Promemoria 2013-08-26 Arbetsmarknadsdepartementet Åtgärder för jämnare mottagande av flyktingar och rättvisare ersättning till kommunerna I budgetpropositionen för 2014 föreslås ett flertal satsningar för att underlätta kommunernas mottagande av nyanlända invandrare. Ersättningssystemet till kommuner som tar emot nyanlända invandrare görs om. För att ersättningen ska bli mer rättvis görs den prestationsbaserad. Kommuner som i förhållande till sin folkmängd tar emot fler nyanlända kommer att få en högre ersättning. Kommuner med ett lågt mottagande kommer att få något sänkt ersättning. Sammanlagt ökar ersättningen till kommunerna drygt 1,1 miljarder kronor 2014-2017. Nyanlända som är föräldralediga på deltid ska kunna få sin etableringsplan förlängd med högst åtta månader, så att den effektiva plantiden motsvarar maximalt 24 månader med heltidsinsatser. Krav på att nyanlända invandrare ska acceptera lämpligt erbjudet arbete kommer att införas 2014. Bosättningsprocessen för nyanlända flyktingar effektiviseras. Även syskon till ensamkommande flyktingbarn ska framöver vid en återförening omfattas av den statliga ersättningen för flyktingmottagande. Effektivare etableringstid starttidpunkten för etableringsplanen flyttas fram för nyanlända i anläggningsboende till dess att de blivit mottagna i en kommun.
2 Rättvisare ersättning till kommuner för flyktingmottagande Regeringens satsning på ett prestationsbaserat ersättningssystem till kommuner som tar emot nyanlända invandrare förstärks. Kommuner som i förhållande till sin folkmängd tar emot fler nyanlända och kommuner som tar emot nyanlända från anläggningsboenden kommer att få en högre ersättning än tidigare. För att ytterligare förstärka det prestationsbaserade inslaget i ersättningssystemet halveras grundersättning som kommunen får för att sluta en överenskommelse från tio prisbasbelopp till fem prisbasbelopp, vilket för 2014 innebär en sänkning från 444 000 kronor till 222 000 kronor. Sammanlagt ökar ersättningen till kommunerna drygt 1,1 miljarder kronor under åren 2014-2017. Syftet med den nya ersättningsmodellen är att stimulera kommuner att öka sitt mottagande av nyanlända invandrare från anläggningsboenden (ABO) samt att leda till en jämnare fördelning mellan kommunerna. Ersättningen fördelas utifrån två modeller. Den första delen består av extra ersättning till kommuner som tar emot personer som anvisas från anläggningsboende. Den andra delen består av extra ersättning till kommuner som har ett högt mottagande generellt i förhållande till sin befolkning. 1. Extra ersättning för mottagande från ABO Ersättningen syftar till att stimulera mottagningskapaciteten i kommunerna för att därigenom motverka långa väntetider i anläggningsboenden. Kommuner som tar emot nyanlända som anvisas från anläggningsboenden får, utöver den befintliga schablonersättningen, 15 000 kronor per mottagen individ. 2. Trappstegsmodell införs Ersättningen i denna del syftar till att stödja kommuner som tar emot många nyanlända i förhållande till sin befolkning. I stor utsträckning omfattas kommuner som har ett stort mottagande av personer som ordnar sitt boende själva. Även denna ersättning betalas utöver den befintliga schablonersättningen. Denna nya modell innebär att de kommuner som tar emot fler och har högre kostnader nu ersätts i högre utsträckning.
