tabell 3.3). Under vintern, innan smolten vandrar ut nästkommande vår, sker en viss dödlighet som är okänd. För västkuståarna skattas smoltproduktionen till 9 laxsmolt/100 m 2 (Fiskeriverket 1999). Vid beräkning av potentiell smoltproduktion i Rössjöholmsån, har för havsöring använts 4 smolt/100 m 2 och för lax 9 smolt/100 m 2. För Kägleån har 8 smolt/100 m 2 använts för havsöring och 9 smolt/100 m 2 för lax. Ytan som har använts vid beräkning i Rössjöholmsån är ström- och forspartier som finns på sträckan från åns utflöde i Rönneå och upp till Rössjön. För Kägleån har ytan av ström- och forspartier upp till Stendalsmölla använts. Vidare har beräkningar gjorts uppströms Stendalsmölla på sträckan upp till sammanflödet av Käglebäcken och Dövabäck. Den potentiella smoltproduktionen i Rössjöholmsån och Kägleån har beräknats till ca 3800 öringsmolt och 6100 laxsmolt (tabell 7.1). Om fiskvägar byggs i Kägleån vid Stendalsmölla och Benemölla kan smoltproduktionen öka med ca 1100 öringsmolt och 1200 laxsmolt. Tabell 7.1 Uppmätt yta (m 2 ) lämplig uppväxtmiljö för öring och lax samt beräknad årlig smoltproduktion för Rösjöholmsån och Kägleån. Område Yta smolt produktion uppväxtområde öring lax Rössjöholmsån 42400 1700 3820 Kägleån nedströms Stendalsmölla 25900 2070 2330 Totalt beräknat 2005 68300 3770 6150 Kägleån uppströms Stendalsmölla 13600 1090 1220 18

Fiskevårdsplan Rössjöholmsån 2005 Eklövs Fiske & Fiskevård 8 Referenser Degerman, E. Nyberg, P. Sers, B. 2001. Havsöringens ekologi. Fiskeriverket Information 2001:10. Degerman, E. Magnusson, K. Sers, B. 2005. Fisk i skogsbäckar. Levande skogsvatten. Världsnaturfonden (WWF). 31s. Fiskeriverket 1999. Västkustens laxåar. Fiskeriverket information 1999:9, 156 s. Fiskeriverket 2006. www.fiskeriverket.se Gärdenfors, U. (red.) 2005. Rödlistade arter i Sverige 2005. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Halldén, A. Liliegren, Y. Lagerkvi st, G. 2000. Biotopkartering-vattendrag. Metodik för kartering av biotoper i och i anslutning till vattendrag. Meddelande Länsstyrelsen i Jönköpings län. 2000:20. Ivarsson, A. 1982. Vandringshinder för fisk, inventering. Rapport Länsstyrelsen i Kristianstads län 165s. Naturvårdsverket 2003. Biotopkartering vattendrag. Version 1. 2003-06- 17. Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning. 16s. Åbjörnsson, K. Brönmark, C. Eklöv, A. 1999. Fiskfaunan i Skånska vattendrag, förekomst under 1960- respektive 1990-talet. Länsstyrelserapport 99:11. Skåne län. Erkännande Ett stort tack till medlemmar i Ängelholms Sport- och Fiskevårdsförening som har hjälpt till med provfisket. Undersökningen har finansierats av Ängelholms Sport- och Fiskevårdsförening med medel från Länsstyrelsen i Skåne. 19

Rössjöholmsån 2005 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1 Provfiske Rössjöholmsån och Kägleån Bilaga 1 Sid 1 (14)

Rössjöholmsån 2005 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1 INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta provpunkter 4 3.2 Lista provpunkter 5 3.3 Datablad provfi ske 6 3.4 Foto fi skar 13 4 Referenser 14 Bilaga 1 Sid 2 (14)

