KONSTGUIDE Skulpturer och offentlig utsmyckning i Malmö
KONSTGUIDE
Skulpturer och offentlig utsmyckning i Malmö Fotograferade av Merja Diaz ABF Malmö
ABF Malmö 2006 Redaktion: Conny Pettersson, Jacob Faxe, Stig Johansson och Gunnar Ericson Foto, om inget annat anges: Merja Diaz Formgivning: Christer Strandberg Text- och bildmontage: Karin Strandberg Kartor: Quist AB Typografi: Trade Gothic Papper: Magno Satin 170 g Tryck: Printing Malmö AB Bokbinderi: Förlagshuset Nordens Grafiska AB ABF Spånehusvägen 47 211 58 Malmö Tel: 040-35 24 00 Fax: 040-35 24 17 Epost: exp@malmo.abf.se www.malmo.abf.se Se vidare: www.malmo.se www.planteringsforeningen.se ISBN 91-631-8632-2
INNEHÅLL Förord 7 Introduktion 9 Centrum 10 Västra Innerstaden 60 Limhamn Bunkeflo 82 Hyllie 90 Fosie 108 Södra Innerstaden 126 Rosengård 146 Kirseberg 160 Husie 172 Oxie 176 Några personporträtt 180 Namnregister 184 Verkregister 189
Stortorget i Malmö före 1878. Foto: Carl de Shàrengrad/Malmö Museers fotohistoriska samlingar
Förord Intresset är stort för Malmös offentliga konst. Den konstguide som kom ut 2001 tog snabbt slut. Många har dessutom önskat sig en konstguide med mer information historisk och konstvetenskaplig om de olika verken. Många nya och intressanta verk har dessutom tillkommit i Malmö under de senaste 5 åren. En ny mer innehållsrik konstguide har därför tagits fram. Den utgår från den tidigare men har bearbetats på många väsentliga punkter. Ambitionen är densamma att ge en god överblick över den offentliga konsten stadsdel för stadsdel samt att stimulera till besök och konstvandringar i Malmös offentliga rum eller till egna strövtåg bland stadens skulpturer. Konstguidens första prioritet är att presentera det specifika konstverket, därefter konstnären. I somliga fall har informationen kompletterats med en fördjupad text om konstnärskapet. Ett stort arbete har lagts ner på att rättvisande skildra de olika verken i bild. Fotograf Merja Diaz har haft uppdraget att både lyfta fram konstverkets egenart, att sätta in det i sitt rumsliga sammanhang och att fånga konstverken vid olika årstider. Förhoppningsvis förmedlas därigenom den samklang mellan närmiljö och skulptur som också är ett viktigt signum för god offentlig konst. Några historiska och dokumentära bilder finns också med och ger en historisk bakgrund till ett särskilt konstverks tillblivelse, eller en glimt av konstnären bakom verket. Publiceringen av dessa bilder har möjliggjorts genom tillgång till en fotografisk samling i privat ägo, samarbete med Malmö Gatukontor och Malmö Museer, samt inte minst tillträde till Sydsvenskans rika fotoarkiv. De olika konstverkens individuella uttryck kan tillsammans (på bild i en konstguide) ge ett brokigt intryck. Formgivarna Karin och Christer Strandberg, har haft uppdraget att bemästra detta och gjort det med en tydlig och sammanhållande layout. Arbetet med att ta fram denna konstguide har skett under ledning av en redaktionskommitté, med följande sammansättning och ansvarsområden: Gunnar Ericson, Stadsträdgårdsmästare Malmö stad, sammankallande, Jacob Faxe, fil.kand. i konstvetenskap, författare av de konstvetenskapligt fördjupade texterna, Stig Johansson, ABF, initiativtagare och manus, Conny Pettersson, Studieombudsman ABF Malmö, ansvarig utgivare. Vi tackar Malmö Förskönings- och Planteringsförening, samt Malmö Kulturnämnd för generösa bidrag till Konstguidens produktion. Vår förhoppning är att Konstguiden skall komma till flitig användning och stor glädje! Redaktionskommittén 7
Den 28 juni 1896 invigdes Karl X Gustav-statyn på Stortorget. Foto: Anna Frankell/Malmö Museers fotohistoriska samlingar 8
