Från 3 till 100 på nitton år

Från 3 till 100 på nitton år 100% 20% 3% År 2010 År 2020 År 2030 Med biogas nås målen!

Bilen är död! Länge leve bilen! Om 19 år ska det inte finnas några helt bensin- eller dieseldrivna bilar på våra vägar. Det har riksdagen bestämt. Det kan låta som en dödsdom för bilen. Men biogas är det drivmedel som kan bli bilens räddning. Vi ska dock inte tro att det blir så om ingen sätter fart. Det måste till bättre förutsättningar för biogasen om en förändring ska ske. Och det är bråttom. Vi måste bryta vårt beroende av fossila bränslen, dels ur ett miljö- och klimatperspektiv, dels med tanke på vår framtida energiförsörjning. I Sverige har vi kommit en bra bit på väg när det gäller att ersätta oljebaserade bränslen för uppvärmning och elproduktion. Men när vi kör bil är det fortfarande till 95 procent bensin och diesel som vi har i tanken. Sammanlagt står fordonstrafiken för 30 procent av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Svensk biogasteknik är ledande! Sverige ligger i dag i täten när det gäller fordonsdrift med biogas och är även ledande på förgasning av biomassa och uppgradering av biogas till högkvalitativ fordonsgas. Export av denna teknik har också kommit igång. Gasen räcker För att gasen ska räcka till en snabb ökning av antalet gasbilar kan biogasen blandas med naturgas. Det blir en övergångslösning tills biogasproduktionen är ikapp behovet. Till skillnad från biogas är naturgas fossil, men koldioxidutsläppen är cirka 25 procent lägre än för bensin och diesel. Långsiktiga spelregler krävs för utveckling Produktion, distribution och tankningsmöjligheter svarar inte upp mot efterfrågan. Om biogasen ska kunna fortsätta växa, krävs nu kraftfulla åtgärder som ger rimliga och långsiktiga spelregler för branschen. Det är viktigt att inte förlora det som redan byggts upp. Biogasen finns här och nu, vi behöver inte vänta på ny teknik. Marknaden är dock fortfarande ny och lever med mycket osäkra villkor. Gasbranschen är beredd att ta ett stort ansvar. Men politiken måste sätta villkor för biogasen som skapar möjlighet till stora investeringar i produktions- och distributionsledet och som ger konkurrenskraftiga drivmedelspriser gentemot bensin och diesel. Biogas* är i dag det miljö- och klimatvänligaste fordonsbränslet på marknaden. En bil som körs på biogas släpper nästan inte ut några partiklar eller kväveoxider alls. Positiva hälsoeffekter uppnås också då utsläppen av kolväten är nära noll. Biogas är ett säkrare drivmedel än bensin och diesel. Den är inte giftig och är lättare än luft, vilket gör att den snabbt späds ut om ett läckage skulle uppstå. Biogasen är dessutom förnybar och koldioxidneutral. Biogasen räcker till nästan alla Sveriges fordon! I dag (2008) produceras cirka 1,4 terawattimmar biogas i Sverige. Potentialen beräknas till minst 10 gånger så stor produktion, enbart från våra inhemska restprodukter. Potentialen är 50 gånger större om även skogsråvaror används för biogasproduktion. Det bör räcka till alla Sveriges vägtransporter. Ökningen av antalet gasbilar går för långsamt Antalet gasbilar på marknaden ökar kontinuerligt. Men jämfört med totala antalet fordon på våra vägar, 4,8 miljoner, är ökningen en droppe i havet. Under 2009 ökade antalet biogasbilar med 6 225. Att byta ut hela den svenska fordonsparken tar minst 15 år. Då måste 320 000 fordon bytas varje år. Ska riksdagens mål inga bilar på våra vägar år 2030 som enbart kör på fossila drivmedel infrias, kan man inte vänta med att påskynda förändringsprocessen. *) Biogas består till största delen av metan och koldioxid, varav metan är den energirika delen. För att kunna utnyttja biogas som fordonsbränsle måste koldioxiden först avskiljas i en förädlingsprocess, så kallad uppgradering. I Sverige har en imponerande teknikutveckling skett på detta område under de senaste 15-20 åren. 2 3