Rössjöholmsån 2005 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1 1 INLEDNING För att kartlägga förekomst och tätheter av fi sk i Rössjöholmsån och Kägleån har lämpliga lokaler valts ut för provfi ske. De områden som valts ut för provfi sken har bedömts vara, dels fi skförande, dels tillräckligt grunda för att elfi ske ska kunna genomföras effektivt. Elfi ske har utförts i huvudfåran och i Kägleån som är åns största tillfl öde. 2 METODIK Elfi ske utfördes på 14 sträckor under augusti och september 2005. Två sträckor provfi skades av Ekologgruppen (lokal 2, 11), vilka ingår i Rönneåns recipientkontroll. Elfi sket utfördes på en sträcka av 10-40 m och genomfördes enligt rekommenderad metod från fi skeriverket och Naturvårdverkets miljöhandbok (Degerman & Sers 1999, Naturvårdsverket 2002). Ett bensindrivet elaggregat av märket Lugab, 200-600 volt användes. Den insamlade fi sken bedövades med Benzocainum, varefter den artbestämdes, vägdes och längdmättes varefter den återutsattes. Fångsteffektivitet och täthet av fi sk beräknades med elfi skeregistrets datablad. På varje lokal mättes vattentemperatur, bredden, medel- och maxdjup, beskuggning, strömhastigheten samt typ av bottensubstrat. Foto togs av varje lokal. Vattenprov togs för analys av ph och konduktivitet. Vid jämförelse av fi skförekomst från tidigare år, hänvisas till Fiskeriverkets databas, elfi skeregistret. För att kunna utläsa lägesangivelser för de olika vattendragen rekommenderas att parallellt med databladen använda Lantmäteriverkets gröna karta på CD-rom för Skåne län. Vattendragens lokalisering är angivet med X- och Y-koordinater, enligt rikets koordinatsystem RT90. Resultat av provfi sket redovisas i form av datablad, enligt förklaring nedan. Resultat elfiske Anta arter: Antal registrerade fi sk och kräftarter. Individtäthet: Beräknad täthet, antal / 100 m 2. Biomassa: Beräknad biomassa, vikt (gram) / 100 m 2. Täthet laxfi sk: Beräknad täthet, antal / 100 m 2. Lokaldata Längd, bredd och djup: Medelvärde av den provfi skade sträckan (meter). Vattenhastighet: Dominerande vattenhastighet i ytan bedöms i tre klasser. Vattennivå: Vattendragets nivå vid elfi sketillfället i förhållande till medelnivå. Biotop Bottentopografi : Anges om botten är jämn, intermediär eller ojämn. Beskuggning: Vattenytans beskuggning i %. Närmiljö: Lokalens närmaste omgivning inom en 30 m bred zon. Dödved: Förekomsten av dödved, antal /100 m 2 (>10 cm i diameter samt >50 cm långa). Bottensubstrat: Dominerande bottensubstrat på elfi skelokalen. Tabell arter Art: Registrerad fi sk- och kräftart. Antal: Antal individer som registrerats för varje art. Längd: Fiskens längd (mm) angett som medianvärde. Bilaga 1 Sid 3 (14)

Rössjöholmsån 2005 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1 3 RESULTAT 3.1 Karta elfiskelokaler Trollabäcken 0 1 2 km N Storesjö Västersjön Rössjön Kyrkesjön Tåssjö Abborrasjön Eklövs Fiske & Fiskevård Hanasjö HALLANDSÅSEN Århultsbäcken Rinn Rössjöholmsån Röglaån Breabäck Dövabäck Lerbäcken Käglebäcken Gudebäcken Kägleån Förslöv E11 Kägleån E1 E10 Rönneå E12 Ängelholm Simontorp E13 Margretetorp Hjärnarp E2 E14 Tåstarp Dalamöllan Munka Ljungby Västersjön Rössjöfors E3 E4 E5 E6 ELFISKELOKALER E9 Fiskodling E8 E7 Bilaga 1 Sid 4 (14)

Rössjöholmsån 2005 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1 3.2 Lista elfiskelokaler Nr Lokalnamn Namn vattendrag rinner till 1 Östra Kvarn Rössjöholmsån Rönne å 2 Dalamöllan Rössjöholmsån Rönneå 3 Sågmöllan Rössjöholmsån Rönne å 4 Röamölla, nedre Rössjöholmsån Rönne å 5 Röamölla, övre Rössjöholmsån Rönne å 6 Lunnamöllan Rössjöholmsån Rönne å 7 Rössjöfors Rössjöholmsån Rönne å 8 Fiskodlingen Rössjöholmsån Rönne å 9 Rössjöholm Rössjöholmsån Rönne å 10 Kägleån, uppströms Rössjöholmsån Kägleån Rössjöholmsån 11 Annelund Kägleån Rössjöholmsån 12 Önnersmölla Kägleån Rössjöholmsån 13 Nedstr. Stendalsmölla Kägleån Rössjöholmsån 14 Uppstr. Stendalsmölla Kägleån Rössjöholmsån Bilaga 1 Sid 5 (14)