Introduktion till Malmös offentliga konst Konstens kontext Genom åren har Malmö blivit utsmyckat med konstverk. Dessa är placerade runt om i olika miljöer i stadskärnan, i parkerna och i förorterna. Varje enskilt konstverk har först och främst ett konstnärligt uttryck. Detta kan vara av varierande kvalitet. Dessutom har de en spännande och intressant historia bakom sig. Varför blev det placerat här och varför detta verk? Vem har finansierat det? Dessa är några av de frågeställningar man kan ställa. Konstverk har genom historien pga olika avsikter och syften placerats på offentliga platser. Verken har gett staden dess identitet mer än något annat. Exempel på detta är statyn Karl X Gustav av John Börjesson, som finns på Stortorget samt Pegasus av Carl Milles som hittas på Linnéplatsen i Slottsparken. De speglar alltid tidsandan. Om de inte gör det förlorar de snart sin giltighet. Vem bestämmer i det offentliga rummet I alla tider har konsten engagerat människor och de konstverk som placerats i det offentliga rummet utgör inget undantag snarare tvärtom. Otaliga är de debatter och strider som nästan varje mer betydande verk har haft och så kommer det vara även i framtiden. Det offentliga rummet har de senaste decennierna blivit mycket större. Det har vidgats och vi vistas mer i det, mycket pga att vår livsstil har förändrats. Konkurrensen om det har ökat. Alla äger på något sätt den offentliga arenan. Otydligheten kring vem som bestämmer och styr i denna sfär skapar utrymme för initiativ från många aktörer. Även det faktum att människan instinktivt tycks inmuta revir och på olika sätt vill markera det. Detta kan ibland få spännande effekter lika väl som det kan vara förödande. Denna kamp om vem som äger och vem som bestämmer i det offentliga rummet är ständigt pågående. Här finns inga regler eller lagar utan det är den starke som vinner. Motivet bakom Varför placerar man ut konstverk på torg och i parker? Först och främst vill man försköna staden och området. Här uppstår genast frågan vad som är vackert eller fult? Det kan finnas en anledning att placera ett konstverk på en plats där en historisk händelse ägt rum - eller som man vill markera på något sätt. Komplicerade politiska aspekter med oanade konsekvenser kan då uppstå. Man vill hedra en av stadens medborgare som utmärkt sig på något sätt. Hur skall man göra detta så att personen inte blir vanvördad istället för hedrad? Detta kan bli den verkliga diskussionsfrågan. Idag bygger man många rondeller för att göra trafiken säkrare. Samtidigt får man en mängd cirklar i gatubilden som stör vårt perspektivseende. Detta kan förändras med en utsmyckning som dock inte får distrahera trafikanter för mycket. Det finns alltså flera skäl och olika typer av verk. Ett konstverk kan vara t.ex. en utsmyckning, ett monument, ett minnesmärke eller en miljöinstallation. Exempel på det sistnämnda är Ulla och Gustav Kraitz installation på båda sidor om Davidshallsbron vid Södertull. Den offentliga konstens material Vilket material skall man välja? I första hand är det konstnären som väljer det material han eller hon finner lämpligt för att det konstnärliga uttrycket skall bli optimalt. De klassiska materialen är sten och brons. Idag arbetar man även med andra material eftersom de konstnärliga teknikerna har förändrats. Ljusinstallationer och videoverk är exempel på detta. Trend eller evig De konstnärliga uttryckssätten speglar de snabba förändringar som sker i dagens samhälle. Allt går mycket snabbare och varaktigheten i de konstnärliga yttringarna har förkortats. Konstverken i det offentliga rummet speglar inte helt denna förändring. Utan här finns idéer om evigt och för alltid. Det är en vertikal rörelse ned i marken, som stabiliserar och förankrar verket. Den rörlighet, flexibilitet och förändring som utmärker vår tid och som snarare kan betecknas som horisontell