Bilaga 1. Tabell över de nio projektens redovisningar av sina arbeten inom regeringsuppdraget Utvärdering och utveckling av föräldrastöd



Relevanta dokument
Redovisning av uppdraget att fördela stimulansmedel till utvärdering och utveckling av föräldrastöd (Ert ärende nr: S2010/3577/FH)

Bilaga till redovisning av regeringsuppdraget. Utvärdering och utveckling av föräldrastöd

Föräldrastöd i samverkan

Föräldrastöd - en investering för framtiden. Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Föräldrastödets Röda Tråd. Föräldrastöd - en vinst för alla

Välkommen till dialogseminarium Varför föräldrastöd under hela barnets uppväxt?

Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige

Länsstyrelserna stödjer och samordnar föräldrastödet

Regeringens föräldrastödssatsning

Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs

Modersmålspedagoger en viktig resurs i föräldrastödsarbetet

FÖRÄLDRASTÖD I BLEKINGE

Kartläggning av kommunernas arbete med föräldrastödjande insatser 2011

Upplägg Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Frågan om evidens. Nationella föräldrastödsstrategin

Föräldrastöd till utrikesfödda föräldrar

Föräldrastöd i samverkan inom Umeåregionen

Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna kommun under

Varför föräldrastöd under hela barnets uppväxt?

Glädje och utmaningar

Föräldrakraft effektutvärdering och satt i ett vidare föräldrastödssammanhang

Föräldrastöd införande av ABC i Lundby

NYHETSBREV. Det finns 3 olika arbetsgrupper ÖPP, Active Parenting och Riktade insatser.

Så arbetar kommuner, landsting, kommun- och regionförbund och ideella organisationer med föräldrastöd. Kartläggning 2013

Föräldrastöd riktat till föräldrar med utländsk bakgrund i socioekonomiskt utsatta områden

Välkomna till nätverksträffen Rätt stöd i rätt tid på rätt plats. Foto: Josefin Sejnelid

Kompetensutveckling - föräldrastöd i i Örebro län. Program

Varför bör vi erbjuda stöd till föräldrar?

Kommittédirektiv. Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap. Dir. 2008:67

Barnkonventionen i föräldrastöd. Johanna Olsson Pedagogiska institutionen

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Program för föräldraskapsstöd

Tidig insats- ett utvecklingsprojekt för de yngsta barnen

Att vara förberedd om stormen kommer deltagande i

Föräldrar spelar roll. Handbok i lokalt och regionalt föräldrastödsarbete

VÄGLEDNING I LOKALT OCH REGIONALT FÖRÄLDRASTÖDSARBETE. Föräldrar spelar roll

Effektmätning 2010 Omfattande enkät.

Projektplan: Föräldrastöd små barn. Sammanfattning. Bakgrund till projektet. Projektets syfte

Regeringens skrivelse 2013/14:87

1(5) Stöd och behandling - Barn, unga och deras familjer. Styrdokument

Barnkonventionen i föräldrastöd

Att vara tonårsförälder i Karlskoga och Degerfors

Dagordning 20/8. Kl

Familjecentrerat arbetssätt Centrum

FoU Hera Nowak David Norlin Elisabeth Beijer. GU Malin Broberg (Psyk.) Mikaela Starke (Soc.arb)

Redovisning av uppdraget fördela stimulansmedel till utvärdering och utveckling av föräldrastöd

D3. Hur kan vi möta föräldrars olika behov? Är föräldraskapsstöd viktigt för att uppnå jämlik hälsa?

Uppföljning av utskick till föräldrar i Nacka med barn som är 3 år

Föräldraskapsstöd för nyanlända föräldrar vad fungerar? Jeanette Olsson, FoU i Väst 13 juni, 2019

Utökade hembesök Göteborg ATT HÄNVISA OCH INFORMERA FÖRÄLDRAR

Slutredovisning av uppdrag kring ett utvecklat föräldrastöd Uppdrag att fördela stimulansmedel till utvärdering och utveckling av föräldrastöd

Kartläggning av föräldrastöd i Lundby

Slutrapport för regeringsuppdraget Kommunala strategier för föräldrastöd. Redovisning för åren

Föräldrastödskurser i Halland. för dig med barn mellan 2-18 år

Minnesanteckningar. Bästa föräldrastöd i samverkan

Föräldrastöd är det värt pengarna?

