0 En statistisk belysning av Besöksnäringen i Halland 2014-10-21
1 Innehåll Turism, besöksnäring eller upplevelsenäring?... 2 Inkvarteringsstatistik... 3 Halland är en campingregion.... 3 Utländska gästnätter... 4 Besöksnäringens kärnbranscher... 5 Besöksnäringen i Halland... 7 Sysselsatta i besöksnäringens kärnbranscher... 10 Företagsekonomisk utveckling i besöksnäringens kärnbranscher... 12 Upplevelsenäringen... 14 Fritidshus... 15 Styrkeområden i Hallands tillväxtstrategi... 18 Kriterier för styrkeområden... 18 Besöksnäringen som styrkeområde... 19 Bilaga 1: Grunddata för besöksnäringens ekonomi i kommunerna... 20 Bilaga 2: Besöksnäringens kärnbranscher... 22 Bilaga 3: Företagslistor... 23
2 Denna PM är en statistisk beskrivning av gästnätter, sysselsättning och ekonomisk utveckling i besöksnäringen. I Tillväxtstrategin för Halland ses besöksnäringen i ett vidare sammanhang med betydelse för omvärldens bild av Halland och Hallands kommuner. Besöksnäringen bidrar i detta sammanhang till Hallands attraktivitet, inte bara som turistdestination utan också för boende, investeringar och företagande. Turism, besöksnäring eller upplevelsenäring? Det finns ingen standard för avgränsning av den bransch eller näring som vi omväxlande kallar turism, besöksnäringen eller upplevelsenäring. I den officiella branschstatistiken finns ingen gemensam kod för någon av dessa benämningar. I stället görs, för olika ändamål, ett antal olika avgränsningar av näringen. Det handlar om att på olika sätt välja ut vilka av SNIsystemets branscher som ska räknas in och ibland vilka delar av andra branscher som i helt eller delvis bör räknas in i det vi kallar turism, besöksnäring eller upplevelsenäring. I denna text används tre olika avgränsningar. 1. Inkvarteringsstatistiken, det vill säga Tillväxtverkets enkätbaserade statistik över övernattningar och beläggning på olika typer av kommersiellt boende. I Halland begränsas dessa till hotell, vandrarhem och campingplatser. Denna statistik ger, trots sin snäva avgränsning, en bild av näringens struktur avseende boendeformer och utländska besökare. 2. Besöksnäringens kärnbranscher, vilket är min benämning av branscher som direkt kan kopplas till turismen. Det är i huvudsak hotell, restauranger, nöjesverksamhet, kulturverksamhet och idrottsverksamhet. Data hämtas från två källor. SCB:s ordinarie bransch- och sysselsättningsstatistik ger stora möjligheter att beskriva de förvärvarbetandes demografi i form av ålder, utbildning, inkomster mm. Företagsdatabasen Simpler möjliggör en beskrivning av branschens och delbranschernas ekonomiska utveckling på företagsnivå. 3. Upplevelsenäringen. Denna avgränsning härrör från en studie som gjordes av Kairos Future 2005. I denna avgränsning medräknas även branscher som bara delvis får sina intäkter från de som besöker Halland. Handel, transport och byggnadsverksamhet är exempel på sådana branscher. Genom sin bredd bidrar denna avgränsning till förståelsen av besöksnäringens bidrag till samhällsekonomin, dvs. till den ekonomiska utvecklingen i branscher som normalt inte räknas till besöksnäringen. Data för denna redovisning hämtas från SCB:s företagsregister. Utöver detta redovisas också några basfakta om fritidsbebyggelsen i Sverige och Halland. Det handlar om fritidshusbeståndets storlek och utveckling och det handlar om antalet utlandsägda fritidhus i länen. Avslutningsvis finns också ett avsnitt från Tillväxtstrategin för Halland om besöksnäringen som styrkeområde i det halländska tillväxtarbetet.
3 Inkvarteringsstatistik Inkvarteringsstatistiken bygger på en enkätundersökning som vänder sig till kommersiella boendeanläggningar. Undersökningen redovisar antalet gästnätter och beläggningsgraden för olika anläggningstyper. Sett till det totala antalet gästnätter ligger Halland på sjätte plats 2013 räknat som antalet gästnätter i kommersiellt boende (Hotell, vandrarhem, stugor, camping och kommersiellt uthyrda stugor och lägenheter). Fler övernattningar i kommersiella boendeanläggningar sker bara i de tre storstadslänen samt i Dalarnas och Kalmar län. Vad gäller utvecklingen av antalet gästnätter placerar sig Halland på åttonde plats bland länen och har därmed en utveckling som är något bättre än riksgenomsnittet under perioden 2008 till 2013. En uppfattning om besöksnäringens styrka som regional näring fås genom att sätta Antal gästnätter* 2013 och procentuell utveckling 2008-2013 Antal Procent Stockholms län 10 987 491 Stockholms län 17,1 Västra Götalands län 8 569 558 Kronobergs län 15,5 Skåne län 4 791 001 Norrbottens län 13,4 Dalarnas län 4 769 092 Gävleborgs län 13,2 Kalmar län 2 586 012 Uppsala län 12,1 Hallands län 2 497 878 Västerbottens län 10,8 Jämtlands län 2 439 223 Västra Götalands län 10,5 Norrbottens län 2 152 202 Hallands län 9,6 Värmlands län 2 022 417 Gotlands län 9,3 Västerbottens län 1 563 891 Skåne län 8,6 Östergötlands län 1 494 975 Östergötlands län 8,4 Jönköpings län 1 428 719 Riket 7,3 Örebro län 1 141 385 Värmlands län 7,0 Uppsala län 1 061 539 Västernorrlands län 5,1 Västernorrlands län 1 054 921 Blekinge län 4,0 Södermanlands län 1 022 911 Jönköpings län 3,4 Gävleborgs län 957 480 Örebro län 3,4 Blekinge län 858 429 Kalmar län 1,9 Gotlands län 833 551 Västmanlands län 1,9 Kronobergs län 819 584 Södermanlands län -0,5 Västmanlands län 683 515 Jämtlands län -1,3 Riket 53 735 774 Dalarnas län -11,7 *Hotell, stugbyar, vandrarhem, campingplatser och kommersiellt förmedlade privata stugor och lägenheter Källa: SCB antalet gästnätter i relation till regionens folkmängd, dvs. gästnätter per capita. Även med detta sätt att mäta kommer Halland på sjätte plats bland länen. Den stora skillnaden är att besöksnäringen inte dominerar lika mycket i storstadsregionerna, trots sitt stora antal gästnätter, som den gör i vissa traditionella vinter- eller sommarturistregioner. Halland är en campingregion. I inget annat län dominerar campingen det totala boendet i kommersiella anläggningar lika mycket som i Halland. Hela 61,4 procent av gästnätterna i Halland kan hänföras till campingen. Utöver Halland sticker även Kalmar län ut som en utpräglad campingregion. Minst andel campingboende finns i vinterdestinationerna Jämtland och Dalarna samt i Stockholms län. Antal gästnätter per invånare 2013 Jämtlands län 19,3 Dalarnas län 17,2 Gotlands län 14,6 Kalmar län 11,1 Norrbottens län 8,6 Hallands län 8,1 Värmlands län 7,4 Västerbottens län 6,0 Blekinge län 5,6 Riket 5,6 Västra Götalands län 5,3 Stockholms län 5,1 Kronobergs län 4,4 Västernorrlands län 4,4 Jönköpings län 4,2 Örebro län 4,0 Skåne län 3,8 Södermanlands län 3,7 Gävleborgs län 3,4 Östergötlands län 3,4 Uppsala län 3,1 Västmanlands län 2,6 Källa: SCB