i sin utformning speglas sällan i de verk som idag placeras i offentliga miljöer. Kanske är det så att vi söker en trygghet och en nostalgi i den vertikalt förankrade riktningen i motsats till den horisontella som vi lever med. Det kan dock föreligga en risk för överlastning i vår omgivning när allt placeras med grundtanken att vara för evigt. Malmö har berikats Malmö stad har genom åren berikats med konstverk som har blivit en del av Malmös identitet. Man har låtit konstnärer arbeta med gestaltning av stadsmiljöer och man har experimenterat med nya tekniker och material. Engagemanget i Malmö från alla aktörer har skapat en spännande konststad. Göran Christenson Chef Malmö Konstmuseum 9
CENTRUM Speditör Nils Sjöö har, vid 20-års jubileet, nedlagt en krans vid sjöfartsmonumentet Havets söner den 17 oktober 1950. Foto: Ernst Henriksson/Sydsvenskan Öresund i gips i Gerhard Hennings Ateljé 1933. Foto: Jörgen Faxe Kommunfullmäktiges ordförande Arne Lundberg och konstnärinnan Gunnel Frieberg vid invigningen av Sillagumma den 8 oktober 1980. Foto: Lasse Svensson/Sydsvenskan Placering av Samling vid Pumpen på Lilla Torg 1973. Foto: Jörgen Faxe 10
Avtäckningen av Cordes Vibrantes utanför Hansacompagniet. 14 november 1992. Foto: Torbjörn Carlson/Sydsvenskan Pegasus, i lyftkran just innan den skall placeras på 10 meters sockel, 1961. Foto: Jörgen Faxe Från invigningningen av Non violence den 12 september 1992. Fr.v. Kommunfullmäktiges ordf. Percy Liedholm, stadsträdgårdsmästare Gunnar Ericson, Carl Fredrik Reuterswärd och invigningstalare professor Sven Sandström Foto: Peter Frennesson/ Sydsvenskan 11
1. Karl X Gustav År: 1896 Material: Brons/granit Konstnär: John Börjesson Placering: Stortorget Ryttarstatyn på Stortorget tillkom genom en insamling 1873. Uppdraget gick till professor John Börjesson. Avbildningen av Karl X Gustav är naturtrogen med realistiska detaljer på både ryttare och häst. Gestaltningen av kungens favorithäst Hannibal visar honom i rörelse framåt, med alla hovarna i marken, med huvudet lätt på sned. Kungen är iklädd paraduniform med fjäderprydd hatt. Stensockelns sidor är smyckade med porträttmedaljonger av general Carl-Gustaf Wrangel, Eric Dahlberg, samt generalguvernörerna i Skåne Gustav-Otto Stenbock och Rutger von Ascheberg. 14
2. Torgbrunn År: 1964 Material: Brons/vatten Konstnär: Stig Blomberg Placering: Stortorget Inför Baltiska utställningens 50- års jubileum fick skulpturprofessor Stig Blomberg i uppdrag att skapa en torgbrunn. Brunnen skulle påminna om den vattenreservoar som från 1500- till 1800-talet försåg Malmös invånare med vatten. Den stora vattenreservoaren från 1500-talet finns fortfarende kvar under marken och är markerad med tio vita gatstenar strax intill konstverket. Vattnet leddes via rör av urholkade ekstockar från Pildammarna. Utsmyckningen av brunnen visar följande situationer: Tre soldater i begrepp att avrätta Jörgen Krabbe 1678. Karl XI:s intåg i Malmö 1673. Det gamla stadssigillet och ankaret framhåller sjöfartens betydelse. Flygande häxor, som stoppas upp av en trollkarl med en vattenstråle på huvudet, är symboler för medeltida vidskepelser. Tornet med skånska trappstegsgavlar fanns på Baltiska utställningen. Fågeln i buskaget erinrar om parker och planteringar. Två av kronprinsens husarer blåser in julen. En festprydd mö på väg till Knutsgillet samt Knutsgillets gamla sigill. Inuti kan man se en vattenbärerska, ett sillstim samt Malmös gamla sigill. Blomberg är rikligt representerad i den offentliga och monumentala konsten i vårt land. Inte sällan använde Blomberg litterära förlagor till sina verk. Se vidare om konstnären sidan 180. 15