Föräldrastöd i Angered en översikt

HANDLINGSPLAN BARN OCH UNGDOMAR ANTAGEN 2009 AV STYRGRUPP FOLKHÄLSA OCH LANDSTINGSDIREKTÖREN BARN OCH UNGDOMAR

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Effekter av universellt föräldrastöd till föräldrar till flickor och pojkar i mellanbarndom och tonår avseende deras psykiska hälsa

Föräldrastöd i Åre kommun -utredning av behov och resurser

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

amiljecentral Andersberg Generellt och riktat föräldraskapsstöd på Familjecentral Andersberg

Programfolder En offentlig verksamhet i Fyrbodals kommunalförbund.

Vad kan vi göra för att främja hälsan hos asylsökande och nyanlända barn, unga och vuxna?

Förskolan Ekparkens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Föräldrastöd är det värt pengarna?

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats

Arbetet med att stärka föräldrar i sin föräldraroll genom dialog kring föräldraskapet styrkan i att samtala i grupp. Vem är jag?

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter. 24 april 2013

Utvecklingsarbete för barn och unga i familjer med missbruk och/eller psykisk ohälsa i Örebro län

Silverskogens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 16/17

Resultat av lokala workshops Familjecentrerat arbetssätt

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kungsfågelns Förskola

Parenting Young Children. ett individuellt föräldrastödsprogram som används i hemmet tillsammans med föräldrar med kognitiva svårigheter

Föräldrastöd. Stenungsunds kommun. Handlingsplan 2012

VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen

Föräldrastöd. Göteborg 12 mars Jenni Niska Sid 1

Samhällets möjligheter att påverka barns hälsa och välfärd. Föräldraförsäkring Övriga transfereringar - barnbidrag etc.

Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga. Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman

Kunskap, tillgänglighet och en stödjande organisation. Resultat i sammandrag från kartläggning av kommuners arbete med föräldraskapsstöd.

Kartläggning av föräldrastöd i Trollhättan

Förskolan Ekparkens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Utvärdering av föräldraskap i Sverige

Barnperspektiv i socialtjänsten

Svar på motion från Miljöpartiet de gröna om barnrättsperspektiv och barnkonsekvensanalys

Föräldrastöd. Enköpings kommun

Titel: Kommundialoger inom föräldraskapsstöd genomförda i Örebro län 2016 Utgivare: Länsstyrelsen i Örebro län Författare: Josefin Sejnelid,

Välfärd i förändring

VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen

Projektdesign. Utvärdering/ kartläggning. Består av 3 delar: Utveckling och implementering. Uppföljning och utvärdering.

Strategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag?

Temadag om föräldrastöd 27 oktober Inblick i idéburen sektors arbete med stöd till föräldrar och deras barn

Familjecentraler Brukarundersökning 2010

Plan för. Skogsdungens förskola. 2017/2018 Skogsdungens vision

Sundbyberg - där staden är som bäst både storstad och natur med plats för mänskliga möten

1. Rapport föräldrastöd i Uddevalla

Föräldrar med adhd. Utmaningar, behov och utveckling av en insats

FÖRÄLDRAR I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN. Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Gunborg Brännström, SKL

"Super-Nanny" till barnfamiljer Svar på remiss av motion av Ewa Samuelsson (kd) (1 bilaga)

Transkript:

Kommun/ Syfte Pågående och avslutade Måluppfyllelse avseende Nationella strategin* hittills Angereds SDF/ Uppsala Utveckla och pröva ett promotivt och generellt föräldrastödsprogram riktat till föräldrar med barn 2,5-5 år. Inventerat föräldrastödsprogram. Utvecklat programmet Glädje och utmaningar. Tagit fram informationsmaterial på olika språk. Utbildat gruppledare. Utbildat familjebehandlare i Family Check Up. Normerat utvärderingsinstrument för att värdera olika aspekter på beteende och mående hos barn i åldern 2,5-5 år samt föräldrars uppfostringsstrategier och self-efficacy i föräldrarollen. Tagit fram en enkät som ska besvaras av deltagande föräldrar. Erbjuder föräldrar programmet Glädje och utmaningar via förskolor, BVC och tandhälsan. Dialogen om det hälsofrämjande arbetet har lett till öppenhet för föräldrastödjande arbete. Tro på att förskolan har viktig roll i det föräldrastödjande arbetet. Föräldrar har fortsatt att träffas efter träffarna inom projektet. Ökad användning av programmet Glädje och utmaningar. I samtal med föräldrar analyserar hur de visar respekt för sitt barn. Barnen i målgruppen är i en ålder 2,5 5 år då de inte har möjlighet att direkt verbalisera sina åsikter.

