TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2018-03-27 Sida 1 (2) Diarienr TN 2016/01037-4.0.1 Teknik- och fastighetsförvaltningen Lars David Wiberg Epost: lars.david.wiberg@vasteras.se Kopia till Tekniska nämnden Handlingsplan gällande problemen med kajor i centrala Västerås Förslag till beslut 1. Handlingsplan gällande problemen med kajor i centrala Västerås antas. Ärendebeskrivning Under vissa delar av året söker sig stora flockar av kajor till Västerås centrala delar. För att förbättra situationen har Handlingsplan gällande problemen med kajor i centrala Västerås tagits fram. Handlinsplanen tar fram förslag på hur hanteringen ska ske i framtiden. Beslutsmotivering Handlingsplanen beskriver möjliga åtgärder för att hantera problemen med kajor. Där bekrivs hur genomförandet sker, hur stor arbetsinsatsen är och vilken effekt den enskilda åtgärden gett. Utifrån en utvärdering med detta som kunskapsunderlag har en föreslagen strategi tagits fram. Stategin behandlar tre separata övergripande åtgärder: Punktmarkerade åtgärder Göra staden mindre attraktiv för fåglarna Genomtänkt kommunikation och budskap Som förslag kopplas sedan sex direkta åtgärder till den övergripande strategin. Dessa sex är: Skyddsjakt Belysning av träd Övertäckning av skorstenar samt andra håligheter Minimera mat-tillgången Öka toleransen för kajor i staden Bra kommunikation och information Remiss har skickats till nedanstående instanser vars synpunkter redovisas i bilaga 2 inklusive hur synpunkterna hanteras i handlingsplanen. Kursiverade instanser har lämnat yttrande. Rödmarkerade stycken i handlingsplanen, bilaga 1, är de förändringar som gjorts utifrån mottagna remissyttranden.
VÄSTERÅS STAD Datum 2018-03-27 Diarienr TN 2016/01037-4.0.1 Sida 2 (2) Interna remissinstanser Transport- och myndighetsenheten Gatu- och trafikenheten Mark och exploatering Teknik och projekt Ledning och stödfunktioner Fastighetsnämnden Externa remissinstanser Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen Stadsbyggnadsförvaltningen VAFAB Kulturnämnden Nämnden för idrott och friluftsliv Barn- och ungdomsförvaltningen Polisen Mälardalens brand- och räddningsförbund Landstinget Kollektivtrafikmyndigheten AB Västerås lokaltrafik Västerås handledande samarbetsråd Länsstyrelsen Mälarenergi Förskolenämnden SFE Grundskolenämnden Individ- och familjenämnden Kommunstyrelsen Konsult-Service styrelse Nämnden för personer med funktionsnedsättning Skultuna kommundelsnämnd Stadsarkivet myndighetsbrevlåda Styrelsen för Västerås stad Vård och omsorg Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Valnämnden Överförmyndarnämnden Äldrenämnden Hans Näslund Direktör Lars Wiberg Enhetschef
Handlingsplan gällande problemen med kajor i centrala Västerås Remisshandling 2017-10-30 Rev 2018-03-21
Innehållsförteckning 1. Inledning Sida 3 1.1 Handlingsplanens bakgrund och sy e 1.2 Mål 1.3 Arbetsmetod 2. Generellt om kajor Sida 4 2.1 Presenta on 2.2 Kajans år 2.3 Problemen 2.4 Orsakerna ll problemen 2.5 Möjliga åtgärder 3. Kajor i Västerås Sida 8 3.1 Historik 3.2 Var finns kajorna i Västerås? 3.3 Föreslagen strategi 3.4 Föreslagna åtgärder 3.5 Uppföljning av åtgärder Handlingsplan gällande problemen med kajor i centrala Västerås har tagits fram av Park,- och naturenheten, Teknik och fas ghetsförvaltningen på uppdrag av Tekniska nämnden, Västerås stad. Frågor? Kontaktservice, tel. 021-39 00 00 kontaktservice@vasteras.se Diarienummer Dnr TN 2016/01037 4. Referenser Sida 11 2
1. Inledning 1.1 Handlingsplanens bakgrund och syfte Under vissa delar av året söker sig stora flockar av kajor ll Västerås centala delar och skapar en hel del irrita- on. De a är dock inget specifikt problem för just vår stad, det är många andra städer runt om i Sverige som har samma problem. Och samtliga av de drabbade städerna har samma svårighet a hantera och åtgärda problemen, det finns uppenbarligen inget enkelt och smidigt sä a komma ll en varak g och hållbar lösning. För a förbä ra situa onen i Västerås har därför denna handlingsplan tagits fram och sy et är: 1. A iden fiera problemen kajorna skapar. 2. A iden fiera orsakerna. 3. A hi a och föreslå konkreta strategier. 4. A föreslå åtgärder för a följa strategin. Tabellen över verkningslösa åtgärder är lång. Bara en åtgärd har»långsik gt god effekt«. Det är åtgärden»informa on«. Tyvärr består den inte i a informera kajorna om a de borde dra åt helvete, utan i a»arbeta med a tydfrågor«bland medborgarna. A vänja dem vid eländet, alltså. Tröstlös sammanfa ning av Johan Hakelius e er a ha läst föreslagna åtgärder i SKL:s skri Kajor i staden. 1.2 Mål Målet är a få fram en så pass bra handlingsplan a det går a lösa problemen med kajorna, på rik gt, ur e långsik gt perspek v. 1.3 Arbetsmetod Arbetsmetoden har bestå av inläsning av relevant litteratur samt bearbetning/sammanfa ning av denna. På Munkgatan har kajproblema ken få en egen varningsskylt. 3
