Remiss - motion Vaccinera alla sjätteklassare med HPVvaccin

YTTRANDE 1(11) Hälso- och sjukvårdsnämnden Remiss - motion Vaccinera alla sjätteklassare med HPVvaccin HS 2007/0077, () motion I debatten gällande papillomvirusvaccinering saknas ofta diskussion om andra förebyggande åtgärder än vaccin mot HPV. Diskussionen har varit mycket fokuserad på det nya vaccinet mot HPV-virus. Man bör beakta det samband som finns mellan HPV och val av sexuell livsstil. Om inte HPV-vaccination kombineras med andra STI-preventiva åtgärder kan det finnas en risk för att motivationen att använda kondom som skydd mot övriga STI minskar och att vi får en ökning av andra sexuellt överförbara mikroorganismer. Man bör reflektera över vad det, för den unga enskilda individens, sexuella beteende betyder att vara vaccinerad mot fyra specifika HPV. Om vaccineringen införs i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn och ungdomar behövs bra information till barn och föräldrar, så att de kan fatta beslut välinformerade. Det blir en utmaning för hälso- och sjukvårdspersonal att informera om ett specifikt riktat vaccin som har att göra med en sexuell livsstil, detta kommer att kräva resurser och tid. För att kunna göra detta på ett bra sätt krävs att de har kunskap om ungdomars sexualvanor. Den som utför vaccinationer mot HPV måste vara medveten om att: Vaccination är en integrerad del av cervixcancerpreventionen Vaccinet inte på något sätt ersätter screeningen Alla vaccinationer skall rapporteras till Smittskyddsinstitutets vaccinregister Svevac Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsförvaltningen föreslår att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar föreslå att kommunfullmäktige avslår motionen, och att Gotlands Kommun avvaktar den hälsoekonomiska studien som begärts av Socialstyrelsen och Läkemedelsförmånsnämnden. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSFÖRVALTNINGEN Rolf Forsman stf hälso- och sjukvårdsdirektör

YTTRANDE 2(11) Underlag för reflektion och beslutstagande relaterat till HS 2007/0077, () motion gällande Papillomvirusvaccinationer (HPV) Kvinnokliniken, Visby lasarett Innehåll Inledning... 2 Bakgrund...4 Vaccination... 4 Påvisade effekter av HPV vaccination...5 Effekten av HPV vaccination avtar...6 HPV vaccination...6 Svensk förening för obstetrik- och gynekologi...6 Hälsoekonomi... 7 Registrering av HPV-vaccinationer...7 Långtidsuppföljning syfte...7 Uppföljning efter vaccination...7 Vaccination mot HPV, sammanfattning...8 Reflektion...8 Slutord... 9 Referenser... 10 Bilaga... 10 Antal kvinnor med diagnos: A63.0....10 Antal kvinnor med diagnos: N87.0...10 Antal kvinnor med diagnos: N87.1...11 Antal kvinnor med diagnos: N87.9...11 Antal kvinnor med diagnos: D06.9...11 Antal kvinnor med diagnos: C53.9...11 Inledning Humant Papillomvirus (HPV) är ett sexuellt överförbart DNA-virus som anses orsaka nästan samtliga fall av livmoderhalscancer. HPV återfinns i 99 procent av alla fall av cervixcancer. Varje typ av HPV betecknas med förkortningen HPV följt av ett nummer. Det finns fler än 100 varianter av viruset och endast ett 30-tal av dessa kan infektera slidan och livmoderhalsen. Några av dessa papillomvirus t.ex. typ 6 och 11 orsakar vårtor (kondylom). Andra virusvarianter framförallt typ 16, 18, 31, 33 och 45 är cancerframkallande och kan med tiden ge upphov till cervixcancer. Var 18:e minut dör en kvinna i Europa av cervixcancer (livmoderhalscancer). Ungefär varannan dag sker samma sak i Sverige. För närvarande insjuknar ca 450 kvinnor i Sverige per år i cervixcancer och dödligheten är ca 150 kvinnor