4 Halland har däremot en liten andel besökare som bor på hotell. Bara Jämtlands, Kalmar och Dalarnas län har mindre andel hotellboende. Störst andel hotellboende har inte oväntat Stockholms län. Förklaringen ligger sannolikt i att affärs- och konferensresor i hög grad är koncentrerade till huvudstaden. Gästnätternas fördelning på olika anläggningstyper 2012. Andelar i procent av det totala antalet gästnätter. Källa: Tillväxtverket, SCB Hotell Camping Vandrarhem Stugor och Lägenheter Stugbyar Stockholms län 86,8 Hallands län 61,4 Uppsala län 14,6 Jämtlands län 37,0 Dalarnas län 24,0 Skåne län 64,5 Kalmar län 57,8 Gotlands län 8,7 Dalarnas län 31,1 Gotlands län 18,2 Östergötlands län 63,7 Blekinge län 42,1 Västernorrlands län 8,4 Kronobergs län 16,8 Norrbottens län 12,6 Västernorrlands län 63,3 Örebro län 40,8 Jönköpings län 7,2 Värmlands län 15,7 Jämtlands län 8,7 Västmanlands län 60,1 Västerbottens län 39,8 Stockholms län 6,8 Blekinge län 10,7 Jönköpings län 6,9 Västra Götalands län 58,2 Värmlands län 38,0 Jämtlands län 6,4 Jönköpings län 10,1 Kalmar län 5,6 Gävleborgs län 57,9 Södermanlands län 33,6 Örebro län 6,3 Riket 7,5 Riket 5,0 Södermanlands län 56,0 Norrbottens län 32,7 Gävleborgs län 6,3 Gotlands län 6,8 Värmlands län 4,6 Riket 54,8 Västra Götalands län 32,1 Östergötlands län 6,1 Kalmar län 6,3 Västerbottens län 4,0 Uppsala län 53,5 Västmanlands län 31,4 Riket 5,8 Gävleborgs län 4,7 Örebro län 3,0 Jönköpings län 52,6 Uppsala län 29,9 Västra Götalands län 5,4 Västra Götalands län 3,1 Gävleborgs län 2,9 Kronobergs län 49,4 Kronobergs län 28,6 Skåne län 5,2 Södermanlands län 3,1 Skåne län 2,4 Västerbottens län 48,5 Gävleborgs län 28,3 Södermanlands län 5,2 Skåne län 3,1 Södermanlands län 2,1 Örebro län 48,4 Riket 27,0 Västerbottens län 5,0 Västerbottens län 2,8 Västmanlands län 2,0 Norrbottens län 47,6 Östergötlands län 26,5 Västmanlands län 4,7 Östergötlands län 2,5 Östergötlands län 1,2 Gotlands län 43,9 Västernorrlands län 26,5 Hallands län 4,3 Västmanlands län 1,8 Västra Götalands län 1,2 Blekinge län 39,0 Skåne län 24,8 Kalmar län 4,2 Örebro län 1,4 Västernorrlands län 1,1 Värmlands län 37,5 Jönköpings län 23,2 Värmlands län 4,2 Västernorrlands län 0,7 Stockholms län 0,7 Hallands län 30,2 Gotlands län 22,3 Dalarnas län 3,4 Stockholms län 0,3 Uppsala län iu Jämtlands län 29,5 Dalarnas län 20,8 Kronobergs län 0,0 Uppsala län iu Kronobergs län iu Kalmar län 26,1 Jämtlands län 18,4 Blekinge län 0,0 Hallands län iu Blekinge län iu Dalarnas län 20,7 Stockholms län 5,3 Norrbottens län 0,0 Norrbottens län iu Hallands län iu Tabellkommentar: För Hallands län saknas uppgifter om boende i kommersiellt förmedlade stugor och lägenheter samt i stugbyar. Anledningen till detta är att SCB:s sekretessregler inte medger publicering av data där enskilda företags identitet kan röjas. Utländska gästnätter I Hallands län är andelen utländska besökare liten. 2013 svarade utländska gäster bara för 11,3 procent av det totala antalet gästnätter. Bara Västernorrlands och Gävleborgs län hade Gästnätternas fördelning på vissa av besökarnas hemländer 2013 Andel i procent av det totala antalet gästnätter Utlandet Därav vissa marknader: Övriga totalt Danmark Norge Tyskland Norden Europa Världen Sverige Kronobergs län 40,4 5,3 0,8 25,3 6,6 32,1 1,7 59,6 Värmlands län 37,4 2,1 19,7 6,6 22,3 11,6 3,5 62,6 Stockholms län 32,8 1,3 2,4 3,9 5,6 16,5 10,7 67,2 Norrbottens län 31,3 0,5 15,5 5,1 18,8 10,5 2,1 68,7 Jönköpings län 28,7 5,1 1,5 12,4 7,8 18,9 2,1 71,3 Västra Götalands län 27,9 1,7 12,5 4,3 14,7 9,4 3,8 72,1 Blekinge län 24,5 3,9 1,2 13,6 5,4 17,9 1,2 75,5 Riket 24,0 2,0 6,1 4,8 9,2 10,9 3,9 76,0 Västerbottens län 23,9 0,4 15,3 2,0 17,5 5,1 1,2 76,1 Jämtlands län 22,5 1,4 13,8 1,5 16,6 5,6 0,3 77,5 Skåne län 22,0 3,6 1,4 6,2 5,7 12,7 3,6 78,0 Örebro län 19,5 0,6 7,1 4,7 8,9 8,8 1,8 80,5 Östergötlands län 16,8 1,1 1,1 4,9 3,5 10,3 3,0 83,2 Kalmar län 16,6 2,5 2,0 8,3 5,1 10,9 0,5 83,4 Uppsala län 14,8 0,6 1,6 2,9 3,3 7,5 4,0 85,2 Södermanlands län 14,7 0,6 0,7 5,7 2,1 11,1 1,5 85,3 Västmanlands län 14,0 0,7 1,3 3,2 3,3 7,5 3,2 86,0 Dalarnas län 13,6 4,7 3,3 1,9 8,3 4,7 0,6 86,4 Gotlands län 12,2 1,3 2,4 3,7 5,0 6,3 0,8 87,8 Hallands län 11,3 1,7 3,6 3,5 5,6 5,3 0,5 88,7 Västernorrlands län 11,0 0,4 4,1 1,7 5,5 4,7 0,7 89,0 Gävleborgs län 8,6 0,5 1,7 1,6 3,2 4,0 1,5 91,4 Källa: SCB mindre andelar gäster från utlandet. Störst andel utländska gästnätter har Kronobergs, Värmlands och Stockholms län. De län som, förutom storstadslänen och Småland, som har stor andel utländska gästnätter är de som gränsar till Norge och Finland. Det handlar
5 om Värmland, Norrbotten, Dalarna och Jämtland. Av de utländska gästerna i Halland kommer flertalet från grannländerna i norra Europa. Från Norge kommer exempelvis 3,6 procent av det totala antalet gäster. Övernattande besökare från Danmark svarar för 1,7 procent av gästnätterna. Från kontinenten kommer flertalet från Tyskland, 3,5 procent av det totala antalet gästnätter. Stockholms län har ensamt mer än en fjärdedel av alla Sveriges utländska gästnätter och de tre storstadsregionerna står för mer än hälften av de utländska besökarna. Se tabell till höger. Utländska gästnätter 2013 Antal och andel av totalen i riket Antal Andel Stockholms län 3 601 801 27,9 Västra Götalands län 2 390 666 18,5 Skåne län 1 054 561 8,2 Värmlands län 755 798 5,9 Norrbottens län 674 046 5,2 Dalarnas län 650 732 5,0 Jämtlands län 549 918 4,3 Kalmar län 428 031 3,3 Jönköpings län 410 294 3,2 Västerbottens län 373 018 2,9 Kronobergs län 330 788 2,6 Hallands län 283 048 2,2 Östergötlands län 251 248 1,9 Örebro län 222 427 1,7 Blekinge län 210 669 1,6 Uppsala län 157 097 1,2 Södermanlands län 150 778 1,2 Västernorrlands län 115 826 0,9 Gotlands län 101 352 0,8 Västmanlands län 95 752 0,7 Gävleborgs län 82 395 0,6 Riket 12 890 245 100 Besöksnäringens kärnbranscher Besöksnäringens kärnbranscher är ett urval av branscher i den gängse branschnomenklaturen SNI2007 som direkt kan kopplas till turismen (En lista över valda branscher redovisas i bilaga). Det är i huvudsak hotell, restauranger, nöjesverksamhet, kulturverksamhet och idrottsverksamhet. År 2012 sysselsatte besöksnäringens kärnbranscher 6 648 personer i Hallands län 1. Störst är besöksnäringen i Halmstad med 2 161 sysselsatta och minst i Hylte med endast 60 förvärvsarbetande. Besöksnäringens betydelse för den lokala arbetsmarknaden kan uttryckas som näringens andel av hela arbetsmarknaden. I Halland svarar besöksnäringen för fem procent av totalsysselsättning, vilket är något över riksgenomsnittet och det placerar Halland på femte plats jämfört med andra län. Bland hallandskommunerna betyder besöksnäringen mest i Falkenberg och Varberg med sysselsättningsandelar på 6,0 respektive 5,7 procent. 1 I SCB:s databas raps-ris redovisas samtliga förvärvsarbetande över 16 år, förvärvsarbetande är både företagande och anställda med arbete i den aktuella branschen som huvudsaklig inkomstkälla.