Rössjöholmsån 2005 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1 3.3 Datablad provfiske Lokal 1 Rössjöholmsån, Östra Kvarn Vattensystem: Rönne å Läge elfiskelokal: X-koordinat: 624278 Y-koordinat: 131729 Vattenkemi: ph: 7.6 Konduktivitet: 19.2 ms/m Temperatur: 12.7 C Resultat elfiske: Antal arter: 3 Individtäthet: 77 Biomassa: 1038 Täthet laxfi sk: 76 Lokaldata: Längd 18 m Bredd: 9 m Medeldjup: 0.30 m Maxdjup: 0.60 m Vanttenhastighet: fors Vattennivå: lågmedel Biotop: Bottentopografi : ojämn Beskuggning: 100% Närmiljö: lövskog Död ved: 1.9 Bottensubstrat: block Anm: Forsparti vid sidan om Östra kvarn. Relativ hög fi sktäthet och hög fi skbiomassa registrerades. Provfi ske har tidigare utförts på lokalen, elritsa, gädda, lake, mört, nejonöga, sandkrypare, lax, ål och öring har registrerats (1990-2003). Art Antal Längd Öring 0+ 9 75 Öring >0+ 16 148 Lax 0+ 47 65 Lax >0+ 42 125 Hybrid lax x öring 1 85 Ål 1 105 Lokal 2 Rössjöholmsån, Dalamöllan Vattensystem: Rönne å Läge elfiskelokal: X-koordinat: 624105 Y-koordinat: 132235 Vattenkemi: ph: 7.5 Konduktivitet: 17.5 ms/m Temperatur: 17.1 C Resultat elfiske: Antal arter: 5 Individtäthet: 30 Biomassa: 122 Täthet laxfi sk: 22 Lokaldata: Längd 39 m Bredd: 9 m Medeldjup: 0.30 m Maxdjup: 1.00 m Vanttenhastighet: strömt Vattennivå: medel Biotop: Bottentopografi : intermed Beskuggning: 100% Närmiljö: lövskog Död ved: 0.6 Bottensubstrat: sand, sten Anm: Strömparti vid sidan om Dalamölla. Måttlig hög fi sktäthet och relativ låg fi skbiomassa registrerades. Provfi ske har tidigare utförts på lokalen, elritsa, gädda, mört, nejonöga, lax, signalkräfta, ål och öring har registrerats (1990-2003). Art Antal Längd Öring 0+ 12 57 Lax 0+ 35 55 Lax >0+ 15 108 Elritsa 11 63 Gädda 1 112 Ål 1 38 Bilaga 1 Sid 6 (14)

Rössjöholmsån 2005 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1 Lokal 3 Rössjöholmsån, Sågmöllan Vattensystem: Rönne å Läge elfiskelokal: X-koordinat: 624095 Y-koordinat: 132425 Vattenkemi: ph: 7.6 Konduktivitet: 11.5 ms/m Temperatur: 13.7 C Resultat elfiske: Antal arter: 5 Individtäthet: 63 Biomassa: 1237 Täthet laxfi sk: 58 Lokaldata: Längd 18 m Bredd: 6.0 m Medeldjup: 0.25 m Maxdjup: 0.65 m Vanttenhastighet: fors Vattennivå: låg Biotop: Bottentopografi : ojämn Beskuggning: 70% Närmiljö: lövskog Död ved: 0.9 Bottensubstrat: block Anm: Forsparti nedströms dammen vid Sågmöllan. Relativ hög fi sktäthet och hög fi skbiomassa registrerades. Provfi ske har tidigare ej utförts. Art Antal Längd Öring 0+ 3 60 Öring >0+ 2 150 Lax 0+ 37 65 Lax >0+ 16 128 Gädda 1 360 Lake 1 240 Ål 2 355 Lokal 4 Rössjöholmsån, Röamölla, nedre Vattensystem: Rönne å Läge elfiskelokal: X-koordinat: 624095 Y-koordinat: 132443 Vattenkemi: ph: 7.8 Konduktivitet: 12.5 ms/m Temperatur: 14.1 C Resultat elfiske: Antal arter: 3 Individtäthet: 42 Biomassa: 455 Täthet laxfi sk: 39 Lokaldata: Längd 20 m Bredd: 8.0 m Medeldjup: 0.20 m Maxdjup: 0.45 m Vanttenhastighet: fors Vattennivå: låg Biotop: Bottentopografi : ojämn Beskuggning: 80% Närmiljö: lövskog Död ved: 0 Bottensubstrat: häll, block Anm: Forsparti nedströms dammen vid Röamöllan, nedre. Relativ hög fi sktäthet och fi skbiomassa registrerades. Provfi ske har tidigare utförts i anslutning till den undersökta lokalen, elritsa, gädda, lax och öring har registrerats (1990). Art Antal Längd Lax 0+ 41 65 Lax >0+ 16 120 Elritsa 1 65 Lake 3 250 Bilaga 1 Sid 7 (14)