2. Generellt om kajor 2.1 Presentation La nskt namn: Corvus monedula - vilket betyder myntätande korp. Typiska kännetecken: 35 cm. Den minsta av våra kråkfåglar. Helt svart, förutom nacke och huvudsidor som är gråa. Ögonen ljust gråvita. Intelligent och lärak g fågel. Finnes: Förekommer allmänt i södra Sverige upp ll mellersta Värmland och sydöstra Dalarna. Sedan tämligen allmänt längs med södra Norrlandskusten. Sedan 1980-talet verkar kajan öka i norra Norrland. Kajan är huvudsakligen en stannfågel, med undantag från en del popula oner i norra delen av landet, som fly ar söderut under vintern. Äter: Provianterar o a på åkrar, avskrädeshögar eller rotar runt i papperskorgar. Äter det mesta. Besöker gärna trädgårdar på sensommaren och äter då frukter och bär. Läte: E upprepat kja eller kjä. Häckar: I holkar eller ihåliga träd, men även i håligheter den kan finna i byggnader eller i skorstenar. Finns det möjligheter så häckar kajor gärna llsammans i stora kolonier. sällsynt i södra Skåne och på Öland. Även i Mellansverige var bestånden glesa. Av allt a döma ökade kajan i antal kra igt under senare delen av 1800-talet. Antalet häckande par i Sverige är uppska ade ll mellan 150.000 400.000 par. Kajan har varit e omtyckt försöksdjur för etologer och den har visat sig vara mycket lärak g och lä dresserad. Den har också visat en för fåglar ovanligt god förmåga ll problemlösningar, ll exempel vid komplicerade omvägsförsök. Forskaren Konrad Lorentz har undersökt de beteende som reglerar umgänget inom en kajkoloni, och han fann därvid så många intressanta och fasta normer a han ville betrakta kajkolonin som e av de mest fulländade organiserade djursamhällen bland ryggradsdjuren. 2.2 Kajans år Under vintern är flockarna av kajor som allra störst. Under våren, när häckningsperioden inleds skingras flockarna något och lämpliga bo och häckningsplatser uppsöks. Kajorna häckar i kolonier och äggen läggs i april/maj, ungarna blir flygfärdiga fyra ll fem veckor efter kläckningen. Dock finns flockarna även under häckningsperioden och består mestadels av yngre icke häckande fåglar, kajan blir könsmogen först vid två års ålder. E er häckningen fylls sedan flockarna på med vuxna individer som häckat samt deras ungar och flockarna växer successivt för a återigen vara som störst under vintern. Om kajan: Kajan har lång historia som svensk häckfågel. Nämns i skri redan på första halvan av 1400-talet. Från mi en av 1800-talet finns det uppgi er om a kajan förekom 4 Kaja - Corvus monedula Foto: Ulf Palm
2.3 Problemen Problemen kajorna ställer ll med är nedsmutning vilket huvudsakligen består av fågelträck som hamnar under träden där fåglarna överna ar. Bajset hamnar på allt som finns under träden; marken, bilar, cyklar, parksoffor med mera. Dock ska påpekas a även om bajset uppfa as som ohygieniskt, utgör det inte någon risk för människors hälsa. Kajorna letar också föda genom a rota i papperskorgar med utspridning av sopor som följd. De stora flockarna av kajor som flyger och som si er i träd för mycket oväsen. De stora flockarna kan ge människor en olustkänsla och man kan känna a det är skrämmande och obehagligt. Hitchcocks tema för filmen Fåglarna kanske inte är helt taget ur lu en... 2.4 Orsakerna till problemen Anledningen ll a tätorten lockar stora flockar av fåglar är förmodligen en kombina onen av flera olika faktorer. Tillsammans gör de staden a rak v för kajorna. Tillgång ll mat Staden erbjuder kajorna e stort utbud av llgänglig mat. Exempelvis kommer kajorna åt mat från utställda soppåsar som de river igenom, kvarlämnade matrester vid uteserveringar, skräpkorgar som de kommer åt ovanifrån och allmän nedskräpning på backen. Temperatur Mikroklimatet i staden gör a medeltemperaturen är högre i en större tätort än ute i på landet vilket resulterar i lägre energiförluster för fåglarna. En annan hypotes är a det krävs mindre energi för fåglarna då de samlas i tusental i e träd. De a genom form av vindskydd men också genom den fysiska närheten ll andra individer. Avsaknad av fiender I staden finns mycket få fiender för kajorna, de undviker a bli tagna av rovdjur. Flockbeteendet gör a många ögon håller utkik och kan varna de andra i flocken om något hotar. Sociala faktorer Möjligen kan också svar finnas i a fåglarna har e utpräglat socialt beteende, och tycker om a samlas på nä erna i stan för a få sällskap. En annan social hypotes är a kajorna samlas i staden under na en för a utbyta informa on om var och hur man finner föda. När det är dags a bege sig ut på morgonen kan en fågel som ha svårt a hi a mat helt enkelt hänga med en duk gare ma innare. Tillgång ll häckningsplatser Kajor som häckar i staden har sina bon i skorstenar, kyrktorn, ven la onstrummor med mera. Dock häckar kajorna vanligen utanför staden. Rengöring av Munkgatan tar resurser i anspråk. 5 Kajbajs - oönskat men ofarligt. Munkgatans kajor - lika läskiga som Hitchcocks fåglar?