Ersättning ges enligt en trappstegsmodell i tre steg till de kommuner som haft ett högre mottagande än medianvärdet för riket under föregående år får. Den tredjedel av denna grupp som haft det högsta mottagandet får 15 000 kronor extra per person som tas emot under det aktuella året. Den tredjedel som haft det näst högsta mottagandet får 10 000 kronor extra per mottagen person och den tredje gruppen får 5 000 kronor extra per mottagen person. Ersättningssystemet bygger alltså både på mottagandet föregående år och mottagandet under det aktuella året. Med denna föreslagna modell belönas kommuner som tar ett aktivt ansvar för de nyanlända i Sverige, såväl kommuner med ett högt mottagande från anläggningsboende som kommer med en hög andel självbosatta. Med differentierad ersättning ersätts kommuner med mycket hög inflyttning och högre andel faktiska kostnader, som Södertälje och Eskilstuna, i högre utsträckning. Den halverade grundersättningen innebär att den totala ersättningen sänks för kommuner som tar emot få personer. 3 Bakgrund Vid utgången av mars 2013 var cirka 6 000 personer inte kommunmottagna utan väntade på en bosättningsanvisning från Arbetsförmedlingen. En konsekvens av längre väntetider i bosättningsuppdraget är en försenad och försvårad etablering i svenska samhället. De nyanlända invandrare som själva ordnar sitt boende fördelas väldigt ojämnt mellan landets kommuner. Arbetet med att ta fram en förordning påbörjas inom Regeringskansliet under hösten. Medel finns avsatta från och med 2014. Den nya prestationsbaserade ersättningen till kommunerna beräknas medföra utgifter på 365 miljoner kronor 2014, 356 miljoner kronor 2015, 349 miljoner kronor 2016 och 345 miljoner kronor 2017. Detta finansieras med de 250 miljoner kronor som avsattes till prestationsbaserad ersättning i budgetpropositionen för 2013 samt en halvering av grundersättningen som beräknas minska utgifterna med 62 miljoner kronor 2014 och 2015 och 64 respektive 65 miljoner kronor 2016 och 2017. Utöver detta ökar utgifterna med 53 miljoner kronor
4 2014, 44 miljoner kronor 2015, 35 miljoner kronor 2016 och 30 miljoner kronor 2017. Krav på nyanlända att acceptera ett erbjudet arbete att ett krav på nyanlända i etableringsuppdraget att acceptera ett erbjudet lämpligt arbete införs. Inom regeringskansliet pågår ett arbete med att införa krav på nyanlända i etableringsreformen att acceptera ett erbjudande om lämpligt arbete i hela landet. Regeringen kommer under hösten att föreslå att en sanktion införs då en nyanländ som deltar i etableringsinsatser, utan godtagbara skäl, avvisar ett lämpligt arbete. Lagändringen planeras träda i kraft den 1 juli 2014. Förändringen bedöms inte ha några budgetkonsekvenser. 24 månaders plantid för föräldralediga Nyanlända som är föräldralediga på deltid ska kunna få sin etableringsplan förlängd med högst 8 månader, så att den effektiva plantiden motsvarar maximalt 24 månader med heltidsinsatser. Enligt huvudregeln ska etableringsinsatser ges på heltid. I vissa fall kan det vara svårt för föräldrar med små barn att kombinera deltagande i etableringsinsatser på heltid med omsorgen om barnen. Förslaget syftar till att ge ökade möjligheter att delta i insatser på deltid för nyanlända med små barn. Förslaget gäller för nyanlända som är föräldralediga med föräldrapenning på deltid motsvarande en fjärdedel. Bakgrunden till avgränsningen är att deltagandet i etableringsinsatser bör vara av en viss omfattning för att ge utrymme för parallella aktiviteter. Parallella aktiviteter är en förutsättning för att uppnå en hög kvalitet i etableringsinsatserna. Förslaget har lämnats av AKKA-utredningen.
5 Regeringen avser att återkomma till riksdagen med ett förslag under 2014. Förslaget beräknas innebära ökade utgifter motsvarande 4 miljoner kronor 2014, 5 miljoner kronor 2015 och 2016 samt 4 miljoner kronor 2017. Effektivare bosättningshjälp för nyanlända flyktingar 1. Arbetsförmedlingens bosättningsansvar förtydligas så att de som bor i eget boende enbart erbjuds bosättningshjälp efter en behovsbedömning av Arbetsförmedlingens handläggare. 2. Förslaget innebär också att nyanlända erbjuds ett särskilt samtal/informationstillfälle om vad Arbetsförmedlingens bosättningsuppdrag omfattar av en etableringshandläggare tidigt efter att PUT beviljats. 3. Den av länsstyrelserna framtagna portalen www.informationsverige.se byggs ut för att fungera som en informationskanal om bostadssökande generellt samt information från civila samhällets organisationer till nyanlända. Bakgrund Personer som har rätt till etableringsplan kan anvisas plats för bosättning av Arbetsförmedlingen. Utgångspunkten när Arbetsförmedlingen anvisar en plats för bosättning ska dels vara vad som framkommer vid etableringssamtal, dels förutsättningarna för arbete inom pendlingsavstånd. Av de som fått en anvisning tackade en av tre nej till denna. Andelen som tackar ja till anvisad bosättning är högre för dem som bor på anläggningsboende, 71 procent, jämfört med de som bor i eget boende, 45 procent. För att effektivisera bosättningsprocessen ska Arbetsförmedlingens bosättningsansvar gentemot personer som bor i eget boende enbart gälla dem som har behov av att flytta av arbetsmarknadsskäl. Därtill ska Arbetsförmedlingen tydligare och tidigare i processen informera de nyanlända vad som ingår respektive inte ingår i Arbetsförmedlingens bosättningsuppdrag.