Rössjöholmsån 2005 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1 Lokal 5 Rössjöholmsån, Röamölla, övre Vattensystem: Rönne å Läge elfiskelokal: X-koordinat: 624086 Y-koordinat: 132475 Vattenkemi: ph: 7.3 Konduktivitet: 11.3 ms/m Temperatur: 14.5 C Resultat elfiske: Antal arter: 3 Individtäthet: 73 Biomassa: 465 Täthet laxfi sk: 70 Lokaldata: Längd 22 m Bredd: 5.0 m Medeldjup: 0.25 m Maxdjup: 0.55 m Vanttenhastighet: fors Vattennivå: låg Biotop: Bottentopografi : ojämn Beskuggning: 90% Närmiljö: lövskog Död ved: 0.9 Bottensubstrat: block Anm: Forsparti nedströms dammen vid Röamöllan, övre. Relativ hög fi sktäthet och fi skbiomassa registrerades. Provfi ske har tidigare ej utförts. Art Antal Längd Öring 0+ 18 65 Öring >0+ 2 183 Lax 0+ 13 65 Lax >0+ 15 125 Elritsa 3 75 Lokal 6 Rössjöholmsån, Lunnamöllan Vattensystem: Rönne å Läge elfiskelokal: X-koordinat: 624094 Y-koordinat: 132482 Vattenkemi: ph: 7.3 Konduktivitet: 11.3 ms/m Temperatur: 15.1 C Resultat elfiske: Antal arter: 3 Individtäthet: 71 Biomassa: 920 Täthet laxfi sk: 69 Lokaldata: Längd 20 m Bredd: 4.5 m Medeldjup: 0.30 m Maxdjup: 0.55 m Vanttenhastighet: fors Vattennivå: låg Biotop: Bottentopografi : intermed Beskuggning: 80% Närmiljö: lövskog Död ved: 1.1 Bottensubstrat: block, sten Anm: Forsparti uppströms bron vid Lunnamöllan. Relativ hög fi sktäthet och hög fi skbiomassa registrerades. Provfi ske har tidigare ej utförts. Art Antal Längd Öring 0+ 13 75 Öring >0+ 5 185 Lax 0+ 33 65 Lax >0+ 6 133 Ål 2 375 Bilaga 1 Sid 8 (14)

Rössjöholmsån 2005 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1 Lokal 7 Rössjöholmsån, Rössjöfors Vattensystem: Rönne å Läge elfiskelokal: X-koordinat: 624168 Y-koordinat: 132590 Vattenkemi: ph: 7.4 Konduktivitet: 11.1 ms/m Temperatur: 15.2 C Resultat elfiske: Antal arter: 4 Individtäthet: 86 Biomassa: 803 Täthet laxfi sk: 81 Lokaldata: Längd 20 m Bredd: 4.5 m Medeldjup: 0.20 m Maxdjup: 0.35 m Vanttenhastighet: fors Vattennivå: medel Biotop: Bottentopografi : ojämn Beskuggning: 5% Närmiljö: äng Död ved: 0 Bottensubstrat: block, sten Anm: Forsparti uppströms bron vid Rössjöfors. Relativ hög fi sktäthet och hög fi skbiomassa registrerades. Provfi ske har tidigare ej utförts. Art Antal Längd Öring 0+ 28 80 Öring >0+ 4 148 Lax 0+ 23 80 Lax >0+ 12 135 Lake 1 180 Ål 3 135 Lokal 8 Rössjöholmsån, Fiskodlingen Vattensystem: Rönne å Läge elfiskelokal: X-koordinat: 624261 Y-koordinat: 132687 Vattenkemi: ph: 7.3 Konduktivitet: 11.3 ms/m Temperatur: 15.0 C Resultat elfiske: Antal arter: 5 Individtäthet: 61 Biomassa: 611 Täthet laxfi sk: 57 Lokaldata: Längd 20 m Bredd: 6.0 m Medeldjup: 0.30 m Maxdjup: 0.45 m Vanttenhastighet: fors Vattennivå: låg Biotop: Bottentopografi : intermed Beskuggning: 100% Närmiljö: lövskog Död ved: 0 Bottensubstrat: block, sten Anm: Forsparti uppströms bron vid fi skodlingen. Relativ hög fi sktäthet och fi skbiomassa registrerades. Provfi ske har tidigare ej utförts. Art Antal Längd Öring 0+ 19 85 Öring >0+ 4 158 Lax 0+ 20 80 Lax >0+ 3 150 Mört 3 50 Nejonöga 1 85 Ål 1 500 Bilaga 1 Sid 9 (14)