2.5 Möjliga åtgärder 1. Skyddsjakt Genomförande: Skyddsjakt med lä are kulvapen eller med hagelvapen. Kajor får jagas från 1 juli 15 april. Arbetsinsats: Ej särskilt stor eller kostsam. Effekt: Kajflockarna utgörs av flera tusen individer och därför är det inte rimligt a tro a avskjutning får en så pass omfa ande inverkan på antalet. Avskjutning har istället den effekten a fåglar skräms bort från en plats, avslutas avskjutningen kommer fåglarna förmodligen llbaka. Metoden har dokumenterad effekt, dock kortvarigt, det krävs a man fortsä er skjuta. 2. Belysning av träd Genomförande: Genom a med armaturer lysa upp mörka trädkronor. Arbetsinsats: Krävs investering i form av armaturinstalla on. Dock, när allt är på plats kan man räkna med låga dri skostnader. Effekt: God punktvis effekt. Erfarenheter från digare kommuners prov a belysa träden är a det ger en god punktvis effekt. Dock ger det a fåglarna tar sin llflykt ll andra, närbelägna träd, men har dessa träd en mindre exponerad placering kan en god effekt vara uppnådd. 3. Bor agning av träd Genomförande: Bor agande av träden där fåglarna sitter. Arbetsinsats: En engångsinsats som inte kräver speciellt stora insatser/pengar. Effekt: Bor agning av träd får givetvis stor effekt då fåglarna inte längre har någonstans a si a, dock tar de llflykten ll närbelägna träd. Ur stadsbyggnadsperspek v är de a e dåligt alterna v. Genom bor agning av träd i den centrala staden kan inte invånarna llgodogöra sig alla de dokumenterade posi va egenskaper träden har. Människor mår bra av grönska, gör stadens lu renare, ger ekotjänster, bra för dagva enhantering och är bra för den biologiska mångfalden för a nämna några posi va effekter. Bor agning av träd strider mot e av stadens styrdokument; Handlingsplan för Västerås stads stadsträd. Där slås fast a det är bra a staden är grönskande. 4. Gallring i träd Genomförande: Det verkar som a kajorna gillar tätare trädkronor framför glesare, varför man kan tänka sig a glesa ut trädkronor kan vara e bra sä a bli av med kajorna. Arbetsinsats: Krävs rela vt stora och återkommande insatser för a få effekt. Effekt: Dåligt alterna v. Försök gjordes i Linköping 2002, då man glesade ut tätvuxna almar för a se ifall det kunde ge resultat. Det gav effekt, men inte förrän man glesat ut trädens kronorträden så pass mycket a de i prak ken hade förlorat si este ska värde och bara såg kons ga ut. 5. Övertäckning av skorstenar samt andra håligheter Genomförande: A täcka för platser där fåglarna häckar och/eller uppehåller sig. Arbetsinsats: Rela vt enkelt på stadens egna byggnader och anläggningar. Svårare på privata då fas ghetsägarna ska ta ansvar för de a. Effekt: God effekt för a hindra kajorna a häcka i staden. 6 6. Minska nedskräpning Genomförande: Minska nedskräpningen i staden. Arbetsinsats: Stor, handlar om a få igenom en a tydförändring hos invånarna. Effekt: God effekt. Då mat lockar fåglarna a komma in ll stan. Kommer inte enskilt lösa problemen men är bra för a minska stadens a rak on. 7. Bulvaner Genomförande: Bulvaner av rovfåglar sä s upp på lämpliga ställen. Arbetsinsats: Liten med låg inköpskostnad. Effekt: Dålig effekt. Försök a sä a upp bulvaner i träden har genomförts i såväl Västerås som andra städer. De a ger en kortvarig effekt, kajorna lär sig e er e kort tag a det inte är rik ga rovfåglar då bulvanerna inte gör några angreppsförsök varvid kajorna återtar träden i besi ning. 8. Rovfåglar - på rik gt! Genomförande: Inplanering av rovfåglar i staden. Arbetsinsats: Stor och komplicerad. Effekt: Sedan 2011 driver Västmanlands ornitologiska förening llsammans med Projekt Pilgrimsfalk och Nordens ark e projekt a etablera en stadspopula on av pilgrimsfalken i Västerås. Då kajorna inte minskat i staden kan man se a just de a projekt inte minskat på kajpopula onen. I och med a det krävs mycket resurser och kunskap med e osäkert resultat är det e kostsamt alterna v för Västerås stad a genomföra. 9. Akus sk fågelskrämma Genomförande: Uppsä ning av akus sk fågelskrämma. Arbetsinsats: Krävs en fortgående arbetsinsats, skrämman måste fly as runt. Effekt: Ljudskrämmor har prövats i Västerås och i många andra kommuner. Det finns både dokumenterade dåliga exempel där det inte ha någon verkan alls, och bra
