BILAGA: Förslag till lärokurser i judendom, islam, katolsk tro, ortodox tro, livsåskådning åk 1-6, B-lärokurs i finska och engelska i åk 6, A-lärokurs i spanska och ryska samt lärokurs i svenska som andra språk i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo RELIGION... 2 LÄROKURSEN I JUDENDOM... 3 LÄROKURSEN I ISLAM... 19 LÄROKURSEN I KATOLSK TRO... 39 LÄROKURSEN I ORTODOX TRO... 55 LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP... 71 DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET, FINSKA, B-LÄROKURS... 84 FRÄMMANDE SPRÅK... 88 FRÄMMANDE SPRÅK, B-LÄROKURS, ENGELSKA... 89 FRÄMMANDE SPRÅK, A-LÄROKURS, SPANSKA... 93 FRÄMMANDE SPRÅK, A-LÄROKURS, RYSKA... 115 MODERSMÅL OCH LITTERATUR, SVENSKA SOM ANDRA SPRÅK... 133
RELIGION Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. Undervisningen ska göra eleverna förtrogna med den religion som studeras och dess mångfald. Eleverna ska få insikt i religiösa och konfessionella traditioner i Finland och i religioner och livsåskådningar på andra håll i världen. Läroämnet ska främja förståelse för förhållandet mellan religion och kultur samt multilitteracitet i fråga om religioner och livsåskådningar. Undervisningen ska ge mångsidig kunskap om religioner och hjälpa eleverna att förstå diskussioner som gäller religion. Eleverna ska vägledas att tänka kritiskt och att studera religioner och livsåskådningar ur olika perspektiv. I undervisningen behandlas förhållandet mellan religion och kunskap samt språk, symbolik och begrepp som är kännetecknande för religioner. Religionsundervisningen ska ge eleverna beredskap att ta del av den dialog som förs både inom och mellan olika religioner och livsåskådningar. Undervisningen ska handleda eleverna att respektera livet, människovärdet och det som är heligt för en själv och andra. Undervisningen ska ge eleverna insikt i etiskt tänkande inom den religion som studeras och inom andra religioner och livsåskådningar, och uppmuntra eleverna att själva fundera över etiska frågor. Undervisningen ska stödja elevens självkännedom, självaktning och utveckla elevens livskompetens under hela den grundläggande utbildningen. Undervisningen ska hjälpa eleven att forma och bedöma sin identitet, sin livsåskådning och sin världsåskådning. Religionsundervisningen ska stödja att eleven utvecklas till en ansvarsfull medlem i sin grupp och i det demokratiska samhället och till en ansvarsfull världsmedborgare.
LÄROKURSEN I JUDENDOM Lärokursen i judendom årskurs 1-2 (länk till grunderna) I årskurserna 1 2 har religionsundervisningen som uppdrag att handleda eleverna att lära känna och uppskatta sin egen religiösa och konfessionella bakgrund och att möta mångfalden av religioner och livsåskådningar i den egna klassen, skolan och närmiljön med respekt. För detta ska undervisningen ge grundläggande kunskaper, färdigheter och tankeverktyg. Eleverna ska uppmuntras att identifiera och uttrycka sina känslor och åsikter och öva sig att identifiera andras känslor och respektera andras åsikter. Eleverna ska uppmuntras att undra, fråga och att delta i diskussioner. Eleverna ska vägledas att handla ansvarsfullt och rättvist. som anknyter till målen för judendomen i åk 1-2 (länk till grunderna) I1 Förhållandet till den egna religionen I2 Religionernas värld I3 Ett gott liv Mål för lärmiljöer och arbetssätt i judendomen i årskurs 1-2 (länk till grunderna) Handledning, differentiering och stöd i judendomen i årskurs 1-2 (länk till grunderna) Bedömning av elevens lärande i judendomen i årskurs 1-2 (länk till grunderna) Centrala föremål för och responsen med tanke på lärprocessen i religion är följande - framsteg i att känna igen och namnge fenomen som rör livsåskådning i sin närmiljö - framsteg i förmågan att arbeta i grupp - framsteg i förmågan att uttrycka tankar och lyssna på andra.
Judendomen årskurs 1 (sida1/1) M1 väcka elevens intresse för religionsundervisningen och handleda eleven att förstå sin egen familjs religiösa och konfessionella bakgrund M2 vägleda eleven att få insikt i centrala begrepp, berättelser och symboler i religionen i fråga M3 handleda eleven att utforska det religiösa året, religiösa högtider och seder M4 sporra eleven att lära känna seder och högtider i religioner och livsåskådningar som förekommer i klassen, skolan och närmiljön M5 uppmuntra eleven att identifiera och uttrycka sina tankar och känslor M6 vägleda eleven att handla rättvist, leva sig in i andras situation och att respektera andras tankar och övertygelser samt mänskliga rättigheter M7 handleda eleven att tänka etiskt och att inse vad det innebär att ta ansvar för sig själv, sin grupp, miljön och naturen Eleven bekantar sig med historier, religioner och livsåskådningar i sin egen närmiljö med utgång från den egna familjen. Skapelseberättelsen Livets högtider och den judiska kalendern, särskilt traditioner och berättelser som hör samman med högtiderna Existensen av en enda Gud, Toran, Tanach och andra betydelsefulla religiösa skrifter Tron på det osynliga. Den judiska församlingen, olika former av judendom och synagogan som centrum för det judiska livet. Eleven bekantar sig med de stora världsreligionerna, t.ex. i samband med dess högtider Eleven bekantar sig med seder som hör samman med irreligiositet. I undervisningen behandlas betydelsen av respekt för livet och för människovärdet samt barnens rättigheter Eleverna uppmuntras att identifiera och uttrycka sina känslor och leva sig in i andras situation och acceptera olikheter. Eleverna uppmärksammas på att det finns olika slag av familjer och eleven bekantar sig med den egna familjens seder och bruk samt med grunderna för ett gott liv enligt judendomen. Eleverna reflekterar över egna handlingar och konsekvenserna av dem samt ansvaret för andra människor, miljön och naturen kunskaper K2, K4, Eleven känner igen och kan namnge fenomen som rör livsåskådning i sin närmiljö K1 K2, K7 Eleven känner igen och kan namnge fenomen som rör livsåskådning i sin närmiljö K2, K3, K7 Eleven kan namnge någon världsreligion K2, K6, K7 Eleven kan arbeta i grupp, acceptera olikheter och lyssna på andra. K2, K6, K7 K3, K7 Eleven förstår konsekvenserna av sina handlingar. M8 ge eleven möjligheter att öva sig att framföra och motivera sina åsikter samt att lyssna på och förstå olika åsikter K1, K5, K6, K7
