Fiskundersökning vid Håstad Mölla Kävlingeån Miljö // Vatten

Transkript

1 Fiskundersökning vid Håstad Mölla Kävlingeån Miljö // Vatten Anders Eklöv

2 Titel: Fiskundersökning vid Håstad Mölla Kävlingeån Utgiven av: Länsstyrelsen i Skåne Län år 27 Författare: Beställningsadress: Anders Eklöv Länsstyrelsen i Skåne Län Miljöavdelningen MALMÖ Tfn: lansstyrelsen@m.lst.se Rapporten kan läsas eller skrivas ut från Länsstyrelsens webbplats Copyright: Upplaga: Innehållet i denna rapport får gärna citeras eller refereras med uppgivande av källan ISBN: Layout: Tryckt: Omslagsbild: Länsstyrelsen i Skåne län Tryckeri och antal Fiskfällan vid Håstad Mölla, Kävlingeån. Foto: Anders Eklöv

3 Förord Denna rapport redovisar resultatet från en fångstfälla för nedvandrande fisk i Kävlingeån. Statliga medel har stor del finansierat återuppbyggnaden av denna 1997 samt stått för en stor del av driftskostnaderna sedan dess. Värdet av de uppgifter som erhålles från fiskfällan är särskilt intressanta tack vare de omfattande räkningarna under 19-talet. Det finns sålunda ett referensmaterial bakåt i tiden att jämföra dagen siffror med. Dessa kommer att nyttjas för att följa havsöringens återetablering i Kävlingeåsystemet där stora insatser gjorts och planeras för att öppna upp vandringsvägar upp till lekområdena. Kunskap kring vandringstider och de faktorer som styr dessa kan vinnas genom fångstuppgifterna från fiskfällan. När det gäller att säkra ålens och öringsmoltens vandring ut i havet så är dessa uppgifter oerhört värdefulla. Fällan har nu varit igång i 1 år efter återuppstarten och de mellanårsvariationer som förekommer i naturen går tydligt att se i resultaten. Anders Eklöv som sköter fällan och som även författat denna rapport ger i sina kommentarer en bild av det komplexa samspelet mellan bl.a. flöde och temperatur som styr smoltvandringen och hur överlevnaden hos smolten varierar mellan åren. Fällans drift under 27 och denna rapport har producerats med stöd från Naturvårdsverkets medel för regional miljöövervakning år 27 3

4 4

5 Innehållsförteckning Sammanfattning 7 Inledning 8 Resultat 9 Smoltvandring 27 9 Smoltstorlek 1 Utvandrande lekfisk 12 Fångst av andra arter 14 Jämförelse med tidigare år 15 Märkning av smolt och utlekt öring 16 Diskussion 17 Referenser 19 5

6 6

7 Sammanfattning Fiskfällan vid Håstad Mölla renoverades 1997 och har under de senaste tio åren varit i drift i perioden för smoltens vandring. Under perioden april-maj år 27 fångades 781 st havsöringsmolt och 7 vuxna utlekta öringar. Jämfört med tidigare år var antalet smolt betydligt under medelvärdet för perioden 1998 till 27. Under år 2 och 21 har två nya fiskvägar anlagts nedströms Håstad, vid Bösmöllan och Kävlinge. Antalet utvandrande lekfiskar var förhållandevis högt åren 21, 22 och 23, vilket indikerar att fiskvägarna har fungerat under föregående års uppvandring (höstarna 2, 21 och 22). De fyra senaste årens utvandring av utlekt havsöring har däremot varit betydligt sämre. Detta beror sannolikt på att det varit relativt låga vattenflöden under höstarna 23 och 25. Låga flöden medför att lekfisken har svårt att passera kvarndämmena i ån, samt att fiskvägarna ej fungerar tillfredställande vid låga vattenflöden. Höga flöden under vintern och tidig vår medförde troligtvis att merparten av den utlekta fisken vandrade ut före fällan sattes i drift våren 27. Under 25, 26 och 27 har smolt och utvandrande lekfisk som fångats i fällan märkts, vilket har gjorts med ett synligt yttre märke (Floy-tag). Vidare har smolt och ål märkts med sändare (telemetri) under 26 och 27. Undersökningarna syftar till att öka kunskapen om fiskens vandringsbeteende och överlevnad i olika typer av vattenmiljöer. Denna undersökning kommer att redovisas 29 i en slutrapport från Naturvårdsverket. Under 27 erhölls 19 olika kräft- och fiskarter. Totalt har det registrerats 23 olika fiskarter och 1 kräftart under de senaste tio åren ( ). 7