exempel där man lyckats få en punktvis effekt. Det kräver en arbetsinsat, skrämman måste fly as runt för a skapa varia on så inte fåglarna vänjer sig med ljudet. En nackdel med metoden är a ljudet skrämman skickar ut är rä störande, dessutom utstöter en kajflock e skri när de blir skrämda. 10. Vindskrämma Genomförande: Material hängs upp i träden som med hjälp av vinden åstadkommer rörelser som ska skrämma fåglarna. Arbetsinsats: Stor. Det krävs en hel del arbete för a fästa materialet i träden. Effekt: Vindskrämmor har kortvarig effekt med rä så stor arbetsinsats. Kajorna vänjer sig snabbt vid vindskrämmorna. 11. Trådar/piggar på populära platser Genomförande: Trådar och piggar monteras på fåglarnas favoritplatser för a omöjliggöra a fåglarna kan si a där. Arbetsinsats: Stor. Effekt: Punktvis god effekt. Arbetsinsatsen blir dock alldeles för stor för a alterna vet ska kunna genomföras. 12. Upphängning av döda kajor Genomförande: Hänga upp avskjutna kajor i träden. Arbetsinsats: Medel. Effekt: Rykten förekommer då och då om denna något makabra metod. En bonde utanför Linköping testade de a för a se om det kunde fungera. Han sköt några kajor och hängde upp dem i trädet på gårdsplanen men kunde inte se någon effekt. 13. Öka toleransen för kajor i staden Genomförande: Genom a ge informa on och kunskap om kajorna skulle det kunna skapas en större acceptans för dessa. Arbetsinsats: Ej kostsam, men kräver e engagemang för a nå ut ll invånarna med budskapet. Effekt: Oklart. Det är svårt a sia om hur stor effekt denna åtgärd kan få. 14. Bra kommunika on Genomförande: Se ll a arbeta medvetet med kommunika onen ll invånarna. Arbetsinsats: Ej kostsam, kräver e ertanke och en plan för vad som ska kommuniceras och hur. Effekt: Uppska ningsvis god effekt. Finns det e problem som inte är löst, är det ändå lä are a ha acceptans för det om man vet a man jobbar på a lösa problemet. 15. Norsk kråkfälla Genomförande: Fällan utgörs av en stor bur som fåglarna lockas in i, genom a man lägger mat där. Fällan är u ormad så a det sedan blir svårt för fåglarna a hi a ut igen och fastnar i fällans nät. Kommunjägaren ska däre er kunna plocka fåglarna i näten och avliva dem. Strategin innebär även a kajorna utanför burarna ska avskräckas när de ser sina ar ränder fångas in och avlivas och därmed fly ar ll andra platser. Arbetsinsats: Stor. Det krävs resurser dels ll a fly a burarna, dels ll a hantera ev fångst. Effekt: En utvärdering av effekten behöver göras från de projekt som u örts i andra städer. Det gäller även a hi a lämpliga platser i staden a placera dessa på e ersom de kan ge e något makabert intryck i stadsmiljön. Sammanfa ning metoder: Metod Kommentar 1. Skyddsjakt God punktvis effekt, dock kortvarig. 2. Belysning av träd God punktvis effekt. 3. Bor agning av träd God effekt, ändå dålig åtgärd. 4. Gallring i träd Kortvarig effekt. 5. Övertäckning av skorstenar God effekt (mot häckning). och andra håligheter 6. Minska nedskräpning God effekt. 7. Bulvaner Kortvarig effekt. 8. Rovfåglar - på rik gt! Komplicerad åtgärd. 9. Akus sk fågelskrämma Kortvarig effekt. 10. Vindskrämma Kortvarig effekt. 11. Trådar/piggar på populära platser 12. Upphängning av döda kajor 13. Öka toleransen för kajor i staden God punktvis effekt, dock arbetskrävande. Ingen dokumenterad effekt, tveksamt alterna v. God effekt, ifall det lyckas. 14. Bra kommunika on God effekt. 15. Norsk kråkfälla Ingen dokumenterad effekt. Uppföljning av liknande projekt behövs. Resurskrävande åtgärd. 7