3. Madonna. (Replik) År: Material: Betong Ägare: Kockums Personalstiftelse Placering: Jörgen Kocks gård, Västergatan Den ursprungliga madonnan placerades i befintlig nisch, i fastighetens hörn, vid uppförandet av huset 1525. Att fastställa upphovsmannen är svårt, men den produktive stenskulptören Adam van Dürens namn har förekommit som en hypotes i sammanhanget. Den ursprungliga är gjord i kritsten, och förvaras numera på Malmö Museer, efter många års förvittring. Repliken är utförd av Vitus Nielsen, Köpenhamn, samt uppsatt i samband med en omfattande renovering av gården 1965 1967. Madonnan är framställd som den apokalyptiska jungfrun, stående på månskäran som hon trampar på med sin högra sko. Hon bärs upp av en polygonal sockel med årtalet 1525. På huvudet bär madonnan en krona, virad av växtrankor. Även den ursprungliga madonnan var polykromt bemålad. Jörgen Kock var myntmästare i Malmö under 1500-talet. 4. Frans Suell År: 1915 Material: Brons/granit Konstnär: Edvard Trulsson Placering: Norra Vallgatan 70 Donator: Malmö Förskönings- och Planteringsförening Frans Suell, 1744 1817, var dåtidens främste affärsoch kommunalman i Malmö. Han var redare, tobaksfabrikör och framför allt grundare av Malmö hamn. Statyn står i fonden av Suells hamn. Skulptören är född i Malmö och har varit verksam där. Utbildad på konstakademin i Köpenhamn, samt under flera studieresor till Tyskland. Framförallt representerad i Malmö med omnejd. Bl.a. genom Flickan med snäckan (Stadsparken, Eslöv). 16
5. Optimistorkestern År: 1985 Material: Brons Konstnär: Yngve Lundell Placering: Södergatan Skulpturen utplacerades i samband med att Södergatan byggdes om till Malmös första gågata. 6. Monument till krigsförlista sjömäns minne År: 1945 Material: Järn/granit Konstnär: Eiler Graebe och Ivar Ålenius-Björk Placering: Ångbåtsbron, längst ut Donator: Malmö Förskönings- och Planteringsförening Domkyrkoarkitekt Eiler Graebes enkla och värdiga krigsminnesmärke domineras helt av ett autentiskt ankare som vilar på ett rektangulärt postament, försett med inskription och små reliefer av Ivar Ålenius-Björk. Monumentet flyttades 2005 på grund av bygget av Citytunneln. Det fanns tidigare på platsen söder om det gamla posthuset, ritat av arkitekt Ferdinand Boberg. 17
7. Port mot kontinenten År: 1975 Material: Järnplåt/granit Konstnär: Sven Carlsson (Skrot Carlsson) Placering: Bagers plats vid Hjälmarebron Gåva till Malmö hamn av Kockums Mekaniska Verkstads AB med anledning av hamnens 200- års jubileum den 22 maj 1975. 8. Fiskegumma År: 1949 Material: Granit Konstnär: Clarens Blum Placering: Norra Vallgatan vid Älvsborgsbron På det gamla övergivna fisktorget står Fiskegumma. Hon påminner de förbipasserande om en svunnen tid då torggummorna gjorde torget levande. 18
9. Non Violence År: 1992 Material: Brons/granit Konstnär: Carl Fredrik Reuterswärd Placering: Malmö Börshus Donator: Malmö Förskönings- och Planteringsförening Non Violence skapades 1982. Den köptes in 1991 och placerades 1992 vid Malmö Börshus, som ett av tre existerande exemplar i världen, varav ett vid FN byggnaden i New York. Carl-Fredrik Reuterswärd började att skissa på Non Violence 1981 i protest mot John Lennons död samt för att visa på att det avskyvärda våldet måste stoppas, dvs. manifestera budskapet om Icke Våld. Egentligen var det tänkt att revolvern skulle tillverkas i glas, pipan skulle agera blomvas, men materialet var för skört. I dag har revolvern med sin knutna pipa blivit symbol för rörelsen Non Violence, och finns i otalet storlekar och utföranden. Detta exemplar är gjort i brons och står på en sockel av röd granit. 19