Judendomen åk 2 (Sida 1/1) Kunskapskrav för goda kunskaper M1 väcka elevens intresse för religionsundervisningen och handleda eleven att förstå sin egen familjs religiösa och konfessionella bakgrund M2 vägleda eleven att få insikt i centrala begrepp, berättelser och symboler i religionen i fråga M3 handleda eleven att utforska det religiösa året, religiösa högtider och seder M4 sporra eleven att lära känna seder och högtider i religioner och livsåskådningar som förekommer i klassen, skolan och närmiljön M5 uppmuntra eleven att identifiera och uttrycka sina tankar och känslor M6 vägleda eleven att handla rättvist, leva sig in i andras situation och att respektera andras tankar och övertygelser samt mänskliga rättigheter M7 handleda eleven att tänka etiskt och att inse vad det innebär att ta ansvar för sig själv, sin grupp, miljön och naturen M8 ge eleven möjligheter att öva sig att framföra och motivera sina åsikter samt att lyssna på och förstå olika åsikter Eleven bekantar sig med centrala begrepp och symboler inom judendomen. Tex tron på en enda gud Gud, Messias och det osynliga Den judiska församlingen Högtider, den judiska kalendern, traditioner förknippade med livscykeln, med betoning på pesach, och de traditioner och berättelser som är förknippade med dessa högtider Toran, Tanach och andra betydelsefulla religiösa skrifter. Synagogan som centrum för det judiska livet Livets högtider inom judendomen, med betoning på vigsel och begravning Eleven bekantar sig med de stora världsreligionerna och, deras centrala högtider och seder t.ex. i samband med dess högtider, Olika former av judendom Eleven bekantar med irreligiositet. Religionsfrihet I undervisningen behandlas betydelsen av respekt för livet och för människovärdet samt FN:s konvention barnens rättigheter Reflektion över livsfrågor, liv och död Eleverna uppmuntras att identifiera och uttrycka sina känslor och leva sig in i andras situation och acceptera olikheter Eleverna reflekterar över egna handlingar och konsekvenserna av dem samt ansvaret för andra människor, miljön och naturen, t.ex. gyllene regeln K2, K4, Eleven kan ge exempel på begrepp, högtider och symboler inom judendomen K1 Eleven känner till de religiösa skrifterna Eleven kan redogöra för de centrala berättelserna enligt judisk tradition. K2, K7 Kunna namnge några religioner i Finland K2, K3, K7 K2, K6, K7 K2, K6, K7 K3, K7 Eleven kan arbeta i grupp, uttrycka sina tankar, acceptera olikheter och lyssna på andra. Eleven förstår konsekvenserna av sina handlingar.
Lärokursen i judendom åk 3-6 I årskurserna 3 6 ska undervisningen i religion bredda och fördjupa elevens baskunskaper i hens egen religion. Eleven får insikt i religionens heliga skrifter och berättelser samt centrala lära, etiska principer, ritualer och seder. Eleverna uppmuntras att undra och fråga. I undervisningen granskas de religiösa rötterna i Finland och Europa samt det religiösa livet och livsåskådningarna i dagens Finland och Europa. Eleverna ska utveckla sin mediekunskap och handledas att bedöma och använda olika källor för att söka information och utnyttja den i olika situationer. Undervisningen behandlar barnets rättigheter och individens ansvar för sina handlingar. Eleverna får träna sina emotionella och sociala färdigheter och lär sig att formulera egna åsikter och motivera dem. Eleverna uppmuntras att utveckla vänskap, att bidra till en positiv gemenskap i klassen och skolan och att motarbeta diskriminering. som anknyter till målen för judendomen i åk 3-6 (länk till grunderna) I1 Förhållandet till den egna religionen I2 Religionernas värld I3 Ett gott liv Mål för lärmiljöer och arbetssätt i judendomen i årskurs 3-6 (länk till grunderna) Handledning, differentiering och stöd i judendomen i årskurs 3-6 (länk till grunderna) Bedömning av elevens lärande i judendomen i årskurs 3-6 (länk till grunderna)
Judendomen åk 3 M1 handleda eleven att fördjupa sig i religionens heliga skrifter och berättelser samt den centrala läran M2 handleda eleven att bekanta sig med ritualer och seder samt heliga platser och byggnader inom religionen i fråga M3 hjälpa eleven att känna igen karaktäristiska drag och symbolik i religiöst språk M4 vägleda eleven att söka information om religionen i olika källor samt bedöma och använda informationen M7 uppmuntra eleven att respektera det som är heligt för en själv och för andra samt att agera lämpligt i olika religiösa sammanhang och situationer M8 handleda eleven i att utforska etiska normer i religionen i fråga och etiska principer som förenar olika religioner M9 vägleda eleven att förstå värdena i de mänskliga rättigheterna och i synnerhet i FN:s konvention om barnets rättigheter ur individuellt och kollektivt perspektiv M10 vägleda eleven att bedöma sina val och reflektera kring de värden som påverkar dem ur ett etiskt perspektiv och med tanke på en hållbar framtid M11 ge eleven möjligheter att diskutera etiska frågor, uttrycka sina tankar och känslor på ett konstruktivt sätt samt öva sig att motivera sina synpunkter M12 hjälpa och stödja eleven att utveckla och stärka en positiv syn på världen, en positiv självkänsla och tro på livet Torah och Tanach, profeter, patriarkerna och Israels folk och historia Det judiska året Heliga judiska platser Symboler och religiösa regler. Aktuella exempel på religiösa inslag i medier och inom populärkulturen Judendomens mångfald och judendomen i Finland. Religiösa samfund i Finland Centrala etiska normer inom judendomen. Studerar inledningen av religiösa bud, mitzvor, i förbud och påbud Centrala livsfrågor och judendomens inflytande på hur man beter sig i vardagen, empati och etiska frågor som uppstår i elevernas liv. Elevens livskompetens, självkännedom, emotionella färdigheter utvecklas Ge verktyg för att diskutera och motivera sin egen syn på a) etik och b) andra religioner K1 K1, K2 K2, K3, K4 K4, K5, K6 K2, K5, K6 K7 K2 K1, K3, K6, K1, K4, K6, K7 K1 hantera information om religion lära sig i religionsundervisningen Religiös multilitteracitet Kunskap om etik kunskaper Eleven känner till patriarkerna och kan nämna centrala personer i Israels folks historia Eleven kan ge exempel på årets högtider och förstår varför de firas. Eleven övar sig att söka information i flera källor Eleven vet hur man ska agera och strävar efter att agera på ett lämpligt och respektfullt sätt i olika religiösa situationer och på religiösa platser. Eleven kan redogöra för de 10 budorden. Eleven deltar i gemensamma diskussioner, kan lyssna på andra och uttrycka sig. Används inte som grund för. Eleverna handleds att som en del av själv reflektera över sina upplevelser.