3. Kajor i Västerås 3.1 Historik Runt Västerås tätort finns stora jordbruksmarker. Där finns stora arealer som är lämpliga biotoper för kajan a reproducera sig och övervintra i. Från 1960-talet och drygt 30 år framåt fanns en jaktkultur i Västerås som innebar a fåglar och däggdjur som inte var önskvärda decimerades med jakt. Det fanns sanitetsjägare anställda i staden och denna verksamhet skö es av dåvarande Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen. I slutet av 1990-talet upphörde denna verksamhet, och frågorna kring oönskade djur i staden övertogs av Park- och idro sförvaltningen. I mycket begränsad omfa ning förekom jakt en kort d även i denna regi. Klagomålen från invånarna på stora fågelflockar med ökad nedsmutsning ökade, det är ej klarlagt ifall de a berodde på en minskad acceptans av invånarna i staden eller om fågelantalet ökade e er a sanitetsjakten lades ner. Från början av 2000-talet har kajornas förekomst och då främst deras överna ning i staden orsakat många klagomål. De a har a göra med a många av de träd som planterades i staden i enlighet med Trädplan 80 nu vuxit sig stora och utgjorde en lämplig överna ningsplats för kajorna. 8 Kajproblema ken får stor uppmärksamhet i media, och Västerås stad tar emot mycket klagomål. Samtliga bilder från VLT, Vestmanlands läns dning
3.2 Var inns kajorna i Västerås? Nedan redovisas de platser där Västerås stad får in flest klagomål idag. De a kan ändras, kajflockarna är mobila, givetvis finns också kajor på andra platser men där är inte problemen lika publika. Rudbecksparken Rudbecksparken Många stora och fina träd a använda som överna ningsträd gör Rudbecksparken populär. Vasaparken Vasaparkens utbud av träd i olika sort, storlek och form gör a kajorna enkelt kan hi a sina favoritplatser. Munkgatan Melkertorget Vasaparken Munkgatan Favori llhållet i Västerås är den dåligt upplysta Munkgatans stora och täta avenbokar. 9 Melkertorget De formklippta lindarna längs Kopparbergsvägen är också populära bland kajorna.
3.3 Föreslagen strategi Punktmarkerade åtgärder Strategin består i a styra bort kajornas massuppträdenden från de platser i staden där kajuppenbarelsen anses som mest störande. A få fåglarna a använda andra överna ningsplatser än de som renderar i flest klagomål. Munkgatan har i skrivande läge högst prioritet. När fåglarna lämnat Munkgatan får man se om problem uppstår någon annanstans, analysera och arbeta fram en ny strategi u från de nya förutsä ningarna. Göra staden mindre a rak v för fåglarna De a för a få färre fåglar in ll staden som stör allmänheten. Genomtänkt kommunika on och budskap Med en större kunskap och medvetenhet hos västeråsarna kan acceptansen öka och klagomålen minska. 3.4 Föreslagna åtgärder 1. Skyddsjakt Under våren 2017 påbörjades e försök a minska problemen med kajorna genom skyddsjakt. I skrivandets stund är det för digt a se effekterna av skyddsjakten. Försöket med skyddsjakten bör fortsä a åtminstone över vintersäsongen 2017/2018 för a sedan utvärderas våren 2018, förslagsvis under häckningsperioden då jakten är förbjuden. Har effekterna ge llfredsställande resultatet så bör jakten återupptas under hösten då kajflockarna ökar i storlek, för a sedan löpa på under vintern. 2. Belysning av träd Det är beslutat a belysa varannat träd på Munkgatan under hösten 2017. Även de a bör utvärderas, se om fåglarna lämnar den utsa a Munkgatan, och i så fall var de tar vägen istället. Det finns alterna v ll de a sä, en fortsa diskussion och kunskapsutbyte med exempelvis fas ghetsägare och andra kommuner bör göras för a få en belysning som motsvarar behovet och ll e bra pris. 3. Övertäckning av skorstenar samt andra håligheter A begränsa fåglarnas möjligheter ll häckning inne i staden vore önskvärt. Informa on ll fas ghetsägare runt om i staden om de a är pågående, och bör fortsä a kon nuerligt. 4. Minimera ma llgången Nedskräpning i Västerås gör a kajor dras ll tätorten. Det har funnits och prövats många åtgärder för a minska nedskräpningen, bland annat an -nedskräpningskampanjer, fler skräpkorgar med flera, men nedskräpningen är framförallt en a tydfråga hos invånarna. Arbetet med a förändra denna a tyd bör fortsä a. Informa on ll stadens uteserveringar a snabbt städa upp e er gästerna så a kajorna inte hinner stjäla mat är y erligare en åtgärd. En tredje åtgärd är a se ll a stadens skräpkorgar är fågelsäkrade så a inte kajorna kan hämta upp slängd mat ur skräpkorgarna. 5. Öka toleransen för kajor i staden A arbeta med a sprida kunskap och informa on kring kajorna kan få en ökad förståelse och acceptans bland invånarna för kajans plats i staden och a låta kajan vara e naturligt inslag i stadsbilden. 