YTTRANDE 3(11) per år. Av dessa 450 kvinnor dör 35 procent inom fem år, en stor del av dessa kvinnor har avstått från att delta i det gynekologiska screeningprogrammet. Livmoderhalscancer drabbar till skillnad från andra cancerformer ofta unga kvinnor från 20 års ålder. Det är den största gynekologiska cancerformen efter livmoder- och äggstockscancer i Europa. Globalt sett orsakar HPV >95 procent av all livmoderhalscancer och även andra cancerformer i könsorganen, sammanlagt >5 procent av all cancer hos människa. HPV svarar även för en stor del av cancer i vulva (kvinnans yttre könsorgan), vagina, penis, anus och tonsiller. Antal fall av dessa cancrar är betydligt lägre men dödligheten är högre. Man räknar med att 60-80 procent av sexuellt aktiva män och kvinnor någon gång i livet drabbas av denna vår vanligaste sexuellt överförda sjukdom men cervixcancer utvecklas hos 0,8-3 procent av kvinnorna. De flesta infektioner med HPV läker ut på några månader. En tidigare infektion med HPV behöver inte ge tillräcklig immunitet för att förebygga infektioner senare i livet. Återkommande provtagning på kvinnor i vissa åldrar har minskat antalet dödsfall i cervixcancer. Majoriteten av cancer i livmoderhalsen utvecklas långsamt, under många år. Cancerns förstadier är symptomfria och omöjliga att se med blotta ögat. Förändringarna kan dock upptäckas med hjälp av gynekologiskt cellprov. Nu finns ett vaccin mot livmoderhalscancer, Gardasil, som är godkänt av det amerikanska läkemedelsorganet FDA och dess motsvarighet i EU, Emea. Detta innebär att vaccinet nu, sedan september 2006, är tillgängligt i USA, Europa och därmed också i Sverige. Vaccination mot Humant papillomvirus (HPV), för prevention av framförallt livmoderhalscancer orsakad av HPV 16 och 18 men också av genitala vårtor orsakade av HPV 6 och 11, är under utredning av Socialstyrelsen för att eventuellt ingå i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn och ungdomar. Ett beslut om huruvida HPV-vaccinet ska ingå i det allmänna vaccinationsprogrammet skulle enligt planerna vara klart under hösten 2007 men kommer nu tidigast till årsskiftet eller under våren 2008. Beslutstagandets senareläggning beror framför allt på att de hälsoekonomiska beräkningarna har varit svåra och tar tid varför rekommendation om eventuellt allmän vaccination av flickor (och pojkar?) dröjer. Utifrån detta kommande beslut kan eventuellt ett vaccinationsprogram komma att inledas, beslutet kräver förstås att man enats om vem som skall betala. Läkemedelsförmånsnämnden (LFN) har beslutat att inkludera HPV-vaccinet Gardasil, fr.o.m. den 9 maj 2007, i förmånssystemet. Det är första gången som nämnden har beviljat subvention för ett vaccin. Subventionen gäller för unga kvinnor i åldrarna 13-17 år. LFN: s beslut kan komma att omprövas beroende på Socialstyrelsens utredning och beslut.

