Granskning av årsredovisning 2014

www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor mars 2015 Granskning av årsredovisning 2014 Kiruna kommun

Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga och metod... 2 2.3. Revisionskriterier... 3 3. Granskningsresultat... 4 3.1. Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning... 4 3.1.1. Förvaltningsberättelse... 4 3.1.1.1. Översikt över utvecklingen av verksamheten... 4 3.1.1.2. Investeringsredovisning... 5 3.1.1.3. Driftredovisning... 5 3.1.2. Balanskrav... 6 3.1.3. God ekonomisk hushållning... 6 3.1.3.1. Finansiella mål... 6 3.1.3.2. Mål för verksamheten... 8 3.2. Rättvisande räkenskaper... 8 3.2.1. Resultaträkning... 8 3.2.2. Balansräkning... 9 3.2.3. Kassaflödesanalys... 10 3.2.4. Sammanställd redovisning... 10 3.2.5. Tilläggsupplysningar... 10

1. Sammanfattning Vi bedömer att årsredovisningen huvudsakligen redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Kommunen lever upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans (KL 8:5 a- b). Vi bedömer den finansiella måluppfyllelsen som delvis uppnådd. Vi bedömer verksamhetsmålen som delvis uppnådda. Vi bedömer vidare att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och är upprättad enligt god redovisningssed med följande undantag: Kommunen följer inte RKR 10.2 Avsättningar och ansvarsförbindelser för redovisning av avsättning till avfallsdeponi. Kommunen följer delvis RKR 11.4 Materiella anläggningstillgångar. Komponentavskrivning tillämpas inte fullt ut. Genomförande pågår. 1 av 10

2. Inledning 2.1. Bakgrund I den kommunala redovisningslagen (KRL) regleras externredovisningen för kommuner och landsting. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning (RKR) och i tillämpliga delar av Redovisningsrådet och Bokföringsnämndens normering. Revisionsobjekt är Kommunstyrelsen som enligt kommunallagen är ansvarig för årsredovisningens upprättande. När det gäller nämndernas redovisning, skall den enligt kommunallagen utformas på det sätt som fullmäktige bestämmer. 2.2. Revisionsfråga och metod Revisorerna har bl. a. till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift bedöms om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning (kap 3 8). Vidare ska revisorerna enligt kommunallagen (9:9a) avge en skriftlig bedömning av om resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Bedömningen ska biläggas årsbokslutet. Detta sker inom ramen för upprättandet av revisionsberättelsen. Granskningen, som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv, ska besvara följande revisionsfrågor: Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen? Med verksamhetens utfall avses utfallet i förhållande till fastställda mål och ekonomiska ramar. Har balanskravet uppfyllts och hanteras eventuella underskott i enlighet med balanskravets regler? Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål fullmäktige beslutat avseende god ekonomisk hushållning? Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Med rättvisande avses följsamhet mot lag, rekommendationer och god redovisningssed. Granskningen av årsredovisningen omfattar: förvaltningsberättelse (inkl. drift- och investeringsredovisning) resultaträkning kassaflödesanalys balansräkning 2 av 10

sammanställd redovisning Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats. Vi har även bedömt kommunens ekonomiska ställning och utveckling, efterlevnaden av balanskravet och om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål för god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om. Granskning av resultatsammanställning för VA-verksamheten och renhållningsverksamheten omfattas inte av denna granskning. Nämndernas redovisning av sitt uppdrag har inte granskats inom ramen för årsredovisningen utan ingår istället i granskningen av den övergripande ansvarsutövningen. Granskningen har utförts enligt god revisionssed för kommuner och landsting. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Med rättvisande bild menas att årsredovisningen inte innehåller fel som påverkar resultat och ställning eller tilläggsupplysningar på ett sätt som kan leda till ett felaktigt beslutsfattande. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i årsredovisningen. Då vår granskning av den anledningen inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda brister kan förekomma. Vårt uppdrag omfattar inte en granskning och prövning om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. Granskningen har introducerats genom kontakter och samplanering med kommunens ekonomikontor. Granskningen har utförts enligt god revisionssed med utgångspunkt i SKYREV:s utkast Vägledning för redovisningsrevision i kommuner och landsting. Vägledningen baseras på ISA (International Standards on Auditing). Som framgår av vägledningen kan implementeringen ske successivt varför tillämpliga ISA helt eller delvis har följts beroende på om vägledningen har beaktas i årets revisionsplan. Granskningen har skett genom intervjuer, dokumentgranskning, granskning av räkenskapsmaterial och i förekommande fall registeranalys. Rapportens innehåll har sakgranskats av ekonomichef och redovisningschef. 2.3. Revisionskriterier Kommunstyrelsen är ansvarig för upprättandet av årsredovisningen som enligt 8 kap 18 KL ska godkännas av kommunfullmäktige. Granskningen av årsredovisningen innebär en bedömning av om rapporten följer: Kommunallagen Kommunal redovisningslag Rekommendationer från rådet för kommunal redovisning Fullmäktiges beslut om god ekonomisk hushållning 3 av 10

