Regeringen Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm. Bedömningsavdelningen Tuula Kuosmanen YTTRANDE 2002-01-08 Reg.nr 13-4265-01



Relevanta dokument
Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5)

Kommittédirektiv. En samordnad utveckling av validering. Dir. 2015:120. Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2015

Betänkande Yrkeshögskola. För yrkeskunnande i förändring (SOU 2008:29)

Folkbildningen och högskolan

En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41)

Anmälan om svar på remiss Internationella skolor (U2014/5177/S) Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 2 december 2014

Riktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.

Yttrande över remiss av förslag till allmänna råd om prövning samt föreskrifter om prövning

Uppdrag att samordna en försöksverksamhet med krav på lämplighet vid tillträde till lärar- och förskollärarutbildning

Sammanfattning på lättläst svenska

Sammanfattning Rapport 2015:04. Gymnasieskolors arbete med att förebygga studieavbrott

Socialstyrelsens författningssamling

För unga vuxna Vuxenutbildning. Den svenska skolan för nyanlända

12 Yttrande över remissen Betänkande -Arbetslöshet och ekonomiskt bistånd (SOU 2015:44) AMN

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Ändrad deklarationstidpunkt för mervärdesskatt. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

VÄGLEDNING FÖRETAGSCERTIFIERING Ansökan, recertifiering och uppgradering Version: (SBSC dok )

Kommittédirektiv. Inrättandet av ett nytt universitet som omfattar verksamheterna vid Växjö universitet och Högskolan i Kalmar. Dir.

Svensk författningssamling

RP 305/2010 rd. I propositionen föreslås att lagen om besvärsnämnden. intressen skyddas genom sekretessen. Besvärsinstansernas

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Den nya inskrivningsmyndigheten

Rätt till heltid i Stockholms stad Skrivelse från Sara Pettigrew och Åsa Jernberg (båda MP)

Lokala regler för tillgodoräknande på grundnivå och avancerad nivå vid Linnéuniversitetet

Behörighet, urval och antagning

Rutin för betygsättning vid icke legitimerad lärares undervisning

ELEV- HANDLEDNING (Ansökan via webben)

Svensk författningssamling

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

I promemorian föreslås ändringar i patientsäkerhetslagen (2010:659) när det gäller användandet av yrkestitlar för tillfälliga yrkesutövare.

Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslås besluta MISSIV 1(1) LJ2014/1368. Förvaltningsnamn Landstingsstyrelsen

Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Skolinspektionen Nyanlända 2016

Aktiv väntan asylsökande i Sverige (SOU 2009:19)

Svensk författningssamling

Ansökan om bidrag för studier vid svensk skola i utlandet

Myndigheters tillgång till tjänster för elektronisk identifiering

Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter om ändring i ELSÄK-FS 2013:1

1 LAGRÅDET. Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Region Skåne Fråga om utformning av fördelningsnyckel i ramavtal för radiologiprodukter

Anvisningar för ansökan om bedömning av reell kompetens för grundläggande och/eller särskild behörighet

FAQ Barnkonsekvensanalys i Svenska kyrkan

Avgifter i skolan. Informationsblad

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Ändrad rätt till ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner

LÄRARES YRKESETIK. Förslag till innehåll och utformning

Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern

Kostnader för personlig assistans

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

REMISSVAR (U2016/01529/UH) Trygghet och attraktivitet en forskarkarriär för framtiden (SOU 2016:29).

Överenskommelse avseende uppföljningssystemet SUS

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Ledamöternas erfarenheter från funktionshinderråden i Stockholms stad en enkätundersökning från mandatperioden

Rutin för rapportering och handläggning av anmälningar enligt Lex Sarah

Remissvar gällande yrkesprogramsutredningens slutbetänkande Välja yrke (SOU 2015:97) Dnr: U2015/05421/GV

Lättlästutredningens betänkande Lättläst (SOU 2013:58)

Flyktingläget på Tjörn Februari 2016

Syftet med en personlig handlingsplan

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor

Yrkesutbildningskonferens den 21 april 2007

Två rapporter om bedömning och betyg

Individuellt kompetenssparande - IKS

Yrkesintroduktion för socialtjänstens barnoch ungdomsvård

Sammanfattning. Utgångspunkter

ANVÄNDARHANDLEDNING FÖR

BESLUT Riktlinjer för magisterexamen med ämnesbredd vid Malmö högskola

Introduktion till Open 2012

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Elektronisk ingivning för ekonomiska föreningar och vissa andra företag, m.m.

Ersättningsperiod vid anmälan om höjd inkomst och beslut om sjukpenninggrundande inkomst (SGI) för förfluten tid

Samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet Stockholm

Ansvarsfördelning och riktlinjer för tillsyn av handeln med nikotinläkemedel - svar på remiss från kommunstyrelsen

Ansökan om medgivande att fullgöra skolplikten på annat sätt

Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd

1. Problemet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (5) Datum

Mottagande och anordnande av kommunalt boende för ensamkommande asylsökande barn över 14 år

Kommittédirektiv. Stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor. Dir.