6 Besöksnäringens andel av totalsysselsättningen Sysselsatt dagbefolknin 16+ år. Källa: SCB, raps-ris Totalt Besöksnäring Andel 23 Jämtlands län 60 741 4 166 6,9 09 Gotlands län 26 717 1 780 6,7 01 Stockholms län 1 134 570 69 502 6,1 20 Dalarnas län 128 700 7 053 5,5 13 Hallands län 133 217 6 648 5,0 Riket 4 567 500 225 384 4,9 12 Skåne län 555 905 26 902 4,8 14 Västra Götalands län 784 323 37 495 4,8 17 Värmlands län 121 481 5 594 4,6 03 Uppsala län 145 837 6 623 4,5 25 Norrbottens län 121 075 5 481 4,5 21 Gävleborgs län 125 504 5 639 4,5 08 Kalmar län 106 994 4 710 4,4 18 Örebro län 130 852 5 500 4,2 24 Västerbottens län 125 883 5 244 4,2 22 Västernorrlands län 112 745 4 641 4,1 05 Östergötlands län 195 897 8 049 4,1 04 Södermanlands län 112 411 4 549 4,0 19 Västmanlands län 114 855 4 321 3,8 10 Blekinge län 67 429 2 398 3,6 06 Jönköpings län 168 718 5 901 3,5 07 Kronobergs län 93 646 3 188 3,4 1382 Falkenberg 19 929 1 204 6,0 1383 Varberg 28 508 1 622 5,7 1380 Halmstad 45 923 2 161 4,7 1384 Kungsbacka 25 224 1 133 4,5 1381 Laholm 8 835 297 3,4 1315 Hylte 4 798 60 1,3 Besöksnäringen 2007 och 2012 Antal förvärvsarbetande 16+ år (dagbefolkning). Källa: SCB, raps-ris Hela 2007 2012 Differens Procent arbetsm. 03 Uppsala län 5 341 6 623 1 282 24,0 6,4 07 Kronobergs län 2 574 3 188 614 23,9 0,1 01 Stockholms län 57 645 69 502 11 857 20,6 9,6 18 Örebro län 4 630 5 500 870 18,8 1,6 13 Hallands län 5 614 6 648 1 034 18,4 5,9 12 Skåne län 22 854 26 902 4 048 17,7 3,8 05 Östergötlands län 6 859 8 049 1 190 17,3 3,2 14 Västra Götalands län 32 093 37 495 5 402 16,8 3,0 Riket 192 996 225 384 32 388 16,8 4,0 10 Blekinge län 2 054 2 398 344 16,7-3,7 21 Gävleborgs län 4 849 5 639 790 16,3-0,2 19 Västmanlands län 3 766 4 321 555 14,7 1,9 06 Jönköpings län 5 147 5 901 754 14,6-0,2 17 Värmlands län 4 955 5 594 639 12,9 0,2 23 Jämtlands län 3 703 4 166 463 12,5 0,9 09 Gotlands län 1 589 1 780 191 12,0 2,9 04 Södermanlands län 4 096 4 549 453 11,1 0,8 08 Kalmar län 4 254 4 710 456 10,7-0,2 24 Västerbottens län 4 774 5 244 470 9,8 3,8 20 Dalarnas län 6 534 7 053 519 7,9 0,6 22 Västernorrlands län 4 378 4 641 263 6,0-0,9 25 Norrbottens län 5 287 5 481 194 3,7 3,7 1382 Falkenberg 875 1 204 329 37,6 7,6 1383 Varberg 1 283 1 622 339 26,4 7,0 1384 Kungsbacka 901 1 133 232 25,7 10,1 1315 Hylte 48 60 12 25,0-3,8 1381 Laholm 248 297 49 19,8 1,7 1380 Halmstad 2 082 2 161 79 3,8 4,4 Ökningen av antalet förvärvsarbetande i besöksnäringen uppgick mellan 2007 och 2012 i Hallands län till 1 034 personer, vilket motsvarar en ökning på 18,4 procent. Det är den femte största ökningen i landet. Mest ökade antalet förvärvsarbetande i Falkenbergs kommun, 37,6 procent, och i Varbergs kommun, 26,4 procent. I samtliga län ökade antalet förvärvsarbetande mer i besöksnäringen än på arbetsmarknaden som helhet. Detsamma gäller, med undantag för Halmstads kommun, även kommunerna i Hallands län. Med hjälp av några kartor görs en översiktlig beskrivning av besöksnäringens geografiska lokalisering i Sverige. Sverigekartorna visar besöksnäringens andel av den totala sysselsättningen och sysselsättningsutveckling i samtliga kommuner.
7 Kartan med röda cirklar visar besöksnäringens betydelse för sysselsättningen, mätt som besöksnäringens andel av totalsysselsättningen, i Sveriges alla kommuner. Som områden där besöksnäringen har stor betydelse framträder de tre storstadsområdena, västkusten, Norrlands inland, delar av Östergötland samt Gotland och norra Öland. Kartan med blå och röda cirklar visar utvecklingen av antalet förvärvsarbetande i besöksnäringen mellan 2007 och 2012. Utvecklingen är starkast i landets mest tätbefolkade områden och i de större städerna. Allra mest ökar antalet sysselsatta i Stockholms, Göteborgs och Malmö kommuner. De röda cirklarna representerar kommuner där besöksnäringens sysselsättning minskar. Särskilt notabelt är att antalet sysselsatta minskar i de två kommuner där besöksnäringen har störst betydelse för totalsysselsättningen, Älvdalen och Åre. Besöksnäringen i Halland Som redan konstaterats så sysselsätter besöksnäringens kärnbranscher i Halland 6 648 personer, 2 930 män och 3 718 kvinnor. Sysselsättningen är starkt koncentrerad till restaurangbranschen där nästan hälften (3 026 personer) arbetar. Även här är det fler kvinnor än män. Övriga delbranscher med relativt många anställda är hotellsektorn och verksamheter som på olika sätt kan kopplas till idrott och fritidsverksamhet.