Från biprodukt till klimatlösning Biogas ger många stora vinnare. Bilisten får ett gott miljösamvete. Lantbrukaren får en ny inkomstkälla och en högkvalitativ biogödsel. Arbetstillfällen skapas. Men största vinnaren är miljön. Sopberget minskar och den kraftiga växthusgasen metan omvandlas till marknadens renaste drivmedel. Biogas bildas när organiskt material, till exempel gödsel, grödor och matavfall, bryts ner av mikroorganismer i syrefri miljö, så kallad rötning. Denna process sker naturligt i våtmarker, i gamla deponier, i magen på idisslare etc. I en biogasanläggning utnyttjas förloppet genom att olika organiska avfall får brytas ner i lufttäta behållare till biogas och biogödsel. Biogas har producerats vid landets reningsverk sedan 1940-talet. Från början var motivet att stabilisera och minska mängden slam som bildas vid vattenreningen. Den bildade biogasen hade mycket begränsad användning och uppfattades mest som en biprodukt. Största vinnaren är miljön Idag är det förbjudet att lägga biologiskt nedbrytbart avfall på deponi. Från de soptippar som redan finns samlas biogasen numera upp och den kraftiga växthusgasen hindras att läcka ut i atmosfären. Även vid konventionell gödselhantering och lagring är metanutsläpp ett stort problem. Detta undviks helt om gödsel i stället rötas i en sluten behållare och metangasen blir förnybar energi som kan ersätta fossilt bränsle. Fler arbetstillfällen Biogastekniken kan utnyttjas lokalt, både i små- och storskalig form. Råvaror behöver inte transporteras långa sträckor eller importeras. En satsning på biogas till fordonsbränsle ger många nya arbetstillfällen och en bra möjlighet till export av kunnande och teknik. Osäkerhet minskar investeringsviljan Biogas har potential att bli en stor del av framtidens energiförsörjning. En inhemsk energikälla för drivmedel, processenergi, elproduktion och uppvärmning. Idag ökar efterfrågan på biogas mer än vad produktionen klarar av. Osäkerheten om de framtida ekonomiska förutsättningarna hindrar dock investeringsviljan i nya produktionsanläggningar. I lantbruket finns en stor potential, men den enskilde lantbrukaren väljer idag andra säkrare investeringar istället för biogasproduktion eftersom miljönyttan inte prissätts. Politiken bör snabbt fatta beslut som ökar investeringsviljan i inhemsk förnybar energi. Biogasens användning Total biogasproduktion i Sverige 2008 1,4 TWh Möjlig biogasproduktion av restprodukter i Sverige ca 15 TWh 1) Möjlig biogasproduktion av restprodukter och skogsråvaror ca 75 TWh 1) Total energianvändning i Sverige ca 600 TWh/år 1) Den svenska biogaspotentialen från inhemska restprodukter. Biomil mfl 2008. Som slutprodukt i processen erhålls även en högkvalitativ biogödsel med näringsämnen som kväve, fosfor och kalium. Rötningen ger både ett kväve som är lättillgängligt för grödor och mycket mull som gör gödslet till ett bra Fackling 14 % El-produktion 4 % Fordonsgas 26 % Övrigt 2 % Värme 53 % jordförbättringsmedel. 4

Biogas från Norrland till Skåne E10 Kunskap om biogas och viljan att producera och leverera finns redan över hela Sverige. Men det är på alltför få ställen och utvecklingen går för långsamt! Mer information och bättre stimulansåtgärder måste till för att biogasen ska bli den stora energikälla som den förtjänar. I Sverige finns i dag omkring 230 biogasanläggningar som rötar olika organiska avfall till biogas. Anläggningarna är spridda över hela landet, flertalet finns i södra Sverige. Mycket få biogasanläggningar finns inom jordbruket, men här finns en jättepotential. Totalt produceras cirka 1,4 terawattimmar biogas årligen i Sverige. Det är mindre än 1 procent av vår totala energiförbrukning. Samrötningsanläggningarna, som behandlar flera olika avfall tillsammans, är effektiva och producerar mycket biogas per volym. Även om de är få till antalet står de för 18 procent av den totala produktionen. Att starta upp en biogasanläggning innebär en stor investering. Långsiktiga och gynnsamma villkor samt samarbete mellan olika aktörer är en nödvändighet om fler anläggningar ska kunna etableras. Exempel på svenska biogassatsningar 1. Boden. Sveriges, tillika världens, nordligaste uppgraderingsanläggning och gastankställe. Termofil (55 C) rötning av avloppsslam och matavfall. 2. Luleå. Alviksgårdens biogasanläggning rötar svingödsel och restprodukter från eget slakteri. Det gör gården självförsörjande på värme och el. 3. Skellefteå. Biogasanläggningen invigdes 2007. Biogas produceras från matavfall och avloppsvatten och ersätter mer än 2 miljoner liter bensin per år. 4. Umeå. Norrmejerier rötar vassle och andra restprodukter från osttillverkningen. Biotrans-tekniken optimerar rening av processvatten och energiutvinning. 