8 Inledning I slutet av 194-talet byggdes en ålkista om vid Håstad Mölla. Bredden ökades med tre gånger och längden fördubblades. Träribbor placerades i bottnen för att avleda inkommande vattenflöde, fisken fördes via en ränna in till en sump. Syftet med anordningen var att kunna följa upp fiskevårdande åtgärder som utfördes inom Kävlingeåns vattensystem. Fällan kunde fånga all fisk på ett relativt skonsamt sätt. Konstruktionen av fällan benämns internationellt som Wolf-trap (Mills 1991). Fällan drevs av Svenska Lax- och Laxöringföreningen och var igång året runt förutom under den kallaste perioden under vintern. Datamaterial över fångster finns från 194-, 195-, och in bit in på 198-talet. Därefter minskade dels föreningens arbete, dels förföll fällans konstruktion. Hösten 1997 renoverades fällan med medel från Fiskeriverket, Kävlingeåns Löddeåns fvo, ABU Garcia fiskevårdsfond och Göteborgströms stiftelse. Renoveringen utfördes av Fiskevårdsteknik AB. Fällan har varit i drift under perioden för smoltens utvandring under åren 1998 till 27. Resultat redovisa från dessa tio år samt från tidigare datamaterial. Smoltfällan är belägen vid Håstad Mölla, som ligger nedströms de större tillflödena till Kävlingeån (karta 1). Karta 1. Smoltfällans placering vid Håstad i Kävlingeån. 8

9 Resultat Under åren 1998 till 27 har smolt av havsöring räknats i fällan, vilket har skett dagligen under april och maj månad. Laxsmolt har endast registrerats vid ett tillfälle (år 2). Antalet öringsmolt har varierat betydligt mellan dessa år, från 411 upp till 4369 (figur 1). För de olika åren fångades, 1998; 411 st, 1999; 4369 st, 2; 1653 st, 21; 2326 st och 22; 3883 st, 23; 2882 st, 24; 2495 st, 25; 1569 st, 26; 2812 st och 27; 781 st under månaderna april och maj. Smoltutvandring ring r Figur 1. Antal öringsmolt registrerade i smoltfällan vid Håstad Mölla under april och maj i perioden Smoltvandring 27 I perioden när smoltvandring sker, kan toppar i utvandring härledas i första hand till ökade flöden men även till stigande temperatur (Eklöv 26). För år 27 finns en mindre flödestopp i mitten av april, vilket ger en ökad utvandring. Därefter sjunker flödet successivt under april och maj. I slutet av april ökar utvandringen något i samband med att temperaturen stiger, under resten av perioden minskar utvandring för att vara helt över den 24 maj (figur 2). Flödet har under perioden var relativt lågt jämfört med tidigare års mätningar, vilket kan vara en orsak till förhållandevis låg smoltutvandring under 27. 9

10 Smoltutvandring 27 Vattenstnd Smolt, ring Antal smolt 1 apr 11 apr 21 apr 1 maj 11 maj 21 maj 31 maj Datum Smoltutvandring 27 Temp vatten Smolt, ring apr 11 apr 21 apr 1 maj 11 maj 21 maj 31 maj Datum Figur 2. Antal registrerade öringsmolt 27 vid Håstad Mölla. Vattenstånd är pegelhöjd vid Håstad. Temperatur är mätt manuellt Antal smolt Smoltstorlek Smoltstorleken har under tidigare år varierat mellan 1 och 3 cm (Eklöv 25, 26, bild 1). Andelen större smolt >1+ var högre 27 jämfört med 26, medelstorleken var 17.5 cm (figur 3). Smoltens ålder varierar från 1+ till 3+. 1