10. Gemini År: 1985 Material: Järnsmide Konstnär: Christos Gianakos Placering: Ångbåtsbron Konstverket ingick i den första Big Scale-utställningen som genomfördes 1985. Gemini flyttades från S:t Knuts torg till denna plats efter utställningen. 11. Snäckan År: 1956 Material: Marmor/vatten Konstnär: Henning Malmström Placering: Hans Mickelssonsgatan/ Skeppsbron Donator: Malmö Förskönings- och Planteringsförening Snäckan invigdes och placerades 1957, i den s.k. Badhusparken vid Skeppsbrons norra del. Snäckan är huggen i vit Carraramarmor. Henning Malmström var en av de tre konstnärer som deltog i skulpturtävlingen på Gustav Adolfs Torg 1931. Se nr 28, sidan 30. 12. Samling vid pumpen År: 1973 Material: Granit/brons/järn/vatten Konstnär: Thure Thörn Placering: Lilla torg Donator: Malmö Förskönings- och Planteringsförening 2/3 och Sparbanken Bikupan 1/3. Lilla Torg tillkom 1591 när Stortorget blivit för litet för den utökade handeln. Torget har tidigare delvis varit bebyggt, bl.a. stod där en saluhall som revs inför ombyggnaden på 1970-talet. En tävling utlystes 1971 i samband med ordningsställandet av det genuina Lilla Torg. Thure Thörn vann med sin strängt hållna torgbrunn Samling vid pumpen, bl.a. för att ha tagit störst hänsyn till de antikvariska förhållandena samt torgets tidigare funktion. Utformningen av torgbrunnen har med sina skulpturala inslag således rötterna i historien, vilket förleder betraktaren att tro att brunnen är väsentligt äldre. Med sina individuellt utformade bronstavlor påminner brunnen om den rikliga torg- och saluhandel som bedrevs här under flera århundraden. Likt en kostcirkel visar brunnens bronstavlor fyra matkategorier, grönsaker, kött, fisk, samt bröd. 20
21
13. Ktree rytmobilträd År: 2000 Material: Rostfritt stål och glasfiber Konstnär: Studenter vid Malmö Högskola Ägare: Malmö Högskola Placering: Beijerskajen 8 Ktree är en musikalisk, digital skulptur, som kommunicerar med hjälp av Internet. Via Internet kan man programmera den med egen komposition. Den är skapad av studenter vid Högskolan i Malmö. 14. Claus Mortensen minnessten År: 1967 Material: Granit Konstnär: Thure Thörn Ägare: Sankt Petri kyrka Placering: Själbodgatan Claus Mortensen var reformator och kyrkoherde i Sankt Petri 1529 41. 15. Grundlagen År: 1985 Material: Granit Konstnär: Pye Engström Ägare: Tingsrätten Placering: Kalendegatan 6 22
16. Fyrklöver År: 1997 Material: Granit/vatten Konstnär: Tom Gruen Ägare: Sankt Petri kyrka Placering: Sankt Petri kyrka, Själbodgatan 17. Picassos Sleeping Partner År: 1983 Material: Brons Konstnär: Carl Fredrik Reuterswärd Ägare: SE Banken Placering: Bruksgatan Skulpturen har tidigare stått utanför Börshuset. 23
18. Cordes Vibrantes År: 1992 Material: Brons/granit Konstnär: Fernandez Arman Placering: Malmborgsgatan/ Stora Nygatan Donator: Skanska och Galleri GKM Siwert Bergström, Malmö 19. Sädeskornet minnessten År: 2000 Material: Granit Konstnär: Carl Bertil Widell Placering: Rundelen Donator: Sveriges Bageriförbund och Nordmills Skulpturen tillhör sviten Cordes Vibrantes (vibrerande strängar) och består av skivade basfioler. Konstnären har tagit fasta på kubisternas kärlek för musikinstrument med mjuka rytmiska profiler. 24
20. Det Svenska Tungsinnet År: 2004 Material: Brons/vatten Konstnär: Marie-Louise Ekman Placering: Altonaparken Skulpturen är gjord i brons och föreställer en milt gråtande man, med anletsdrag lånade av konstnärinnans man; Gösta Ekman. Den ställdes ut första gången i den svenska paviljongen på Världsutställningen i Sevilla 1992. 1996 köptes den in till Malmö. Under åren har många alternativa platser diskuterats, vilket återges i filmen Jag har gråtit mycket i Limhamn, producerad av Mats Weman och Stefan Berg. Skulpturen har inbyggd värme för att kunna gråta oavsett årstid. 21. Delfiner År: 1973 Material: Järnplåt/granit Konstnär: Sven Carlsson (Skrot Carlsson) Placering: Södra Promenaden 23 Skulpturen har tidigare varit placerad på Södertull. Den fick sin nuvarande placering 2005. 25
