1 Rapport till Boverket 2011, Projekt Hållbara Järva, Stockholm stad. Projektet Hållbara Järvas unika delar

1 Rapport till Boverket 2011, Projekt Hållbara Järva, Stockholm stad Projektet Hållbara Järvas unika delar En förebild i hållbar utveckling Hållbar utveckling, såväl ekonomiskt, ekologiskt som socialt Upprustning och energieffektiviseringar i samspel med de boende Upprustning med beaktande av kulturvärden och varsam renovering Både ny innovativ teknik, t.ex. prefabricerade fasadelement, och befintlig teknik Kan enkelt replikeras i miljontals hus i Europa Bidrar till att nå nationella och internationella mål om minskade utsläpp av växthusgaser, ökad energieffektivitet och ökad användning av förnybar energi Ger både halverad energianvändning och ökad andel förnybar energi. Omfattande och breda kommunikations- och informationsinsatser Leder till ökad integration och delaktighet från de boende i området Minskar CO 2 -utsläppen i Järva med mer än 1500 ton per år och mer än 80 000 ton fram till år 2050 1

Innehållsförteckning 1 Rapport till Boverket 2011, Projekt Hållbara Järva, Stockholm stad 1 Projektet Hållbara Järvas unika delar 1 2 Sammanfattning Projekt Stockholm Järva 3 2.1 Arbetsområde 1 Energieffektivisering 7 2.2 Arbetsområde 3 Förnybar energi 12 2.3 Arbetsområde 6 Transporter 14 2.4 Arbetsområde 7 Ökad delaktighet & information 16 2.5 Arbetsområde 8 Utvärdering och uppföljning 21 3 Projektorganisation 23 4 Nationella mål 24 5 Bilagor 26 2

GWh 2 Sammanfattning Projekt Stockholm Järva Energieffektivisering av Järva kan bli ett viktigt exempel Projektets förhoppningar är att de energieffektiviseringar som genomförs i projekt Hållbara Järva kommer att bli en förebild för andra renoveringar av miljonprogramsområden i Stockholm men även nationellt och internationellt. Projektet väcker stort intresse vid presentationer både nationellt och internationellt. Nedan har nya beräkningar gjorts för att visa vad projektet beräknas bidra med när det gäller energieffektivisering och CO 2 minskningar i Järva. I dessa beräkningar har de delar som inte beviljades bidrag tagits bort. Vi har inte heller räknat med den CO 2 minskning som Fortum bidrar med genom att de bygger om fjärrvärmeanläggningar, eftersom dessa gäller hela stadens fjärrvärme och är en indirekt effekt av Svenska Bostäders krav på klimatneutral fjärrvärme. Dessa beräkningar är grunden för uppföljningen av projektet. År 2014 År 2022 Minskad energianvändning 14 GWh/år 50 GWh/år Lokalt producerad energi 5,2 GWh/år 5,2 GWh/år Minskade CO 2 e-utsläpp 1 500 ton/år 4 600 ton/år Tabell 1: Projektet Hållbara Järva bidrar signifikant till effektivare slutlig energianvändning och ökad produktion av förnybar energi. Andelen förnybar energi ökar automatiskt vid genomförande av effektiviseringsåtgärder av det slag som ingår i projekt Hållbara Järva, eftersom det i första hand är behovet av energiproduktion baserad på fossila bränslen som minskar. Projektet bidrar även till en tryggare energiförsörjning för Svenska Bostäder eftersom rådigheten ökar med de egna förnybara systemen. Detta är ett område som sällan diskuteras i Sverige men som är av stor vikt i de länder som vår miljöteknikexport riktar sig till. Projekt Hållbara Järva bidrar även till väsentligt minskade årliga CO2e-utsläpp. Beräknade värden för år 2014 respektive 2022 presenteras i tabell 1 ovan. Aggregerat fram till år 2050 innebär det att åtgärderna minskar CO 2 e-utsläppen med 80 000 ton. 60 50 40 30 Åtgärder för minskad hushållselanvändning Åtgärder för en mer energieffektiv byggarbetsplats 20 Åtgärder för halverad energianvändning (el) 10 Åtgärder för halverad energianvändning (fjärrvärme) 0 2010 2014 2018 2022 2026 2030 2034 2038 2042 2046 2050 Figur 1: Minskad slutlig energianvändning GWh/år fram till år 2050 tack vare projekt Hållbara Järva. 3