Rössjöholmsån 2005 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1 Lokal 9 Rössjöholmsån, Rössjöholm Vattensystem: Rönne å Läge elfiskelokal: X-koordinat: 624591 Y-koordinat: 133113 Vattenkemi: ph: 7.9 Konduktivitet: 10.8 ms/m Temperatur: 15.6 C Resultat elfiske: Antal arter: 5 Individtäthet: 64 Biomassa: 1116 Täthet laxfi sk: 0 Lokaldata: Längd 25 m Bredd: 8.5 m Medeldjup: 0.40 m Maxdjup: 1.00 m Vanttenhastighet: strömt Vattennivå: låg Biotop: Bottentopografi : jämn Beskuggning: 70% Närmiljö: lövskog Död ved: 0 Bottensubstrat: sand, fi nsediment, grus Anm: Strömparti nedströms dämmet vid utloppet av Rössjön. Åfåran rätad och substratet utgjordes av sand och fi nsediment. Lekplatser för laxfi sk saknas. Provfi ske har tidigare ej utförts. Art Antal Längd Abborre 26 120 Gädda 2 165 Mört 29 50 Lake 2 215 Ål 2 275 Lokal 10 Kägleån, uppströms Rössjöholmsån Vattensystem: Rönne å Läge elfiskelokal: X-koordinat: 624283 Y-koordinat: 131750 Vattenkemi: ph: 7.8 Konduktivitet: 26.3 ms/m Temperatur: 12.0 C Resultat elfiske: Antal arter: 4 Individtäthet: 69 Biomassa: 514 Täthet laxfi sk: 65 Lokaldata: Längd 12 m Bredd: 5.0 m Medeldjup: 0.30 m Maxdjup: 0.70 m Vanttenhastighet: strömt Vattennivå: medel Biotop: Bottentopografi : intermed Beskuggning: 80% Närmiljö: lövskog Död ved: 1.7 Bottensubstrat: block Anm: Kort strömparti belägen i Kägleåns nedre del. Måttlig hög fi sktäthet och fi skbiomassa registrerades. Provfi ske har tidigare utförts på lokalen, elritsa, lax, ål och öring har registrerats (1999-2003). Art Antal Längd Öring 0+ 9 65 Öring >0+ 6 130 Lax 0+ 14 60 Lax >0+ 10 100 Sandkrypare 1 115 Ål 1 280 Bilaga 1 Sid 10 (14)

