Danskt blir svenskt Din guide till 1600-talet i Skåne
Gränslandet Skåne Att leva i gränslandet mellan två länder i krig är oerhört påfrestande för befolkningen. Skåne har ofta varit hårt ansatt i maktkamperna mellan Sverige och Danmark. Hur påverkades människorna i Skåne av detta? Vilka spår finns kvar efter dessa orostider idag, snart 400 år senare? Skåne är ett utpräglat kulturlandskap. Än idag finns många spår kvar efter de svåra krigsåren. Några av dessa spår ger också ledtrådar till hur människorna levde, hur jordbruk och andra näringsgrenar fungerade och hur samhället organiserades. Med denna guide till 1600-talets Skåne kan du ge dig ut och besöka historiska platser som berättar flera dramatiska historier om när Skåne blev svenskt. Till din hjälp finns en karta med platser markerade och en kortfattad beskrivning av vad som har hänt där. Alla platser är inte markerade i landskapet men några har skyltsystem, bland andra projektet Snapphanar som har tagits fram i samarbete mellan Regionmuseet Kristianstad, Hässleholms kommun, Osby kommun och Östra Göinge kommun. Mer information om detta projekt hittar du på www.snapphanar.nu. Regionmuseets hemsida, www.regionmuseet.se, är också värd ett besök. Hela 1600-talet var en mycket turbulent period i gränslandet Skåne. Freden i Roskilde 1658 är viktig eftersom det var då Danmark lämnade över Skåne till Sverige. Men freden i Roskilde blev inte slutet på oroligheterna mellan de två länderna. Historien är komplicerad. Därför ger vi dig en kortfattad bakgrund om de olika krigen mellan Sverige och Danmark från Kalmarunionens upplösning under 1520-talet till freden 1720 efter det stora nordiska kriget. Stormningen av Kristianstad 1676
Kungamakt och reformation Danmark styrdes av en kung och av ett riksråd som bestod av de förnämsta adelsmännen samt ärkebiskopen. Skåne var indelat i härader som fungerade som förvaltningsområden. Byråkrati och centralförvaltning började etableras i Skåne under 1500- och 1600-talen. Man kan säga att det var den moderna statens föregångare. På 1520-talet upplöstes Kalmarunionen definitivt och den siste unionskungen, Christian II, avsattes genom ett adelsuppror som startade på Jylland. I stället kom Christian II:s farbror, Frederik I, till makten. Vid mitten av 1530-talet kulminerade den politiska och religiösa oron med grevefejden. I denna konflikt deltog Lübeck med målsättningen att återinsätta Christian II på tronen, men till sist fick de upproriska gå med på att Frederik I:s äldste son, hertig Christian, valdes till kung. För Danmark och Skåne brukar reformationen år 1536, markera slutet för medeltiden och starten för den nya epoken. Kung Christian III genomdrev reformationen i Danmark. Perioden från reformationen till enväldet år 1660 har kallats för adelsväldets tid eftersom makten koncentrerades till adeln. Adelns dominerande ställning visar sig än i dag i form av Skånes många slott. Vid mitten av 1600-talet var Skåne det landskap i hela Norden som hade flest gårdar som ägdes av adeln. Trohetsbrev från 1677, detalj
De många krigen Unionskrigen De danska unionskungarna anföll Sverige och svenskarna gjorde flera attacker på Skåne vid slutet av Kalmarunionens tid. Under dessa orostider slöt invånarna vid gränserna ofta separatfreder med varandra, vilket betydde att de lovade att hjälpa och varna varandra när fiendetrupper närmade sig. Gränsfrederna var vanliga under medeltidens unionskrig och levde kvar ända till skånska kriget på 1670-talet. Avtalen gick ut på att upprätthålla fredliga förbindelser och undvika krigets härjningar, oavsett vad överheten och kungarna beordrade. Nordiska sjuårskriget 1563 1570 Sverige stod ensamt mot Danmark-Norge, Lübeck och Polen under kriget och kampen om herraväldet över Östersjön var en utlösande faktor. Freden år 1570 ändrade inga gränser utan föreskrev att konflikter mellan de nordiska rikena i framtiden skulle lösas genom förlikning. Sverige fick betala den första