Judendomen årskurs 4 (Sida 1/2) kunskaper / vitsordet 8 M1 handleda eleven att fördjupa sig i religionens heliga skrifter och berättelser samt den centrala läran M2 handleda eleven att bekanta sig med ritualer och seder samt heliga platser och byggnader inom religionen i fråga M3 hjälpa eleven att känna igen karaktäristiska drag och symbolik i religiöst språk M4 vägleda eleven att söka information om religionen i olika källor samt bedöma och använda informationen Judendomens centrala begrepp och lära Religiösa regler och berättelser enligt judisk tradition Torah, Tanach, den nedtecknade judiska traditionen och grunden för judendomen. Gudtjänsten i synagogan Synagogan som religiös byggnad, arkitektur och den symbolik som hör samman med den Judiska ritualer som hör ihop med livet samt olika seder och bruk Judiska symboler K2, K3, K4 Aktuella exempel på religiösa inslag i medier och inom populärkulturen K1 hantera information om religion K1, K2 hantera information om religion K4, K5, K6 analysera religiöst språk och symboler lära sig i religionsundervining en Eleven kan nämna centrala begrepp inom judendomen. Eleven kan i korthet förklara Torah och Tanak. Eleven kan ge exempel på högtider under året och förstå varför de firas. Eleven kan med hjälp av exempel redogöra för viktiga ritualer, seder och heliga platser inom religionen ifråga och beskriva deras innebörd. Eleven kan ge exempel på religiöst språk och religiös symbolik. Eleven kan söka information i flera källor.
Judendomen årskurs 4 (Sida 2/2) M5 handleda eleven att utforska Finlands och Europas religiösa och konfessionella rötter och situationer i dag M6 handleda eleven att få insikt i judendomen, kristendomen och islam och deras inflytande och historia i Europa M7 uppmuntra eleven att respektera det som är heligt för en själv och för andra samt att agera lämpligt i olika religiösa sammanhang och situationer Religioners och livsåskådningars situation i Finland idag och bakgrunden till den samt religionsfrihet Berättelser, personer, heliga platser som förenar judendomen, kristendomen och islam. K1, K2 Kunskap om religion och kultur K2 K2, K5, K6 Religiös multilitteracitet kunskaper / vitsordet 8 Eleven kan i huvuddrag beskriva religioner i Finland. Eleven kan beskriva huvuddragen i judendomen, kristendomen och islam och deras inbördes relationer. Eleven vet hur man ska agera och strävar efter att agera på ett lämpligt och respektfullt sätt i olika religiösa situationer och på religiösa platser. M8 handleda eleven i att utforska etiska normer i religionen i fråga och etiska principer som förenar olika religioner M9 vägleda eleven att förstå värdena i de mänskliga rättigheterna och i synnerhet i FN:s konvention om barnets rättigheter ur individuellt och kollektivt perspektiv M10 vägleda eleven att bedöma sina val och reflektera kring de värden som påverkar dem ur ett etiskt perspektiv och med tanke på en hållbar framtid M11 ge eleven möjligheter att diskutera etiska frågor, uttrycka sina tankar och känslor på ett konstruktivt sätt samt öva sig att motivera sina synpunkter M12 hjälpa och stödja eleven att utveckla och stärka en positiv syn på världen, en positiv självkänsla och tro på livet Centrala etiska principer och livets värde inom judendomen Man reflekterar över människan och naturen och globalt ansvar. Viktigt innehåll är rätten till liv och FN:s konvention om barnets rättigheter Judendomens inflytande på hur man beter sig i vardagen, empati och etiska frågor som uppstår i elevernas liv. Elevens livskompetens, självkännedom, emotionella färdigheter utvecklas Ge verktyg för att diskutera och motivera sin egen syn på etik samt att diskutera religioner K7 K2 K1, K3, K6, K1, K4, K6, K7 K1 Kunskap om etik reflektera över etiska frågor Tankeförmåga, kommunikativa färdigheter Eleven känner igen och kan nämna etiska normer i den religion som studeras. Eleven deltar i gemensamma diskussioner, kan lyssna på andra och uttrycka sig. Används inte som grund för. Eleverna handleds att som en del av själv reflektera över sina upplevelser.
Judendomen årskurs 5 (Sida 1/2) kunskaper / vitsordet 8 M1 handleda eleven att fördjupa sig i religionens heliga skrifter och berättelser samt den centrala läran M2 handleda eleven att bekanta sig med ritualer och seder samt heliga platser och byggnader inom religionen i fråga M3 hjälpa eleven att känna igen karaktäristiska drag och symbolik i religiöst språk M4 vägleda eleven att söka information om religionen i olika källor samt bedöma och använda informationen I undervisningen studeras Torah, Tanach, den nedtecknade judiska traditionen och grunden för judendomen. Tex reflektioner över förhållandet mellan tro och handlingar och Torahs särställning Religiösa regler och berättelser enligt judisk tradition Fördjupar sig i den judiska traditionens inflytande på europeisk kultur och vetenskap. Exempel på religiösa inslag och spår i samhället, lagstiftningen, medier och populärkulturen K1 K1, K2 K2, K3, K4 K4, K5, K6 hantera information om religion, religiös multilitteracitet analysera religiöst språk och symboler lära sig i religionsundervisninge n Eleven kan ge exempel på religiöst språk och religiös symbolik. Eleven kan söka information i flera källor. Eleven övar sig att bedöma tillförlitligheten och objektiviteten i den information som hittas. Judendomens mångfald och judendomen i Finland M5 handleda eleven att utforska Finlands och Europas religiösa och konfessionella rötter och situationen i dag Judendomen, kristendomen och islam. Gemensamma personer, händelser, heliga platser och skrifter samt deras inflytande på europeisk kultur studeras. Man bekantar sig i synnerhet med judendomens historia i Eurpa Betydelsen av en religiös dialog. Besök till helig byggnad. K1, K2 Kunskap om religion och kultur Eleven känner till hur religionerna har påverkat samhällenas utveckling, kultur och medier och kan ge exempel. Eleven kan i huvuddrag beskriva Finlands religiösa rötter.