3. Granskningsresultat Kommunen har på ett föredömligt och överskådligt sätt lyckats presentera effekterna av stadsomvandlingen i årsredovisningen. Resultatet visas både med och utan stadsomvandlingen och ger en bra bild av den ordinära kommunala verksamhetens gång, dess resultat och ställning, men också av den totala ekonomin med stadsomvandlingen. Även i målen för god ekonomisk hushållning har mål formulerats som tar bäring på den speciella situation som kommunen i och med stadsomvandlingen befinner sig i. Den utökade redovisning som skett i årsredovisningen 2014 är av stor vikt för att kunna förstå kommunens resultat och ställning. Den är också viktig för att kunna styra och leda kommunen, eftersom kommunen även fortsättningsvis vill kunna följa den vanliga kommunala verksamheten. Kommentarer för övriga iakttagelser redovisas under respektive avsnitt nedan. 3.1. Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning 3.1.1. Förvaltningsberättelse 3.1.1.1. Översikt över utvecklingen av verksamheten Vi bedömer att förvaltningsberättelsens översikt och upplysningar i all väsentlighet överensstämmer med kraven i KRL. Analys och rättvisande bedömning av ekonomi och ställning Analysen av årets resultat och den ekonomiska ställningen ger en rättvisande bild. Förvaltningsberättelsen beskriver också kort hur ekonomin utvecklas de närmaste åren. Stadsomvandlingen har belysts tydligt och resultatet redovisas både med och utan händelser som rör stadsomvandlingen. Detta ger läsaren av årsredovisningen en möjlighet att få en rättvisande bild av kommunens resultat och ställning. Totalt sett går kommunen med ett stort överskott med stadsomvandlingen, medan den vanliga kommunala verksamheten går med underskott. För att styra och leda den kommunala verksamheten är informationen som tydligt presenteras i årsredovisningen nödvändig för att kunna fatta välgrundade beslut. Även målen för god ekonomisk hushållning har kompletterats med mål som specifikt berör stadsomvandlingen. Händelser av väsentlig betydelse I förvaltningsberättelsen redovisas på ett tydligt sätt väsentliga händelser som inträffat under räkenskapsåret. 4 av 10

Väsentliga personalförhållanden Den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro redovisas enligt KRL 4:1 a, det vill säga frånvaron specificeras på lång- och korttidsfrånvaro, män och kvinnor samt åldersindelad. I övrigt lämnar den personalekonomiska redovisningen ett flertal uppgifter om personalen i form av diagram och löptext. Gemensam förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelsen omfattar en beskrivning av den samlade kommunala verksamhetens organisation och särskilda upplysningar om ekonomi och verksamhet i koncernföretagen i enlighet med RKR 8.2. 3.1.1.2. Investeringsredovisning Vi bedömer att investeringsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av årets investeringar. 3.1.1.3. Driftredovisning Vi bedömer att driftredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av hur utfallet förhåller sig till fullmäktiges budget. Nämndernas budgetavvikelse samt förändringen från avvikelsen i prognosen per sista december redovisas i tabellen nedan: Driftredovisning per nämnd, mnkr 2014 Budget Budgetavvikelse Kommunsty relse 32037 1 291 542-28829 Barn- och utbildningsnäm nd 43 42 63 42 443 1-983 2 Socialnäm nd 50607 9 5061 42 63 Fritids- och kulturnämnd 67 1 7 3 6491 9-2254 Miljö- och by ggnämnd 41 442 41 41 4-28 Öv erförmy ndarnämnd 231 7 221 6-1 01 Valnämnd 1 032 1 1 00 68 Summa nämnderna 137 267 7 13317 64-40913 Kommunstyrelsens stora underskott beror på fuktskador på Raketskolan motsvarande 16,5 mnkr, men även uppdragsverksamheterna går med underskott. Uppdragsverksamheterna Fastigheter och VA visar underskott om -3,5 mnkr respektive -4,6 mnkr. Gatu/Park/Slam visar ett överskott om 2,7 mnkr. Barn- och utbildningsnämnden visar ett underskott om 9,8 mnkr. Detta beror på extraordinära insatser i för- och grundskolan. Fritids- och kulturnämndens underskott beror på högre lokalhyror och personalkostnader. 5 av 10