Rössjöholmsån 2005 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1 Lokal 11 Kägleån, Annelund Vattensystem: Rönne å Läge elfiskelokal: X-koordinat: 624838 Y-koordinat: 131747 Vattenkemi: ph: 7.6 Konduktivitet: 21.1 ms/m Temperatur: 16.5 C Resultat elfiske: Antal arter: 2 Individtäthet: 186 Biomassa: 782 Täthet laxfi sk: 186 Lokaldata: Längd 23 m Bredd: 3.0 m Medeldjup: 0.10 m Maxdjup: 0.50 m Vanttenhastighet: strömt Vattennivå: låg Biotop: Bottentopografi : intermed Beskuggning: 100% Närmiljö: lövskog Död ved: 1.4 Bottensubstrat: block, sten Anm: Forsparti uppströms vägen vid Annelund. Hög fi sktäthet och fi skbiomassa registrerades. Provfi ske har tidigare utförts på lokalen, elritsa, lax, nejonöga, signalkräfta, ål och öring har registrerats (1990-2003). Art Antal Längd Öring 0+ 31 60 Öring >0+ 9 116 Lax 0+ 63 53 Lax >0+ 9 112 Lokal 12 Kägleån, Önnersmölla Vattensystem: Rönne å Läge elfiskelokal: X-koordinat: 624916 Y-koordinat: 131954 Vattenkemi: ph: 7.6 Konduktivitet: 15.7mS/m Temperatur: 11.2 C Resultat elfiske: Antal arter: 2 Individtäthet: 105 Biomassa: 1447 Täthet laxfi sk: 105 Lokaldata: Längd 20 m Bredd: 3.0 m Medeldjup: 0.20 m Maxdjup: 0.40 m Vanttenhastighet: fors Vattennivå: medel Biotop: Bottentopografi : ojämn Beskuggning: 100% Närmiljö: lövskog Död ved: 8.3 Bottensubstrat: block, sten Anm: Forsparti belägen vid sidan om dammen vid Önnersmölla. Relativ hög fi sktäthet och hög fi skbiomassa registrerades. Provfi ske har tidigare utförts på lokalen, lax och öring har registrerats (2003). Art Antal Längd Öring 0+ 24 70 Öring >0+ 28 120 Lax 0+ 3 65 Lax >0+ 9 155 Bilaga 1 Sid 11 (14)

Rössjöholmsån 2005 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1 Lokal 13 Kägleån, nedstr. Stendalsmölla Vattensystem: Rönne å Läge elfiskelokal: X-koordinat: 624961 Y-koordinat: 132022 Vattenkemi: ph: 7.7 Konduktivitet: 15.3mS/m Temperatur: 11.9 C Resultat elfiske: Antal arter: 3 Individtäthet: 80 Biomassa: 752 Täthet laxfi sk: 79 Lokaldata: Längd Bredd: Medeldjup: Maxdjup: Vanttenhastighet: Vattennivå: 20 m 7.0 m 0.20 m 0.40 m fors medel Biotop: Bottentopografi : ojämn Beskuggning: 70% Närmiljö: lövskog Död ved: 2.9 Bottensubstrat: block Anm: Forsparti nedströms Stendalsmölla, belägen nedanför utloppet från kvarnrännan. Relativ hög fi sktäthet och hög fi skbiomassa registrerades. Provfi ske har tidigare utförts i anslutning till den undersökta lokalen, öring har registrerats (1990). Art Antal Längd Öring 0+ 70 70 Öring >0+ 22 130 Lax 0+ 4 75 Lax >0+ 8 153 Nejonöga 1 145 Lokal 14 Kägleån, uppstr. Stendalsmölla Vattensystem: Rönne å Läge elfiskelokal: X-koordinat: 625030 Y-koordinat: 132154 Vattenkemi: ph: 7.8 Konduktivitet: 14.6mS/m Temperatur: 10.9 C Resultat elfiske: Antal arter: 1 Individtäthet: 28 Biomassa: 511 Täthet laxfi sk: 28 Lokaldata: Längd 19 m Bredd: 7.0 m Medeldjup: 0.20 m Maxdjup: 0.55 m Vanttenhastighet: fors Vattennivå: medel Biotop: Bottentopografi : ojämn Beskuggning: 100% Närmiljö: lövskog Död ved: Bottensubstrat: block Art Antal Längd Öring 0+ 16 80 Öring >0+ 16 160 Anm: Forsparti uppströms Stendalsmölla. Måttlig hög fi sktäthet och hög fi skbiomassa registrerades. Provfi ske har tidigare utförts ca 150 m uppströms den undersökta lokalen, elritsa, ål och öring har registrerats (1995). Bilaga 1 Sid 12 (14)

Rössjöholmsån 2005 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1 3.4 FOTO FISKAR Lax och Öring (Lokal 1) Hybrid (Lokal 5) Lax (Lokal 5) Abborre (Lokal 9) Lake (Lokal 9) Sandkrypare (Lokal 10) Nejonöga (Lokal 13) Bilaga 1 Sid 13 (14)