Karlskoga/ Örebro Utifrån befintligt familjestöd utvärdera och kvalitetssäkra kommunikationsvägar och samverkan för att på sikt hitta former för ett familjestöd som är anpassat efter behov och efterfrågan som föräldrar med barn och unga i åldern 0-20 år har. Kartläggning av befintligt familjestöd visade att utbudet mestadels består av familjestöd till föräldrar med yngre barn (0-10 år). Då detta stöd fungerat sämre än vad projektet väntat och huvudmålet är att nå samlad strategi kring familjestöd, så har målgruppen ändrats till att inkludera även familjer med yngre barn. Intervjuer med föräldrar om utmaningar i föräldrarollen. Intervjuer med ungdomar från skolår 9 och skolår 1 gymnasiet om deras behov och syn på familjestöd. Arbete pågår för att ta fram folder med familjestödsaktiviteter. Kontakter med näringslivet för samarbete. inom kommunen mellan berörda instanser. Ökad integrering i det ordinarie hälsofrämjande arbetet. Projektet har lett till strukturerad/formaliserad samverkan inom kommunala organisationen. med ideella organisationer. mellan deltagande kommuner. Ökad formaliserad regional samverkan. föräldrastöd i samband med intervjuer, dialogforum, seminarier och föräldramöten. Ej ökad användning av föräldrastödsprogram. Ej fler lokala/regionala utbildare. Kommunerna arbetar aktivt med barnkonventionens genomförande och därför är barnrättsperspektivet en självklar utgångspunkt. Använder begreppet familjestöd för att barn och ungdomar är en viktig del i familjen. I några delstudier har forskarna en deltagande ansats där målgrupp inkluderar barn och unga som viktiga medlemmar i familjen. Ungdomar involveras både i planerande och genomförande av intervjuer. Yngre studenter involveras i forskningsarbetet. Analyser av resultat från Örebro läns landstings enkäter som genomförs bland ungdomar har legat till grund för projektet. Analyser av två longitudinella studier av skolungdomar i skolår 7 som följts till skolår 9.

Linköping/ Linköpings Granska hur föräldrastödjande insatser utformas och tas emot av föräldrar och professionella. Projektet kommer särskilt att belysa hur föräldrar och barn med utländsk bakgrund och/eller i socioekonomiskt utsatta områden nås av, upplever och använder sig av olika former av generellt Det generella föräldrastödet behöver anpassas till minoritetsgruppers och socioekonomiskt utsatta gruppers behov och upplevelse av stöd. Av största vikt att föräldrastödet uppfattas som ett erbjudande och en möjlighet. Nyanlända föräldrar har stort behov av att tidigt få information på sitt modersmål om det svenska samhället och bör prioriteras. Särskilda insatser krävs för att nå alla grupper av föräldrar. Viktigt att identifiera dessa grupper och finna effektiva åtgärder utan att det upplevs stigmatiserande. inom kommunen.. Ökad integrering i det ordinarie hälsofrämjande arbetet. Projektet har lett till strukturerad/ formaliserad samverkan inom den kommunala organisationen. mellan kommun och idéburna organisationer. Nätverk för familjecentralspersonal. Tematräffar om föräldrastöd arrangeras i länet. Formaliserad regional samordning inom några områden. Gruppverksamheter för invandrade föräldrar har startat i samverkan med ideella föreningar. Ökad användning av Cope, Småbarnsliv, Komet, Våga Vara, Effekt. regionala/lokala utbildare i Nya Steg, Småbarnsliv och Effekt. Forskningen har genomgående ett barnperspektiv. Det betyder att olika former av föräldrastöd studeras och analyseras med hänsyn till potentiella konsekvenser som stödet kan ha för barnen, utifrån barnets ålder, kön, etniska bakgrund etc. Barns möjlighet att få sin röst hörd och beaktad vid skolans utvecklingssamtal studeras i 2.

h Tjörn/ Prova effekterna Utbildat 16 gruppledare i Connect. inom kommunen Connect, Aktivt genomförande av Ökad användning av Vid planering och Göteborgs av olika Utbildat 2 gruppledare Aktivt barnkonventionens 3 Pn projektet används föräldrastödsinsatser som görs föräldraskap. instanser. informationsblad och tonårsföräldrar. Provision, Protection & mellan berörda föräldrastöd genom föräldraskap för under mellanstadieåldern och pågår. det ordinarie lokala/regionala Vid datainsamling Datainsamlingar Ökad integrering i hemsida. Participation. tidiga tonåren, Samtliga kommuner/ hälsofrämjande mötesplatser för utbildare i Connect och tillfrågas barnen om ev. effekter av föräldragrupper. med avseende på stadsdelar har haft arbetet. föräldrar. Aktivt föräldraskap. kända risk och svårt att intressera Projektet har lett till friskfaktorer samt tillräckligt antal strukturerad/ föräldrar. Är det barnen/ungdomarnas satsa på universellt samverkan inom den kostnadseffektivt att formaliserad psykiska hälsa. föräldrastöd till kommunala Vidare erhålls denna åldersgrupp organisationen. kunskap om vilka eller ska det vara Delvis ökad riktat till föräldrar insatser som samverkan mellan med identifierade saknas och vad behov av insats? kommun och som behöver idéburna utvecklas. organisationer. sammanhållna föräldragrupper efter MVC/BVC tiden. mellan deltagande kommuner.