22. Göta År: 1950 Material: Granit/vatten Konstnär: Olle Holmsten Placering: Raul Wallenbergs plats Skulpturen fick en ny inramning i och med att fontän och damm byggdes år 1987 88. 23. Pienza År: 1992 1993 Material: Marmor/granit/vatten Konstnär: Staffan Nihlén Placering: Raul Wallenbergs park Donator: Malmö Förskönings- och Planteringsförening i samfinansiering med Malmö stad Marmorskulpturen och den omgärdande gestaltningen i granit och diabas är skapade för att hedra Raoul Wallenberg. Skulpturens namn är lånat av staden i Italien som Påven Pius II lät bygga i Toscana under 1400-talet. I dessa omgivningar har Staffan Nihlén bearbetat denna stora monolit till den karaktärsstarka skulptur som idag pryder parken. Den använda marmorn kommer dock från Portugal och inte från trakterna kring staden Pienza där carraramarmor bryts. Marmorn skiftar i silver och rosa och ändrar sitt uttryck efter rådande väderlek och årstid. Den är mjukt formad på ena sidan och skarpare avhuggen på den motsatta. Budskapet i verket framförs genom dess form och färg. Skulpturen reser sig upp ur det mörka karet och inger en känsla av en brinnande låga. En hoppets låga, som en symbol för det hopp Wallenberg tände hos 1000-tals judar genom sitt modiga och humana verk i Ungern. I samband med invigningen 1992 fick parken således namnet Raoul Wallenbergs park. 24. Katarakt År: 2002 Material: Brons/betong/vatten Konstnär: Ulla Kraitz och Gustav Kraitz Placering: Södertull Donator: Malmö Förskönings- och Planteringsförening 26
Genom installationen vid Södertull har Malmöborna fått en sevärd attraktion med alla de ingredienser som är signifikativt för konstnärsparet Kraitz. De arbetar gemensamt samtidigt som deras personliga uttryck utmärks, vilket avspeglas tydligt i Katarakt. I utsmyckningen av Södertull har paret arbetat i en mängd olika material som granit, diabas, keramik och brons. Alla delar är lika viktiga för det slutgiltiga uttrycket av samstämmighet och harmoni. Ulla Kraitzs mjukt gestaltade katter i brons som naturtroget lapar solsken längs kanalkanten vid Södertull förenas på ett sofistikerat sätt med Gustav Kraitzs djupa glasyrer som fångar och reflekterar ljuset. Den slutliga inramningen står det porlande vattnet för. Just detta speciella och tilldragande ljud, porlandet från en bäck i skogen, är uträknat in i minsta detalj. Ingenting är lämnat åt slumpen, det färdiga verket är resultatet av åtskilliga timmar av tålmodigt och målinriktat arbete. 27
25. Portfölj År: 2005 Material: Brons Konstnär: Ulla Kraitz Ägare: Malmö Stad Placering: Längs Södra Promenaden från Södertull till Amiralsbron Ulla Kraitz skapade ursprungligen denna portfölj 1998, som en del av det monumentala verket Hope i New York, 1:st Avenue 47th Street. Hope skapades av Ulla och Gustav Kraitz för att hedra Raoul Wallenbergs minne och hans omfattande arbete i Budapest för att rädda judar under andra världskriget. Verket består av fem höga pelare i diabas, krönt av ett koboltfärgat klot i stengods. På marken står en portfölj i brons. Portföljen utgör en mycket stark accent med ett massivt symbolvärde. Den är lätt buktig som om att den bär på en mängd av de pass och officiella handlingar som var Wallenbergs redskap. Precis som i New York står portföljen på gatsten hämtad från Dohány Utca, dvs. Tobaksgatan, som ligger i ghettot i Budapest. Portföljen är helt naturtrogen i både storlek och uttryck. Som subtilt kännetecken om vem som ställde ifrån sig portföljen, bär den ett stiliserat monogram; RW. I Malmö förenar portföljen som en fristående länk Raoul Wallenbergs park med paret Kraitz skulpturala utsmyckning av Södertull. 26. Bikaka År: 1973 Material: Brons/marmor Konstnär: Carl Fredrik Reutersvärd Ägare: Föreningssparbanken Placering: Gustav Adolfs torg 4 27. Fem fontäner och ett klot (utan titel) År: 1999 2000 Material: Brons/granit/klinker/vatten/eld Konstnär: Sivert Lindblom Placering: Gustav Adolfs torg Donator: Malmö Förskönings- och Planteringsförening i samfinansiering med Malmö stad 28