8 Antal förvärvsarbetande 2012 i besöksnäringens kärnbranscher. Hallands län Män Kvinnor Totalt 56.100 restauranger 1 326 1 700 3 026 55.101 hotell med restaurang 251 655 906 93.120 sportklubbar och idrottsföreningar 259 152 411 93.119 sporthallar, idrottsplatser och andra sportanläggningar 145 116 261 93.290 övriga fritids- och nöjesanläggningar 93 128 221 93.112 golfbanor, golfklubbar 147 57 204 55.300 campingplatser m.m. 73 99 172 93.191 tävlingsstall 74 85 159 90.030 enskilda artister, författare, journalister m.fl. 74 78 152 55.103 hotell utan restaurang 35 102 137 55.102 konferensanläggningar 33 102 135 90.010 producenter av konstnärliga, litterära och artistiska verk 68 42 110 49.390 charterbussföretag, bussföretag för fjärrtrafik 96 13 109 90.020 stödföretag till artistisk verksamhet 54 43 97 79.900 turistbyråer o.d. 26 66 92 93.130 gymanläggningar 24 48 72 79.110 resebyråer 6 57 63 93.199 professionella idrottsutövare, sportarrangörer, sportadministratörer 38 22 60 79.120 researrangörer 21 36 57 93.210 nöjes- och temaparker 22 33 55 55.201 vandrarhem m.m. 11 30 41 59.140 biografer 14 25 39 55.202 stugbyar m.m. 14 13 27 93.114 trav- och galoppbanor 7 10 17 90.040 teater- och konserthusföretag o.d. 5 6 11 93.111 skidsportanläggningar 9 0 9 93.113 motorbanor 5 0 5 Totalt 2 930 3 718 6 648 De tre följande kartorna visar besöksnäringens lokalisering i Halland. Kartorna visar sysselsatt dagbefolkning, sysselsatta efter arbetsplatsens lokalisering, redovisat på kvadratkilometerrutor. Observera att det inte är de enskilda företagens lokalisering utan antalet personer som har sin arbetsplats i varje kilometerruta. I en och samma ruta, särskilt i städerna, kan det finnas flera företag eller arbetsplatser. Den första kartan visar hela besöksnäringens lokalisering i Hallands län. Besöksnäringen är, trots koncentrationen till städerna och städernas närhet, en verksamhet med ganska stor geografisk spridning. Det finns ett antal förhållandevis stora verksamheter i de mindre tätorterna och på landsbygden. I stora drag kan det dock konstateras att besöksnäringens kärnbranscher i huvudsak är lokaliserad till Hallands kustområde med en särskild koncentration till städerna.
Följande två kartor visar var i Halland arbetsplatserna inom restaurang- och hotellbranscherna är lokaliserade. 9
10 Hotellbranschen är tydligt koncentrerad till städerna och dess närhet, med det finns några större anläggningar som är lokaliserade till mindre tätorter och i något fall till landsbygden. Restaurangbranschen kännetecknas av att den omfattar ett betydligt större antal mindre enheter. Många av dessa finns i mindre orter och på landsbygden. I övrigt är restaurangerna i hög grad lokaliserade till områden med stort befolkningsunderlag i kustområdet och i städerna. Sysselsatta i besöksnäringens kärnbranscher Det har tidigare konstaterats att besöksnäringen i Halland sysselsätter 6 648 personer, varav 56 procent är kvinnor och 44 procent män. Besöksnäringen, avgränsad på detta sätt, är alltså ingen stor bransch sysselsättningsmässigt. De drygt 6 500 sysselsatta motsvarar 4,8 procent av de drygt 133 000 förvärvsarbetande personer som har sin arbetsplats i Halland. En tydlig skillnad mellan besöksnäringen och arbetsmarknaden som helhet är åldersstrukturen på de förvärvsarbetande. De som arbetar i besöksnäringen är unga. Mer än en tredjedel, 36,4 procent, är under 25 år, vilket ska jämföras med 12,2 procent på arbetsmarknaden som helhet. Mer än hälften, 57,8 procent av de sysselsatta i besöksnäringen är under 35 år. Ålderstrukturen i besöksnäringen är sannolikt den viktigaste förklaringen till att näringen avviker från andra branscher också i andra avseenden. Två sådana avvikelser är att inkomsterna är låga och att utbildningsnivån är låg.
11 Medelinkomst i besöksnäringens kärnbranscher 2012. Källa: SCB, Västdatabasen MONA Män Kvinnor Total Hela arbetsmarknaden 346 889 265 886 307 066 49390 Charterbussföretag, bussföretag för fjärrtrafik 304 164 266 296 299 648 79900 Turistbyråer o.d. 367 747 263 985 293 309 93112 Golfbanor, golfklubbar 283 569 238 588 271 001 79120 Researrangörer 332 493 215 405 258 543 79110 Resebyråer 339 036 247 999 256 669 55202 Stugbyar m.m. 245 510 265 419 255 096 93114 Trav- och galoppbanor 336 052 193 891 252 427 93119 Sporthallar, idrottsplatser och andra sportanläggningar 267 514 219 397 246 129 93210 Nöjes- och temaparker 255 959 192 194 217 700 55101 Hotell med restaurang 258 713 194 126 212 019 55103 Hotell utan restaurang 256 270 195 258 210 845 93111 Skidsportanläggningar 264 630 89 636 210 785 55201 Vandrarhem m.m. 268 983 179 627 203 600 Besöknäringen totalt 232 888 182 126 203 501 55300 Campingplatser m.m. 253 285 166 257 203 193 55102 Konferensanläggningar 256 146 182 887 200 794 56100 Restauranger 201 635 162 890 179 868 93113 Motorbanor 146 074 146 074 Förvärvsarbetande i besöksnäringens kärnbranscher har en medelinkomst som är drygt 100 000 kronor lägre än genomsnittet för hela arbetsmarknaden. Medelinkomsten i besöksnäringen var 2012 knappt 233 000 för män och drygt 182 000 för kvinnor. Utbildningsnivån hos de sysselsatta i besöksnäringens kärnbranscher kännetecknas av en relativt stor andel med högst grundskola och liten andel med eftergymnasial utbildning. I besöksnäringen har 20 procent högst grundskola jämfört med 13,7 procent på arbetsmarknaden som helhet. Även andelen med eftergymnasial utbildning uppgår i besöksnäringen till 20 procent vilket ska jämföras med 33,7 procent på hela arbetsmarknaden. Sett till hela arbetsmarknaden är utbildningsnivån, uttryckt som andel sysselsatta med högskoleutbildning, högst i utbildningssektorn och lägst inom byggverksamhet och utvinning av mineral. I Utbildningsnivå 2012 Förvärvsarbetande dagbefolkning 16+år Högst Efter- Uppgift grundskola Gymnasial gymnasial saknas Besöksnäringen 20,2 58,0 20,0 1,8 Hela arbetsmarknaden 13,7 52,3 33,7 0,4 Andel förvärvsarbetande med högskoleutbildning på hela arbetsmarknaden 2012 Förvärvsarbetande dagbefolkning 16+ år P Utbildning 68,9 O Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring 64,9 J Informations- och kommunikationsverksamhet 56,7 D Försörjning av el, gas, värme och kyla 55,3 M Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik 53,3 K Finans- och försäkringsverksamhet 44,0 Q Vård och omsorg; sociala tjänster 43,0 R Kultur, nöje och fritid 36,4 Hela arbetsmarknaden 33,7 L Fastighetsverksamhet 30,8 S Annan serviceverksamhet 26,7 N Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster 22,0 G Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar 21,6 Besöksnäringen 20,0 E Vattenförsörjning; avloppsrening, avfallshantering och sanering 19,9 C Tillverkning 18,8 I Hotell och restaurang 16,8 A Jordbruk, jakt och skogsbruk 16,0 H Transport och magasinering 14,0 F Byggverksamhet 10,4 B Utvinning av mineral 7,1 Källa: SCB, Västdatabasen MONA och raps-ris