Judendomen årskurs 5 (Sida 2/2) kunskaper / vitsordet 8 M7 uppmuntra eleven att respektera det som är heligt för en själv och för andra samt att agera lämpligt i olika religiösa sammanhang och situationer Betydelsen av en religiös dialog och religionsfrihet K2, K5, K6 Religiös multilitteracitet Eleven vet hur man ska agera och strävar efter att agera på ett lämpligt och respektfullt sätt i olika religiösa situationer och på religiösa platser. M9 vägleda eleven att förstå värdena i de mänskliga rättigheterna och i synnerhet i FN:s konvention om barnets rättigheter ur individuellt och kollektivt perspektiv Människorättsetik, FN:s konvention om barnets rättigheter samt människovärde, att respektera livet och att värna om naturen K7 Kunskap om människorättsetik Eleven kan det centrala innehållet i FN:s konvention om barnets rättigheter och kan ge exempel på mänskliga rättigheter. M10 vägleda eleven att bedöma sina val och reflektera kring de värden som påverkar dem ur ett etiskt perspektiv och med tanke på en hållbar framtid M11 ge eleven möjligheter att diskutera etiska frågor, uttrycka sina tankar och känslor på ett konstruktivt sätt samt öva sig att motivera sina synpunkter Elevens livskompetens, självkännedom, emotionella färdigheter utvecklas Ge verktyg för att diskutera och motivera sin egen syn på etik samt att diskutera religioner Man undersöker det religiösa språkets särdrag, judisk terminologi och dess förenande effekt i den judiska världen K2 K1, K3, K6, reflektera över etiska frågor Tankeförmåga, kommunikativa färdigheter Eleven kan ge exempel på hur man skapar en hållbar framtid. Eleven kan tillämpa de etiska principerna i religionen i fråga i sina exempel. Eleven deltar i gemensamma diskussioner, kan lyssna på andra och uttrycka sig. M12 hjälpa och stödja eleven att utveckla och stärka en positiv syn på världen, en positiv självkänsla och tro på livet K1, K4, K6, K7 Används inte som grund för. Eleverna handleds att som en del av själv reflektera över sina upplevelser.
Judendomen årskurs 6 (Sida 1/2) kunskaper / vitsordet 8 M1 handleda eleven att fördjupa sig i religionens heliga skrifter och berättelser samt den centrala läran M2 handleda eleven att bekanta sig med ritualer och seder samt heliga platser och byggnader inom religionen i fråga M3 hjälpa eleven att känna igen karaktäristiska drag och symbolik i religiöst språk M4 vägleda eleven att söka information om religionen i olika källor samt bedöma och använda informationen Sambandet mellan centrala judiska berättelser dess inflytande på konst, vetenskap och kultur Bekantar sig med begreppet helighet samt heliga platser Aktuella exempel på religiösa inslag i medier och inom populärkulturen I undervisningen studeras Torah, Tanach, den nedtecknade judiska traditionen och grunden för judendomen. Religiösa regler och berättelser enligt judisk tradition och reflekterar över förhållandet mellan tro och handlingar och Torahs särställning. Symboler och den judiska kalenderns högtider -judendomens mångfald och judendomen i Finland. K1, hantera information om religion, religiös multilitteracitet K1, K2 hantera information om religion, religiös multilitteracitet K2, K3, K4 analysera religiöst språk och symboler K4, K5, K6 lära sig i religionsundervisningen Eleven kan nämna källor och texter inom religionen i fråga samt beskriva det centrala innehållet i dem. Eleven kan med hjälp av exempel redogöra för viktiga ritualer, seder och heliga platser inom religionen i fråga och beskriva deras innebörd. Eleven kan ge exempel på religiöst språk och religiös symbolik. Eleven kan söka information i flera källor. Eleven övar sig att bedöma tillförlitligheten och objektiviteten i den information hen hittar. M5 handleda eleven att utforska Finlands och Europas religiösa och konfessionella rötter och situationen i dag är judendomen, kristendomen och islam. Gemensamma personer, händelser, heliga platser och skrifter samt deras inflytande på europeisk kultur studeras. K1, K2 Kunskap om religion och kultur Eleven känner till hur religionerna har påverkat samhällenas utveckling, kultur och medier och kan ge exempel. Eleven kan i huvuddrag beskriva Finlands och Europas religiösa rötter.
Judendomen årskurs 6 (Sida 2/2) kunskaper / vitsordet 8 M6 handleda eleven att få insikt i judendomen, kristendomen och islam och deras inflytande och historia i Europa M7 uppmuntra eleven att respektera det som är heligt för en själv och för andra samt att agera lämpligt i olika religiösa sammanhang och situationer M8 handleda eleven i att utforska etiska normer i religionen i fråga och etiska principer som förenar olika religioner M9 vägleda eleven att förstå värdena i de mänskliga rättigheterna och i synnerhet i FN:s konvention om barnets rättigheter ur individuellt och kollektivt perspektiv Bekantar sig i synnerhet med judendomens historia i Europa och med religiösa samfund i skolans närhet och betydelsen av en religiös dialog. I undervisningen studeras religionerna i medier och inom populärkulturen och religionernas betydelse för världsfreden. Etiska principer som förenar religionerna (t.ex. den gyllene regeln) Människorättsetik, FN:s konvention om barnets rättigheter samt människovärde, att respektera livet, globalt ansvar och att värna om naturen K2 K2, K5, K6 Kunskap om religion och kultur Religiös multilitteracitet Eleven kan beskriva huvuddragen i judendomen, kristendomen och islam och deras inbördes relationer. Eleven vet hur man ska agera och strävar efter att agera på ett lämpligt och respektfullt sätt i olika religiösa situationer och på religiösa platser. K7 Kunskap om etik Eleven känner igen och kan nämna etiska normer i den religion som studeras samt etiska principer som förenar religioner och livsåskådningar. K2 Kunskap om människorättset ik Eleven kan det centrala innehållet i FN:s konvention om barnets rättigheter och kan ge exempel på mänskliga rättigheter. M10 vägleda eleven att bedöma sina val och reflektera kring de värden som påverkar dem ur ett etiskt perspektiv och med tanke på en hållbar framtid M11 ge eleven möjligheter att diskutera etiska frågor, uttrycka sina tankar och känslor på ett konstruktivt sätt samt öva sig att motivera sina synpunkter Elevens livskompetens, självkännedom, emotionella färdigheter utvecklas Ge verktyg för att diskutera och motivera sin egen syn på etik samt att diskutera religioner K1, K3, K6 K1, K4, K6, K7 reflektera över etiska frågor Tankeförmåga, kommunikativa färdigheter Eleven kan ge exempel på hur man skapar en hållbar framtid. Eleven kan tillämpa de etiska principerna i religionen i fråga i sina exempel. Eleven deltar i gemensamma diskussioner, kan lyssna på andra och uttrycka sig. M12 hjälpa och stödja eleven att utveckla och stärka en positiv syn på världen, en positiv självkänsla och tro på livet K1 Används inte som grund för. Eleverna handleds att som en del av själv reflektera över sina upplevelser.