6. Bra kommunika on och informa on Då det genomförs åtgärder enligt ovan, är det vik gt a ha en genomtänkt kommunika on om de a ll berörda. Posi va effekter kan vara a det ökar förståelsen för problema ken, visa på a staden arbetar med problemen etc. Åtgärder kan exempelvis vara a ta fram informa onsmaterial som förmedlas genom media, sociala medier, utskick m.m. 10 Belysa mörka trädkronor. Täcka över poten ella häckningsplatser. Minimera llgången ll mat. 3.5 Uppföljning av åtgärder De åtgärdsmetoder som llämpas behöver följas upp och utvärderas e er a de vidtagits. Det ger en bild av vilka metoder som ge bäst resultat och vilka som fortsä ningsvis bör llämpas i Västerås stad.
4. Referenser Ölvingson G, Järperud E, 2010. Kajor i staden - en kunskapsöversikt. Sveriges Kommuner och Lands ng (SKL). Rudebeck G, 1984. Våra svenska fåglar i färg. Esselte Kartor, Stockholm. Handlingsplan för Västerås stadsträd. Dnr 2015/379-TN h ps://sv.wikipedia.org/wiki/kaja h ps://www.fokus.se/2017/03/hellre-en-fagel-buren- o-pa-torget/ h ps://www.jp.se/ar cle/skrammor-bast-effekt/ h p://www.vimmerby.se/pagefiles/17500/ St%C3%B6rs%20du%20av%20kajor.pdf h p://www.vimmerby dning.se/nyheter/vimmerby/-20170330/ h p://www.unt.se/nyheter/uppsala/a -decimera-uppsalas-kajor-ar-en-utopi-304177.aspx h ps://bergslagen.etc.se/inrikes/kajorna-ska-bort-fran-lindesberg h ps://www.tranemo.se/bygga-bo-och-miljo/leva-hallbart/naturvard/problem-med-kajor/ h ps://www.svt.se/nyheter/lokalt/dalarna/norsk-krakfalla-ska-sa a-stopp-for-kajorna-i-hedemora h ps://www.jaktojagare.se/kategorier/aktuellt/ norsk-krakfalla-mot-kajplagan-20170320/ h ps://www.jaktojagare.se/kategorier/aktuellt/ norsk-krakfalla-mot-kajplagan-20170320/ h p://www.vlt.se/vastmanland/vasteras/snart-blirdet-skyddsjakt-pa-kajor-i-city-har-ska-de-skjutas-av h p://www.vlt.se/vastmanland/vasteras/jakt-pa-kajorfar-kri k h p://www.vlt.se/opinion/insandare/kajor-ar-en-delav-stadsbilden-i-vasteras h ps://www.svt.se/nyheter/lokalt/orebro/har-ska-kajor-fangas-och-dodas-1 h p://sverigesradio.se/sida/ar kel.aspx?programid=112&ar kel=5495811 h p://www.jaktjournalen.se/jakt-pa-kajor-i-lindesberg/ 11
Remissvar Handlingsplan gällande problemen med kajor i centrala Västerås Remiss för handlingsplan gällande problemen med kajor i centrala Västerås sändes ut på remiss 2017 10 30 till 2018 02 26. Remiss har skickats till nedanstående instanser och kursiverade instanser har lämnat yttrande. Nedan följer en sammanställning på de remissyttranden som inkommit uppdelat på interna och externa instanser. Svar och eventuell åtgärd på kommentaren/frågan är skriven med röd text. Rödmarkerade stycken i handlingsplanen är de tillägg som gjorts utifrån dessa yttranden. Interna remissinstanser Transport och myndighetsenheten Gatu och trafikenheten Mark och exploatering Teknik och projekt Ledning och stödfunktioner Fastighetsnämnden Externa remissinstanser Miljö och hälsoskyddsförvaltningen Stadsbyggnadsförvaltningen VAFAB Kulturnämnden Nämnden för idrott och friluftsliv Barn och ungdomsförvaltningen Polisen Mälardalens brand och räddningsförbund
Landstinget Kollektivtrafikmyndigheten AB Västerås lokaltrafik Västerås handledande samarbetsråd Länsstyrelsen Mälarenergi Förskolenämnden SFE Grundskolenämnden Individ och familjenämnden Kommunstyrelsen Konsult Service styrelse Nämnden för personer med funktionsnedsättning Skultuna kommundelsnämnd Stadsarkivet myndighetsbrevlåda Styrelsen för Västerås stad Vård och omsorg Utbildnings och arbetsmarknadsnämnden Valnämnden Överförmyndarnämnden Äldrenämnden