6 Genom att hemsidan informationsverige.se utvecklas med information om hur bostadssökande går till i Sverige, tillsammans med lokal information, förväntas den enskilde lättare kunna söka bostad själv. Arbetet påbörjas under hösten, efter dialog med Arbetsförmedlingen och länsstyrelserna. Regeringskansliet förväntar sig en skyndsam hantering. 5 miljoner kronor har avsatts för utbyggnad av portalen informationsverige.se. I övrigt beräknas förslaget om förbättrad bosättningshjälp leda till något minskade väntetider för boende i anläggningsboende. Effektivare etableringstid För nyanlända som bor i anläggningsboende flyttas etableringsplanens starttidpunkt fram till dess att de blivit kommunmottagna. Detta innebär att en etableringsplan ska upprättas senast en månad efter att individen har tagits emot i en kommun, i stället för som idag då etableringsplan ska upprättas inom två månader efter att individen fått permanent uppehållstillstånd. Individen får med detta förslag 24 månaders etableringsinsatser i mottagningskommunen. Det torde vara lättare för kommunen att ta emot nyanlända invandrare med vetskap om att den statliga etableringsersättningen utgår för hela den tid som individen har en etableringsplan, dock längst 24 månader. Vidare innebär förslaget att individen, under tiden i ABO, får den lägre LMA-ersättningen i stället för etableringsersättning, vilket ger stärkta incitament att lämna ABO för att få den högre etableringsersättningen. AF:s stöd till individer i ABO fokuseras på bosättningsuppdraget. Syftet med förändringen är främst att höja kvaliteten i etableringsinsatserna genom att starta dem när individen har sitt långsiktiga boende ordnat, snabbare bosättningsprocess och därmed förbättrad integration.
7 Bakgrund Idag ökar väntetiderna för personer som beviljas uppehållstillstånd i anläggningsboenden. Den sista juli 2013 väntade 4 672 personer i anläggningsboende på att få bostadsanvisning från Arbetsförmedlingen. Regeringen inför en rad åtgärder för att minska tiden i ABO för den som fått permanent uppehållstillstånd. Trots detta förväntas antalet personer som väntar på bosättningsanvisning fortsätta öka. För att individen inte ska riskera att gå miste om viktig etableringstid i anläggningsboendet flyttas etableringsplanens starttidpunkt fram till dess att de blivit kommunmottagna. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med ett förslag under 2014. Förslaget beräknas innebära ökade utgifter motsvarande 111 miljoner kronor 2014 och 2015, 108 miljoner kronor 2016 samt 107 miljoner kronor 2017. Utöver detta medför förslaget att utgifter för etableringsersättning och etableringsinsatser flyttas fram. Syskon till ensamkommande barn räknas som anknytning Antalet ensamkommande flyktingbarn som kommer till Sverige har ökat under senare år. Mycket tyder på att antalet kommer fortsätta ligga på höga nivåer under de närmaste åren. Ibland återförenas barnen med sina syskon och föräldrar i Sverige. Föräldern till det ensamkommande barnet får uppehållstillstånd på grund av anknytning och omfattas av etableringslagen och kommunersättningsförordningen. Däremot kommer syskon att räknas som anknytning till anknytning. Det innebär att kommunen inte har rätt till ersättning för dessa barn. För att landets kommuner ska ha goda förutsättningar att ta emot flyktingar, skyddsbehövande och deras anhöriga bör kommunerna få ersättning även för syskon till ensamkommande barn. Även de syskon som beviljats uppehållstillstånd p.g.a. anknytning till anknytning bör omfattas av den statliga ersättningen för flyktingmottagande.
8 Regeringens planerar att genomföra förordningsändringen i början av 2014. Föreslagen ändring beräknas medföra ökade utgifter på anslaget med 4 miljoner kronor 2014, 8 miljoner kronor 2015, 9 miljoner kronor 2016 och 9 miljoner kronor 2017. Beräkningen baseras på att ca 100 syskon per år beviljas uppehållstillstånd på denna grund.