ton CO 2 e 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000-2010 2014 2018 2022 2026 2030 2034 2038 2042 2046 2050 Åtgärder för en mer energieffektiv byggarbetsplats Åtgärder för minskad hushållselanvändning Åtgärder för halverad energianvändning (el) Åtgärder för halverad energianvändning (fjärrvärme) Figur 2: Minskade CO 2-utsläpp ton/år fram till år 2050 tack vare projekt Stockholm Järva. Avvikelser 2011 I projektet planerades de tre olika hustyperna renoveras dels på traditionellt vis men även med prefabricerade element. En teknikupphandling är genomförd men det inkom tyvärr endast tre anbud som inte uppfyllde kvalitetskraven. Svenska Bostäder går vidare med en av metoderna för att se om den går att utveckla så att den håller hög kvalité. För husen i Akalla och Rinkeby bifogas en avvikelserapport, där vi föreslår att vi utvärderar olika FTX-system, varmvattenåtervinning med och utan tvättstuga, individuell mätning av varmvatten mm. Lägenheterna är förberedda för varmvattenanslutna tvättmaskiner, men de som finns på marknaden är inte energieffektiva och har sämre tvättresultat än kallvattenanslutna. Därför installeras energieffektiva kallvattentvättmaskiner som tillval i nuläget. En avvikelserapport bifogas. Installation av diskmaskiner i alla lägenheter var inte möjligt då bruksvärdet på lägenheten höjs vilket enligt hyreslagen innebär en högre hyra. Det var inte genomförbart i samrådet. Diskmaskiner har istället funnits som tillval, och lägenheterna har förberetts för diskmaskin i de fall köken har bytts ut. En avvikelserapport bifogas. Induktionsspisar har installerats i Trondheimsgatan 28, i övriga hus har det varit tillval efter diskussioner i samrådet. Energieffektiva spisar har dock alltid installerats. Vi bedömer att ingen avvikelserapport krävs. Under 2011 har Svenska Bostäder genomfört förundersökningar för möjligheterna att sätta upp ett vindkraftverk. Det har visat sig mycket svårt att hitta en lämplig plats för ett fullstort vindkraftverk p.g.a. bland annat de krav på avstånd från vägar som ställs av Trafikverket samt restriktioner att bygga på höjden i närheten av Bromma flygplats. De möjliga platser som skulle utredas vidare i en planprocess var alla belägna i Igelbäckens kulturreservat. Järvalyftets styrgrupp beslöt i december att Svenska Bostäder inte skulle påbörja någon planprocess för att bygga något vindkraftverk. Detta bekräftades 4