Lärokurs i judendom årskurs 7-9 I årskurserna 7-9 ska man i undervisningen i religion utforska den religion som studeras som ett kulturellt och samhälleligt fenomen. Kunskapen om den aktuella religionens rötter, ursprung, lära och normer samt inflytande i världen fördjupas och berikas. I undervisningen utforskas både de stora religiösa traditionerna i världen och irreligiositet. Religionernas samhälleliga och politiska inflytande och religionsfrihet behandlas. Eleverna lär sig känna igen och analysera religiösa teman i vetenskap, medier, konst och populärkultur. I undervisningen behandlas de centrala etiska begreppen och de etiska principerna inom den religion som studeras. I undervisningen granskas FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna samt etiska synsätt i olika religioner och livsåskådningar. Mänskliga livsfrågor och aktuella etiska problem tas upp. Religionsundervisningen ska erbjuda eleverna resurser för deras fortsatta utveckling. som anknyter till målen för judendomen i åk 7-9 (länk till grunderna) I1 Förhållandet till den egna religionen I2 Religionernas värld I3 Ett gott liv Mål för lärmiljöer och arbetssätt i judendomen i årskurs 7-9 (länk till grunderna) Handledning, differentiering och stöd i judendomen i årskurs 7-9 (länk till grunderna) Bedömning av elevens lärande i judendomen i årskurs 7-9 (länk till grunderna)
Judendom årskurs 7 (Sida 1/1) M1 vägleda eleven att inse sambandet mellan religion och kultur och att uppfatta den religiösa mångfalden M2 handleda eleven att fördjupa sina kunskaper om den religion som studeras och dess inflytande M3 handleda eleven att undersöka religioner och livsåskådningar på olika håll i världen samt irreligiositet M4 handleda eleven att känna igen seder och symboler i olika religioner och livsåskådningar samt ge akt på religiösa teman i medier, världspolitiken, inom konst och populärkultur Begreppet religion utreds och religiositet granskas ur ett vetenskapligt perspektiv med beaktande av religiösa dimensioner Man studerar de stora världsreligionernas uppkomst och utbredning, grundpelare och kulturella inflytande på olika håll i världen med betoning på nutid. Även irreligiositet som en medveten livsåskådning. är skillnaden mellan tro och vetande och mellan religiöst och vetenskapligt språk Religionernas synlighet inom kultur, media, politik, populärkultur, konst och umgängeskultur. K1 K2 K2, K3, K6 K2, K4, K6 Kunskap om religionernas betydelse i kulturen och samhället hantera religiös information Kunskap om världsreligioner na och olika livsåskådningar Religiös och kulturell läskunnighet kunskaper / vitsordet 8 Eleven känner igen och kan nämna religiösa inslag i den omgivande kulturen. Eleven kan beskriva hur den aktuella religionen har uppkommit och vilket inflytande den haft. Eleven känner till religionens grundpelare och kan nämna de viktigaste källorna. Eleven har grundläggande kunskaper om världens stora religioner och om irreligiositet. Eleven kan nämna olika seder och symboler i religiösa traditioner. M5 vägleda eleven att iaktta och bedöma olika sätt att argumentera samt skillnader mellan religiöst och vetenskapligt språk M8 uppmuntra eleven att fundera över mänskliga livsfrågor och aktuella etiska frågor och egna värderingar i förhållande till dem M10 sporra eleven att möta olika människor i dag och i framtiden under fortsatta studier, i arbetslivet och på fritiden K1, K2, K4, K5, K7 Tankeförmåga, kommunikativa färdigheter Eleven känner igen och kan ge exempel på olika sätt att argumentera samt några skillnader mellan religiöst och vetenskapligt språk. De stora livsfrågorna K7 Etiskt tänkande Eleven reflekterar över mänskliga livsfrågor K6 Används inte som grund för. Eleven handleds att som en del av själv reflektera över sina upplevelser.
Judendom årskurs 8 (Sida 1/1) kunskaper / vitsordet 8 M1 vägleda eleven att inse sambandet mellan religion och kultur och att uppfatta den religiösa mångfalden M2 handleda eleven att fördjupa sina kunskaper om den religion som studeras och dess inflytande M3 handleda eleven att undersöka religioner och livsåskådningar på olika håll i världen samt irreligiositet M4 handleda eleven att känna igen seder och symboler i olika religioner och livsåskådningar samt ge akt på religiösa teman i medier, världspolitiken, inom konst och populärkultur M5 vägleda eleven att iaktta och bedöma olika sätt att argumentera samt skillnader mellan religiöst och vetenskapligt språk Judendomens inverkan på politik, kultur, konst, seder och bruk i historia och nutid Judendomens uppkomst, utbredning och uppdelning i inriktningar. Man bekantar sig med de viktigaste judiska riktningarna: ortodox, konservativ och liberal riktning, deras undergrupper och i synnerhet modern ortodox judendom. De olika inriktningarnas utbredning och centrala lära samt riktningarnas betydelse under olika tider och på olika platser. Religionsfrihet K1 K2 K2, K3, K6 K2, K4, K6 Kunskap om religionernas betydelse i kulturen och samhället hantera religiös information Kunskap om världsreligioner na och olika livsåskådningar Religiös och kulturell läskunnighet Eleven känner igen och kan nämna religiösa inslag i den omgivande kulturen. Eleven kan beskriva hur den aktuella religionen har uppkommit och vilket inflytande den haft. Eleven känner till religionens grundpelare och kan nämna de viktigaste källorna. Eleven har grundläggande kunskaper om världens stora religioner och om irreligiositet. Eleven kan beskriva mångfalden i religionerna och livsåskådningarna. Eleven kan nämna olika seder och symboler i religiösa traditioner. Eleven kan ge exempel på religiösa teman i medier, inom konst och populärkultur. K1, K2, K4, K5, K7 Tankeförmåga, kommunikativa färdigheter Eleven känner igen och kan ge exempel på olika sätt att argumentera samt några skillnader mellan religiöst och vetenskapligt språk. M7 hjälpa eleven att reflektera kring religioners och livsåskådningars globala betydelse som grund och rättesnöre för människors val Dialogen mellan olika religioner och världsåskådningar och dess betydelse för världsförbättring K5, K6 Kunskap om religioners och livsåskådningars globala betydelse Eleven kan beskriva och bedöma religioners och livsåskådningars globala betydelse som grund och rättesnöre för människors val. M10 sporra eleven att möta olika människor i dag och i framtiden under fortsatta studier, i arbetslivet och på fritiden K6 Används inte som grund för. Eleven handleds att som en del av själv reflektera över sina upplevelser.