12 besöksnäringen höjs genomsnittet genom att utbildningsnivån inom Kultur, nöje och fritid är förhållandevis hög och sänks genomsnittet genom den relativt låga andelen högskoleutbildade inom hotell- och restaurangbranschen. Företagsekonomisk 2 utveckling i besöksnäringens kärnbranscher I besöksnäringens kärnbranscher finns 2014, enligt UC WebSelect, 2 436 företag. 780 av företagen är aktiebolag, 1 172 enskild näringsverksamhet och 267 handelsbolag. Antalet företag i besöksnäringens kärnbranscher motsvarar 6,7 procent av alla företag i Hallands län. Det bör noteras att den följande företagsekonomiska redovisningen endast omfattar aktiebolagen. Det bara om dessa det finns detaljerad bokslutsinformation. Antal företag efter juridisk form 2014. Källa: UC, WebSelect Enskild Aktie- närings- Handelsbolag verksamhet bolag Övriga Totalt Hela näringslivet 14 202 17 152 2 014 2 949 36 317 Besöksnäringen 780 1 172 267 217 2 436 Besöksnäringens andel 5,5 6,8 13,3 7,4 6,7 Aktiebolagens omsättning i besöksnäringens kärnbranscher uppgick 2012 till knappt 3,5 miljarder kronor, vilket motsvarar 2,2 procent av hela det halländska näringslivets omsättning. Besöksnäringen svarade, med ett sammanlagt förädlingsvärde på 1,3 Mdr kronor, för 3,3 procent av det samlade förädlingsvärdet i Halland. Omsättning per anställd och förädlingsvärde per anställd är betydligt lägre i besöksnäringens företag än i näringslivet som helhet. Besöksnäringen är alltså en relativt personalintensiv verksamhet. Det halländska näringslivets ekonomi 2012, Tkr Källa: Bisnode, Simpler Hela Besöks- Näringslivet näring Andel Omsättning 152 724 150 3 435 834 2,2 Omsättning per anställd 2 599 1 116 Förädlingsvärde (FV) 39 574 374 1 308 710 3,3 Förädlingsvärde per anställd 674 425 Personalkostnad (PK) 27 505 388 1 129 215 Kapitalkostnad (KK) 9 927 546 156 658 Förädlingskostnad (FK) 37 432 934 1 285 872 Värdeavstånd (vinst) 2 141 440 22 838 1,1 Värdeavstånd per anställd 36 7 Antal anställda 58 752 3 079 5,2 Antal företag, aktiebolag 12 526 599 4,8 Den samlade vinsten 3 (värdeavståndet) i besöksnäringens aktiebolag uppgick 2012 till blygsamma 22, 8 miljoner kronor, vilket bara är drygt en procent av hela näringslivets värdeavstånd. Personalintensiteten i besöksnäringen innebär att näringen svarar för en större andel av de anställda i näringslivet än vad som vad som motsvarar näringens andel av den totala omsättningen och förädlingsvärdet i aktiebolagen. Således svarar besöksnäringen för 5,2 procent av de anställda, men bara 2,2 procent av omsättningen och 3,3 procent av förädlingsvärdet. 2 Endast aktiebolag ingår i redovisningen. Simplerdatabasen bygger på Bolagsverkets databas över aktiebolagens bokslut. 3 Vinst eller värdeavstånd = Förädlingsvärdet minus förädlingskostnaderna (personalkostnad + kapitalkostnad)
13 Besöksnäringens företagsekonomiska utveckling i Hallands län 2004-2012 Källa: Bisnode, Simpler 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Antal anställda 1 968 2 055 2 313 2 545 2 638 2 644 2 817 2 950 3 079 Förädlingsvärde 685 155 770 609 838 924 1 060 242 955 676 1 025 620 1 126 067 1 202 596 1 308 710 Förädlingsvärde per anställd 348 375 363 417 362 388 400 408 425 Omsättning 1 982 331 2 061 837 2 385 363 2 841 855 2 799 434 2 859 859 3 101 901 3 360 972 3 435 834 Omsättning per anställd 1 008 1 003 1 031 1 117 1 061 1 082 1 101 1 139 1 116 Värdeavstånd, vinst 54 621 88 643 65 518 143 382-36 578-10 006 14 830 11 708 22 838 "Vinst" per anställd 28 43 28 56-14 -4 5 4 7 Företagen inom besöksnäringen har haft en relativt stabil och positiv utveckling under hela perioden 2004 till 2012. Antalet anställda i Halland har ökat från 1 968 till 3 079 personer, en ökning med 56,5 procent. Under samma period har branschens omsättning ökat med 73 procent till drygt 3,4 miljarder kronor och förädlingsvärdet med 91 procent till 1,3 miljarder. Besöksnäringens kärnverksamheter påverkades inte särskilt mycket av finanskrisen 2008 och 2009. En viss minskning av omsättning och förädlingsvärde kan dock iakttas under krisen, men antalet anställda har fortsatt att öka kontinuerligt. Däremot hade finanskrisen stora konsekvenser för företagens lönsamhet, uttryckt som värdeavstånd eller vinst, under finanskrisen. Värdeavståndet var starkt positivt fram till 2007 men förbyttes i negativa värden under 2008 och 2009. Efter finanskrisen är visserligen värdeavståndet positivt men på en mycket låg nivå. Värdeavståndet var 2012 bara 22 miljoner kronor, vilket är mycket lite i förhållande till ett förädlingsvärde på 1,3 miljarder och en omsättning på 3,4 miljarder. I Hallands kommuner är företagens ekonomiska utveckling klart bäst i Varberg och Falkenberg. Detta gäller alla de tre indikatorerna omsättning, förädlingsvärde och antalet anställda. Företagen i södra Hallands tre kommuner har en sämre utveckling än kommunerna i den norra länsdelen. Ekonomisk utveckling i besöksnäringens kärnbranscher 2004-2012 Källa: Bisnode, Simpler Omsättning Förädlingsvärde Anställda Hylte -1,8 4,6-7,7 Halmstad 54,4 62,8 42,7 Laholm 47,2 93,6 32,1 Falkenberg 76,7 112,3 65,8 Varberg 116,5 134,2 71,6 Kungsbacka 65,7 82,0 62,6 Halland 73,3 91,0 56,5
14 Upplevelsenäringen Region Halland följer sedan 2003 besöksnäringens generella utveckling med data från SCB:s företagsregister. I denna statistik mäts utvecklingen av turismens kärnbranscher och Beräkningsandelar: Arrangemang & aktiviteter 100 procent Boende & konferens 100 procent branscher som är nära relaterade till och beroende av besöksnäringen. Exempel på sådana branscher är Kapitalvaror 10 procent livsmedelshandel, shopping, transport och underhåll Livsmedel 10 procent Restaurang & bar 100 procent bland annat i form av byggnadshantverk. Tabellen Shopping 33 procent härintill visar hur stor andel av olika branscher som Transport 10 procent Underhåll 10 procent schablonmässigt räknas till upplevelsenäringen. Jämför vi de upplevelserelaterade näringarnas storlek och förändring med andra branscher förstärks bilden av en växande sektor. Antalet sysselsatta har under perioden 2003-2012 ökat med närmare 60 procent i Halland vilket ska jämföras med att hela arbetsmarknaden i Halland under samma period växte med drygt 32 procent. Antalet anställda inom besöksnäringen ökar i alla hallandskommunerna. Mest ökar antalet sysselsätta Falkenbergs och Varbergs kommuner. Besöksnäringen har även en bra ekonomiska utveckling. Totalt sett ökade omsättningen i turistrelaterade branscher med 67,6 procent under perioden 2003-2012. Mest ökade omsättningen i en av besöksnäringens kärnbranscher, arrangemang & aktiviteter, som mer än fördubblade sin omsättning. Stor omsättningsökning uppvisar också restaurangbranschen och underhåll i form av byggnadsarbete mm. Besöksnäringens sysselsättning 2003 och 2012 2003 2012 Differens Procent Riket 182 406 250 188 67 782 37,2 Halland 4 959 7 797 2 838 57,2 Hylte 65 89 25 38,0 Halmstad 1 884 2 554 670 35,6 Laholm 264 381 117 44,3 Falkenberg 940 1 649 710 75,5 Varberg 992 1 743 751 75,7 Kungsbacka 811 1 379 568 70,1 Källa: SCB, Företagsregistret