YTTRANDE 4(11) HPV-vaccinet, Gardasil, skyddar mot fyra av de mer allvarliga virustyperna, men det finns mer än 40 typer som kan ge cancer, av dessa är 20 HPV-typer förknippade med uppkomsten av cervixcancer och av dessa dominerar fem typer och framför allt HPV16. De HPV-stammar som påverkas av HPV-vaccinet tros stå för ca 70 procent av all cervixcancer, till HPV 16 (55 procent) och HPV 18 (15 procent), medan HPV typ 6 och 11 orsakar 90 procent av alla fall av kondylom. Human Papillomavirus (graphic interpretation) Bakgrund Livmoderhalscancer är en sjukdom som kan förebyggas. Vart tredje år kallas svenska kvinnor, från och med 23 års ålder, till gynekologisk screening. Då tas cellprov för att kunna upptäcka och behandla eventuellt cellförändringar. Organiserad cellprovskontroll för upptäckt av förstadier till cancer har haft mycket god effekt, men tyvärr insjuknar närmare 450 kvinnor per år i denna cancerform varav ca 200 dör. HPV sprids genom samlag. För att cancer i livmoderhalsen och dess förstadier skall uppstå krävs enligt rådande uppfattning förekomst av humant papillomvirus (HPV), som finns i så gott som alla vävnadsprover som tas av livmoderhalscancer. Den största delen av HPV -förändringarna självläker, men en del framskrider ända till cancer om man inte behandlar förstadierna. För att cancern skall utvecklas behövs troligen även andra faktorer än HPV. Även tobaksrökning ökar risken för cancer i livmoderhalsen. Experterna menar att en kombination av cellprovtagning och det vaccin som nu finns på marknaden torde ge ett mycket gott skydd mot livmoderhalscancer. Screeningresultaten kan förbättras med HPV-test och spridning av HPV-infektion förhindras genom HPV-vaccination. Eftersom Gardasil ej ger skydd mot de HPV-typer som inte ingår i vaccinet, ej heller mot pågående HPV-infektioner, förblir rutinmässig cellprovtagning mycket viktigt. Vaccination Två olika läkemedelsföretag har nu tagit fram var sitt vaccin mot de två virustyper som orsakar flest fall av livmoderhalscancer (ca 70 procent). Detta är goda nyheter och ger en möjlighet att ytterligare minska antalet fall av livmoderhalscancer.

YTTRANDE 5(11) Gardasil är ett vaccin, från företaget Sanofi Pasteur MSD, mot HPV. Det är en suspension för injektion som innehåller renade L1-proteiner från 4 typer av humant papillomavirus (typerna 6, 11, 16 och 18). För att ge bästa möjliga effekt bör vaccinet sättas in före sexdebuten. Cervarix är ett kommande vaccin, från företaget GlaxoSmithKlines (GSK), mot HPV typ 16 och 18 vilket kommer ut på marknaden nästa år, 2008. Det förväntas liksom Gardasil förebygga 70 procent av cervixcancerfallen men inte ha effekt mot godartade benigna vårtor eftersom det inte innehåller HPV 6/11. Störst risk att smittas med HPV är i unga år, främst 16-19 år. De största kliniska prövningarna har gjorts på kvinnor i åldern 16-26 år men man bör ge vaccinet i lägre ålder, t.ex. 10-12 år, för att hinna få fullgott skydd vid de första samlagen. Barn under 9 års ålder ska inte vaccineras eftersom vaccinet inte prövats på barn yngre än 9 år. Att ge det tidigare än så har ingen känd fördel men troligen nackdelar, bl.a. genom att vaccineffekten kan hinna avta när man kommer upp i sexuellt aktiv ålder. Resultaten från vaccinationsförsöken är mycket lovande, men det kommer att ta många år innan man ser effekt på cancerförekomsten. Vaccinationen bör i första hand ges till unga flickor, eventuellt också till unga pojkar, innan den första sexuella kontakten och det är viktigt att man når alla. De aktuella vaccinen kan förebygga cirka 70 procent