Interna yttranden från Teknik och fastighetsförvaltningen Gatu trafikenheten Gatu trafikenheten har inga synpunkter på förslaget. Fastighetsnämnden Nämnden har inget att erinra. Särskilt yttrande Magnus Edström (MP) och Carin Lidman (S) inkommer med ett särskilt yttrande: Vi anser att skyddsjakt inte ska ske och behöver vara en föreslagen åtgärd i handlingsplanen eftersom det framgår tydligt att det inte löser problemen med träck och då vi uppfattar det som en alltför drastisk och våldsam metod för såväl berörd djurart som för människor som befinner sig i området när skyddsjakt utförs. Istället borde fokus ligga på belysning i träd, beskärning av träd, informationskampanjer om nedskräpning till allmänheten och till fastighetsägare om täckning av skorstenar. Vi föreslår även namnbyte på handlingsplanen till Handlingsplan för minskade problem med fågelträck i tätorten. Svar: Vi behöver göra en utvärdering av de föreslagna åtgärdsmetoderna efter att de vidtagits för att fastställa vilka som gett bäst resultat. Detta kan komma att resultera i att de metoder som inte innebär skada är de mest framgångsrika och att det i så fall räcker med punktinsatser som tex får fåglarna att flytta samt att delge medborgarna information för att skapa ökad tolerans. Det är dock ännu för tidigt att uttala sig om detta. Kapitel 3 kompletteras med ett stycke om uppföljning av åtgärder. Föreslaget namnbyte är inte aktuellt eftersom syftet med planen är att förbättra samtliga problem som kajorna medför, där träck enbart utgör en del. Externa yttranden De tre nämnderna inom Sociala nämndernas förvaltning, äldrenämnden, nämnden för personer med funktionsnedsättning och individ och familjenämnden, kommer inte att besvara remissen. Stadsbyggnadsförvaltningen En fångstmetod som saknas i listan av olika åtgärder/metoder som testats för att bli av med kajor är en sk norsk kråkfälla som lär användas på olika ställen.
Under punkt 3.3 Föreslagen strategi/punktmarkerade åtgärder har man skrivit att i skrivande läge är Munkgatan högst prioriterad och när fåglarna lämnat Munkgatan får man se om problemet uppstår någon annanstans och analysera och arbeta fram en ny strategi utifrån de nya förutsättningarna. Utifrån de olika åtgärder som har prövats på andra ställen vet vi att risken är övervägande att åtgärder 1 och 2 endast leder till att flockarna förflyttar sig till andra platser. Det borde vara angenämt att veta så snart som möjligt om kajorna har flyttat till en ny plats och skapar problem där och därför borde det stå även som åtgärd att man ska följa upp om flockarna håller på att etablera sig på nya platser och hur det kan göras. I handlingsplanen står det inget om var i Västerås kajorna häckar. Enligt åtgärd 3 ska man informera fastighetsägare om att kajor använder skorsten och andra håligheter för häckning. Det vore bättre om TFFs park och naturenhet kunde inventera var fåglarna häckar och därefter, om det visar sig att häckning inom tätorten är stor, tillsammans med fastighetsägare utföra övertäckningsinsatser över ett större område som försvårar för kajorna att häcka i koloni. Punkt 4, 5 och 6 kräver att resurser finns för olika informationskampanjer och att medel finns för att se till att stadens skräpkorgar är fågelsäkrade. Många av dessa insatser kräver ekonomiska resurser för jaktlag, inköp av belysning, informationskampanjer, övertäckning av håligheter mm. Det vore bra med en ekonomisk uppföljning av de föreslagna åtgärderna för att se kostnader för olika åtgärder och för att bedöma om de är kostnadseffektiva. Svar: Fångstmetoden norsk kråkfälla läggs till som möjlig åtgärd under punkt 2.5 i handlingsplanen. Detta är en metod som kräver ökade resurser varför det till en början är lämpligt att följa upp och utvärdera effekten av metoden i andra städer, tex Lindesberg. Innan den utvärderingen är gjord tillämpas i första hand andra åtgärder Kapitel 3 kompletteras med ett stycke om uppföljning av åtgärder. En inventering av var fåglarna inom tätorten häckar och att därefter göra övertäckningsinsatser kräver en oöverstiglig arbetsinsats. Det skulle även innebära att staden behöver inventera privata fastigheter. Vi är av åsikten att det ligger närmast till hands att överlåta till den ansvarige fastighetsägaren att se över sin egen fastighet, där privata ägare ser över sina fastigheter och staden sina. Det är även fastighetsägaren själv som besitter störst kunskap om sin egen fastighet och dess system. En inventering av hela tätorten med efterföljande övertäckning skulle troligtvis även innebära att kolonierna flyttar till nya boplatser som inte övertäckts vilket inte råder bot på problemet. Utbildnings och arbetsmarknadsnämnden Nämnden har inga synpunkter på förslaget.