15 Besöksnäringens omsättning fördelat på delbransch, Mkr. Löpande priser Utveckling 2003-2012 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Differens Procent Arrangemang & Aktiviteter 856 989 1 039 1 389 1 433 1 519 1 537 1 655 1 764 1 792 936 109,3 Boende & Konferens 704 709 783 861 927 936 908 989 1 078 1 140 436 62,0 Kapitalvaror 51 61 63 79 90 90 98 102 93 94 43 84,3 Livsmedel 508 523 521 576 581 640 712 738 763 792 284 55,8 Restaurang & Bar 1 089 1 162 1 204 1 370 1 566 1 679 1 789 1 903 1 973 2 084 995 91,3 Shopping 1 984 2 108 2 213 2 419 2 576 2 617 2 664 2 765 2 861 2 923 939 47,3 Transport 344 356 392 399 324 381 315 371 425 432 87 25,3 Underhåll 66 92 110 112 119 120 131 143 141 133 67 101,6 Totalt 5 603 6 000 6 325 7 205 7 616 7 983 8 154 8 665 9 097 9 390 3 787 67,6 Besöksnäringens omsättning fördelat på kommun, Mkr. Löpande priser 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Differens Procent Hallands län 5 603 6 000 6 181 7 205 7 616 7 983 8 154 8 665 9 097 9 390 3 787 67,6 Hylte 73 73 80 92 95 103 105 99 97 95 22 29,5 Halmstad 1 996 2 194 2 237 2 527 2 687 2 664 2 586 2 712 2 842 2 839 843 42,2 Laholm 271 287 303 337 303 300 364 406 448 384 113 41,6 Falkenberg 1 342 1 426 1 528 1 831 1 941 2 100 2 243 2 433 2 534 2 732 1 390 103,5 Varberg 963 1 004 1 101 1 254 1 369 1 489 1 529 1 580 1 687 1 739 775 80,5 Kungsbacka 958 1 015 1 075 1 163 1 220 1 326 1 329 1 428 1 485 1 598 641 66,9 Källa: SCB, Företagsregistret Bland kommunerna ökar omsättningen i de turistrelaterade branscherna klart mest i Falkenberg, vilket till största delen kan förklaras med snabbt ökande försäljning vid handelsområdet i Ullared. Även Varbergs och Kungsbacka kommuner uppvisar en stark ökning av de turistrelaterade branschernas omsättning. Sammantaget växer upplevelsenäringen mer i den norra delen av Halland än i den södra både vad gäller omsättning och antal anställda i företagen. För att sammanfatta har besöksnäringen en vital roll i den halländska ekonomin, med en betydligt högre tillväxttakt än de flesta andra branscher. Upplevelsenäringen omsätter över 9 miljarder kronor, genererar nästan 8000 arbetstillfällen. Fritidshus År 2013 fanns det drygt 570 000 fritidshus 4 i Sverige. Av dessa svarade Halland för 22 342 eller knappt fyra procent. Fritidshusen i Halland är ganska jämt fördelade mellan de fem kustkommunerna medan antalet är mindre i Hylte kommun. I landet som helhet ökade antalet fritidshus med 14 525 under perioden 2007 till 2013. I Halland däremot minskade antalet fritidshus under samma period med 433. Bland kommunerna ökade antalet fritidshus bara i Laholm och Falkenberg. I ett nationellt perspektiv kan det konstateras att antalet fritidshus minskar i storstadslänen och närliggande län. Antalet fritidshus minskar alltså i de delar av landet som har en stark befolkningsökning. Det finns två tänkbara förklaringar till denna utveckling. För det första sker det en permanentning som innebär att fritidshus omvandlas till helårsbostäder. Detta sker i första hand i regioner som har en stark folkmängdutveckling. För det andra ökar antalet fritidshus i områden med negativ 4 Antal fritidshus är beräknade utifrån Fastighetstaxeringsregistret och tidpunkten avser den 1 januari respektive år. Fritidshus definieras som värderingsenheter/taxeringsenheter som saknar folkbokförd befolkning. Bara fritidshus som ägs av fysiska personer (inklusive utländska personer utan svenskt personnummer) eller dödsbon ingår.
16 befolkningsutveckling genom att helårsbostäder omvandlas till fritidshus när människor flyttar. För att få ett mått på fritidshusens betydelse är det intressant att studera antalet fritidshus i förhållande till folkmängden. Mätt på detta sätt kan Halland inte betraktas som ett starkt fritidshuslän. I Halland finns 73 fritidshus per 1000 invånare, vilket placerar länet på 11:e plats i landet bara obetydligt över riksgenomsnittet. Antal fritidshus 2007 och 2013 efter region och år. Källa: SCB Utveckling Fritidshus 2007 2013 Differens Procent per 1000 inv. 23 Jämtlands län 26 856 28 964 2 108 7,8 229 09 Gotlands län 9 666 10 797 1 131 11,7 189 20 Dalarnas län 40 947 42 746 1 799 4,4 154 08 Kalmar län 28 017 29 626 1 609 5,7 127 24 Västerbottens län 27 615 29 308 1 693 6,1 112 25 Norrbottens län 24 811 26 304 1 493 6,0 105 22 Västernorrlands län 22 405 23 563 1 158 5,2 97 21 Gävleborgs län 25 198 26 363 1 165 4,6 95 17 Värmlands län 23 866 25 411 1 545 6,5 93 10 Blekinge län 12 304 12 934 630 5,1 85 13 Hallands län 22 775 22 342-433 -1,9 73 04 Södermanlands län 19 000 19 214 214 1,1 69 07 Kronobergs län 11 752 11 810 58 0,5 63 Riket 555 732 570 257 14 525 2,6 59 03 Uppsala län 18 206 17 546-660 -3,6 51 05 Östergötlands län 21 967 21 966-1 0,0 50 18 Örebro län 13 893 14 289 396 2,9 50 14 Västra Götalands län 70 942 72 739 1 797 2,5 45 06 Jönköpings län 13 419 13 465 46 0,3 39 19 Västmanlands län 9 129 9 252 123 1,3 36 01 Stockholms län 71 695 70 399-1 296-1,8 33 12 Skåne län 41 269 41 219-50 -0,1 32 1381 Laholm 4 437 4 735 298 6,7 201 1315 Hylte 1 092 1 091-1 -0,1 109 1382 Falkenberg 4 303 4 464 161 3,7 107 1383 Varberg 4 903 4 897-6 -0,1 82 1380 Halmstad 4 465 3 937-528 -11,8 42 1384 Kungsbacka 3 575 3 218-357 -10,0 42 Flest fritidshus i förhållande till folkmängden finns i Jämtlands, Gotlands, Dalarnas och Kalmar län. Gemensamt för dessa län är att de har en svag befolkningsutveckling, men också att de är starka turistdestinationer. Två av dem vinterdestinationer med stora stugbyar och många enskilt ägda fritidhus. I Halland sticker Laholms kommun ut med många fritidshus per 1000 invånare, medan Halmstad och Kungsbacka har få fritidshus i förhållande till folkmängden. Det är också i dessa två kommuner som antalet fritidshus minskar allra mest. Det är också intressant att sätta fritidshusbeståndet i relation till utlandsturismen, där det tidigare konstaterades att Halland sticker ut som ett län med få utlandska gäster. Mest utlandsägda fritidshus finns i Kronobergs län, det län som också har störst andel utländska gästnätter i de kommersiella boendeanläggningarna. I Kronoberg är hela 40 procent av fritidshusen utlandsägda. Många utlandsägda fritidshus finns också i Värmlands, Jönköpings och Blekinge län.