Fontänerna på Gustav Adolfs Torg tillkom i samband med att torget omdanades i slutet av 1990-talet. Under två års tid göt Skånska Klockgjuteriet i Hannas på Österlen alla de delar som skapat de fem bronsfontänerna på Gustav Adolfs Torgs östra del. Fontänerna har med sina vattenkastare i två nivåer, omväxlande mjuka och skarpa konturer samt mängdverkan, blivit en mycket påtaglig och strukturerad del av stadsrummet. Att fontänerna under vinterhalvåret byter element, från vatten till eld, ger dem ytterligare en levande och aktiv roll på torget. Karen varierar i höjd, för att kompensera torgets höjdskillnad på upp emot en meter. Verket fullbordades år 2000 med Klotet, som mäter 1,5 meter i diameter. Klotet består i lika delar av brons och röd granit. Två allegoriska figurer som representerar optimisten och pessimisten, flankerar den tronande gripen som är en helt fri tolkning av Malmös heraldiska grip. Två inskriptioner: Av den grekiska skalden Herakleitos respektive av Hjalmar Gullberg. 29
28. Öresund År: 1934 Material: Brons/vatten/granit Konstnär: Gerhard Henning Placering: Gustav Adolfs torg Donator: Malmö Förskönings och Planteringsförening Fontänskulpturen på Gustav Adolfs torgs västra del donerade Malmö Förskönings- och Planteringsförening åt Malmöborna för att celebrera Föreningens 50-års jubileum. Den skapades 1931 och utplacerades 1934. En skulpturtävling anordnades, Gerhard Henning vann tillsammans med domkyrkoarkitekt Eiler Graebe som ritade karet som omger Öresund. Det första förslaget föreställde en sittande flicka. Detta omarbetades för att passa platsens påtagliga rymd och omfång. Slutresultatet som invigdes 1934 blev en helt klassisk skulptur med vertikal resning, som följer ända upp genom vattenstrålen. Kvinnan håller händerna uppsträckta i håret, under henne sitter en knäböjande faun som saluterar henne genom en snäcka. 1999 2000 renoverades karet, samt kompletterades med fiberoptik och värmeslingor. De senare möjliggör åretruntdrift av vattnet. Vid extrem kyla vintertid täcks skulpturen av ett tjockt och dekorativt skal av is. 30
29. Lekande barn År: 1915 Material: Brons/granit/vatten Konstnär: Anders Jönsson Placering: Gustav Adolfs torg Donator: Eugen Wingård och Malmö Försköningsoch Planteringsförening Sin ringa storlek till trots, har denna bronsskulptur blivit mycket folkkär hos malmöborna. Den skapades 1913 och placerades 1915. Ursprungliga namnet var Duschen, med en väsentligt högre vattenstråle som duschade de tre barnen som står med huvuden lätt böjda in mot mitten. Många malmöbor krävde att de tre barnen skulle slippa att duscha dagarna i ända, därför sänkte man strålen och döpte om skulpturen till Lekande barn. Fram till 1934 när Öresund (28) invigdes, var Lekande barn torgets enda konstnärliga utsmyckning. Ursprungligen stod skulpturen på Gustav Adolfs torgs östra del, i den s.k. Runningen, men fick sin nuvarande plats i samband med omdaningen av torget 1997. 30. Tranorna flyga mot väster År: 1983 Material: Keramik Konstnär: Stig Carlsson Ägare: A Nordin Placering: Engelbrektsgatan 13 (in på gården) 31. Modersglädje År: 1985 Material: Brons/granit Konstnär: Karin Schultz Ägare: A Nordin Placering: Engelbrektsgatan 13 (in på gården) 31