3.1.2. Balanskrav Vi instämmer i kommunens bedömning av att balanskravet har uppfyllts. Avstämning av årets resultat enligt balanskravets bestämmelser har skett enligt 4 kapitlet i kommunal redovisningslag. 3.1.3. God ekonomisk hushållning Vår granskning visar på att resultat är delvis förenligt med de finansiella målen som fullmäktige fastställt i budget 2014. Vår granskning visar på att resultat är delvis förenligt med de verksamhetsmål som fullmäktige fastställt i budget 2014. 3.1.3.1. Finansiella mål I årsredovisningen görs en överskådlig avstämning mot kommunens finansiella mål som fastställts i budget 2014: Finansiellt mål, fastställt av fullmäktige i budget 2014 Resultatet ska på sikt uppgå till minst 1 procent av skatter och statsbidrag. Ev kommentarer 26 % utfall. -3,5 % exkl LKAB Måluppfyllelse, kommunens bedömning Intäkter från försäljning av mark och marktillgångar skall i huvudsak användas till köp av ny mark och byggandet av nya bostäder i Kiruna. Investeringar ska i normalfallet finansieras genom internt tillförda medel. Upplåning ska endast ske till större investeringsprojekt. Ingen mark har förvärvats. Reavinster är 3,4 mnkr. 164 % självfinansieringsgrad. På sikt ska tillräckliga resurser avsättas till underhåll av kommunala fastigheter så att fastigheter, byggnader och fastighetstillbehör inte skadas eller förstörs på grund av eftersatt underhåll. Årliga avsättningar och/eller förtida inlösen av ITP (intjänad tjänstepension) skall göras, när ekonomin tillåter, för att minska pensionsskulden och framtida pensionsutbetalningar. Har ej kunnat utvärderas. Planering för analys har påbörjats. Ingen förtidainlösen har gjorts. Ekonomin tillåter inte förtida inlösen. Målet har inte utvärderats. Målet har delvis uppnåtts. 6 av 10

Tilläggsmål antagna 2014-11-19: Kiruna kommun har beslutat att stora delar av centrala Kiruna skall omlokaliseras p g a LKAB:s gruvdrift. För att klara denna stadsomvandling krävs det att erforderlig finansiering finns. Redovisning av detta skall ske både i resultaträkningen och som egen därav -rad under eget kapital i balansräkningen. Finansieringen ska ske genom de utbetalningar av ersättningar som följer av redan tecknade, och kommande, civilrättsliga avtal mellan Kiruna kommun och LKAB. Erhållna ersättningar ska oavkortat användas för stadsomvandlingsrelaterade kostnader. Det ansamlade stadsomvandlingskapitalet skall aldrig vara negativt, det vill säga att de redovisade kostnaderna ej får överstiga redovisade intäkter. Som en följd av utbetalda skadeståndsersättningar för stadsomvandlingen kan vi få stora variationer i årets redovisade resultat. I resultaträkningen ska kommunens ordinarie verksamhet följas upp separerad från stadsomvandlingen och därmed får kommunen och stadsomvandlingen egna resultat. Om den ordinarie verksamhetens redovisade är negativt ska åtgärdsplan upprättas och det negativa resultatet till det egna kapitalet inom tre år. Underskott exkl RUR 67 mnkr. Målet har inte uppnåtts. Ersättningarna har täckt underskott i nämndsverksamheterna. Åtgärdsplan är upprättad. Utvärdering av målet har inte skett av KS men målet borde vara nått då man agerat följaktligen. Enligt vår mening har målet med årliga insättningar och/eller förtida inlösen av ITP nåtts så som målet formulerats..när ekonomin tillåter.. 2014 har ekonomin inte tillåtit detta om man bortser från skadeståndsersättningar från LKAB. Vår granskning visar på att resultat är delvis förenligt med de finansiella målen som fullmäktige fastställt i budget 2014. 7 av 10

3.1.3.2. Mål för verksamheten Verksamhetsmässiga mål, fastställt av fullmäktige i budget 2014 Ev kommentarer Måluppfyllelse, kommunens bedömning Kiruna kommuns Vision är en viljeinriktning för ett önskvärt framtida tillstånd och ett riktmärke för samtliga nedbrutna mål i kommunen och ska långsiktigt spegla en god ekonomisk hushållning utifrån ett verksamhetsperspektiv i Kiruna kommun. Verksamhetsplaner framtagna utifrån Visionen. Den politiska Norrskenssamverkan har dokumenterats. Medarbetarna har en god kompetens som upprätthålls, är långtidsfriska, är delaktiga i processer och beslut samt har ett positivt förhållningssätt till både kunder och arbetsgivare. Kommuninvånarna upplever att kommunen erbjuder god service och erbjuder attraktiva miljöer att bo och leva i. Otydligt utvärderad. Ingen egen mätning har gjorts. Framgår inte med tydlighet Delvis uppnådd. Kommunen uppfattas som en god arbetsgivare med en tydlig värdegrund och en väl fungerande organisation som hjälper till att stärka dess varumärke. Otydligt utvärderad. Vår granskning visar på att resultat är delvis förenligt med de verksamhetsmål som fullmäktige fastställt i budget 2014. 3.2. Rättvisande räkenskaper 3.2.1. Resultaträkning Vi bedömer att resultaträkningen uppfyller KRL:s krav och i övrigt är upprättad i enlighet med god redovisningssed. Vi bedömer att resultaträkningen ger en i allt väsentligt rättvisande bild av årets resultat. Nedan redovisas resultaträkningens utfall jämfört med föregående år och prognos. 8 av 10