Älvsborgs lösen. Skåne drabbades av flera svenska härjningståg och Göinge blev extra hårt drabbat, bland annat brändes Wanås slott. Kalmarkriget 1611 1613 En utlösande orsak var flera konflikter om Lappmarken. Gränserna blev oförändrade i fredsfördraget i Knäred år 1613. Sverige fick betala den andra Älvsborgs lösen och planerna om svenskt herravälde över Norrland gick om intet. Tullfriheten bestod i Öresund och Skåne drabbades av svenska härjningståg. Horns krig var ett svenskt angreppskrig på Danmark från två fronter. Gustav Horn gick i februari 1644 in i Skåne via Markaryd och höll sig kvar till fredsslutet i augusti 1645. Malmö och Kristianstad fick utstå hårda belägringar men intogs inte. I freden i Brömsebro fick Danmark göra stora landavträdelser till Sverige, bland annat Halland på 30 år. Krigen 1657 1660 Det danska revanschkriget år 1657 misslyckades. Istället kunde den svenske kungen, Karl X Gustav, inta Danmark genom att ta sig över de isbelagda Bälten i början av 1658. Freden i Roskilde betydde att Danmark fick lämna ifrån sig Skåne med Bornholm och Blekinge. Med Karl X Gustavs fortsättningskrig ville han erövra hela Danmark. Erövringen misslyckades och i Köpenhamnsfreden år 1660 fick danskarna istället tillbaka Bornholm. Malmösammansvärjningen Strax efter att Skåne blev svenskt år 1658 var det oroligt på många platser i regionen. En sammansvärjning mot svenskarna formerade sig i Malmö under ledning av Bartholomeus Mikkelsen som ägde kalkbruket i Limhamn. Malmös borgmästare Evert Wildtfang och en del av stadens köpmän var också engagerade i planerna. De sammansvurna tänkte inta slottet Malmöhus och ta kontroll över staden. Men istället avslöjades det hela och ledarna dömdes till döden. Borgmästaren Evert Wildtfang benådades strax före sin avrättning. Skånska kriget var ett danskt revanschkrig som gav svenskarna seger i slaget vid Lund år 1676 och danskarna seger i sjöslaget i Köge bukt år 1677. Fred slöts i Lund och i Fontainebleau 1679. Gränserna förblev oförändrade trots att Danmark ville att Gotland samt Landskrona och Helsingborg skulle tillfalla dem, eftersom dessa hade varit i danska händer vid fredsslutet. Stora nordiska kriget var Danmarks sista misslyckade försök att återerövra Skåne. Slaget vid Helsingborg år 1710 slutade med svensk seger och fred slöts mellan Danmark och Sverige på slottet Frederiksborg år 1720. Sverige fick ge ifrån sig tullfriheten i Öresund.
De stora slagen Slaget vid Borst Horns krig 1644 1645 har också kallats för det bortglömda kriget eftersom det var en lång svensk ockupation av Skåne utan några större slag. Den 25 mars 1644 möttes dock en svensk kavallerienhet, under befäl av generalmajor Hans Wachtmeister, och ett bondeuppbåd på ca 500 man i en strid vid Borstbäcken. Bondehären hade lånat två kanoner från Övedskloster och förskansat sig på höjderna så att de hade fritt skottfält västerut, där de trodde att den svenska avdelningen skulle komma från. Men svenskarna överrumplade bönderna genom att anfalla från två håll samtidigt. År 2004 restes en minnessten över de stupade. Slaget vid Lund Danmark landsteg i Skåne i början av 1676 och började återta sina förlorade områden från freden i Roskilde 1658. I oktober 1676 marscherade den svenska hären in i Skåne och lyckades med mycket möda att ta sig ner söderut. I början av december samma år möttes de danska och svenska arméerna åter på skånsk jord, strax norr om Lund. Danskarna hade slagit läger vid Skälshög nära Örtofta. På morgonen den 4 december gick svenskarna med kung Karl XI över Kävlingeån och anföll den danska armén. Den svenska hären bestod av ca 8 000 man, medan den danska var numerärt överlägsen med ca 13 000 man. Slaget pågick oavbrutet under åtta timmar och slutade med svensk seger, trots att det länge såg ut att bli förlust. Efter en hård slutstrid låg nästan 9 000 stupade soldater kvar på slagfältet. Som ett minne av Nordens blodigaste slag restes en minnessten i cement