Förskolenämnden Nämnden har inga synpunkter på förslaget. Grundskolenämnden Nämnden har inga synpunkter på förslaget. Skultuna kommundelsnämnd Kommundelsnämnden kommer inte att lämna något särskilt yttrande. Miljö och hälsoskyddsförvaltningen Ett viktigt mål av planen är att den kommuniceras inom Västerås stad och även till övriga intressenter t ex fastighetsägare. Vi saknar en tidplan för uppföljningar. Föreslagen strategi att minimera mattillgången bör omfatta stadens papperskorgar så att de är fågelsäkrade. Om kajornas möjlighet att få tag i slängda matrester förhindras så förbättras stadens förebyggande arbete med alla möjliga skadedjur, såsom kajor, andra fåglar och råttor. Papperskorgarna bör utformas så att inte fåglar eller andra djur kan dra fram avfallet. Vi behöver också arbeta gemensamt mot nedskräpning inom staden mot både fåglar och råttor. Svar: När handlingsplanen antagits politiskt kommer handlingsplanen kommuniceras ut, både inom staden och externt, exempelvis via press och sociala medier med hänvisningar om att planen kommer finnas/finns tillgänglig på Västerås stads hemsida. Efter att handlingsplanen godkänts politiskt, beslutar politiken om att inleda ett genomförandeskede av handlingsplanen. I det skedet tas tidplan för åtgärdsgenomförande, kostnader, uppföljningsprogram med mera fram. I punkt 3.3.4 Minimera mattillgången tar handlingsplanen upp frågan att vi gemensamt bör arbeta för att minska nedskräpning och förändra medborgarnas attityd i fråga om nedskräpning, tex med hjälp av fler skräpkorgar samt anti nedskräpningskampanjer. Handlingsplanen behandlar även åtgärden att se till att stadens skräpkorgar är fågelsäkrade under samma punkt. Polisen Lokalpolisområde Västerås har inga synpunkter att lämna avseende handlingsplanen.
Länsstyrelsen Av de metoder kommunen förespråkar själva, förordar Länsstyrelsen ljussättning, åtgärder för att minska nedskräpning samt informationskampanjer. Metoder som inte innebär någon skada, men kan få kajorna att välja mindre problematiska platser. Kajorna utgör en naturlig del av stadsbilden i många städer. Länsstyrelsen menar att huvudsyftet med handlingsplanen bör vara att öka förståelsen för de situationer som kan uppstå då flocklevande fåglar och människor nyttjar samma platser. Utöver jaktlagstiftningen som nämns i handlingsplanen, så omfattas alla vilda fåglar av regler i artskyddsförordningen. Dessutom omfattas ett stort antal av de träd som fåglarna sitter i, av skydd enligt miljöbalken. Om de står i en allé omfattas de av biotopskyddsbestämmelserna och om det finns mistlar i träden är dessa skyddade genom fridlysningsbestämmelser. Bortsett från gällande lagstiftning så utgör samtliga träd i staden viktiga grönstrukturer som många växter och djur lever på eller nyttjar för att söka skydd eller färdas längs. Precis som kommunen skriver är träden inte minst viktiga för människors hälsa. Det är ofrånkomligt att fåglar och andra djur också kommer att söka sig in till staden. Därför är det viktigt att öka förståelsen för situationen och att man genom sitt beteende kan minska risken för konfrontationer. Svar: De åtgärdsmetoder som behandlas i handlingsplanen behöver utvärderas och analyseras efter att de vidtagits för att fastställa vilka som gett bäst resultat. Detta kan komma att resultera i att de metoder som inte innebär skada är de mest framgångsrika och att det i så fall räcker med punktinsatser som tex får fåglarna att flytta samt att delge medborgarna information för att skapa ökad tolerans. Det är dock ännu för tidigt att uttala sig om. Kapitel 3 kompletteras med ett stycke om uppföljning av åtgärder. Handlingsplanen kompletteras med texten Dessutom omfattas ett stort antal träd av skydd enligt miljöbalken. Om de står i en allé omfattas de av biotopskyddsbestämmelserna och om det finns mistlar i träden är dessa skyddade genom fridlysningsbestämmelser, under stycke 2.5.3.