Resultaträkning Utfall 2014 Utfall 2013 Stadsomvandling 2014 Exkl. Stadsomv 2014 Verksam hetens intäkter 67 7,2 2 53,3 454,7 2 2 2,5 Jäm förelsestörande intäkter 0 2 4,1 0 Verksam hetens kostnader -1 587,6-1 507,3-46,5-1 541,1 Jäm förelsestörande kostnader 0-49,4 0 Av skriv ningar -69,4-67,7-69,4 Verksamhetens nettokostnader -979,8-1347 408,2-1388 Skatteintäkter 1 233,8 1 1 82,1 1 233,8 Generella statsbidrag och utjäm ning 94 1 1 4,5 94 Summa skatter och statsbidrag 1327,8 1296,6 408,2 1327,8 Finansiella intäkter 2 8,7 3 0,8 2 8,7 Finansiella kostnader -3 5-3 8,3-3 5 Årets resultat 341,7-57,9 408,2-66,5 De stora engångsposterna som hör till stadsomvandlingen 2014 är inte klassificerade som jämförelsestörande, även fast de försvårar jämförelser med andra perioder. Redovisningen av effekterna av stadsomvandlingen framgår dock föredömligt tydligt av årsredovisningen, varför informationen som presenteras möjliggör en analys av kommunens resultat och ställning. Det är också enkelt att få en bild av kommunens vanliga verksamhet, d v s exklusive stadsomvandlingen, varför vi anser att informationen som presenteras i årsredovisningen gör det möjligt att styra och leda verksamheten i kommunen samtidigt som den ger läsaren av årsredovisningen en bra bild av verksamheten. 3.2.2. Balansräkning Vi bedömer att balansräkningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av tillgångar, avsättning, skulder och eget kapital. Balansräkningen är uppställd enligt KRL och omfattar tillräckliga noter. Bilagor och specifikationer finns i tillräcklig omfattning. Från och med 2014 finns ett specifikt krav på komponentavskrivning av kommunens materiella anläggningstillgångar (RKR 11.4). Under året har kommunen vidtagit inledande åtgärder för att förbereda och anpassa sin redovisning till detta krav från och med år 2015. Komponentavskrivning tillämpas delvis. Avsättningar för pensioner redovisas i enlighet med bestämmelserna i den kommunala redovisningslagen vilket medför att pensionsförmåner intjänade före år 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse. Avsättning för återställning av deponi har inte nuvärdeberäknats enligt RKR 10.2. 9 av 10

Vår bedömning är att tillgångarna, avsättningarna och skulderna existerar, och i allt väsentligt är fullständigt redovisade, rätt periodiserade och har värderats enligt principerna i KRL 3.2.3. Kassaflödesanalys Vi bedömer att kassaflödesanalysen redovisar kommunens finansiering och investeringar. Noter finns i tillräcklig omfattning. 3.2.4. Sammanställd redovisning Vi bedömer att den sammanställda redovisningen ger en helhetsbild av kommunens ekonomiska ställning och åtaganden. Konsolideringen av underliggande enheter har beskrivits på ett korrekt sätt. 3.2.5. Tilläggsupplysningar Vi bedömer att årsredovisningens tilläggsupplysningar uppfyller KRL:s krav och i övrigt lämnas i enlighet med god redovisningssed, innebärande att: Tillämpade redovisningsprinciper beskriver varje särskild redovisningsprincip och eventuella förändringar av dessa som årsredovisningens intressenter måste känna till för att rätt förstå årsredovisningens innehåll. Viktiga uppgifter och poster i förvaltningsberättelse, resultat- och balansräkning samt kassaflödesrapport specificeras och preciseras i notupplysningar som krävs i KRL respektive RKR:s rekommendationer samt god redovisningssed i övrigt. Följande rekommendationer har dock kommunen inte följt fullt ut: RKR 10.2 Avsättningar och ansvarsförbindelser Delvis Nuvärdeberäkning har inte gjorts. RKR 11.4 Materiella anläggningstillgångar Delvis Komponentavskrivning tillämpas inte fullt ut 2014. Genomförande pågår enligt plan. 2015-03-27 Conny Erkheikki Projektledare Andreas Jönsson Uppdragsledare 10 av 10