Rössjöholmsån 2005 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1 4 REFERENSER Degerman, E. & Sers, B. 1999. Elfi ske. Standardiserat elfi ske och praktiska tips med betoning på säkerhet såväl för fi sk som fi skare. Fiskeriverket information 1999:3. Naturvårdsverket 2002. Elfi ske i rinnande vatten. Version 1:3, 020620. Naturvårdverkets handbok för miljöövervakning. 27s. Bilaga 1 Sid 14 (14)

Rössjöholmsån 2005 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 2 Kartering vattenbiotop Rössjöholmsån och Kägleån Bilaga 2 Sid 1 (15)

Rössjöholmsån 2005 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 2 INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat Rössjöholmsån 4 3.1 Karta Rössjöholmsån 4 3.2 Lista inventerade sträckor 5 3.3 Datablad Rössjöholmsån 7 4 Resultat Kägleån 10 4.1 Karta Kägleån 10 4.2 Lista inventerade sträckor 11 4.3 Datablad Kägleån 12 5 Referenser 15 Bilaga 2 Sid 2 (15)

Rössjöholmsån 2005 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 2 1 INLEDNING Under sommaren - hösten 2005 har det utförts en biotopinventering av Rössjöholmsån på sträckan från dess utfl öde i Rönne å och upp till Rössjön. Vidare har ett av åns större tillfl öden, Kägleån, inventerats. Biotopinventeringen har utförts med syfte att kartlägga aktuell status av vattenmiljön i Rössjöholmsån och Kägleån, identifi era känsliga områden och föreslå lämpliga åtgärder för att förbättra miljön för fi sken. 2 METODIK Inventeringen har utförts genom att gå längs vattendragen där vattenbiotop, omgivning, närmiljö samt vandringshinder har registrerats enligt inventeringsmetodik utvecklad av Länsstyrelsen i Jönköping (Halldén, Liliegren, Lagerkvist 2000, Naturvårdsverket 2003). För att kunna utläsa lägesangivelser för de olika delsträckorna rekommenderas att parallellt med databladen använda Lantmäteriverkets gröna karta på CD-rom för Skåne län. Vattendragens lokalisering är angiven med X- och Y-koordinater, enligt rikets koordinatsystem RT90. Resultat av biotopinventering med åtgärdsförslag redovisas i form av datablad, enligt förklaring nedan. Antal tillflöden: tillrinnande vattendrag enligt topografi sk karta. Vandringshinder: antal hinder som bedöms som partiella till defi nitiva för vandrande öring. Bredd och djup: viktat medelvärde av den inventerade sträckan. Strömförhållande: framräknad typ av strömförhållanden angivet i %. Fall: beräknad lutning angivet i m per 100 m inventerad sträcka. Beskuggning, förekomst av dödved, rensningsgrad, storleken av skyddszon och täckningsgrad av vegetation har angivits som ett viktat medelvärde på en fyrgradig skala enligt nedan. Beskuggning Död ved Rensning 0=obefi ntlig 0=saknas 0=ej rensat 1=dålig (<5%) 1=liten (<6 stockar/100 m) 1=försiktigt 2=mindre bra (5-50%) 2=måttlig (6-25 stockar/100 m) 2=kraftigt 3=bra (>50%) 3=riklig (>25 stockar/100 m) 3=omgrävd Skyddszon Vegetation Påverkansgrad 0=< 3 m 0=saknas 1=opåverkad biotop 1=3-10 m 1= (<5%) 2=måttlig påverkan 2=11-30 m 2= (5-50%) 3=stor påverkan 3=>30 m 3= (>50%) Öringbiotop; Lek-, uppväxtområde och ståndplatser för öring har klassats i en fyrgradig skala enligt nedan. Lekområde Uppväxtområde 0 = lekmöjlighet saknas 0 = inte lämpligt 1 = inga synliga lekområde men rätt strömförhållande 1 = möjligt men inte bra 2 = tämligen bra lekområde 2 = tämligen bra 3 = bra mycket bra lekmöjligheter 3 = bra mycket bra Ståndplatser 0 = saknas (för grunt) 1 = möjligt för enstaka större öring att uppehålla sig 2 = tämligen bra 3 = bra mycket bra förutsättningar för större öring Bilaga 2 Sid 3 (15)