11 Bild 1. Öringsmolt fångade den 21 maj Lngdfrdelning smolt 26 n= Lngd (cm) Lngdfrdelning smolt 27 n= Lngd (cm) Figur 3. Längdfördelning av öringsmolt 26 och

12 Utvandrande lekfisk I perioden för smoltvandring registrerades utvandrande vuxen lekfisk. Antalet lekfiskar har varierat betydligt mellan de olika åren, från 2 upp till 275 (figur 4). För de olika åren fångades, 1998; 6 st, 1999; 81 st, 2; 6, 21; 278 st, 22; 57 st, 23; 12 st, 24; 13 st, 25; 2 st, 26; 2 st och 27; 7 st. Perioden där lekfisken har fångats har sträckt sig från slutet av mars till i början juni, huvuddelen har dock vandrat ut under april (Eklöv 25). Storleken har varierat från 37 till 9 cm (figur 5, bild 2). Åren 1998 och 2 registrerades ett lågt antal, 6 öringar per år. Vilket sannolikt beror på att ett mindre antal lekfiskar har tagit sig förbi nedströms liggande vandringshinder höstarna 1997 och Utvandring av utlekt ring r Figur 4. Antal utlekt lekfisk registrerade i smoltfällan vid Håstad Mölla i perioden Hösten 1998 var nederbördsrik vilket underlättade för fisken att ta sig förbi de olika vandringshinderna i Kävlingeån. År 1999 registrerades totalt 81 utvandrade lekfiskar, de första den 26 mars i samband med att fällan togs i bruk och de sista registrerades den 25 april. Vattentemperaturen i denna period låg mellan 4.4 och 9.4 C. Under åren 21 till 23 var antalet registrerade lekfiskar relativt högt (figur 4). Vilket kan förklaras, dels med höga flöden under höstarna, dels av att två fiskvägar har anlagts nedströms vid Bösmöllan och Silverforsen (år 2 och 21). Fiskvägarna har med all sannolikhet underlättat fiskens vandring. Under åren 24 och 26 registrerades ett lågt antal lekfiskar. Under höstarna 23 och 25 var det mycket låga flöden i Kävlingeån, vilket troligtvis medfört att fisken har haft svårt att passera kvarndämmena i ån. Dessutom saknas fiskvägar vid två dämmen, Rinnebäck och Kvarnvik. Hösten och vintern 26 var det mycket höga flöden i Kävlingeån, vilket bör ha gynnat fiskens vandring förbi dessa hinder. Trots detta registrerades ett lågt antal utlekta fiskar under april och maj

13 Detta kan förklaras med att merparten av den utlekta öringen troligtvis vandrade ut tidigt i samband med milt väder och höga flöden under februari och mars. Lngdfrdelning av utlekt ring n= Lngd (cm) Figur 5. Längdfördelning av utlekt öring fångad vid Håstad Mölla i perioden Bild 2. Utlekt öring fångad maj 23. Bild 3. Utlekt lax, hanfisk 6 cm. 13

14 Tre utlekta laxar fångades våren 1999, vilka var i storlek mellan 6 till 65 cm (Bild 3). Det fanns tydliga odlingsskador, avkortade fenstrålar, på samtliga laxar, vilket tyder på att dessa kan ha sitt ursprung från det försök av sea ranching som har utförts i Danmark. Under 27 fångades en utlekt laxhane, 7 cm. Inga fenskador fanns på denna lax. Fångst av andra arter Totalt har 24 olika arter fångats i perioden (tabell 1). Tabell 1. Registrerade kräft- och fiskarter under perioden april-maj för åren Art Abborre X X X X X X X X X X Bjrkna X X X X X X X X X X Braxen X X X X X X X X X X Elritsa X Gers X X X X X X X X X X Grnling X X X X Gdda X X X X X X X X X X Gs X X X X X X X X X Id X X X X X X X X X Karp X Lax X X X X Lja X X X X X X X X X X Mrt X X X X X X X X X X Nors X X X Regnbge X X X X X X Ruda X X X X X X X X X Sandkrypare X X X X X X X X X X Sarv X X X X X X X X Signalkrfta X X Stensimpa X X X X X Storspigg X Sutare X X X X X X X X X X l X X X X X X X X X X ring X X X X X X X X X X Antal arter Arter vilka tidigare ej har registrerats i fällan ( ) var stensimpa, signalkräfta och sandkrypare. Stensimpan har ingen ursprunglig förekomst i Kävlingeån, utan har av misstag planterats ut i vattensystemet under 196- och 198-talet av forskare vid Lunds universitet (Sten Andreasson muntligt, Andersson mfl 1986). Fynd av stensimpa har gjorts vid elfiske i Klingavälsån och dess tillflöden (Åsbjörnsson, Brönmark & Eklöv 1999, Eklöv 2, Eklöv 21). Under 2, 21, 22, 25, 26 och 27 fångades regnbåge, vilka var av odlat ursprung (fenskador). Nors fångades under 21, 25 och 26, en art som 14