av stadens politiker i februari 2012. Svenska Bostäder utreder nu andra möjliga sätt att producera förnybar el. En avvikelse angående detta kommer att inkomma under 2012. Erfarenheter Vid framtagandet av stadens miljöprogram för 2012-2015 har projektets ambitioner haft stor betydelse för ett av målen under Hållbar energianvändning: 3.4 Stadens byggnader ska energieffektiviseras vid större ombyggnader. Delmålet innebär att: Vid stora ombyggnader ska energianvändningen i byggnaden reduceras till som högst enligt BBR:s nybyggnadsnorm. Vid mycket stora ombyggnader ska energianvändningen i byggnaden reduceras med minst 50 %, dock så att energianvändningen blir som högst enligt BBR:s nybyggnadsnorm. På längre sikt eftersträvas en minskning till högst 60 kwh/m 2. Många av stadens byggnader kommer att renoveras under perioden 2012-2015 och innan ovan nämnda mål togs fram har ambitionsnivån snarare varit 30 %. I det första huset på Trondheimsgatan 28 upptäcktes att dragningar av elledningar i huset orsakade läckage mellan lägenheterna då det var svårt att få helt tätt mellan rören som elledningarna går i. Rören ligger bredvid varandra i knippen och därför är det svårt att få tätt mellan dem. I kommande hus har en mall utvecklats som separerar rören var för sig vilket gör det möjligt att täta mellan dem enklare. Detta koncept används nu fortsatt i även de hus som inte ingår i projektet. Ambitionen i energieffektiviseringen för de två hus i kvarteret Trondheim 4 har höjts från 110 kwh/m 2 till 94 kwh/m 2 tack vare Hållbara Järva projektet. Även i övriga hus som ska renoveras diskuteras möjligheten till en höjd ambitionsnivå. I området är varmvattenförbrukningen/m 2 mycket hög vilket gör det svårare att få ner energianvändningen/m 2. Den höga varmvattenförbrukningen beror troligen på att det bor fler personer i varje lägenhet. Däremot kan den vara normal räknat per person. När det gäller upprustningen av cykelbanorna har inventeringen av cykelvägnätet varit ovärderlig. Inventeringar bör fortsättningsvis genomföras i GIS och med gps för att lättare hitta tillbaka till problempunkter. Det gjorde man därför i framtagandet av cykelplanen för hela Stockholm. För att bevara det kulturhistoriska intrycket av gång och cykelvägarna har trafikkontoret vid upprustningen på Järvafältet använt en speciell beläggning kallad Y1 som ger intryck av att vara en grusväg. När det första lagret av beläggningen las hösten 2011 fick många cyklister punktering p.g.a. för vassa stenar i gruset. En Y1-beläggning kräver extra eftertanke gällande stenval, fraktion och efterbehandling. Starkt bidrag till att nå lokala, nationella och internationella miljömål Projektet bidrar till att uppfylla stadens mål om att bli fossilbränslefri likväl som EUmålet om att halvera energianvändningen till 2050. Projektet bidrar även till att uppnå många nationella mål. En genomgång av dessa finns i slutet på denna rapport. Ekonomi Projektet fortgår i huvudsak enligt plan förutom när det gäller förnyelsebar energi. De upparbetade kostnaderna är något lägre än planerat men innebär i princip endast en förskjutning av kostnaderna. Däremot är det osäkert när det gäller vindkraftverket eftersom stadens politiker har tagit beslut om att inte bygga det. Det är tveksamt om de åtgärder som Svenska bostäder planerar att föreslå som ersättning kommer att motsvara kostnaderna för att uppföra ett vindkraftverk. 5

Energicentrum vid miljöförvaltningen har i uppdrag att stimulera till energieffektivisering av stadens fastigheter. De har gjort en rapport med en jämförelse mellan husen i Hållbara Järva, Brogården, Gårdsten och Backa Röd. En av slutsatserna Svenska Bostäder gör är att upprustningen inte är ekonomiskt lönsam med en payoff tid på ca 40 år, men energieffektiviseringarna gör den mer lönsam. Då blir payoff tiden ca 15 år. CITY OF STOCKHOLM 2012-03-22 PAGE 14 6

2.1 Arbetsområde 1 Energieffektivisering Tidsåtgång: 2010-01-01 2014-12-31 Delprojektledare: Svenska Bostäder Deltagare i arbetsområdet: Svenska Bostäder, Stadsmuseet och Miljöförvaltningen Kostnad: 82,5 MSEK Minskad energianvändning 13,6 GWh/år (9,6 GWh fjv & 4 GWh el) Minskade CO 2 -utsläpp 1110 1 ton/år Den energieffektiva renoveringen kommer att ske med två olika modeller för tre olika typer av flerbostadshus - tillvaratagande av tidstypiska värden Ombyggnad av bostadshus enligt ansökan pågår. Ett hus, Trondheimsgatan 28, färdigställdes 2011. Produktion pågår per 2011-12-31 i tre hus. Under 2012 påbörjas produktionen i återstående hus. För varje ombyggnadsprojekt redovisas all projektinformation för perioden januari 2010 till december 2011 i de husvisa rapporter som bifogas. Skivhus Kv Nystad 7, Sibeliusgången 2, en huskropp Solpaneler i form av 120 m 2 solceller planeras. Produktion pågår. Inflyttning augusti 2012 Certifiering: Miljöbyggnad - silver Byggprojektledare: Johan Lundqvist Kv Nystad 8, Sibeliusgången 4, en huskropp Solpaneler i form av 130 m 2 solfångare och 120 m 2 solceller. Projektering pågår. Preliminär produktionsstart hösten 2012. Certifiering: Miljöbyggnad - silver Byggprojektledare: Johan Lundqvist Loftgångshus Kv Trondheim 4, Trondheimsgatan 28, en huskropp Färdigställt. Inflyttat april 2011. Uppföljning pågår. Certifiering: Miljöbyggnad - silver Byggprojektledare: Leif Bergman Kv Trondheim 4, Trondheimsgatan 30, en huskropp. Produktion pågår. Inflyttning maj 2012 enligt plan. Certifiering: Miljöbyggnad silver Byggprojektledare: Björn Ribbhagen 1 Emissionsfaktor fjv 82 g/kwh; el 85g/kWh 7