Judendom årskurs 9 (Sida 1/2) kunskaper / vitsordet 8 M1 vägleda eleven att inse sambandet mellan religion och kultur och att uppfatta den religiösa mångfalden M2 handleda eleven att fördjupa sina kunskaper om den religion som studeras och dess inflytande Man studerar judendomen i Finland och globalt, med betoning på nutid Uppkomsten av den judiska bibeln, dess uppbyggnad och tolkningar samt dess centrala innehåll och kulturella inflytande. Fornfinländarnas tro samt nya religiösa rörelser och irreligiositet som livsåskådning K1, Kunskap om religionernas betydelse i kulturen och samhället K2 hantera religiös information Eleven känner igen och kan nämna religiösa inslag i den omgivande kulturen. Eleven kan beskriva hur den aktuella religionen har uppkommit och vilket inflytande den haft. Eleven känner till religionens grundpelare och kan nämna de viktigaste källorna. M3 handleda eleven att undersöka religioner och livsåskådningar på olika håll i världen samt irreligiositet K2, K3, K6 Kunskap om världsreligioner na och olika livsåskådningar Eleven har grundläggande kunskaper om världens stora religioner och om irreligiositet. Eleven kan beskriva mångfalden i religionerna och livsåskådningarna. M4 handleda eleven att känna igen seder och symboler i olika religioner och livsåskådningar samt ge akt på religiösa teman i medier, världspolitiken, inom konst och populärkultur Religionskritik samt hur religionerna syns i medierna, i politiken, inom olika kulturområden, i populärkulturen, i konst och i seder och bruk K2, K4, K6 Religiös och kulturell läskunnighet Eleven kan nämna olika seder och symboler i religiösa traditioner. Eleven kan ge exempel på religiösa teman i medier, inom konst och populärkultur. M5 vägleda eleven att iaktta och bedöma olika sätt att argumentera samt skillnader mellan religiöst och vetenskapligt språk K1, K2, K4, K5, K7 Tankeförmåga, kommunikativa färdigheter Eleven känner igen och kan ge exempel på olika sätt att argumentera samt några skillnader mellan religiöst och vetenskapligt språk.
Judendom årskurs 9 (Sida 2/2) kunskaper / vitsordet 8 M6 handleda eleven att utforska centrala etiska begrepp, de mänskliga rättigheterna och de etiska principerna i den religion som studeras samt i andra religioner och livsåskådningar M7 hjälpa eleven att reflektera kring religioners och livsåskådningars globala betydelse som grund och rättesnöre för människors val Etiska grundbegrepp och förståelsen av dem, gärna i koppling till elevens liv och diskussion om etikett på internet. Etiska normer inom judendomen och etiska betoningar inom judendomens riktningar Etiska normer och tänkande i andra religioner och hos Asiens ursprungsbefolkning. Man fördjupar sig i etiken i de tio budorden och andra mitzvor, dvs. religiösa påbud. Skillnaden mellan Torah (de fem Moseböckerna) och judendomens övriga heliga skrifter (Tanach = den judiska bibeln, Talmud, Mishnei Torah och Shulchan Aruch) och etikens förhållande till dessa. K2, K7 Kunskap om etik och människorättsetik K5, K6 Kunskap om religioners och livsåskådningars globala betydelse Eleven känner till och kan nämna centrala etiska begrepp. Eleven kan nämna de viktigaste konventionerna om mänskliga rättigheter och redogöra för det centrala innehållet i dem. Eleven känner till etiska principer i den religion som studeras och i andra religioner och livsåskådningar. Eleven kan beskriva och bedöma religioners och livsåskådningars globala betydelse som grund och rättesnöre för människors val. M8 uppmuntra eleven att fundera över mänskliga livsfrågor och aktuella etiska frågor och egna värderingar i förhållande till dem M9 inspirera eleven att granska etiska aspekter i sina val och hur de påverkar välbefinnandet och uppmuntra eleven till en hållbar livsstil M10 sporra eleven att möta olika människor i dag och i framtiden under fortsatta studier, i arbetslivet och på fritiden FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och den människorättsetik och religionsdialog som den medför. Livsfrågor och frågor i anslutning till det finländska samhället, globalt ansvar, miljö och djur ur ett etiskt perspektiv Reflektion över etiska aspekter i egna val och hur de påverkar det egna och andras välbefinnande K7 Etiskt tänkande Eleven reflekterar över mänskliga livsfrågor och kan redogöra för aktuella etiska frågor. K1, K2 Etiskt tänkande Eleven reflekterar över de etiska aspekterna i sina val och kan berätta hur de påverkar det egna och andras välbefinnande och en hållbar framtid. K6 Används inte som grund för. Eleven handleds att som en del av själv reflektera över sina upplevelser.
LÄROKURSEN I ISLAM Lärokursen i islam årskurs 1-2 (länk till grunderna) I årskurserna 1 2 har religionsundervisningen som uppdrag att handleda eleverna att lära känna och uppskatta sin egen religiösa och konfessionella bakgrund och att möta mångfalden av religioner och livsåskådningar i den egna klassen, skolan och närmiljön med respekt. För detta ska undervisningen ge grundläggande kunskaper, färdigheter och tankeverktyg. Eleverna ska uppmuntras att identifiera och uttrycka sina känslor och åsikter och öva sig att identifiera andras känslor och respektera andras åsikter. Eleverna ska uppmuntras att undra, fråga och att delta i diskussioner. Eleverna ska vägledas att handla ansvarsfullt och rättvist. som anknyter till målen för islam i åk 1-2 (länk till grunderna) I1 Förhållandet till den egna religionen I2 Religionernas värld I3 Ett gott liv Mål för lärmiljöer och arbetssätt i islam i årskurs 1-2 (länk till grunderna) Handledning, differentiering och stöd i islam i årskurs 1-2 (länk till grunderna) Bedömning av elevens lärande i islam i årskurs 1-2 (länk till grunderna) Centrala föremål för och responsen med tanke på lärprocessen i religion är följande - framsteg i att känna igen och namnge fenomen som rör livsåskådning i sin närmiljö - framsteg i förmågan att arbeta i grupp - framsteg i förmågan att uttrycka tankar och lyssna på andra.