av cancerfallen förutsatt att större delen av varje åldersgrupp vaccineras, 30 procent av fallen av cervixcancer kan inte förebyggas eftersom de orsakats av HPV-stammar som inte täcks av vaccinerna. Det tar dock åtminstone 10 20 år innan man kan se någon sänkning av antalet cancerfall på grund av att det tar lång tid för cancerformen att utvecklas. Den gynekologiska cellprovskontrollen, som förebygger 80 procent av alla cancerfall, måste fortsätta i oförändrad omfattning. Inom Svensk förening för obstetrik och gynekologi (SFOG) menar man att vaccination bör ske i 11 12-årsåldern. För flickor mellan 13-17 år kostar vaccinationen 1 800 kronor plus 300 kronor i administrativa avgifter. Den totala kostnaden blir alltså 2 100 kronor. Resterande 1 500 kronor får Gotlands kommun betala. För kvinnor över arton år blir det dyrare. De måste betala 3 300 kronor för de tre sprutor som krävs. Gardasil ges i tre doser (0, 2, 6 månader). Vaccinet är avsett för kvinnor som inte haft HPV-infektion, framför allt flickor i åldern 9-12 år. Gardasil har ingen terapeutisk (läkande) effekt mot redan pågående HPV-infektion. Påvisade effekter av HPV vaccination där orsaken kan relateras till HPV 6/11/16/18

YTTRANDE 6(11) Förhindrar CIN2/3 (Cervical Intraepitelial Neoplasi/cervixcancer), AIS (förstadier), 100 procent Förhindrar kronisk HPV infektion, 100 procent Förhindrar förstadier till vaginal- vulvacancer >90 procent Förhindrar synliga kondylom >90 procent Effekten av HPV vaccination avtar Om man inte fullföljer alla 3 vaccinationer Med ökande antal sexualpartner Med stigande ålder (>26 år) Om man varit exponerad för HPV 6/11/16/18 Ej ett terapeutiskt (botande) utan profylaktiskt vaccin HPV vaccination Positionsdokument C-ARG (Obstetrik och gynekologis arbetsgrupp för cervixcancerprevention), 2006: Massvaccination behövs av flickor 11-12 år Komplement till gynekologisk cellprovskontroll Enhetlig och korrekt information Gynekologer skall informera Opportunistisk vaccination betalas själv Kvinnor skall uppmuntras att fortsätta med cellprov Svensk förening för obstetrik- och gynekologi Följande hållpunkter föreslås av Arbets- och referensgruppen för cervixcancerprevention inom SFOG (Svensk förening för obstetrik- och gynekologi), C- ARG: Om man inte har debuterat sexuellt har vaccinet en god skyddseffekt, cirka 70 procent, mot cervixcancer. För kvinnor som har debuterat sexuellt är skyddseffekten lägre; hur stor den är går inte att bedöma i det enskilda fallet. Utifrån nuvarande kunskapsläge kan man inte rekommendera kvinnor över 26 års ålder att vaccinera sig mot cervixcancer. Kvinnor bör starkt rekommenderas delta i gynekologisk cellprovskontroll även efter eventuell vaccination oavsett sexualanamnes. Infektionen kan undvikas genom avhållsamhet, säker sex eller HPV-vaccination. Specifika HPV-test kan också påvisa infektion med en cancerframkallande HPV-typ. HPV-testning kan användas för cancerprofylax i följande fall: som primärt screeningtest hos kvinnor över 30 35 års ålder, antingen som tillägg till eller i stället för cellprovscreening för låggradiga cellförändringar för uppföljning efter behandling av förstadier till cervixcancer