15 finns uppströms i vattensystemet i Sövdesjön. Under 22 fångades flera stora karpar, varav en vägde uppskattningsvis ca 12 kg. Karparna fångades i samband med ett högvattenflöde i början av maj månad. Arter som är vanligt förekommande och som fångats varje år är abborre, björkna, braxen, gers, gädda, löja, mört, sandkrypare, sutare, ål och öring. Jämförelse med tidigare år Från smoltfällan i Håstad finns en lång tidserie av data, från 1948 till Uppgifter saknas dock för åren , och Antalet utvandrande öringsmolt var relativt lågt under denna period, medelvärde 318, endast för ett år finns ett högre värde, år 1973 registrerades 1661 öringsmolt. Antalet utvandrande smolt har under senare år varit betydligt högre, medelvärde 2322, för perioden 1998 till 27 (figur 6). Smoltutvandring ring r Figur 6. Registrerade öringsmolt vid Håstad Mölla mellan åren Antalet utvandrande lekfiskar var också lågt under period , i medeltal 5, jämfört med 57 under perioden 1998 till 27 (figur 7). Utvandrande laxsmolt registrerades under perioden Några år fångades inga laxsmolt, vilket var en direkt effekt av att det ej planterades ut laxyngel åren dessförinnan. Förekomst av laxsmolt var helt beroende av utsättningar av laxungar som utförde i vattensystemet. Registrering av laxsmolt i fällan upphörde med att utsättningarna avslutades under slutet av 197-talet (Eklöv 2). 15

16 Utvandring av utlekt ring r Figur 7. Registrerade utlekt öring vid Håstad Mölla mellan åren Märkning av smolt och utlekt öring Under 25, 26 och 27 utfördes märkning, dels på utlekt öring, dels på smolt. Märkningen utfördes med Floy-tags, vilket är en framtagen internationell metod att märka fisk (Whoriskey, Prusov & Crabbe 2). Märket fästs sidan om ryggfenan och sitter som regel kvar under resten av fiskens livstid. Märket är i form av en färgad tub (gul och orange) med ett nummer, dessutom finns en e- postadress angivet dit uppgifter kan skickas vid en eventuell senare fångst (bild 5). Tillstånd till märkningen har getts från Malmö/Lund djurförsöksetiska nämnd (Dnr M 21-5). Bild 5. Öringsmolt med märke (Floy-tag). 16

17 Under 26 och 27 utfördes märkning med radiosändare på smolt och ål (telemetri). Denna märkning utfördes med syfte att studera vandringsbeteende och förluster i olika typer av vattenmiljöer inom Kävlingeån. En grupp av fisk släpptes ut i Bråån, en grupp i Klingavälsån och en grupp i Kävlingeån vid Håstad Mölla. Fisken har efter märkning kunnat följas med radiomottagare (telemetri) där fiskens läge dag för dag har registrerats. Resultat från denna märkning kommer att redovisas 29 i en slutrapport från Naturvårdsverket. Diskussion De tio senaste åren, har antalet registrerade öringsmolt varierat betydligt, från 411 upp till Vilket kan bero på flera faktorer, som antalet lekfiskar som har tagit sig upp i åsystemet 2 till 3 år före smoltutvandringen samt öringungarnas överlevnad på uppväxtområdena. Andra faktorer som kan ha betydelse är olika miljöförhållandena i samband med smoltens vandring. Resultaten tyder på att smoltvandringen både styrs av vattenflödet och temperaturen, varav flödet har visat sig vara av stor betydelse. En stor andel av smolten vandrar ut i samband med höga flöden under några få dagar (tabell 2). År med fler dagar med höga flöden har gett ett större antal utvandrande smolt (figur 8). Smoltutvandring Smolt Hgvatten Dygn med hgvatten r Figur 8. Registrerade smolt vid Håstad Mölla i förhållande till antal dygn med högvatten under perioden 2 april till 2 maj. Detta kan förklaras med att höga flöden underlättar fiskens vandring förbi hinder och att ett uppgrumlat vatten troligtvis skyddar smolten från predation (Degerman, Nyberg & Sers 21). Smolten kan vid höga flöden därmed relativt snabbt ta sig ut igenom åsystemet och överlevnad är troligtvis betydligt högre än vid lägre flöden. En studie i Halland, Norrån, visar på motsvarande resultat, att 17