Vägledning inför ansökan om statsbidrag för verksamhetsåret 2013

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Preskription och information i försäkringssammanhang

Tillsyn av Omsorgslyftet Utbildningar AB inom kommunal vuxenutbildning i Nacka kommun

Kiwiböckerna metod och begrepp

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

Policy för bedömning i skolan

Samtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter

Systematiskt kvalitetsarbete

Remiss - Promemoria En bättre skolstart för alla: bedömning och betyg för progression i lärandet (U 2014:C)

När du som vårdpersonal vill ta del av information som finns hos en annan vårdgivare krävs det att:

Fler feriejobb för ungdomar i kommuner och landsting sommaren 2015

Intervjumall. Datum: Intervjuare: Kandidatens namn: Kandidatens uppgifter: Växel: (5)

Gallring ur belastningsregistret av. av uppgifter om unga lagöverträdare.

Följsamhet till fullmäktiges reglemente för intern kontroll

DISKUTERA. Kursplanen i samhällskunskap KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande Som svar på remissen överlämnas och åberopas denna promemoria.

Kommittédirektiv. Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år Dir. 2016:47. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016

INSTRUKTION FÖR AB VOLVOS ( BOLAGET ) VALBEREDNING FASTSTÄLLD VID ÅRSSTÄMMA DEN 2 APRIL 2014

Sammanställning av frekventa frågeställningar inom kommunal vuxenutbildning

Regel 1 - Ökad medvetenhet

Frågor och svar för föreningar om nya ansökningsregler för aktivitetsbidrag från och med 1 januari 2017

Anpassning av sjukpenninggrundande inkomst (SGI) efter löneutvecklingen inom yrkesområdet för arbetslösa

Kulturskoleanordnare i Järfälla

Få jobb förmedlas av Arbetsförmedlingen MALIN SAHLÉN OCH MARIA EKLÖF JANUARI 2013

Transkript:

Regeringen Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Bedömningsavdelningen Tuula Kuosmanen Validering av vuxnas kunskap och kompetens Ert dnr U2001/3879/V Högskoleverket har anmodats yttra sig över betänkandet Validering av vuxnas kunskap och kompetens (SOU 2001:78). Utgångspunkter Högskoleverket vill erinra om sitt yttrande på EU: s memorandum om livslångt lärande där Högskoleverket underströk vikten av att formerna för validering utvecklas och att en mer generös tillämpning av reglerna för behörighet och tillgodoräknande utvecklas. I verkets remiss till betänkandet Validering av utländsk yrkeskompetens (SOU 1998:165) underströk Högskoleverket också behovet av att närmare utreda detaljerna kring valideringens innehåll och organisation. Övergripande synpunkter Högskoleverket anser att utredaren lämnar intressanta bidrag till hur arbetet med validering av vuxnas kompetens och kunskaper ska vidareutvecklas. Samtidigt anser Högskoleverket att många frågor är olösta och att frågan om valideringens organisation bara är skissartat beskriven. Den samverkansmodell som utredaren förespråkar måste utredas vidare så att gränsdragningsfrågor löses och organisationen får en lämplig dimensionering. Särskilt angeläget framstår arbetet med att säkerställa likvärdiga bedömningar så att den enskilde kan få en rättssäker validering av sin kompetens. Modeller och metoder för validering och dess organisation återstår också att utveckla. Högskoleverket anser att validering knappast kan bli en realitet förrän metodfrågorna fått en tydligare lösning. Utredaren betonar själv att en mängd uppgifter återstår att vidareutveckla och Högskoleverket instämmer i detta. Definition I betänkandet har utredaren anslutit sig till den definition som gjorts till exempel i betänkandet Validering av utländsk yrkeskompetens (SOU 1998:165), men av pilotfallen framgår att validering ur deltagarperspektivet haft en vidare innebörd än att formalisera kunskaper. Validering har där infogats i ett sammanhang där det överordnade syftet varit att göra den enskilde anställningsbar, validering har med andra ord ingått som ett av flera instrument i ett sådant förfarande. Samtidigt visar internationella erfarenheter att validering