5. Örnsköldsvik. Domsjö fabriker renar sitt processvatten och får biogas av hög kvalitet (85 % metanhalt). Var år 2008 den största producenten av biogas i Sverige med totalt 85 GWh. 6. Östersund. En biogasmack med strategisk placering på Sverigekartan. Fick som första tankstation i Sverige 2009 certifikat som visar att en rad kvalitetskrav uppfylls. 7. Sundsvall. Är bland de första i Sverige med en satsning på flytande biogas till fordon. Flytande gas underlättar lagring och distribution. 8. Gävle: Rötning av avloppsslam. Biogasen används för uppvärmning och elproduktion, sammanlagt 8 GWh per år. 9. Falun. Rötningsanläggning av avloppsslam. Biogasen används för uppvärmning och elproduktion. 10. Uppsala. En av de första storskaliga anläggningarna med biogas till fordon. Utökar nu produktionen och satsar även på biogas till regiontrafiken. 11. Stockholm. Biogas i Henriksdal och Bromma reningsverk sedan 40-talet. Storsatsning på ökad produktion och distribution i hela regionen för att möta efterfrågan. E18 9 6 E14 13 7 8 10 12 11 5 E12 4 3 1 2 18. Brålanda. Lantbruk på Dalboslätten byggs ihop i infrastruktur av ledningar där biogas går till gemensam uppgraderingsanläggning och vidare till tankstationer. 19. Trollhättan. Ett av de första fullskaliga biogassystemen för fordon invigdes här 1996. Tar emot drank från sprittillverkning, slam från fiskindustrin mm. 20. Falköping. Rötar avloppsslam, matavfall och flytande avfall från livsmedelsindustrin. Utvecklar ett system för att även gårdsanläggningar ska kunna uppgradera sin biogas till fordonsbränsle. 21. Göteborg. Här finns en av världens största uppgraderingsanläggningar. Förgasning av biomassa och av spill från skogsbruket till metan beräknas starta i en första etapp 2012. 22. Borås. Anläggningen rötar matavfall, industri- och slakteriavfall som ger biogas till sopbilar, bussar mm. Rötresten komposteras till jordförbättringsmedel. 23. Jönköping. Kommunens matavfall tas emot i en förbehandlingsanläggning för att därefter bli till biogas. Två mackar förser bussar och bilar med biogas. 24. Falkenberg. Samrötar varje år cirka 20 000 ton energigrödor och 100 000 ton avfall, mest gödsel, vilket ger cirka 100 000 ton biogödsel. Levererar biogas bland annat till mack vid Gekås i Ullared. 25. Halmstad. Plönningegymnasiet i Harplinge tillverkar biogas i gårdens anläggning. Biogasen används både till uppvärmning och fordonsbränsle. 26. Kalmar. Rötar bland annat slakteriavfall, fettavskiljarslam och gödsel. Biogödseln är certifierad och godkänd av Cerealia för spridning på åkermark. 27. Gotland. På Lövsta landsbygdscentrum rötas nötgödsel sedan år 2000. Planer finns på utbyggd biogasproduktion och satsningar på fordonsbränsle på hela ön. 28. Älmhult. Rötningsanläggning byggd 2002 för kommunalt avloppsvatten. Biogasen används för uppvärmning av lokaler. Produktion cirka 145 000 kubikmeter biogas per år. Distributionen måste förbättras, att som idag fackla bort 14 % av all producerad biogas är inte hållbart. Antal biogasanläggningar i Sverige (år 2008): 227 Avloppsreningsverk 140 Deponier 58 Samrötningsanläggningar (ej reningsverk) 17 Lantbruk 8 Industrianläggningar 4 12. Västerås. Lantbrukare levererar vallgrödor som samrötas med matavfall. Biogödseln går tillbaka till kreaturslösa gårdar och minskar behovet av handelsgödsel. 13. Örebro. Omfattande satsning på biogas. Samverkan mellan offentliga aktörer, näringsliv och lantbrukare. Ny anläggning rötar grönmassa, våtmarksgräs mm. 14. Norrköping. Biogas produceras i kombination med etanolproduktion. Restprodukten, dranken, används för produktion av biogas genom rötning. 15. Linköping. En omfattande utveckling har skett sedan starten 1996. Effektiv process med hög metanhalt. Över 6 procent gasfordon. Biogaståget Amanda invigdes 2006. 16. Töreboda. Gårdsbaserad biogasanläggning som även används i undervisningssyfte vid naturbruksgymnasiet Sötåsen. Rötar gödsel och vallgrödor. 