på Sliparebacken i Lund år 1883. År 1930 ersattes den av en ny minnessten i granit. Slaget vid Landskrona Den 14 juli 1677 utkämpades slaget vid Landskrona, på en plats mellan Tirup och Sireköpinge. Den svenske kungen Karl XI hade brutit upp från Herrevadskloster två dagar tidigare i spetsen för närmare 14 000 man och Christian V gick samtidigt från Saxtorp med 10 000 man. Danskarnas avsikt var att gå mot Helsingborg, men då de fick besked om den svenska framryckningen vände de och gick svenskarna till mötes. Vid Tirup drabbade härarna samman, men slaget böljade fram och tillbaka över ett större område. I den kvävande hettan och det brännande solskenet dog sammanlagt cirka 6 000 man, många av värmeslag. Danskarna förlorade slaget och drog sig efteråt tillbaka till Rönneberga backar. En minnessten restes 1911 nordväst om Billeberga. Fästningar 1. Kärnan i Helsingborg Helsingborg var den enda militära utposten och upprätthållaren av det danska gränsförsvaret mot Sverige, innan fästningsstaden Kristianstad grundades i nordöstra Skåne. Under medeltiden var Helsingborg med sitt läge vid Öresunds smalaste del, en av Skånes viktigaste orter. Stadens militära betydelse visade sig även under 1600-talet, bland annat under det skånska kriget 1676 79 och under de danska återerövringsförsöken av Skåne. Redan under 1100-talet byggdes ett försvarsverk i staden, som ersattes av Kärnan i början av 1300-talet. 2. Kristianstad Kristianstad grundades på en ö mellan Helge å och den nu utdikade Nosabysjön av den danske kung Christian IV år 1614. Platsen var strategisk ur försvarssynpunkt och det nya Kristianstad ersatte de utsatta gamla medeltida städerna Åhus och Vä. Den nya fästningsstaden blev en av hörnpelarna i det danska gränsförsvaret och under kriget mot Sverige 1644 45 uthärdade den en långvarig belägring. Citadellet i Landskrona
3. Malmöhus Erik av Pommern uppförde ett kastell i Malmö år 1434 som kallades Kungsgården. Kung Christian III gjorde om kastellet till ett starkt riksfäste åren 1536 42. Malmöhus vittnar om en storhetstid för staden och i början av 1500-talet utmanade Malmö Köpenhamn om titeln som Nordens största stad. En bit in på 1600-talet bodde tronföljaren Christian, son till Christian IV, på Malmöhus. 4. Citadellet i Landskrona Landskrona slott eller Citadellet började uppföras 1549 av Christian III med amiralen Peder Skram som byggherre. Med sina välbevarade bastioner, vallar och gravar från 1600-talet är den en av Nordens finaste fästningar från denna tid.
Skansar Ett försvarssystem av skansar och vallar anlades utmed gränsen mot Sverige i norr. Sådana enkla försvarsverk av uppkastad jord finns bland annat i Örkelljunga, Vittsjö, Sibbarp, och Hönjarum. Skansarna hade ingen bebyggelse och anlades oftast på förhöjningar i otillgänglig terräng. I anslutning till skansarna grävdes ibland skyttegravar och löpgångar. Vallarna kunde också ha palissader och omgärdas av vallgravar. 5. Vittsjö skans Vittsjö skans uppfördes i samband med Horns krig år 1644 1645. Ebbe Ulfeld, ledaren av försvaret i Skåne, hade slagit läger vid skansen och räknade med att svenskarna skulle gå in i Skåne via Vittsjö. Men Gustav Horn lurade honom genom att välja en annan väg. Den strategiskt välplacerade skansanläggningen har upp till sju meter breda vallgravar och vallar. 6. Sibbarps skans Sibbarps skans söder om Osby uppfördes år 1611. Här stod en strid 1657 mellan Knud Ulfelds danska dragonförband förstärkt med ett bondeuppbåd mot en svensk ryttarstyrka på 110 man. Svenskarna utforskade trakten när de stötte på danskarna och led stora förluster i den efterföljande striden. Knud Ulfeld stupade också. År 1911 restes en minnessten över striden. 