YTTRANDE 7(11) som HPV-självtest hos kvinnor som trots uppmaning inte kommer till cellprovscreening Hälsoekonomi Hälsoekonomiska beräkningar i USA har visat att vaccinering av flickor är kostnadseffektiv men vaccinering av pojkar är det inte (Taira 2004), relevansen för svensk sjukvård är oklar. Vaccinationseffekt redovisas som dagar överlevnad, schablon omsatt blir motsvarande kalkyl för Sverige att vaccination av 50 000 flickor/år skulle kunna förhindra 35 dödsfall om 40-60 år, till en kostnad av 6,5 miljoner per undvikt dödsfall, eller i runda tal 200 000 SEK per överlevnadsår. Socialstyrelsen och Läkemedelsförmånsnämnden har begärt en svensk hälsoekonomisk studie. När man bedömer ett läkemedels kostnadseffektivitet väger man den samhällsekonomiska nyttan mot kostnaden. Här tar man inte hänsyn till faktorer som lidande och livskvalitet eftersom detta inte går att värdera i ekonomiska termer. SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) har när det gäller HPVvaccinet gjort bedömningen att man får störst kostnadseffektivitet för gruppen flickor 13 år. Därnäst kommer flickor 14 och 15 år. Först därefter räknar man med att det är kostnadseffektivt att även vaccinera pojkar. Registrering av HPV-vaccinationer Smittskyddsinstitutet (SMI) har valt att följa effekterna av HPV-vaccination i ett vetenskapligt projekt. I detta ombeds alla vaccinatörer som ger HPV-vaccin att, efter information till och medgivande från de vaccinerade, registrera alla vaccinationer i ett av SMI skapat vaccinationsregister (Svevac), som kommer att ha långtidsuppföljning på nationell nivå: Registrering sedan 2006-10-23 Samtycke till registrering efterfrågas om nej, så registreras endast kön och födelseår Långtidsuppföljning syfte Långsiktig effekt mot sjukdom Långsiktiga problem med virusmutanter eller nya virus typer Långsiktig säkerhet Långsiktig kostnadseffektivitet Effekt av olika vaccinationsstrategier kan jämföras och utvärderas Uppföljning efter vaccination Serumprover: håller antikroppsnivåerna? All HPV-associerad cancer bör HPV-typas Allvarliga HPV cellförändringar bör HPV-typas Lätta cellförändringar HPV-testas: Endast HPV-positiva bör följas upp

YTTRANDE 8(11) Vaccination mot HPV, sammanfattning 40 000 kvinnor med cellförändringar årligen, detta förväntas minska betydligt efter några år På lång sikt möjlighet till glesare provtagning Bristfälligt deltagande i cellprovskontroll (78 procent, nationellt). Större krav på systematisk uppföljning krävs HPV testning absolut nödvändig efter vaccination Viktigt är förstås att utvärdera om utbredd vaccination med Gardasil resulterar i förändringar i sjukdomspanoramat med ökad förekomst av andra HPV typer än de som ingår i vaccinet Reflektion I debatten gällande papillomvirusvaccinering saknas ofta diskussion om andra förebyggande åtgärder än vaccin mot HPV. Diskussionen har varit mycket fokuserad på det nya vaccinet mot HPV-virus. Man bör beakta det samband som finns mellan HPV och val av sexuell livsstil. Om inte HPV-vaccination kombineras med andra STI-preventiva åtgärder kan det finnas en risk för att motivationen att använda kondom som skydd mot övriga STI minskar och att vi får en ökning av andra sexuellt överförbara mikroorganismer. Man bör reflektera över vad det, för den unga enskilda individens, sexuella beteende betyder att vara vaccinerad mot fyra specifika HPV. Om vaccineringen införs i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn och ungdomar behövs bra information till barn och föräldrar, så att de kan fatta beslut välinformerade. Det blir en utmaning för hälso- och sjukvårdspersonal att informera om ett specifikt riktat vaccin som har att göra med en sexuell livsstil, detta kommer att kräva resurser och tid. För att kunna göra detta på ett bra sätt krävs att de har kunskap om ungdomars sexualvanor. Den som utför vaccinationer mot HPV måste vara medveten om att: Vaccination är en integrerad del av cervixcancerpreventionen Vaccinet inte på något sätt ersätter