32. Sunes stenar År: 1997 Material: Granit Konstnär: Bård Breivik Placering: Stadsbiblioteket Donator: Malmö Förskönings- och Planteringsförening De två granitpelarna köptes in och donerades av Malmö Förskönings- och Planteringsförening 1996, de placerades permanent utanför Stadsbiblioteket 1997. Ursprungligen stod de utanför Malmö Konsthall, där dåvarande konsthallschefen Sune Nordgren anordnat en utställning med Bård Breivik under sommaren och hösten 1996. Verket namngavs senare efter nämnde Sune. Den grovhuggna graniten visar tydliga spår efter de hål som borrats för att spränga loss stenen från berget. 32
33. Konstkritik År: 1915 Material: Brons/granit Konstnär: Otto Strandman Placering: Stadsbiblioteket Skulpturen var utställd på Baltiska utställningen 1914. 34. Till Erinran År: 1951 Material: Brons/granit Konstnär: Axel Wallenberg Placering: Slottsparken öster om Fersens väg, snett emot Stadsbibioteket 33
35. Anna Lisa År: 1911 Material: Brons/granit/vatten Konstnär: Anders Olsson Placering: Slottsparken, Platangången till bron mot Kungsparken Donator: Malmö Förskönings- och Planteringsförening Ursprungligen kallad La Gamine, men försvenskades till Anna-Lisa. Den skapades 1906 och placerades 1911. Skulpturen uppvisar klara jugenddrag, exempelvis utformningen av flickans hår som slingrar sig likt en växtranka, samt själva tunnbandet som bildar en ram runt hennes gestalt. Vidare symboliserar de fyra sköldpaddorna evighet och tröghet vilket kontrasterar mot ungdomen och spontaniteten, som flickan representerar. Skulpturen skall ses som en ögonblicksbild av flickan när hon leker med sitt tunnband. Sedan år 2000 står skulpturen i Slottsparken just nedanför Parkbron till Kungsparken. Det är nära skulpturens ursprungliga plats som var i bibliotekets trädgård. 36. Vildsvinet År: 1960 Material: Brons/granit Konstnär: Carl Friesendahl Placering: Stadsbiblioteket Donator: Malmö Förskönings- och Planteringsförening Verket köptes in 1959 på en minnesutställning på museet. Carl Friesendahl föddes i Norrland (1886 1948). Han var verksam både som målare och skulptör, framförallt var det djurmotiv som gällde inom måleriet. Denna kraftfulla skulptur, sin storlek till trots, ställdes först upp en bit från huvudentrén vid Malmö Stadsbibliotek. Idag är den placerad närmare entrén. En variant av detta vildsvin, finns i Västerås sedan 1952, fast i liggande utförande inne på gården i stadens stadshus. Carl Milles utförde i början av seklet ett vildsvin som halvsitter med ett uttryck som starkt påminner om Friesendahls. 37. Liggende pige År: 1961 Material: Brons/granit Konstnär: Gerhard Henning Placering: Slottsparken, Lördagsplan 34
38. Pegasus År: 1950 Material: Brons/granit Konstnär: Carl Milles Placering: Slottsparken, Linnéplatsen Donator: Malmö Förskönings- och Planteringsförening Pegasus skapades 1949, placerades och invigdes 1950. Sattes först upp på Linnéplatsen på en 4 m. hög granitpelare, 1954 höjdes den till 5,5 m., för att slutligen höjas till nuvarande 10 m. 1961. I och med detta blev Pegasus så viktlös och svävande som varit Carl Milles ursprungliga tanke. Pegasus och Människan som den egentligen heter, härrör från den klassiska mytologin. Carl Milles fick själv välja ut platsen och valde Linnéplatsen för dess rymd och närhet till vatten. Milles ville genom denna skulptur gestalta tankens fria flykt. Det är själva flykten som står i centrum inte destinationen. I den grekiska mytologin är detta en bevingad häst som ville flyga till Olympen, men som inte lät sig tyglas. Milles ville även att människan skulle ha en del i verket, och placerade den unga pojken flygande jämsides med Pegasus, vilket visar människans rätt till sin konstnärliga och andliga frihet. Pojken snuddar alltså bara vid hästen. Pegasus har blivit en symbol för Malmö, precis som flertalet av Milles monumentala verk blivit för sina platser, exempelvis Europa och Tjuren i Halmstad. Pegasus står även i Des Moines, Iowa, U.S.A., samt på Millesgården Stockholm. (9 m. pelare) 35