Sid 2 kan vara ett sätt att befästa sin kompetens genom att skapa en formell merit av sin kompetens. Det är däremot inte säkert att personen avser att omedelbart utnyttja denna merit för att söka till högskolan eller mer kvalificerade anställningar. Det är emellertid av vikt beakta det vidare perspektivet när regelverket för validering ska utarbetas och inte bara betrakta validering ur den snävare definitionen. Validering på högskolenivå Utredaren anser att det är angeläget att validering blir en metod också på högskolenivå och ser med tillfredställelse att regeringen i sin proposition Den öppna högskolan (prop. 2001/02:15) lägger förslag med denna innebörd. Utredaren har dock inte närmare berört frågan om validering av högskoleutbildning. Högskoleverket har genom sitt löpande bedömningsarbete fått klart för sig att det finns ett behov av validering för högskoleutbildade som omfattar även arbetsmarknaden. Högskoleverket tar därför detta tillfälle i akt att lyfta denna fråga. För den som har en utländsk högskoleexamen är det t.ex. inte alltid nödvändigt att genomgå kompletteringsutbildningar och därmed faller dessa personer utanför propositionens intentioner. En grupp som skulle gynnas av en sådan utvidgad validering är flyktingar som inte kan styrka sin utbildning och yrkeserfarenhet eller som på grund av förhållanden i hemlandet/utbildningslandet inte kan få dokumentens äkthet verifierad. För närvarande är dessa personer hänvisade till att antingen genomgå en hel svensk utbildning, som visserligen kan komma att förkortas med hjälp av metoderna för prövning av reell kompetens eller att inte få möjlighet att använda sin kompetens vilket naturligtvis är en förlust både för den enskilde och för samhället. Organisation av valideringsverksamheten Högskoleverket stödjer utredarens förslag om att fastlägga i lag och/eller förordning kommunernas skyldighet att erbjuda validering. Med hänvisning till ovan sagda rörande högskoleutbildades behov av validering är det viktigt att det av lagen/förordningen framgår att kommunernas skyldighet att erbjuda validering även ska/kan omfatta högskoleutbildade. Utredaren föreslår vidare att validering av kunskaper upp till högskolenivå ska anordnas i landets samtliga kommuner vilket Högskoleverket instämmer i. Som utredaren påpekar innebär inte detta att kommunerna själva måste genomföra valideringen men att det ska vara kommunernas ansvar att validering möjliggörs. Validering av högskoleutbildning bör naturligtvis fortfarande göras av utbildningsanordnarna själv, dvs. högskolorna, men det måste finnas möjligheter att hantera hela individens kompetens i de fall då kommunerna saknar kompetens för bedömning. Det kan inte heller nog påpekas vikten av den roll som de kommunala studie- och yrkesvägledarna och Arbetsmarknadsverkets vägledare har i arbetet med att motivera personer att bli validerade och att valideringen också sker inom rätt område och på rätt nivå. Till detta kan resurser behöva avsättas för kompetensutveckling både av kommunernas studie- och yrkesvägledare och vägledarna inom Arbetsmarknadsverket. Kompetensutvecklingen bör ha den vuxne individen i fokus.

Sid 3 Nationellt ansvar Utredaren föreslår att ett nationellt organ (nationell myndighet) inrättas för validering och kompetensbevis. Utredaren förordar vidare samverkansmodellen av de tre modeller som finns angivna i utredningen. Samverkansmodellen innebär att kommunerna ansvarar för all validering på lokal nivå. En regional organisation i form av kommuner i samverkan etableras när kommunerna så bedömer lämpligt. På nationell nivå finns ett självständigt, statligt organ för validering. Den föreslagna organisationen föreslås överta vissa uppgifter som för närvarande ligger inom Arbetsmarknadsverkets och Statens skolverks ansvarsområden. Det statliga organet bör utveckla samverkansformer med framförallt Arbetsmarknadsverket, Statens skolverk och Integrationsverket, liksom med andra statliga verk och parter på arbetsmarknaden. Högskoleverket stödjer utredaren förslag om inrättande av ett nationellt organ som arbetar enligt samverkansmodellen. Om validering i framtiden ska bli möjlig även för högskoleutbildade, vilket är Högskoleverkets förhoppning, kan samverkansmodellen lättare hantera att högskolorna förs in. Kunskapernas ålder Utredaren föreslår att de kunskaper som valideras, dvs. som utgör underlag för ett kompetensbevis inte får vara äldre än två år. Högskoleverket finner anledning att påpeka att detta innebär en skärpning när det gäller invandrares möjligheter att komma in på arbetsmarknaden. Idag kan det hända att ansökan om uppehållstillstånd, svenskstudier m.m. gör att inträdet på arbetsmarknaden tar lång tid. Emellertid tror Högskoleverket att om även invandrare ska få möjlighet att få kompetensbevis kan ytterligare åtgärder än de föreslagna bli nödvändiga. Ledighet från arbete för validering Högskoleverket stödjer utredarens förslag om att en ändring införs i Lagen om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning, som innebär att den anställde ska få lagfäst rätt till tjänstledighet för validering för betyg och/eller kompetensbevis. En förutsättning för validering är att den som önskar genomgå validering men redan har ett arbete, ska kunna få tjänstledigt för detta. Ekonomiskt stöd vid validering Högskoleverket stödjer i huvudsak utredarens förslag till ekonomiskt stöd vid validering och att studiemedel för deltagande i validering ska kunna uppbäras av personer över 50 år. Som utredaren påpekar finns det idag möjligheter att arbeta till 67 års ålder vilket också är önskvärt från samhällets sida. Det är därför viktigt att underlätta för alla som är villiga att arbeta längre. Validering kan vara ett instrument för att få en del att stanna kvar i arbetslivet några år till. För att kunna genomgå validering förutsätter det dock att den validerade har sin försörjning säkrad under den aktuella perioden oavsett ålder. Behörighet för högre studier Utredaren föreslår att en person som genom validering erhållit ett kompetensbevis omfattande minst yrkeskompetens, nivå 2, också ska anses uppfylla villkoren för grundläggande behörighet, förutsatt att den personen också har kunskaper motsvarande