screeningen Alla vaccinationer skall rapporteras till Smittskyddsinstitutets vaccinregister Svevac Vaccinering med Gardasil kan förstås inte ersätta gynekologisk cellprovscreening eftersom vaccinet inte skyddar mot cirka 30 procent av cervixcancer orsakad av HPV typer som inte ingår i vaccinet. Med all sannolikhet kommer dock HPV-vaccination att förändra screeningprogrammet och HPV-test integreras i screeningen. HPV-vaccination i kombination med förbättrad befolkningstäckning och kvalitetsuppföljning av screeningsprogram bör resultera i ett mycket gott skydd mot cervixcancer genererat av HPV 16/18. Vi tar idag, i Sverige, 700 000 cellprover per år och utreder runt 30 000 cellförändringar. En viktig parameter, gällande hälsoekonomi, är att lyckas motivera kvinnor att komma på sina cellprovtagningar, ökad information fortlöpande bör det förstås

YTTRANDE 9(11) läggas regionala resurser på för att bl.a. öka täckningsgrad. Kostnadsfri cellprovtagning kan vara en viktig faktor i sammanhanget. Det finns i nuläget en osäkerhet om vaccinets effekter på lång sikt. Det finns en potentiell risk för att om allmän vaccination tränger under HPV16/18 så kan andra cancerframkallande HPV-stammar breda ut sig, alltså bli vanligare. Detta kan i så fall någon gång i framtiden minska effekten av vaccination. Sammantaget skulle många kvinnor tack vare tidig vaccinering slippa framtida cancer men även cellförändringar som leder både till stress för drabbade kvinnor och krav på medicinsk uppföljning. Ett vaccin mot livmoderhalscancer är förstås sammantaget sett ett betydelsefullt komplement till den allmänna gynekologiska screeningen som vi idag har i Sverige. Slutord Publicerad data för vaccinet Gardasil visar en hög skyddseffekt mot cervixcancer av HPV 16 och 18 och mot genitala vårtor orsakade av HPV 6 och 1. Skyddseffekten avtar med ålder. Effekten kvarstår under den tid uppföljande studier hittills genomförts (upp till 4-5 år efter vaccination), och serologisk uppföljning ger också stöd för ett långvarigt skydd. Det går dock idag inte att bedöma vilken tidsrymd det kan handla om och det är därför inte möjligt att förutsäga om det efter ett antal år kan behövas booster (upprepad dos). Vaccinet visar god säkerhetsprofil och tolereras väl i alla åldersgrupper. Maximal effekt av vaccinet uppnås hos HPV-naiva (kvinnor som ej har haft HPV-infektion) individer, varför barn och ungdomar före sexualdebut utgör den primära målpopulationen för vaccination. Nationella rekommendationer för användande av Gardasil kommer att utarbetas av ansvarig myndighet, Socialstyrelsen. Vaccinet ska inte ses som ett universalmedel, och ger inte fullständigt skydd, för att förhindra livmoderhalscancer utan skall kombineras med gynekologisk cellprovtagning/screening från 23 års ålder. Cellprovtagningen kommer tills vidare att vara den viktigaste förebyggande åtgärden, lokala beslutstagande för en kostnadsfri cellprovtagning kan vara en viktig hälsoekonomisk faktor i sammanhanget tillsammans med tilldelning av resurser för informationsspridande. KVINNOKLINIKEN 2007-07-08 Therese Ekman Avdelningschef Medicinsk text granskat av vik.verksamhetschef Kristina Ekbom