Umeå/ ICDP är på gång, tre Ungdomar får berätta hur Umeå instruktörer på de upplever att det är att ha föräldrar som deltar i landstinget. Studera och utvärdera föräldrastöd i Västerbotten med fokus på intentioner, implementering och effekter och dess relationer till sociala kategorier som kön, ålder, etnicitet, klass och hälsoekonomiska vinster. Preliminär policyanalys av nationella strategin visar på ideologiska dilemman: föräldrar beskrivs som välvilliga och ansvariga men också som riskfaktorer och föräldrastöd som bra för alla föräldrar men att vissa är mer angelägna att nå.. Nyanlända föräldrar upplevde en informationsbrist om vilka lagar och regler som gäller, vilket kunde skapa ett negativt beroendeförhållande till deras barns som ofta lärt sig detta snabbare. Utomeuropeiska föräldrar såg kulturkrocken som det största problemet med att vara förälder. Därigenom fanns ett behov av att skapa mötesplatser för samtal om föräldraskap. inom kommunen mellan berörda instanser. Projektet har lett till att det finns strukturerade/formali serade former för samverkan inom den kommunala organisationen. mellan kommun och idéburna organisationer. mellan deltagande kommuner. Öppna förskolan har riktade grupper, unga mammor har fått mötesplats på Familjecentral. Ungdomars bild av föräldrastöd kan få kommuner att anpassa verksamheten för att tillgodose deras perspektiv. I analysen av föräldrastödsmaterial används en modell som syftar till att beskriva olika aspekter av barnrättskonventionen. Preliminära resultat visar att de olika föräldrastödsmaterialen beskriver barnet och dess relation till föräldrar och det omgivande samhället utifrån olika utgångspunkter. Kan få konsekvenser för det samspel som respektive föräldrastöd förespråkar. I effektstudien samlas självsvarsdata från barn. De kommer även att djupintervjuas angående vilka effekter de antar att föräldrastöd kan ha.

Upplands 300 föräldrar har Ökad användning av Komponenterna i ABC är Väsby/ besvarat baslinjemätning och perspektiv. ABC. utvalda utifrån ett barn- Karolinska randomiserats till Syftet med ABC är att et antingen ABC eller regionala/lokala främja barns positiva väntelista. utbildare. utveckling. Utvärdera effekterna av programmet Alla Barn i Centrum (ABC) i en randomiserad kontrollerad studie. Utbildat 24 gruppledare och två instruktörer i ABC. 18 ABC-föräldragrupper (150 föräldrar) har genomförts. inom kommunen mellan berörda instanser. Projektet har lett till att det finns strukturerad/ formaliserad samverkan inom den kommunala organisationen. mellan kommun och idéburna organisationer. I viss mån ökad samverkan mellan deltagande kommuner. mötesplatser, föräldrar får välja mellan fem olika platser. Innehållet i ABC genomsyras av barnperspektivet. Föräldrarna får ta barnets perspektiv vid olika diskussioner. Vid formuleringar av texter beaktas barnens perspektiv och illustrationerna förmedlar förståelse för både föräldern och barnet.

Västervik/ Uppsala Utveckla och testa beräkningsmetoder för utvärdering av föräldrastödsprogram ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Utarbetat validerat självskattningsformulär med hälsoekonomiska instrument som mäter föräldrarnas psykiska hälsa och barns grad av problembeteende. Genomfört baslinjemätning, svarsfrekvens 91%. Genomfört uppföljningsenkäter, svarsfrekvens 94%. Utbildat sex Triple P ledare och genomfört två föräldragrupper Triple P. Analyserar projektets relaterade samhällskostnader. Kostnaderna delas upp i investeringsoch driftkostnader. Kostnader för deltagarnas tid beräknas också Utvecklar simuleringsmodell, ska ge information om långsiktiga effekter. med landstinget. Ökad integrering i det ordinarie hälsofrämjande arbetet. Vid 3-årskontroll eller inskolning i förskola får alla föräldrar information om Nu finns inarbetade rutiner för att fortsätta föräldragrupper efter MVC/BVC. Planerad regional konferens om Sedan 2004 finns lokal för föräldrastödsverksamhet. Kommunen har även innan projektet jobbat aktivt med marknadsföring. Kommunen har en egen hemsida om föräldrastöd och finns på Facebook. Ökad användning av Triple P. Sex personer utbildade i Triple P. Tre personer ska utbildas i Active Parenting hösten 2012. Kommunens styrdokument beaktar barnkonventionen. I den hälsoekonomiska studien finns det inte möjlighet att inkludera barns direkta åsikter.