17 Antal fritidshus ägda av fysiska personer 2012 samt därav utländska ägare efter land Andel utlands Därav med ägare från ägda Fritidshus Neder- Övriga Okänt fritids- Totalt Danmark Norge Tyskland länderna länder land Summa hus Kronoberg 11 777 3 208 14 1 327 77 76 62 4 764 40,5 Värmland 25 144 516 3 261 1 141 588 160 100 5 766 22,9 Jönköping 13 497 1 041 7 790 78 71 42 2 029 15,0 Blekinge 12 884 946 13 447 21 47 26 1 500 11,6 Skåne 41 288 3 035 62 667 45 199 81 4 089 9,9 Kalmar 29 576 614 31 1 935 114 124 51 2 869 9,7 Västra Götaland 72 188 643 4 034 1 630 151 233 187 6 878 9,5 Halland 22 642 1 266 35 476 20 66 38 1 901 8,4 Riket 568 190 11 696 9 969 10 029 1 401 2 092 854 36 041 6,3 Jämtland 28 717 51 1 134 196 44 93 20 1 538 5,4 Västerbotten 29 025 37 640 129 17 153 28 1 004 3,5 Örebro 14 126 40 22 219 60 41 17 399 2,8 Norrbotten 26 069 8 336 67 12 282 34 739 2,8 Dalarna 42 349 172 265 366 79 126 36 1 044 2,5 Östergötland 21 972 80 9 239 31 41 13 413 1,9 Västernorrland 23 388 11 47 131 20 102 27 338 1,4 Gävleborg 26 173 10 19 109 28 68 28 262 1,0 Gotland 10 617 0 12 43 1 21 3 80 0,8 Södermanland 19 255 3 3 44 4 33 14 101 0,5 Västmanland 9 317 0 6 10 1 18 6 41 0,4 Stockholm 70 537 13 15 54 7 113 32 234 0,3 Uppsala 17 649 2 4 9 3 25 9 52 0,3 Källa: SCB I Halland är 1 901 av de 22 600 fritidshusen utlandsägda, vilket motsvara 8,4 procent. Utlandsägandet av fritidshus i Halland domineras av ägare från Danmark (1 266) men det finns också 476 fritidshus som ägs av tyskar. Det är också dessa två länder som dominerar det utländska ägandet av fritidhus i landet som helhet.
18 Styrkeområden i Hallands tillväxtstrategi Detta avsnitt är kopierat från Tillväxtstrategins analysunderlag. Kriterier för styrkeområden Ett styrkeområde behöver bedömas utifrån fem övergripande kriterier. Dessa är: Styrkeområdets koppling till det regionala näringslivet Det behöver finnas företag i regionen som kan och vill samverka inom ramen för ett styrkeområde och ta mot resultatet och förädla dessa till kommersialiserbara produkter och tjänster. Styrkeområdets koppling till forskning, utbildning och utvecklingsstrukturer Det behöver finnas en stödjande utvecklingsstruktur av organisationer som arbetar inom styrkeområdet. Dessa ska kunna driva utvecklingsprojekt och ta hand om dess resultat. Det kan vara aktörer som science parks, inkubatorer och andra projektarenor. Vidare är det viktigt att det i regionen, eller i regionens närområde, bedrivs relevant forskning och utbildning som kan kopplas till styrkeområdet. Behovet av marknadskompletterande insatser Det behöver finnas en klar uppfattning om varför offentliga insatser behövs och vad det är som marknaden inte klarar av att hantera på egen hand. Styrkeområdets koppling till en samhällsutmaning Att ha en koppling till en samhällsutmaning innebär att ett styrkeområde arbetar med att ta fram nya lösningar på samhälleliga problem. De breda samhällsutmaningar som pekas ut för den regionala tillväxtpolitiken i Europa 2020-strategin och den nationella strategin är miljö och klimat samt den demografiska utmaningen. För att hantera samhällsutmaningar behöver näringsliv, akademin, det offentliga och andra aktörer samordnas och bidra med sina kompetenser och resurser. Det krävs ofta tvärvetenskapliga angreppssätt och ingen enskild bransch kan lösa problemen ensamt. Ingående aktörers vilja att delta i gemensamma samarbetsinitiativ Det behövs en vilja och förmåga från ingående aktörerna i ett styrkeområde att delta i ett gemensamt utvecklingsarbete. Företag och övriga aktörer måste dela med sig av kunskap och se nyttan med långsiktiga satsningar som inte nödvändigtvis ger avkastning på kort sikt. I denna analys diskuteras tre styrkeområden där Halland har särskilt goda förutsättningar. Dessa är Hälsoinnovation, Grön tillväxt och Besöksnäringen. I det följande diskuteras hur dessa styrkeområden uppfyller de krav som ställs på ett framgångsrikt tematiskt innovations- och utvecklingsarbete.
19 Besöksnäringen som styrkeområde Besöksnäringen har varit ett regionalt styrkeområde i Halland sedan 2004. Styrkeområdets koppling till det regionala näringslivet. Besöksnäringen i Halland har under många år utvecklats starkt. Många branscher ingår i besöksnäringen. Förutom företag inom traditionell besöksnäring som hotell och camping har även handels-, service- och restaurangföretag en stark koppling till besöksnäringen. Den halländska besöksnäringen, inklusive delar av handel, transport och underhåll sysselsätter nära 8000 personer. Styrkeområdets koppling till forskning-, utbildning och utvecklingsstrukturer I regionen bedrivs utbildning inom turism och besöksnäring på gymnasienivå, YH-nivå samt högskolenivå. Viss forskning inom området bedrivs på Högskolan i Halmstad. Det finns ett behov av att koppla besöksnäringen till forskning och utveckling. Behovet av marknadskompletterande insatser Besöksnäringen består av ett stort antal aktörer och företag som behöver samverka för att skapa en attraktiv destination. Därför är samordnande marknadskompletterande insatser från det offentliga en viktig del av arbetet med produktutveckling och marknadsföring. Det är sällsynt att besöksnäringen utan marknadskompletterande insatser klarar av att driva den samverkan som krävs för utveckling i näringen. Styrkeområdets koppling till en samhällsutmaning Hållbarhetsaspekterna inom destinationsutvecklingen är viktiga. Klimatpåverkan vid resande och andra miljömässiga frågor är väsentliga att hantera inom styrkeområdet. Besöksnäringen kan även vara en positiv kraft för ett ekologiskt bevarande genom att sätta ett värde på naturen och använda tjänster som naturen tillhandahåller i form av avkoppling och rekreation, estetiska upplevelser eller kultur- och naturarv. Besöksnäringen kan även bidra till en ekonomisk och social utveckling genom att skapa sysselsättning i områden som annars saknar de förutsättningar för ekonomisk specialisering och innovation som finns i större städer. Ingående aktörers vilja alt delta i gemensamma samarbelsinitiativ Det finns hos företag och aktörer en insikt om behovet av att samverka inom besöksnäringen för att utveckla nya reseanledningar och Halland som destination. Många olika aktörer krävs för att en destination skall utvecklas till en internationellt konkurrenskraftig destination. Denna samverkan är inte enkel men nödvändig och det finns en vilja till gemensam kraftsamling i regionen.