YTTRANDE 10(11) Referenser Axelsson I, Collberg P, Silverdal SA. Vaccination av ungdomar mot humana papillomvirus (HPV). Baseman JG, Koutsky LA.The epidemiology of human papillomavirus infections. J Clin Virol 2005; 32S: S16-24. 2. Dillner J et al. Svensk konsensus om vaccination mot cervixcancer. Vaccinprogram bör införas i grundskolan med sikte på att utrota HPV16/18. Läkartidningen 2005;103(44) Dillner J, Andrea B, Westermark B. Svensk consensus om vaccination mot cervixcancer. Läkartidningen nr 44: 2006. Läkemedelsmonografi: Gardasil (vaccin mot humant papillomvirus). Läkemedelsverket 2006. Strander B, Andrae B, Elfgren K. Vem ska vaccineras mot cervixcancer och när? Förslag till hållpunkter för rådgivning. Läkartidningen 2006;103(45):3438. Taira AV et al. Evaluating human papillomavirus vaccination programs. Emerg Infect Dis 2004;10(11):1915-1923. Bilaga Frekvens förekomst av relevanta, för underlaget, HPV relaterade diagnoser Gotland Antal kvinnor med diagnos: A63.0. Sökning på hela kvinnokliniken fördelat per år År 2005 År 2006 A63.0 Condyloma acuminatum A63.0 Condyloma acuminatum 6 6 Antal kvinnor med diagnos: N87.0 Fastställd efter provtagning under respektive år År 2005 År 2006 N87.0 Lätt dysplasi i cervix N87.0 Lätt dysplasi i cervix 13 varav PAD med HPV-förändring 9 10 varav PAD med HPV-förändring 6

YTTRANDE 11(11) Antal kvinnor med diagnos: N87.1 Fastställd efter provtagning under respektive år År 2005 År 2006 N87.1 Måttlig dysplasi i cervix N87.1 Måttlig dysplasi i cervix 4 varav 3 med HPV-förändring i PAD 3 (man skriver inte längre av hela PAD-svaret pga. detta går det ej att utläsa i dessa fall huruvida det varit dyspasi med HPV-förändring) Antal kvinnor med diagnos: N87.9 Fastställd efter provtagning under respektive år År 2005 År 2006 N87.9 Dysplasi i cervix uteri, ospecificerad 14 varav 4 med HPV förändring i PAD N87.9 Dysplasi i cervix uteri, ospecificerad 12 varav 3 med HPV-förändring i PAD Antal kvinnor med diagnos: D06.9 Fastställd efter provtagning under respektive år År 2005 År 2006 D06.9 Icke specificerad lokalisation av cancer in situ i cervix D06.9 Icke specificerad lokalisation av cancer in situ i cervix 14 12 Antal kvinnor med diagnos: C53.9 Fastställd efter provtagning under resp. år. Sökning på diagnos C53.9 har utförts på Kvinnokliniken och Onkologen. År 2005 År 2006 C53.9 Icke specificerad lokalisation av malign tumör i cervix uteri C53.9 Icke specificerad lokalisation av malign tumör i cervix uteri 2 3

Motion till kommunfullmäktige Vaccinera alla sjätteklassare med HPV-vaccin Varje år får omkring 500 svenska kvinnor livmoderhalscancer och ca 30 000 får besked om att de har cellförändringar varav en tredjedel behöver genomgå någon form av behandling. Idag finns ett vaccin mot livmoderhalscancer, så kallat HPV-vaccin. Det är ett dyrt vaccin som kostar cirka 3 300 kronor för att ge en flicka ett framtida skydd mot denna ibland dödliga sjukdom. HPV-vaccinet skyddar dessutom mot några av de vårtvirus som orsakar synliga vårtor (kondylom) i underlivet hos såväl män som kvinnor, och som är en mycket vanlig orsak till att unga söker vård. Vaccinet ger också minskad risk för analcancer, en cancer orsakad av kondylomvirus, och därför bör även unga män vaccineras. Idag ingår inte HPV-vaccinet i de allmänna vaccinationsprogrammen. HPV-vaccinet verkar preventivt, vilket innebär att för att kunna få ett skydd emot framtida sjukdom så är det bäst om man vaccineras innan man har blivit sexuellt aktiv. Om kroppen redan har utsatts för någon form av smitta så blir det verkningslöst att vaccinera. Gotland borde vara en föregångare genom att erbjuda alla sjätteklassare tillgång till vaccinet. Genom ett preventivt arbete kan vi minska sjukdomsfallen, något som inte bara förhindrar personligt lidande utan också kan spara in pengar åt kommunen. Därför yrkar jag Att Gotlands kommun utreder möjligheten att erbjuda alla sjätteklassare vaccinering med HPV-vaccin. Janica Sörestedt Socialdemokraterna Gotland