18 smoltvandringen induceras av stigande vattenflöden (Reimer & Schibli 21). Vissa år saknas dock flödestoppar under den period smolten vandrar, vilket troligtvis resulterar i en större smoltförlust. År där sådana flödestoppar saknas styrs utvandringen istället av temperaturen, som för exempel åren 24, 25, 26 och 27 (Eklöv 25, 26). Huvuddelen av smoltvandringen sker i perioden från mitten av april till mitten av maj. Vattenflödet under denna period är sannolikt av stor betydelse för smolten vandring och överlevnad. Låga flöden medför en långsam utvandringshastighet, längre tid i ån och större exponering för rovfiskar. Medan högvattenflöden under denna period medför en snabb utvandring och troligtvis en högre överlevnad av smolten. Tabell 2. Datum (två dagar) för största smoltutvandring i Kävlingeån för åren r Datum Temp. Antal smolt % av utvand april april april april maj maj april maj maj april Antalet utlekta lekfiskar har varierat betydligt under perioden och beror främst av svårigheten för fisken att passera nedströms liggande vandringshinder. Vid regnrika höstar underlättas vandringen, vilket syns på resultaten våren 1999 och 21, som föregicks av höga flöden under höstarna 1998 och 2. Antalet registrerade lekfiskar ökade betydligt under perioden Detta beror troligtvis gynsamma förhållanden med höga flöden samt på de fiskvägar som har anlagts vid Bösmöllan (2) och Kävlinge (21), vilka har underlättat fiskens vandring. Vid besök under hösten 2 kunde flera öringar observeras när de passerade fiskvägen vid Bösmöllan. Den ökade mängden av utlekt öring, som fångades i fällan under våren 21, tyder på att fiskvägen har fungerat tillfredställande. Ytterligare en fiskväg har byggts under 21, vid Silverforsen (Kävlinge). Under senare år, 24 och 26, har antalet registrerade lekfiskar i fällan varit lågt. Detta kan förklaras med relativt låga flöde höstarna 23 och 25, vilket medfört att fisken har haft svårt att passera nedströms belägna dämmen. Vidare att fiskvägarna ej fungerat tillfredställande vid dessa flöden. Trots höga flöden hösten 26 registrerades ett lågt antal utlekta fiskar under april och maj 27. Detta kan förklaras med att merparten av den utlekta öringen troligtvis vandrade ut tidigt i samband med milt väder och höga flöden under februari och mars. Antalet utvandrande lekfiskar i perioden april till maj 18