Islam årskurs 1 M1 väcka elevens intresse för religionsundervisningen och handleda eleven att förstå sin egen familjs religiösa och konfessionella bakgrund. M2 vägleda eleven att få insikt i centrala begrepp, berättelser och symboler i religionen i fråga M3 handleda eleven att utforska det religiösa året, religiösa högtider och seder M4 sporra eleven att lära känna seder och högtider i religioner och livsåskådningar som förekommer i klassen, skolan och närmiljön M5 uppmuntra eleven att identifiera och uttrycka sina tankar och känslor M6 vägleda eleven att handla rättvist, leva sig in i andras situation och att respektera andras tankar och övertygelser samt mänskliga rättigheter M7 handleda eleven att tänka etiskt och att inse vad det innebär att ta ansvar för sig själv, sin grupp, miljön och naturen M8 ge eleven möjligheter att öva sig att framföra och motivera sina åsikter samt att lyssna på och förstå olika åsikter Eleven bekantar sig med islam och eventuellt andra historier, religioner och livsåskådningar utgående från den egna familjen och släkten. Grunderna i den islamiska läran: existensen av en enda Gud, profeterna, de heliga skrifterna, tron på det osynliga och islams fem grundpelare. Eleven studerar högtider i den islamiska kalendern och traditioner förknippade med människans livscykel. Till exempel offerhögtiden efter pilgrimsfärdens avslutning (Eid-al-adha/stora festen) och fastans avslutning (Eid-al-fitr/lilla festen). Eleven bekantar sig med Koranen och den nedtecknade islamiska traditionen och det islamiska samfundet. Till exempel genom korta suror såsom al-fatiha och al-ikhlas och berättelser om profeten Muhammeds liv. Eleverna bekantar sig med religioner som förekommer i Finland och med de heliga byggnader och festtraditioner som är kopplade till dem samt med seder som hör samman med irreligiositet. Reflektion över livsfrågor och det muslimska perspektivet på dessa. Dessutom behandlas grunderna för ett gott liv inom islam. Eleven uppmuntras att sätta sig in i andras situation och acceptera olikheter samt att reflektera över egna handlingar och konsekvenserna av dem. Betydelsen av respekt för livet, människovärdet och FN:s konvention om barnets rättigheter. Eleven granskar den egna familjens seder och bruk och bekantar sig med rättigheter och skyldigheter i familjen enligt islam. T.ex. att högakta äldre, hjälpa fattiga och svaga, visa gästfrihet, undvika att visa vrede och upprördhet. kunskaper/ vitsordet 8 K2, K4, Eleven känner igen och kan namnge fenomen som rör livsåskådning i sin närmiljö K1 K2, K7 K2, K3, K7 K2, K6, K7 K2, K6, K7 K3, K7 K1, K5, K6, K7 Eleven känner igen och kan namnge fenomen som rör livsåskådning i sin närmiljö Eleven kan namnge någon världsreligion Eleven kan arbeta i grupp, acceptera olikheter och lyssna på andra. Eleven förstår konsekvenserna av sina handlingar.
Islam årskurs 2 (sida 1/2) kunskaper M1 väcka elevens intresse för religionsundervisningen och handleda eleven att förstå sin egen familjs religiösa och konfessionella bakgrund M2 vägleda eleven att få insikt i centrala begrepp, berättelser och symboler i religionen i fråga M3 handleda eleven att utforska det religiösa året, religiösa högtider och seder M4 sporra eleven att lära känna seder och högtider i religioner och livsåskådningar som förekommer i klassen, skolan och närmiljön Eleven bekantar sig med islam utgående från den egna familjen, exempelvis genom diskussion om matvanor och islamiska mat- och måltidsregler. Grunderna i den islamiska läran: existensen av en enda Gud, profeterna, de heliga skrifterna, tron på det osynliga och islams fem grundpelare. Eleven studerar högtider och evenemang i den islamiska kalendern och traditioner förknippade med människans livscykel. Till exempel översikt av hela det islamiska året, fastemånaden, Eid-al-fitr och Eid-al-adha. Eleven bekantar sig med Koranen och den nedtecknade islamiska traditionen och det islamiska samfundet. Till exempel genom korta suror såsom al-ikhlas, al-nas och berättelser om profeten Muhammeds liv (ca 5-10 hadith) och andra profeter, t.ex. Adam, Nuh och Ibrahim. Bönen (salat) och åkallan (dua). Moskens betydelse för muslimerna och uppförande i moskén. Olika former av islam och att acceptera dessa. Bekanta sig med islamisk konst och nashid. Eleverna bekantar sig med religioner som förekommer i Finland och med de heliga byggnader och festtraditioner som är kopplade till dem samt med seder som hör samman med irreligiositet. K2, K4, Eleven kan ge exempel på begrepp, högtider och symboler inom islam K1 K2, K7 K2, K3, K7 Eleven känner till de religiösa skrifterna. Eleven kan redogöra för centrala berättelser i muslimsk tradition. Kunna namnge några religioner i Finland
Islam årskurs 2 (sida 2/2) en M5 uppmuntra eleven att identifiera och uttrycka sina tankar och känslor M6 vägleda eleven att handla rättvist, leva sig in i andras situation och att respektera andras tankar och övertygelser samt mänskliga rättigheter M7 handleda eleven att tänka etiskt och att inse vad det innebär att ta ansvar för sig själv, sin grupp, miljön och naturen M8 ge eleven möjligheter att öva sig att framföra och motivera sina åsikter samt att lyssna på och förstå olika åsikter Reflektion över livsfrågor och det muslimska perspektivet på dessa. Dessutom behandlas grunderna för ett gott liv inom islam. Eleven uppmuntras att reflektera över egna handlingar och konsekvenserna av dem samt att sätta sig in i andras situation och acceptera olikheter. T.ex. genom temat ärlighet. Eleven reflekterar över sitt eget ansvar för andra människor, miljön och naturen. Betydelsen av respekt för livet och för människovärdet samt barnens rättigheter. Klargörande vilken betydelse FN:s konvention om barnets rättigheter har för elevens eget liv. Eleven granskar den egna familjens seder och bruk och bekantar sig med rättigheter och skyldigheter i familjen enligt islam. Diskuterar vikten av att lyssna och förstå andra och att acceptera olikheter. K2, K3, K7 K2, K6, K7 K2, K6, K7 K3, K7 kunskaper Eleven kan arbeta i grupp, uttrycka sina tankar, acceptera olikheter och lyssna på andra. Eleven förstår konsekvenserna av sina handlingar.