Sid 4 godkända betyg i svenska B och engelska A. Utredaren tillägger att det närmast är fråga om en person med flera års yrkesverksamhet. Förslaget påminner därför en del om den nuvarande ordningen med s.k. 25:4: or (jfr 7 kap. 6 högskoleförordningen). Utredaren menar själv att förslaget sannolikt inte har någon praktisk betydelse men menar att det däremot kan ha en psykologisk betydelse. Ett av syftena med antagningssystemet till högskolan är att avgöra om den enskilde har förutsättningar att genomföra den sökta utbildningen i. Erfarenheterna av behörighetsgrundad arbetsmarknadserfarenhet, är emellertid att den inte har något större prognosvärde för studieframgång ii. Det är svårt att se att det aktuella förslaget skulle innebära någon skillnad i den delen mot den nuvarande ordningen. Naturligtvis har förslaget betydelse för att valideringssystemet ska möjliggöra övergångar till högskolan men det återstår att se om det kommer att få någon praktisk betydelse. De personer som kan tänkas söka till högskoleutbildning kan även sakna särskild behörighet och även möjlighet att efter behörighetsprövning delta i urvalet. En förutsättning för att kunna delta i betygsurvalet som oftast har flest platser att tillgå är att det finns en meritpoäng att konkurrera med. Då kompetensbeviset inte kommer att ha någon form av poäng eller betyg innebär detta att dessa sökande får konkurrera om platserna i högskoleprovurvalet under förutsättning att det finns ett giltigt högskoleprov i likhet med 25: 4orna. De sökande som inte kan konkurrera i betygs- eller provurvalet kan antas om det efter urvalet finns platser kvar till sökt utbildning. Kompetensbevis Verket stödjer utredarens förslag om att genomförd validering av kunskap och kompetens dokumenteras i ett kompetensbevis eller där så inte är möjligt i intyg. Högskoleverket håller med utredaren om att kompetensbeviset bör omfatta ett relativt brett yrkesområde och huvudsakligen bekräfta helhetsperspektiv, tillämpning och reflektionsförmåga samt på vilken nivå kompetensen ligger. Detta är också i linje med Högskoleverkets utlåtanden över utländsk högskoleutbildning där bedömningen är en helhetsbedömning och ett uttryck för accepterande av en utbildning. Det är dock av yttersta vikt att kompetensbeviset har nationell legitimitet bland arbetsgivare och bland utbildningsanordnare på alla nivåer. Det är då naturligt att ansvaret för framtagandet och utvecklingen av kompetensbevisen ligger inom ramen för en eventuell nationell myndighet/organisation Meritportfölj Verket stödjer utredarens förslag om att arbetet med utvecklande av meritportfölj påbörjas. Som utredaren för fram bör meritportföljen, för att ha legitimitet och status, ha en enhetlig och strukturerad uppläggning. Utredaren påpekar emellertid att meritportföljen inte kan användas av alla, eftersom alla inte har någon arbetsgivare som kan intyga vilka arbetsuppgifter som utförts och nämner bland annat många nyanlända invandrare, vissa långtidssjukskrivna och en del egenföretagare. Högskoleverket anser det vara av vikt att i Se t.ex. proposition 1995/96:184 s. 8, Tillträde till högre utbildning m.m. ii Se t.ex. Tillträde till högre utbildning en evighetsfråga, Högskoleverkets skriftserie 1997:13 S, s.101

Sid 5 utveckla modeller som även kan tillämpas på ovan angivna grupper då det kanske är de som bäst behöver en meritportfölj. Beslut att avge detta yttrande har fattats av universitetskansler efter föredragande av utredaren Tuula Kuosmanen i närvaro av avdelningschef Ulf Öhlund, avdelningschef Inger Rydén Bergendahl och utredaren Per Gunnar Rosengren. I beredningsarbetet har även utredaren Kerstin Lindgren deltagit. Sigbrit Franke Tuula Kuosmanen