19 behöver därför inte ge ett en sann bild över uppvandringen föregående höst om vårvintern är mild med höga flöden. Det vore därför av intresse att även köra fällan under mars månad. För framtiden kommer fällans resultat att kunna ge en bra uppföljning av utförda och planerade fiskevårdsåtgärder. Framförallt gäller det åtgärder med att etablera fiskvägar vid de olika vandringshinderna i Kävlingeån och i dess tillflöden. Det rekommenderas därför att registrering av smolt sker dagligen under april och maj. För att kompensera eventuell dödlighet vid hantering och för att öka överlevnaden bör smolten transporteras och släppas ut nedströms Rinnebäck, vilket ligger nedströms befintliga kraftverksturbiner. Vidare bör märkning av utvandrande smolt och lekfisk utföras, för att öka informationen om fiskens vandring i ån och i havet. Finansiering av fällans drift och skötsel har under perioden 1998 och 1999 skett med medel från fiskevårdsområdet, Länsstyrelsen och Landstingets miljövårdsfond, i ett projekt med att ta fram en fiskevårdsplan för Kävlingeån (Eklöv 2). Under har fällans drift finansierats av Löddeåns och Kävlingeåns fiskevårdsområde och Länsstyrelsen i Skåne, 27 med bidrag från Naturvårdsverkets anslag till miljöövervakning. Under 22, 23, 26 och 27 har Johan Bengtsson, Nisse Sandström, Ulf Nilsson, Johannes Pålsson, Johan Bergh och Jesper Lindgren hjälpt till med fällans skötsel. Referenser Andersson, K. Brönmark, C. Herrman, J. Malmqvist, B. Otto, C. & Sjöström, P Presence of Sculpins (Cottus gobio) reduces drift and activity of Gammarus pulex (Amphipoda). Hydrobiologia, 133, Degerman, E. Nyberg, P. Sers, B. 21. Havsöringens ekologi. Fiskeriverket informerar 21:1. Eklöv, A. 2. Fiskevårdplan Kävlingeån. Kävlingeåns Löddeåns fvo. 111 pp. Eklöv, A. 21. Fiskundersökningar i Klingavälsån. Rapport Lunds kommun. 36 s. Eklöv, A. 25. Redovisning av fiskräkning i smoltfällan vid Håstad Mölla Rapport Kävlingeåns-Löddeåns fvo. 28 s. Eklöv, A. 26. Redovisning av fiskräkning i smoltfällan vid Håstad Mölla Rapport Kävlingeåns-Löddeåns fvo. 14 s. Mills, D Ecology and Management of Atlantic Salmon. Chapman & Hall. London. 351 pp. Reimer, E. Schibli, H. 21. Norråns öringsmoltfälla Redovisning av resultat i smoltfällan och avelsfiske med elfiske. Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 21:17. 19

20 Whoriskey, F. Prusov, S & Crabbe, S. 2. Evaluation of the effects of catchand-release angling on the Atlantic salmon (Salmo salar) of the Ponoi River, Kola Peninsula, Russian Federation. Ecology of Freshwater Fish. 9: Åbjörnsson, K. Brönmark, C. Eklöv, A Fiskfaunan i Skånska vattendrag, förekomst under 196- respektive 199-talet. Länsstyrelserapport 99/11. Skåne län. 2

21 Fiskfällan vid Håstad Mölla renoverades 1997 och har under de senaste tio åren varit i drift i perioden för smoltens vandring, under april och maj månad. Antalet utvandrande smolt i Kävlingeån har under perioden varierat betydligt mellan olika år. Vattenflödet i anslutning till smolten vandring har en stor betydelse, där höga flöden ger ett större antal utvandrande smolt. Antalet utvandrande lekfiskar har varierar mellan olika år. Låga flöden i anslutning till fiskens uppvandring under hösten medför troligtvis svårighet för fisken att passera de kvarn- och kraftverksdammar som finns i huvudfåran. Fungerande fiskvägar finns vid tre utav fem partiella vandringshinder. Den utlekta öringen kan vandra ut tidigare än smolten i samband med milt väder och höga flöden under februari och mars. Antalet utvandrande lekfiskar i perioden april till maj behöver därför inte ge ett en sann bild över uppvandringen föregående höst om vårvintern är mild med höga flöden. Under 25, 26 och 27 har smolt och utvandrande lekfisk som fångats i fällan märkts, vilket har gjorts med ett synligt yttre märke (Floy-tag). Vidare har smolt och ål märkts med sändare (telemetri) under 26 och 27. Undersökningarna syftar till att öka kunskapen om fiskens vandringsbeteende och överlevnad i olika typer av vattenmiljöer. Totalt har det registrerats 23 olika fiskarter och 1 kräftart under perioden Östra Boulevarden 62 A, Kristianstad Kungsgatan 13, Malmö Tel 44/4-25 2, Fax 44/ Epost lansstyrelsen@m.lst.se