17. Skövde. Har rötat slam vid reningsverket sedan 40-talet. Nu används även slakteriavfall som råvara och ger biogas till fordon och biogödsel av hög kvalitet. E6 18 19 21 E6 E20 24 25 2930 32 33 16 17 20 22 23 28 31 E20 E22 14 15 E22 26 27 29. Helsingborg. All biogas renas till fordonsbränsle. Biogödseln pumpas ut i pipeline till lantbruket. Tar även emot förpackat matavfall för biogasrötning. 30. Bjuv. I Wrams Gunnarstorp rötas svingödsel, slakteriavfall och restprodukter från Findus. Eon köper all biogas, uppgraderar den och skickar ut på gasnätet. 31. Kristianstad. Pionjär för samrötning av matavfall, gödsel med flera substrat. Försörjer hela kommunen med biogas. Exporterar biogas även till andra kommuner. 32. Malmö. Skånetrafiken satsar på biogas. Redan i dag kör mer än 80 bussar på biogas i Malmö. Stora satsningar på ny produktion planeras i samarbete med Eon. 33. Trelleborg. En biogasanläggning som rötar sockerbetor och majs planeras att starta i det nedlagda sockerbruket i Jordberga. Biogas från tång och alger planeras också. 6 7

Tuffa mål kräver förändring Tillsammans blir vi starkare Biogasföreningen och Gasföreningen har satt upp följande mål för 2013: Dubblerad biogasproduktion Effektivare distribution Fordonsgas största användningsområde Vi måste samla våra resurser för att nå målen. Det gör vi genom att bilda Energigas Sverige. Vi får en stark förening med många medlemmar, samlad kunskap om energigas och en professionell organisation. Det krävs politisk handlingskraft om Sverige ska behålla försprånget när det gäller produktion och användning av miljövänlig biogas som fordonsbränsle. I strävan att minska beroendet av fossila bränslen har ett antal allmänna mål satts upp, både nationellt och internationellt. Inom EU finns de så kallade 20/20/20 målen. Till år 2020 ska länderna ha uppnått 20 procent energieffektivisering och 20 procent lägre utsläpp av växthusgaser, jämfört med 1990 års nivå. Målen kan komma att skärpas ytterligare. Till exempel diskuteras nu att höja siffran för reducerade utsläpp av växthusgaser till 30 procent. I direktivet ingår också att minst 10 procent av fordonsbränslet inom EU ska vara biobränslen 2020. I dag (2010) är andelen cirka 2 procent. Nationella mål Sveriges nationella mål är att uppnå minst 50 procent förnybar energi 2020. År 2030 ska inga fordon längre drivas med enbart fossila bränslen. Biogas har nyckelroll Eftersom biogasproduktionen är dåligt utbyggd i Sverige och få fordon körs på det miljövänligaste drivmedlet, har biogasen en potential som gör att ovanstående mål kan uppnås. Förstärkt samarbete Biogasföreningen har sedan starten 1987 engagerat sig för en utbyggnad av biogastekniken och verkat för spridning av information, kunnande och nätverksbyggande inom branschen. Även Gasföreningen agerar kraftfullt för biogasens framtid. Gasföreningen bildades redan 1916 och var från början en förening för kommunala stadsgasverk. Verksamheten har under åren utökats och man arbetar nu med alla energigaser, inklusive biogas. Under senare år har de båda föreningarna närmat sig varandra och samarbetet kring biogasfrågorna har utökats. Ett gemensamt mål är att biogasproduktionen ska dubbleras fram till 2013. Andra mål som satts upp är förbättrad distribution och en ökad satsning på biogas som fordonsbränsle. Genom att tillsammans bilda föreningen Energigas Sverige förstärker vi nu vår position och möjlighet att agera för att dessa mål ska kunna uppfyllas. Ett annat nationellt mål är att 35 procent av hushållsavfallet ska behandlas biologiskt 2010. Nu, i början av 2010, har man enbart uppnått cirka 10 procent. Ytterligare ett mål är att minst 60 procent av fosforföreningarna i avloppen ska återföras till produktiv mark senast 2015. 8