7. Örkelljunga skansar I september 1657 förde Gustav Otto Stenbock sin trupp över Markaryd till Örkelljunga. I väntan på förstärkning uppförde Stenbock ett befäst läger på båda sidor om riksvägen, dit han förlade sitt högkvarter. I dag visar spår i terrängen att vallarna varit ungefär 250 meter långa i nord- och sydgående riktning, medan den väl bevarade västvallen nådde en längd av ca 100 meter. I närheten av Örkelljunga skansar ligger Fantehåla, där danskarna låg i bakhåll när svenskarna tog sig in i Skåne i augusti 1510. 8. Skepparslövs skansar Sommaren 1678 anlade svenskarna fyra skansar som gränsbelägring, med två sammanbindande löpgravar under en enda natt vid Skepparslöv. Skansarna placerades med utsikt över Kristianstadsslätten för att i god tid upptäcka en förväntad dansk undsättningsstyrka till det belägrade Kristianstad. Vetskapen om att svenskarna hade uppfört denna befästning gjorde att danskarna avbröt framryckningen och Kristianstad tvingades att kapitulera. 9. Hönjarums skans Vid Hönje bro, som går över Helge å, låg Hönjarums skans där en del strider ägde rum under snapphanekrigen. Platsen förknippas främst med friskyttekaptenen Aage Monsen Herlev och hans kompani som hade stora militära framgångar sommaren 1678. Ett första försök att inta Hönjarums skans misslyckades dock sedan svenskarna försvarat sig. Men när Aage Monsen kom till Hönjarum med 100 man insåg svenskarna att de var tvungna att ge upp.
Slott och herresäten Adeln hade en storhetstid i 1500 1600-talets Skåne och det byggdes som aldrig förr på de fruktbara slättmarkerna i södra och västra Skåne samt på Kristianstadsslätten. Cirka 140 adliga huvudgårdar uppfördes i Skåne under denna period. 10. Lillöhus Lillöhus var en befäst borg som uppfördes av Erik Axelsson Tott på Lillön i Helge å på 1450-talet. När Lillöhus kom i svenska händer 1658 var det en mäktig rektangulär borg, antagligen fem våningar hög, med trappgavlar och med minst två hörntorn. Lillöhus raserades av Karl X Gustav 1658 59 för att inte hamna i snapphanarnas händer. Besöksmål. 11. Hovdala Hovdala slott är en historisk plats för maktkamperna mellan Danmark och Sverige. Hovdalas äldsta bevarade del är den östra längan på inre borggården från 1500-talet. Porttornet är från 1600. En stenplatta på tornet beskriver svenskarnas misslyckade försök att inta slottet 1612. Under en strid 1678 förstördes slottet av danskarna. Gårdens ägare Jens Mickelsen flydde men återvände senare och byggde upp Hovdala igen. Besöksmål. 12. Torup En föregångare till dagens slott skövlades troligen under grevefejden på 1530-talet. Den nuvarande fyrlängade borgen började byggas av Gjörvel Faddersdotter. I början av 1600-talet innehades slottet av länsmannen på Malmöhus, Sivert Grubbe, som var Christian IV:s vän. År 1660 drogs slottet in till den svenska kronan. Besöksmål. 13. Månstorps gavlar Eske Bille lät bygga en stor renässansborg med utsirade tegelgavlar, ringformad vall och vallgrav år 1537. Under skånska kriget skadades anläggningen svårt och lämnades sedan att förfalla. Dagens borgruin kallas för Månstorps gavlar. Den har 15 meter höga murar och är Skånes största ruin. Privatägt. 14. Mölleröds borgruin En mäktig borg med tre våningar uppfördes kring 1580 av Beate Huitfeldt. Redan under skånska kriget förstördes den av danskarna och byggdes aldrig upp igen. Ruinen ligger bredvid dagens mangårdsbyggnad. Privatägt. 15. Vittskövle Vittskövle är en av Nordens bäst bevarade renässansbyggnader. Det nuvarande slottet byggdes av Jens och Henrik Brahe under andra hälften av 1500-talet. Under skånska kriget upplevde Vittskövle en svår period och stod tidvis öde, men fick en blomstringstid därefter under grevinnan Margareta von Ascheberg, som 1691 gifte sig med Kield Christopher Barnekow. Privatägt. 16. Trolle-Ljungby Trolle-Ljungby med sin praktfulla renässansbyggnad är ett av Sveriges största gods. Huvudbyggnaden uppfördes 1629 av Knud Gyldenstierne på murarna av en borg som brändes under bondeupproret på 1520-talet. År 1633 uppfördes den västra flygeln, medan den östra byggdes först 1787. Ljungby horn och pipa är en känd saga från slottet. Sommartid visas sagans föremål i ett fönster onsdagar och lördagar. Privatägt.