20 Bilaga 1: Grunddata för besöksnäringens ekonomi i kommunerna Hylte 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Differens Procent Förädlingsvärde (FV) 4 283 4 463 4 729 6 056 5 852 5 265 5 067 4 479 4 480 197 4,6 Omsättning 11 673 14 074 13 033 13 906 15 889 13 152 13 192 11 685 11 461-212 -1,8 Inköp Varor/Tjänster 7 390 9 611 8 304 7 850 10 037 7 887 8 125 7 206 6 981-409 -5,5 Förädlingsgrad 36,7% 31,7% 36,3% 43,5% 36,8% 40,0% 38,4% 38,3% 39,1% Personalkostnad (PK) 3 439 3 441 3 686 3 974 3 885 3 600 3 811 3 510 3 799 360 10,5 Kapitalkostnad (KK) 1 178 1 186 1 276 1 420 1 319 1 301 1 295 1 169 995-183 -15,5 Förädlingskostnad (FK) 4 617 4 627 4 962 5 394 5 204 4 901 5 106 4 679 4 794 177 3,8 Personaleffektivitet 0,80 0,77 0,78 0,66 0,66 0,68 0,75 0,78 0,85 Kapitaleffektivitet 0,28 0,27 0,27 0,23 0,23 0,25 0,26 0,26 0,22 GRm-index 1,08 1,04 1,05 0,89 0,89 0,93 1,01 1,04 1,07 Värdeavstånd -334-164 -233 662 648 364-39 -200-314 Antal anställda 13 14 13 14 15 14 14 13 12-1 -7,7 Antal företag 7 5 5 5 6 7 7 7 6-1 -14,3 Halmstad 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Differens Procent Förädlingsvärde (FV) 284 060 288 115 258 850 361 584 316 231 347 416 364 965 409 806 462 526 178 466 62,8 Omsättning 712 556 730 669 789 739 982 065 975 884 992 419 1 057 263 1 170 366 1 100 182 387 626 54,4 Inköp Varor/Tjänster 428 496 442 554 530 889 620 481 659 653 645 004 692 298 760 560 637 656 209 160 48,8 Förädlingsgrad 39,9% 39,4% 32,8% 36,8% 32,4% 35,0% 34,5% 35,0% 42,0% Personalkostnad (PK) 172 225 199 588 209 839 258 171 294 526 290 610 326 505 351 892 422 401 250 175 145,3 Kapitalkostnad (KK) 51 621 50 931 56 701 68 424 71 208 75 449 73 858 77 120 61 492 9 871 19,1 Förädlingskostnad (FK) 223 846 250 519 266 540 326 595 365 734 366 059 400 363 429 012 483 892 260 046 116,2 Personaleffektivitet 0,61 0,69 0,81 0,71 0,93 0,84 0,89 0,86 0,91 Kapitaleffektivitet 0,18 0,18 0,22 0,19 0,23 0,22 0,20 0,19 0,13 GRm-index 0,79 0,87 1,03 0,90 1,16 1,05 1,10 1,05 1,05 Värdeavstånd 60 213 37 596-7 690 34 990-49 503-18 643-35 399-19 206-21 367 Antal anställda 711 714 757 890 943 934 1 015 1 042 1 014 303 42,7 Antal företag 99 105 114 127 135 144 162 176 195 96 97,0 Laholm 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Differens Procent Förädlingsvärde (FV) 26 128 30 164 32 787 30 285 33 949 40 961 41 613 37 384 50 589 24 461 93,6 Omsättning 80 708 90 689 113 469 90 491 91 776 117 979 112 778 86 052 118 839 38 131 47,2 Inköp Varor/Tjänster 54 580 60 525 80 682 60 206 57 827 77 018 71 165 48 668 68 250 13 670 25,0 Förädlingsgrad 32,4% 33,3% 28,9% 33,5% 37,0% 34,7% 36,9% 43,4% 42,6% Personalkostnad (PK) 21 685 23 842 26 346 25 801 27 690 27 306 30 454 29 534 36 590 14 905 68,7 Kapitalkostnad (KK) 5 491 4 896 5 762 6 021 6 547 6 713 6 854 4 840 5 837 346 6,3 Förädlingskostnad (FK) 27 176 28 738 32 108 31 822 34 237 34 019 37 308 34 374 42 427 15 251 56,1 Personaleffektivitet 0,83 0,79 0,80 0,85 0,82 0,67 0,73 0,79 0,72 Kapitaleffektivitet 0,21 0,16 0,18 0,20 0,19 0,16 0,16 0,13 0,12 GRm-index 1,04 0,95 0,98 1,05 1,01 0,83 0,90 0,92 0,84 Värdeavstånd -1 048 1 426 679-1 537-288 6 942 4 305 3 010 8 162 Antal anställda 84 84 122 113 110 101 108 103 111 27 32,1 Antal företag 22 23 23 26 27 29 30 35 32 10 45,5
21 Falkenberg 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Differens Procent Förädlingsvärde (FV) 141 800 179 756 243 449 271 584 234 643 247 918 275 782 258 357 301 008 159 208 112,3 Omsättning 512 196 541 022 684 241 727 907 717 845 698 236 805 768 779 845 904 822 392 626 76,7 Inköp Varor/Tjänster 370 396 361 266 440 792 456 323 483 202 450 318 529 986 521 488 603 814 233 418 63,0 Förädlingsgrad 27,7% 33,2% 35,6% 37,3% 32,7% 35,5% 34,2% 33,1% 33,3% Personalkostnad (PK) 125 710 132 895 175 795 190 726 185 293 198 886 210 737 213 007 240 787 115 077 91,5 Kapitalkostnad (KK) 20 004 20 955 28 023 29 183 31 294 41 968 43 203 44 342 39 991 19 987 99,9 Förädlingskostnad (FK) 145 714 153 850 203 818 219 909 216 587 240 854 253 940 257 349 280 778 135 064 92,7 Personaleffektivitet 0,89 0,74 0,72 0,70 0,79 0,80 0,76 0,82 0,80 Kapitaleffektivitet 0,14 0,12 0,12 0,11 0,13 0,17 0,16 0,17 0,13 GRm-index 1,03 0,86 0,84 0,81 0,92 0,97 0,92 1,00 0,93 Värdeavstånd -3 914 25 906 39 631 51 675 18 056 7 064 21 842 1 008 20 230 Antal anställda 450 470 618 623 608 607 638 623 746 296 65,8 Antal företag 65 70 76 76 80 89 96 105 113 48 73,8 Varberg 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Differens Procent Förädlingsvärde (FV) 140 812 168 946 210 996 220 386 250 244 270 523 293 675 323 723 329 798 188 986 134,2 Omsättning 389 978 416 413 469 776 528 529 610 793 659 224 678 865 837 168 844 457 454 479 116,5 Inköp Varor/Tjänster 249 166 247 467 258 780 308 143 360 549 388 701 385 190 513 445 514 659 265 493 106,6 Förädlingsgrad 36,1% 40,6% 44,9% 41,7% 41,0% 41,0% 43,3% 38,7% 39,1% Personalkostnad (PK) 129 074 147 865 169 366 197 054 221 763 234 274 237 809 268 938 288 351 159 277 123,4 Kapitalkostnad (KK) 16 820 14 164 19 607 22 745 25 932 29 320 31 794 30 919 27 735 10 915 64,9 Förädlingskostnad (FK) 145 894 162 029 188 973 219 799 247 695 263 594 269 603 299 857 316 086 170 192 116,7 Personaleffektivitet 0,92 0,88 0,80 0,89 0,89 0,87 0,81 0,83 0,87 Kapitaleffektivitet 0,12 0,08 0,09 0,10 0,10 0,11 0,11 0,10 0,08 GRm-index 1,04 0,96 0,90 1,00 0,99 0,97 0,92 0,93 0,96 Värdeavstånd -5 082 6 917 22 023 587 2 549 6 929 24 072 23 866 13 712 Antal anställda 464 520 554 599 647 663 667 744 796 332 71,6 Antal företag 62 68 72 75 85 92 102 109 121 59 95,2 Kungsbacka 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Differens Procent Förädlingsvärde (FV) 88 072 99 165 88 113 170 347 114 757 113 537 144 965 168 847 160 309 72 237 82,0 Omsättning 275 220 268 970 315 105 498 957 387 247 378 849 434 035 475 856 456 073 180 853 65,7 Inköp Varor/Tjänster 187 148 169 805 226 992 328 610 272 490 265 312 289 070 307 009 295 764 108 616 58,0 Förädlingsgrad 32,0% 36,9% 28,0% 34,1% 29,6% 30,0% 33,4% 35,5% 35,1% Personalkostnad (PK) 70 999 68 208 60 850 89 675 99 839 104 126 121 122 140 820 137 287 66 288 93,4 Kapitalkostnad (KK) 12 287 13 996 16 155 23 666 22 957 22 074 23 795 24 797 20 607 8 320 67,7 Förädlingskostnad (FK) 83 286 82 204 77 005 113 341 122 796 126 200 144 917 165 617 157 894 74 608 89,6 Personaleffektivitet 0,81 0,69 0,69 0,53 0,87 0,92 0,84 0,83 0,86 Kapitaleffektivitet 0,14 0,14 0,18 0,14 0,20 0,19 0,16 0,15 0,13 GRm-index 0,95 0,83 0,87 0,67 1,07 1,11 1,00 0,98 0,98 Värdeavstånd 4 786 16 961 11 108 57 006-8 039-12 663 48 3 230 2 415 Antal anställda 246 253 249 306 315 325 375 425 400 154 62,6 Antal företag 57 61 64 75 79 89 115 126 132 75 131,6