Lamellhus Kv Kvarnseglet 2, Gärdebyplan 8-20 och 22-28, två huskroppar Produktion pågår. Inflyttning sker februari 2012. Certifiering: Miljöbyggnad - brons Byggprojektledare: Erik Wistrand Kv Storkvarnen 4, Västerby back 26-30, en huskropp Solpaneler i form av 150 m 2 solfångare och 100 m 2 solceller planeras. Projektering nästan klar. Produktionsstart preliminärt april 2012. Certifiering: Miljöbyggnad - brons Byggprojektledare: Erik Wistrand Prefabricerade fasadelement Teknikupphandling av prefabelement har gjorts i samarbete med Bebo, se bilagd separat rapport. Inget anbud uppfyllde kraven varför samtliga anbud förkastats. Svenska Bostäder utreder nu förutsättningarna för att förhandlingsupphandla och vidareutveckla en lösning som presenterats. Den skulle i så fall prövas i ett loftgångshus i Husby. Utredningen kommer att utföras under våren 2012 varpå beslut om eventuell fortsättning tas. Det är viktigt att säkerställa att prefeblösningen håller god kvalité så att de boende inte drabbas av olägenheter. För husen i Akalla och Rinkeby inkommer en avvikelserapport med förslag att projektet utvärderar andra olikheter mellan husen. Åtgärder för att nå 88 kwh/m 2 Takisolering med bibehållet låga taklutningar Takisolering har skett i de hus där det inte redan var genomfört sedan tidigare. Takutformningen bibehålls, men i Kvarnseglets ena huskropp har ett penthouse byggts för att rymma FTX-aggregatet. I Storkvarnen 4 planeras solfångare på taken vilket ger ett annat intryck. På Nystad 8 planeras solfångarna att anpassas till taklutningen vilket ger lägre effekt. Vakuumisolering Kommer inte att användas i något av ovan nämnda hus, eftersom infästningsmetodiken inte varit utvecklad och andra lösningar har varit mer kostnadseffektiva för att få bort köldbryggor. Eventuellt kommer vakuumisolering testas i ett annat loftgångshus i Husby. Höga krav på FTX-ventilation I samtliga hus installeras FTX aggregat med 80-90 % verkningsgrad genom plattvärmeväxlare. I loftgångshusen placeras de i källarutrymmen och i lamellhuset Kvarnseglet i ett tillbyggt penthouse på taket. I skivhusen placeras de på vinden. 8