17. Skarhult Skarhult är en av Skånes förnämsta renässansbyggnader och uppfördes i rött tegel med orneringar i sandsten. Mittlängan uppfördes redan under medeltiden, medan den västra byggdes omkring 1600. Änkan efter Sten Rosensparre, Mette, gifte om sig med den inflytelserike danske rikshovmästaren Peder Oxe och blev vid hans död den rikaste kvinnan i Danmark. Skarhult skadades svårt under skånska kriget och stod obebott ända till början av 1800-talet. Privatägt. 18. Wanås Wanås brändes under det nordiska sjuårskriget men återuppbyggdes av landsdomaren Sten Bille. År 1649 hade Wanås utvecklats till ett storgods bestående av hela 64 gårdar runtom i Göinge. Slottet omges av en vacker parkanläggning med ett omfattande system av småsjöar och med en berömd snapphane-ek. Privatägt besöksmål. 19. Svenstorp Svenstorp, som uppfördes 1596 i två våningar av den kunglige byggmästaren Hans van Steenwinckel d.ä., kom att hamna i händelsernas centrum i slaget vid Lund, som ägde rum den 4:e december 1676. Några veckor innan slaget hade den danske kungen Christian V sitt högkvarter på Svenstorp. På morgonen dagen för slaget gav han order om att en segermåltid skulle dukas fram till kvällen. Dagen efter slaget intog den svenske kungen Karl XI slottet och lät sig väl smaka av maten. Karl XI stannade fyra nätter i samma rum. Privatägt. 20. Bosjökloster Corfitz Ulfeldt var dansk rikshovmästare och gift med Christian IV:s dotter Leonora Christina. Fram till tronskiftet 1648 hade Ulfeldt en ledande roll i det så kallade svågerpartiet, som bestod av kungens svärsöner och som hade ett stort politiskt inflytande. Sedan Frederik III kommit till makten gick Ulfeldt i svensk tjänst och blev Karl X Gustavs rådgivare, bland annat vid tåget över Bälten och vid fredsförhandlingarna i Roskilde. Efter kriget bosatte sig Ulfeldt på Bosjökloster. Ganska snart kom han i konflikt med den svenske kungen och fängslades 1660, misstänkt för förräderi. Privatägt besöksmål. 21. Herrevadskloster Herrevadskloster blev en svensk kungsgård efter år 1658, och var också översteboställe för Norra skånska kavalleriregementet mellan 1662 och 1727. Sommaren 1678 låg Karl XI här med sin armé. I skogarna kring gården uppehöll sig många snapphaneförband som ställde till förtret för svenskarna. Karl XI lär ha hängt 27 snapphanar i en ek norr om Herrevadskloster. Sommaren 1658 genomförde en grupp bönder en kupp mot fogden på gården och under kriget 1709 10 plundrades Herrevadskloster av danska trupper. Herrevadskloster grundades ursprungligen av cisterciensermunkar år 1144. Privatägt besöksmål. Tillgängligt efter överenskommelse. 22. Knutstorp Knutstorp var ett tillhåll för dansksinnade under skånska kriget, när det tillhörde amtmannen i Landskrona Knut Thott. År 1677 intogs fästningen av svenskarna som förvandlade den till en fästning, riktad mot de många snapphanar som höll till på Söderåsen. Ett år senare stormade en dansk styrka fästningen. Privatägt. Skarhult
Jordbruk och industri Jordbruket var den stora näringen i Skåne. Här fanns också industrier och bruk som var i drift redan under 1600-talet. Den danska kronan var mycket intresserad av skogsbygden. Eftersom Danmark var ett skogsfattigt rike var den skånska skogsbygdens produkter eftertraktade i Köpenhamn, vilket gjorde att kontakter mellan huvudstaden och den skånska gränsbygden var täta. Andra viktiga näringar i Skåne under 1600-talet var järnhantering och tjärbränning. 23. Kumlatofta by Kumlatofta by är en välbevarad ålderdomlig by med tre oskiftade, kringbyggda gårdar, mellan vilka landsvägen slingrar sig fram. Byn drabbades av bränder och förstörelse under krigen på 1600-talet, men de förstörda gårdarna byggdes upp igen av generalguvernör von Ascheberg, som var slottsherre på Torup och Sövdeborg. 