Örebro/ Ökad användning av Granskat barnperspektivet Örebro Connect (U). genom att jämföra Connect (U)-manualen Kulturanpassa och utvärdera Connect (U), ett universellt föräldrastödsprogram riktat till åldersgrupperna 9-16 år.. 251 familjer deltar i projektet, varav 174 genomgår eller har genomgått program. Resterande 77 står på väntelista. Granskning av hur innehållet i Connect (U) förhåller sig till barnkonventionen visar att Connect (U) kan underlätta implementeringen av barns rättigheter genom att arbeta med föräldrars syn på barn. Föräldrar som har gått programmet är de bästa ambassadörerna för att sprida det vidare. Föräldrarnas egna reflektioner under deltagande i Connect (U) indikerar att föräldrarna har mindre upplevd stress, stärkta i sin föräldraroll, nytt sätt att tänka, aktiva i att stärka sin relation till barnen inom socialtjänsten likväl som mellan socialtjänst och skola. Socialtjänsten har Connect (U) som ett stående generellt erbjudande. sammanhållna föräldragrupper efter MVC/BVC-tiden. Ökat användning av familjecentralernas olika lokaler. med barnkonventionen. Skapat en kommuniktionsmodell som förts in i Connect (U). Den bygger på att föräldrarna tar barnets perspektiv, försöker att förstå hur barnen ser på vardagshändelser och hur man som förälder kan öppna upp kommunikationen på barnets villkor.

Östersund/ Utarbetat enkät som Forskningen bygger på Uppsala mäter olika aspekter kunskap om barn: barns av Health belief utveckling, barns hälsa och Genomföra explorativa och empiriska studier av föräldrars intresse av att delta i föräldrastödsprogrammet Alla Barn i Centrum (ABC). modellen (HBM). 34,1 % av målpopulationen, dvs 795 föräldrar, har besvarat första enkäten. 150 föräldrar har deltagit i ABCföreläsningar. 55,6 % av tillfrågade skolor (rektorer) har tackat ja till att delta. Tagit fram manualer för tematiska föräldramöten. Föräldrar är intresserade av att delta i föräldrastödsprogram, de vill utbyta idéer och få ny information om föräldraskap och barns beteende. Vanliga hinder för att delta är tidsbrist, att kursen krockar med andra aktiviteter samt kurserna hålls på kvällstid. Utvecklar webversion ABC med studieförbund, förskola och skola. Ökad integrering i det ordinarie hälsofrämjande arbetet. Projektet påverkar i positiv riktning den strukturerade samverkan inom den kommunala organisationen som redan finns. mellan kommun och idéburna organisationer kring ABC. mellan deltagande kommuner. Delvis ökad regional samverkan. föräldrar om ABC och tematiska föräldramöten. Flera tematiska föräldramöten gör att fler föräldrar använder förskola/skola som mötesplats. Web-ABC utvecklas som mötesplats. Ökad användning av ABC. Utbildning av instruktörer i ABC hösten 2012. barns välbefinnande. Studien vänder sig inte direkt till barn, men indirekt genom enkäter till föräldrar. ABC utgår från barns behov och har sin utgångspunkt i barnkonventionen. Teman till föräldramöten har sitt ursprung från föräldrar och personal i förskola/skola. Det är personer som i sin vardag möter barn, deras behov och önskningar och kan utifrån det bidra med teman till föräldramöten. Följer aktuellt kunskapsläge vad gäller barns upplevelse av sin hälsa och livsvillkor (tex genom skolsköterskors hälsosamtal, dialog med socialtjänst mm) och kan även utifrån det göra barns röster hörda.

* Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd En vinst för alla. Övergripande mål Alla föräldrar ska erbjudas föräldrastöd under barnets hela uppväxt. Delmål 1 kring föräldrastöd mellan aktörer vars verksamhet riktar sig till föräldrar. Delmål 2 hälsofrämjande arenor och mötesplatser för föräldrar. Delmål 3 föräldrastödsaktörer med utbildning i hälsofrämjande och universella evidensbaserade föräldrastödsprogram