Samverkan ger utveckling En stark förening som Energigas Sverige blir en tydlig aktör och en naturlig samverkanspartner. Energigas Sverige kommer att agera kraftfullt för fortsatt och utökad satsning på biogas. Biogasföreningen har arbetat länge med processfrågor inom bland annat förbehandling, processoptimering och biogödsel. En särskild arbetsgrupp har drivit frågorna kring biogas som drivmedel. Gasföreningen har mångårig erfarenhet av biogas som fordonsbränsle och stor kunskap om fordon, teknik och gassäkerhet. På senare år har man även arbetat aktivt med opinionsbildning och information. En tydlig aktör som kan påverka Den nya föreningen har genom samgåendet fått en bredare erfarenhet och bättre resurser. Energigas Sverige är en tydlig och naturlig samarbetspartner i alla frågor som rör biogas. De breda kontaktnät som funnits inom de gamla föreningarna kan nu utnyttjas och utvidgas än mer. Ett exempel är det samarbete som startats med de viktiga regionala organisationerna; Biogas Syd, Sydost, Väst, Öst, Mitt och Norr. Internationell samverkan blir alltmer viktig i takt med att intresset för biogastekniken sprider sig i Europa och övriga världen. Biogasföreningen ingår i det europeiska nätverket European Biogas Association (EBA). Båda föreningarna är också medarrangörer till Nordic biogas conference. Biogasframtid En stark förening som Energigas Sverige kan effektivt driva olika frågor, påverka opinionsbildare och leda projekt mot målet att alla fordon ska köra med hållbara drivmedel år 2030. Kanske hälften av dem på biogas! Att öka biogasproduktionen kräver engagemang från många olika aktörer. Lantbrukare, kommuner, teknikföretag, organisationer, myndigheter, högskolor och andra aktörer måste samarbeta. Energigas Sverige har här en viktig roll i att informera, påverka, samordna, initiera och leda projekt. Fokus riktas på hela biogaskedjan, från råvara och produktion till distribution och slutlig användning av biogas och biogödsel. Arbetet med opinionsbildning måste fortsätta, både lokalt, regionalt och på riksnivå. Det är av största vikt att politiker och andra beslutsfattare inser biogasens möjligheter. Bildningen av Energigas Sverige ligger rätt i tiden, då biogasen i Sverige befinner sig i ett avgörande skede. Ska vi lyckas uppnå målet med hållbara drivmedel till alla fordon 2030 måste något hända nu. Klara riktlinjer behövs som banar väg för en kraftfull satsning i hela landet. Vi i Energigas Sverige ser fram emot att aktivt få delta i denna utveckling. 10

Biogashistoria 1940-talet Biogasanläggningar börjar etableras vid landets reningsverk för att stabilisera och minska mängden slam. 1950 och Många reningsverk byggs över hela landet men 1960-talen intresset för biogas är lågt. 1970-talet Energikriserna gör att biogasprocessen byggs ut även i industrin, exempelvis på sockerbruk och massafabriker. 1980-talet Biogas börjar utvinnas ur avfallsdeponier, bland annat för att minska klimatpåverkan från metan. 1987 Svenska Biogasföreningen bildas. Föreningen inriktar sig på opinionsbildning och kunskapsbyggande samt småskalig teknik och gårdsbiogas. 1990-talet Storskaliga samrötningsanläggningar börjar byggas för att få ut mer biogas av råvarorna. Intresset för biogas som fordonsbränsle ökar starkt. 1992 De första anläggningarna för uppgradering av biogas till fordonsbränslekvalitet startas i mindre skala i Göteborg och Linköping. 1994 Första biogasmacken för personbilar invigs vid Ryaverket i Göteborg. 1996 Storskaliga system för biogas till fordon startas upp i Trollhättan, Linköping och Uppsala. De åtföljs av fler under de kommande åren. Den första nordiska biogaskonferensen hålls i Helsingborg. 2000-talet Regionala samverkansprojekt bildas på olika ställen i landet. Först ut är Biogas Väst, följt av Biogas Syd, Sydost, Öst, Mitt och Norr. 2000 Första biogasanläggning att anslutas till gasnätet utmed västkusten blir Laholm. 2002 Biogasföreningens tidning får ny layout och byter namn till Nytt om Biogas. Upplagan passerar 1 000 exemplar. 2002-2004 Det landsomfattande samverkansprojektet Biogas i Fordon fokuserar på produktion, distribution och användning av biogas till fordonsdrift. 2005 Gasföreningen startar en biogassektion 2006 Nystart för nordisk biogaskonferens Nordic Biogas Conference, denna gång i Helsingfors. 2007 I tidningen Energigas får Biogasföreningen egna sidor, Nytt om Biogas. 2009 Sveriges 100:e publika tankställe för biogas invigs i Västerås. 2010 Biogasföreningen och Gasföreningen går samman under det gemensamma namnet Energigas Sverige. Energigas Sverige Box 49134 100 29 Stockholm Tel 08-692 18 40 Fax 08-654 46 15 info@energigas.se www.energigas.se boggi.se