24. Sporrakulla Sporrakulla är snapphanegården vars namn är känt från 1584. Bostadshuset är ett så kallat sydgötiskt hus, bestående av en ryggåsstuga med loftbod eller härbre på västra sidan. I senare tid har ryggåsstugan förhöjts. Gården skyddas sedan 1974 som byggnadsminne. 25. Ballingstorpsgården Ballingstorpsgården ligger i gränsområdet mellan skogsbygd och slätt. Liksom Sporrakulla är bostadshuset ett så kallat sydgötiskt hus, med ett högre härbre i väster. Gården skyddas sedan 1964 som byggnadsminne. 26. Andrarums alunbruk Andrarums alunbruk grundades 1637 och låg en mil från den skånska ostkusten, i Verkeåns dalgång. Då var det Skånes största industri och Nordens främsta alunbruk. Alunskiffer bröts på platsen och förädlades till alun. Christina Piper på Christinehofs slott, köpte alunbruket och drev det framgångsrikt i början av 1700-talet. Slottet, som ligger i närheten av alunbruket, är ett uppskattat besöksmål idag. 27. Klippans pappersbruk År 1637 fick den tyske köpmannen Mattias Smidt tillsammans med en kompanjon tillstånd att anlägga en papperskvarn vid Stackarp. Två år senare var anläggningen färdig att tas i bruk. 28. Limhamns kalkbruk Under 1600-talet anlades en kalkugn som blev vida känd. Kalkbruket och Limhamnsgården var ett konspirationscentrum under den så kallade Malmösammansvärjningen. Innehavaren, köpenhamnaren Bartholomeus Mickelsen, tog ställning mot de nya svenska makthavarna, efter freden i Roskilde 1658. I samband med den danska invasionen 1676 ödelades kalkbrottet fullständigt, men efter kriget var det viktigt för svenskarna att få igång driften igen. 29. Tykarpsgrottan Ignaberga Här i de underjordiska brotten bröts kalksten sedan lång tid tillbaka. Redan under 1100-talet förekom det kalkbrytning men den mer omfattande verksamheten kom dock igång först under 1700-talet. 30. Stenskogens stenbrott Höör Redan i början av 1100-talet bröts sandsten i Stenskogen utanför Höör till uppförandet av Lunds domkyrka. En omfattande stenbrytning ägde alltså rum här redan vid denna tid. En viktig produkt som framställdes var kvarnstenar. Många kasserade eller halvfärdiga kvarnstenar har lämnats kvar i området. Stenskogens stenbrott, Höör
Kyrkor och andra minnen 31. Trefaldighetskyrkan i Kristianstad Trefaldighetskyrkan uppfördes 1617 1628 av Christian IV och anses som den vackraste och mest renodlade renässanskyrkan i Norden. Christian IV:s svärson Ebbe Ulfeldt begravdes i kyrkan 1682. Efter att ha varit en av organisatörerna av det skånska försvaret mot svenskarna under kriget 1644 1645 gav han sig i svensk tjänst och blev en ivrig snapphanejägare. 32. Genarps kyrka Genarps kyrka är den enda kyrka, som nyuppfördes i Skåne under 1500-talet. Den är ett utsökt exempel på dansk kyrkobyggnadskonst, helt uppförd i tegel. Inne i kyrkan finns gravvalv som gjordes till innehavarna av Häckeberga slott. Kyrkan har i övrigt många sevärdheter som bland annat vapensköldar och riklig ornamentik. 33. Everöds kyrka Everöds kyrka har ett epitafium över Sthen Pedersen Sommer, som hjälpte kyrkoherden i socknen. Under Horns krig härjades bygden av svenska trupper och byborna vågade inte besöka gudstjänsten under påskhelgen 1644. På hösten samma år kom en svensk trupp till Everöd mitt under en högmässa. Flera av sockenborna slogs ihjäl och Sommer och hans trolovade jagades iväg. 34. Glimåkra kyrka Glimåkra kyrka förknippas främst med kyrkoherden Paul Enertsen under skånska kriget. Han var den siste danske prästen i församlingen som envist vägrade gå de dansksinnade snapphanarnas ärenden. Hösten 1676 blev han bortrövad av några snapphanar och fördes till Kristianstad, där han hölls fången kriget ut. Epitafiet över herr Paul är en sevärdhet av rang. Paul lät själv, två år före sin död, beställa det av en porträttmålare i Kristianstad. 