Rössjöholmsån 2005 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 2 3 RESULTAT RÖSSJÖHOLMSÅN 3.1 Karta Rössjöholmsån Trollabäcken 0 1 2 km N Storesjö Västersjön Rössjön Kyrkesjön Tåssjö Abborrasjön Eklövs Fiske & Fiskevård Hanasjö HALLANDSÅSEN Rinn Rössjöholmsån 58-67 Röglaån Århultsbäcken Breabäck Dövabäck Käglebäcken Lerbäcken Kägleån Gudebäcken Förslöv Kägleån Rönneå Simontorp Margretetorp Hjärnarp Ängelholm Tåstarp Dalamöllan Munka Ljungby Västersjön Rössjöfors Fiskodling 20-57 1-19 Bilaga 2 Sid 4 (15)

Rössjöholmsån 2005 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 2 3.2 Lista inventerade sträckor Sträcka Längd börjar X koordinat börjar Y koordinat Strömförhållande 1 575 6241379 1316771 Lugnfl ytande 2 115 6241858 1316983 Fors 3 435 6241938 1317043 Svagt strömmande 4 150 6242291 1316965 Fors 5 80 6242446 1316918 Svagt strömmande 6 145 6242523 1316988 Fors 7 95 6242643 1317045 Strömmande 8 95 6242643 1317045 Strömmande 9 415 6242700 1317115 Fors 10 2970 6242767 1317488 Lugnfl ytande 11 1440 6241649 1319633 Lugnfl ytande 12 170 6241127 1320571 Svagt strömmande 13 70 6241069 1320740 Strömmande 14 975 6241097 1320770 Lugnfl ytande 15 100 6241185 1321280 Svagt strömmande 16 720 6241143 1321381 Lugnfl ytande 17 130 6241272 1321784 Svagt strömmande 18 250 6241193 1321827 Svagt strömmande 19 350 6241018 1321998 Strömmande 20 225 6241092 1322321 Strömmande 21 60 6240991 1322474 Fors 22 860 6241007 1322543 Lugnfl ytande 23 810 6241039 1323226 Lugnfl ytande 24 75 6240973 1323797 Svagt strömmande 25 305 6240895 1323803 Lugnfl ytande 26 145 6240645 1323914 Svagt strömmande 27 100 6240682 1324036 Strömmande 28 80 6240783 1324041 Strömmande 29 200 6240847 1324105 Fors 30 95 6240948 1324274 Lugnfl ytande 31 45 6240937 1324375 Fors 32 55 6240932 1324439 Strömmande 33 60 6240857 1324492 Svagt strömmande 34 34 6240788 1324492 Strömmande 35 100 6240661 1324645 Svagt strömmande 36 185 6240694 1324736 Fors 37 95 6240874 1324757 Fors 38 140 6240938 1324826 Fors 39 100 6240927 1324942 Lugnfl ytande 40 170 6240937 1325005 Strömmande 41 105 6240985 1325127 Lugnfl ytande 42 100 6241070 1325185 Strömmande 43 755 6241176 1325196 Lugnfl ytande Bilaga 2 Sid 5 (15)

Rössjöholmsån 2005 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 2 Sträcka Längd börjar X koordinat börjar Y koordinat Strömförhållande 44 325 6241610 1325609 Strömmande 45 165 6241632 1325853 Fors 46 230 6241769 1325890 Lugnfl ytande 47 190 6242008 1325932 Svagt strömmande 48 220 6242183 1325937 Fors 49 165 6242379 1326001 Strömmande 50 100 6242411 1326160 Svagt strömmande 51 110 6242421 1326271 Fors 52 70 6242384 1326345 Strömmande 53 340 6242331 1326398 Lugnfl ytande 54 240 6242474 1326673 Strömmande 55 45 6242602 1326854 Strömmande 56 115 6242631 1326891 Fors 57 415 6242737 1326933 Strömmande 58 175 6243123 1327006 Svagt strömmande 59 410 6243250 1326937 Lugnfl ytande 60 540 6243350 1326566 Lugnfl ytande 61 315 6243684 1326614 Lugnfl ytande 62 190 6243873 1326822 Svagt strömmande 63 260 6244023 1326889 Strömmande 64 280 6244236 1326892 Svagt strömmande 65 1370 6244490 1326945 Svagt strömmande 66 1770 6244707 1328070 Lugnfl ytande 67 2070 6244762 1329600 Lugnfl ytande Bilaga 2 Sid 6 (15)