Lärokurs i islam årskurserna 3-6 I årskurserna 3 6 ska undervisningen i religion bredda och fördjupa elevens baskunskaper i hens egen religion. Eleven får insikt i religionens heliga skrifter och berättelser samt centrala lära, etiska principer, ritualer och seder. Eleverna uppmuntras att undra och fråga. I undervisningen granskas de religiösa rötterna i Finland och Europa samt det religiösa livet och livsåskådningarna i dagens Finland och Europa. Eleverna ska utveckla sin mediekunskap och handledas att bedöma och använda olika källor för att söka information och utnyttja den i olika situationer. Undervisningen behandlar barnets rättigheter och individens ansvar för sina handlingar. Eleverna får träna sina emotionella och sociala färdigheter och lär sig att formulera egna åsikter och motivera dem. Eleverna uppmuntras att utveckla vänskap, att bidra till en positiv gemenskap i klassen och skolan och att motarbeta diskriminering. som anknyter till målen för islam i åk 3-6 (länk till grunderna) I1 Förhållandet till den egna religionen I2 Religionernas värld I3 Ett gott liv Mål för lärmiljöer och arbetssätt i islam i årskurs 3-6 (länk till grunderna) Handledning, differentiering och stöd i islam i årskurs 3-6 (länk till grunderna) Bedömning av elevens lärande i islam i årskurs 3-6 (länk till grunderna)
Islam årskurs 3 (sida 1/2) M1 handleda eleven att fördjupa sig i religionens heliga skrifter och berättelser samt den centrala läran M2 handleda eleven att bekanta sig med ritualer och seder samt heliga platser och byggnader inom religionen i fråga M3 hjälpa eleven att känna igen karaktäristiska drag och symbolik i religiöst språk M4 vägleda eleven att söka information om religionen i olika källor samt bedöma och använda informationen M7 uppmuntra eleven att respektera det som är heligt för en själv och för andra samt att agera lämpligt i olika religiösa sammanhang och situationer Eleven bekantar sig med Koranen och den nedtecknade islamiska traditionen och det islamiska samfundet. Till exempel genom korta suror såsom al-falaq, al-tabat och berättelser om profeten Muhammeds liv och studier av trons pelare (arkan al-iman) samt högaktning av lärandet och familjens betydelse. Viktiga religiösa regler och berättelser enligt islamisk tradition. Den islamiska kalendern, högtider, fredagsbönen och fredagen som helgdag. De heliga platserna och deras betydelse. Religiösa språkets särdrag, islamisk terminologi och dess förenande effekt i den islamiska världen. Religiösa samfund i Finland och betydelsen av religiös dialog. Islam i Finland Islams mångfald K1, hantera information om religion K1, K2 K2, K3, K4 K4, K5, K6 K2, K5, K6 lära sig i religionsundervisnin gen Religiös multilitteracitet Eleven kan nämna utvalda suror och hadith samt beskriva det centrala innehållet i dem. Eleven kan med exempel redogöra för heliga platser, årets viktiga högtider och och beskriva deras innebörd. Eleven kan ge exempel på religiöst språk och religiös symbolik. Eleven övar sig att söka i koranen och andra källor. Eleven vet hur man ska agera och strävar efter att agera på ett lämpligt och respektfullt sätt i olika religiösa situationer och på religiösa platser.
Islam årskurs 3 (sida 2/2) M8 handleda eleven i att utforska etiska normer i religionen i fråga och etiska principer som förenar olika religioner M9 vägleda eleven att förstå värdena i de mänskliga rättigheterna och i synnerhet i FN:s konvention om barnets rättigheter ur individuellt och kollektivt perspektiv M10 vägleda eleven att bedöma sina val och reflektera kring de värden som påverkar dem ur ett etiskt perspektiv och med tanke på en hållbar framtid M11 ge eleven möjligheter att diskutera etiska frågor, uttrycka sina tankar och känslor på ett konstruktivt sätt samt öva sig att motivera sina synpunkter M12 hjälpa och stödja eleven att utveckla och stärka en positiv syn på världen, en positiv självkänsla och tro på livet De centrala etiska principerna och livets värde inom islam. Till exempel familjens betydelse, gott uppförande, tillåtet och förbjudet enligt islam (halal haram) Centrala livsfrågor, känslor och värdeval behandlas med hjälp av valda berättelser ur Koranen och den islamiska traditionen. Reflektion över förhållandet mellan tro och handlingar, islamiska seder och bruk, empati och etiska frågor som uppstår i elevernas liv. T.ex. frågor om liv och död utifrån elevernas erfarenheter. Uppfattningen om det förbjudna och tillåtna inom islam. Reflektion över människan, naturen och globalt ansvar. K7 K2 K1, K3, K6 K1, K4, K6, K7 K1 Kunskap om etik kunskaper Eleven kan redogöra för de utvalda etiska principerna. Eleven deltar i gemensamma diskussioner, kan lyssna på andra och uttrycka sig. Används inte som grund för. Eleverna handleds att som en del av själv reflektera över sina upplevelser.
Islam årskurs 4 (sida 1/2) M1 handleda eleven att fördjupa sig i religionens heliga skrifter och berättelser samt den centrala läran M2 handleda eleven att bekanta sig med ritualer och seder samt heliga platser och byggnader inom religionen i fråga M3 hjälpa eleven att känna igen karaktäristiska drag och symbolik i religiöst språk M4 vägleda eleven att söka information om religionen i olika källor samt bedöma och använda informationen M5 handleda eleven att utforska Finlands och Europas religiösa och konfessionella rötter och situationer i dag M6 handleda eleven att få insikt i judendomen, kristendomen och islam och deras inflytande och historia i Europa M7 uppmuntra eleven att respektera det som är heligt för en själv och för andra samt att agera lämpligt i olika religiösa sammanhang och situationer Eleven bekantar sig med Koranen och den nedtecknade islamiska traditionen och det islamiska samfundet. Till exempel genom suror som al-fath och al-asr och berättelser om profeten Muhammeds liv och de andra profeterna. Samt islams uppfattning om Allah, Koranen och trons pelare (arkan al-iman). Religiösa regler och berättelser från islamisk tradition. T.ex. bönereglerna. Islams uppkomst. Islams första skeden i Mecka Den islamiska traditionens inflytande på kulturen, arkitekturen och islamisk konst. T.ex. nashid, moskén som religiös byggnad, moskéarkitektur och den symbolik som hör samman med den. Bönen och åkallan. Det religiösa språkets särdrag, islamisk terminologi och dess förenande effekt i den islamiska världen. Aktuella exempel på religiösa inslag i medier och inom populärkulturen Islams historia i Europa och islam i Finland. Islams mångfald Religioners och livsåskådningars situation i Finland och betydelsen av en religiös dialog samt religionsfrihet. Berättelser som förenar judendomen, kristendomen och islam. Gemensamma profeter, heliga platser och skrifter studeras. K1, hantera information om K1, K2 religion. K2, K3, K4 K4, K5, K6 K2, K5, K6 K7 K2 analysera religiöst språk och symboler. lära sig i religionsunderviningen Kunskap om religion och kultur Religiös multilitteracitet kunskaper / vitsordet 8 Eleven kan nämna centrala begrepp inom islam Eleven kan i korthet förklara koranens och hadithernas uppbyggnad. Eleven känner till utvalda suror och hadither Eleven kan ge exempel på högtider och förstå varför de firas. Eleven kan ge exempel på islams första skeden. Eleven kan med exempel redogöra om bönereglerna och heliga platser inom religionen ifråga och beskriva deras innebörd. Eleven kan ge exempel på religiöst språk och religiös symbolik. Eleven kan söka information i flera källor. Eleven kan i huvuddrag beskriva religioner i Finland. Eleven kan beskriva huvuddragen i judendomen, kristendomen och islam och deras inbördes relationer. Eleven vet hur man ska agera och strävar efter att agera på ett lämpligt och respektfullt sätt i olika religiösa situationer och på religiösa platser.