35. Norra Åkarps kyrka Norra Åkarps kyrka har Hans Feuks epitafium. Hans Feuk gick hårt åt snapphanarna i en predikan. Efter gudstjänsten hotade snapphanarna därför med att skjuta honom på platsen, men prästens modiga uppträdande fick snapphanarna att ångra sig. 36. Ravlunda kyrka och Vittsjö minnesstenar Gustav II Adolfs inmarsch i norra Skåne år 1612 är en av de mest kända för eftervärlden. En minnestext i Ravlunda kyrka berättar om det danska anfallet på svenskarna i Vittsjö. Enligt berättelserna hamnade den svenske kungen i vattnet. Men han tog sig upp på en stor sten, där han räddades av ryttaren Thomas Larsson. År 1959 upptäcktes två massgravar i Vittsjö med de stupade. På platsen för massgravarna finns både en minnessten över striden och en gravsten över de dödade. 37. Gamla riksvägen och gränsstenen i Sjöhult Under krigen använde svenska trupper ofta riksvägen över Markaryd mot Helsingborg för inmarscherna i Skåne. Här gick Karl Knutsson fram på sitt härjningståg 1452. Här kom också Gustav Horn vintern 1644 och Karl XI 1676. På sin väg söderut kunde de svenska trupperna räkna med att möta motstånd från bönderna. I fredstid var riksvägen en viktig förbindelseled, bland annat gick den svenska postgången till Hamburg via Markaryd, Skåne och Själland. 1988 restes en minnesten av Sparbankerna i Markaryd och Skånes Fagerhult vid den gamla riksgränsen. Trefaldighetskyrkan i Kristianstad
38. Jörgen Krabbes kapell Tosterups kyrka I januari 1678 avrättades adelsmannen Jörgen Krabbe på Stortorget i Malmö av svenskarna för landsförräderi. Hans lik fördes till Tosterups kyrka. Den rikt utsmyckade kistan kan idag ses i ett särskilt gravkapell vid kyrkan. 39. Getinge bro Vadstället vid Kävlingeån över Getinge blev vida känt och var en mycket viktig övergång. Av strategiska skäl anlades här tidigt en bro, vid vilken flera slag har stått mellan svenskar och danskar. Getinge bro ansågs som nyckeln till Skåne. Kontrollerade man den kunde man effektivt stoppa transporter både norrut och söderut. 40. Loshult Sommaren 1676 skickade Karl XI iväg 277 vagnar med den svenska krigskassan samt kungens tält, silverservis, ammunition och fanor. När svenskarna rastade vid Loshults kyrka slog en bondestyrka förstärkt med några danska soldater till. Efter en kort strid gav sig svenskarna brådstörtat iväg mot Småland. Väl i Småland ägde en ny kupp rum och skånska och småländska bönder lade tillsammans beslag på resterna av krigskassan. Av de bortrövade kopparplåtarna återfanns endast en liten del. Försvenskningen 41. Lunds universitet Efter 1658 förbjöds skånska ungdomar att studera vid universitetet i Köpenhamn. Därför grundade den svenske kungen Karl X Gustav ett nytt universitet i Skåne. Beslut fattades om ett universitet i Lund år 1666. Trots att regeringen hade gjort stora donationer till universitetet var ekonomiska bekymmer vanliga. Universitetet hade inte ens egna lokaler. Föreläsningarna hölls till en början i domkyrkan och i byggnaden som inhyste domkapitlets bibliotek, det så kallade liberiet. 42. Torsebro krutbruk Torsebro krutbruk ligger vid en fors i Helge å, cirka 1 mil norr om Kristianstad. En anledning till att svenskarna anlade ett krutbruk här, ca 1680, var att snapphanarna rövade den svenska härens krut under skånska kriget. Under cirka 250 år drevs en omfattande verksamhet vid krutbruket i Torsebro, som lades ner på 1920-talet. Torsebro krutbruk
T-Kartor Sweden AB
Produktion: Regionmuseet Kristianstad 2008 Research: Stefan Persson Textredigering: Eva Holmestig Form: Catherine Svensson, Evelyn Thomasson Foto: Evelyn Thomasson, Janne Jönsson sid 7