Rening av vatten från jordbruksområden Per Lindmark
Övergödning åtgärder på all fronter Övergödning åtgärder på all fronter Åtgärder på åkern: Strukturkalka...etc Åtgärder i diket: Tvåstegsdika etc Åtgärder i diket utlopp: Våtmarka etc Åtgärder i sjön: Sjömuddra etc
Åtgärders effekt, Vattenmyndigheten
Strukturkalkning Foto:Dennis Wiström
Strukturkalkning Endast lerområden, > 15 % ler. 5-10 ton kalk/ha Bränd eller släckt kalk Blanda in 15-20 cm. Snabb inblandning. Torra förhållanden. Efter vallbrott Kostnad ca 5 000 kr/ha Reduktion av fosfor, 20-40 % Skördeökning 0-8% Reduktion: 0,15 kg P/ha åker och år. Effekt flera decennier Kostnad: > 0 kr/kg P
7000 kr/ha, åker (ca 10-13 kr/m). Red:0,15 kg P/ha åker. 4200 kr/kg fosfor Stöd LBP och LOVA
Kantzoner/skyddszoner Anläggs på åkermark i direkt anslutning till vattendrag 6-20 m bred zon Vallgräs, baljväxter Fångar upp ytavrinnande fosfor och växtskyddsmedel. Reduktion:0,1 kg P/ha, åker (0-0,45)
Kantzon
Anpassa plöjningsriktningen till vattendragets form!
Skyddszon anläggs där det behövs
Anpassade skyddszoner Minska ytavrinning av partiklar och fosfor Uppkommer pga stor tillrinning av vatten till begränsat område. Lera, lutning, svackor, ytvattenbrunnar I skyddszon: vallgräs och/ ev. vallbaljväxter
Skyddszoner alternativa lösningar
Integrerad (fd. intelligent)bufferzon
Infiltrations-våtmark
Våtmarker Renar dräneringsvatten & ökar den biologiska mångfalden
Våtmarker Bra lägen resp. dåliga lägen. Gräva eller dämma Storlek Utformning Skötsel Kostnad 100-400 000 kr/ha (230 000 kr/ha enl VM) 3 200 kr/kg P, år
Sänkta sjöar kan bli kostnadseffektiva våtmarker
Tre sätt att anlägga våtmarken
Rening av dränvatten före utsläpp till ån
Sprid vattnet över hela ytan!
Våtmark med flera delbassänger
Fosfordammar I områden med hög fosforbelastning Högt upp i avrinningsområdet/liten mängd vatten Storlek:0,1-0,4 % av tillrinningsområdet Rening: 20-30%. 0,18 kg P/ha åker, år Kostnad: >0,5 MSEK/ha damm. 1700 kr/ha, åker. Kostnadseffektivitet: 726 kr/kg fosfor
Fosfordamm med flera zoner
Konstruerad våtmark i fältkanten, Danmark
Tvåstegsdike Dränering Underhåll Erosion Näringsämnen, 5-20 % Biologisk mångfald 500-900 000 kr/km 3 700 kr/kg P Höga flöden Låga flöden
Avfasning av dikesslänter
Kan underhåll/rensning vara en metod Bilder: Herder, Degerberga Grus & Schakt, Catarina Lindskog
Reningsanläggning med utbytbara filtersäckar Bioptech
Anläggning av filter, flis+grus
Filterbrunn Trekammarbrunn + filterbrunn med Polonite, Foto:Renman, KTH
Filterbrunnar Kalkfilter i brunnar eller markbäddar Tar delflöden och mindre flöden Filterbrunn 3 m 3 för 4 ha åker vid medelflöde Fastlägger fosfor, 30-40 %, av det som går genom filtret Materialet byts ut efter några månader Högt ph från anläggningen späds ut Filtermaterial ut på åkern ingen effekt visad
Reglerbar dränering Högre skörd, mindre transport av kväve, 15-30 kg N/ha, år, magasinering av vatten Flacka områden, < 2 Sand och mo, gyttjelera, sulfidjord Möjlighet för underbevattning 0,5-2 reglerbrunnar/ha, 30-40 % högre investering
Gödsling Gödsling enl. SJV:s rekommendationer Undvik höga engångsgivor av fosfor Nedmyllning på obrukad mark vid spridningstillfället Nedmyllning i växande gröda Undvik tillförsel av stallgödsel under senhösten (flytgödsel på vallar) Behovsanpassa/precisionsgödsla/markkartering
Att tänka på före åtgärd Vilken jordart och fosforklass har min jord? Har jag dålig jordstruktur och hur funkar dräneringen? Är jag ändå i behov av täckdikning? Fungerar mina kantdiken och leder bort ovidkommande vatten? Finns det synlig erosion och ytvattenavrinning på åkern? Rasar mina dikeskanter?
Att tänka på före åtgärd Är plöjningsriktningen optimal för att minska ytavrinningen till diket? Kan jag hålla gröda över vintern? Åtgärder närmast vattendraget är effektivast Möjligt att utnyttja nivåskillnader i landskapet? Har jag nytta av schaktmassor? Är det bättre om jag går samman med grannarna och gör en gemensam åtgärd? Kan någon påverkas negativt av åtgärden? Kan jag få stöd?