Värmeåtervinning på avloppsvatten I skivhusen kommer värmeåtervinning på avloppsvatten installeras med en beräknad verkningsgrad på 20 %. Preliminär genomsnittlig besparing per lägenhet är uppskattad till 1100kWh/lgh och år med avloppsvärmeväxlare. Individuell mätning I ett av skivhusen, Nystad 8, kommer individuell mätning av varmvatten installeras och prövas. I övriga hus är det förberett för individuell mätning och ett system för debitering finns så att det kan införas om resultatet från Nystad 8 är bra. LED-belysning i allmänna utrymmen, kök och badrum Ja i badrum och trapphus. Energisnål utrustning för hushållen Energieffektiv diskmaskin och induktionsspis har erbjudits som tillval förutom i Trondheimsgatan 28, där induktionsspis installerats i alla lägenheter. I samrådsprocessen har boende motsatt sig induktionsspisar och Svenska Bostäder har istället satt in energieffektiva spisar. Boende har även motsatt sig diskmaskin eftersom det höjer bruksvärdet på lägenheten och enligt hyreslagen ska hyran då höjas. De lägenheterna som är färdigställda har förberetts för diskmaskin. Energieffektiva byggarbetsplatser Byggarbetsplatserna etableras antingen i befintliga hus eller välisolerade bodar, med dörrstängare. Verktygen separeras så endast kylkänsliga förvaras i värmda utrymmen. Stambyte en grundförutsättning Stambyte samt vattenbesparande åtgärder sker i alla hus. Varsamhet och kvarteren äkta 1960-tal och äkta 1970-tal Stadsmuseets kulturmiljöenhet har deltagit i diskussioner med stadsbyggnadskontoret, Skönhetsrådet och Svenska Bostäder angående strukturplan för Husby. Stadsmuseet har påtalat vikten av att bevara karaktären, då i synnerhet vad gäller planstruktur, material och färgsättning. Vad gäller Rinkeby (Kvarnseglet och Storkvarnen) har stadsmuseet kommit överens om planerade förändringar med byggprojektledaren Erik Wistrand, arkitekten och stadsbyggnadskontoret. I Akalla har placering av solceller på fasad diskuterats med byggprojektledaren Johan Lundqvist. Solcellerna har placerats med hänsyn till de kulturhistoriska värdena. Även när det gäller solfångarnas placering på taket har hänsyn tagits genom att de följer taklutningen så att de inte blir synliga från marken. Kostnader och minskad miljöpåverkan av Svenska Bostäders åtgärder för effektivare energianvändning De mest lämpade koncepten kommer att appliceras vid all renovering av Svenska Bostäders miljonprogramshus. Till utgången av år 2014 beräknar Svenska Bostäder att ca 9

1 430 lägenheter av deras bestånd kommer att vara renoverade i enlighet med de koncept som nu tas fram. I det första huset på Trondheimsgatan 28 upptäcktes att dragningar av elledningar i huset orsakade läckage mellan lägenheterna då det var svårt att få helt tätt mellan rören som elledningarna går i. Rören ligger bredvid varandra i knippen och därför är det svårt att få tätt mellan dem. I kommande hus har en mall utvecklats som separerar rören var för sig vilket gör det möjligt att täta mellan dem enklare. Detta koncept används nu fortsatt i även de hus som inte ingår i projektet. Ambitionsnivån i de två hus i kvarteret Trondheim 4 har höjts från att ligga på 110 kwh/m 2 till 94 kwh/m 2 tack vare Hållbara Järva projektet. Även i övriga hus som ska renoveras diskuteras möjligheten till en höjd ambitionsnivå. I området är varmvattenförbrukningen/m 2 mycket hög vilket gör det svårare att få ner energianvändningen/m 2. Den höga varmvattenförbrukningen beror troligen på att det bor fler personer i varje lägenhet. Däremot kan den vara normal räknat per person. Minskad energianvändning För 350 lägenheter (sju byggnader) Minskad fjärrvärmeanvändning: 2,9 GWh/år Minskad elanvändning: 1,1 GWh/år År 2014, uppskattat till 1430 av Svenska Bostäders lägenheter Minskad fjärrvärmeanvändning: 9,6 GWh/år Minskad elanvändning: 4,0 GWh/år År 2022, samtliga Svenska Bostäders 5200 lägenheter på Järvafältet Minskad fjärrvärmeanvändning: 35,1 GWh/år Minskad elanvändning: 14,1 GWh/år Minskade CO 2 e-utsläpp 2 För 350 lägenheter (sju byggnader) Minskade CO 2 e-utsläpp: 330 ton/år År 2014, uppskattat till 1430 av Svenska Bostäders lägenheter Minskade CO 2 e-utsläpp: 1110 ton/år År 2022, samtliga Svenska Bostäders 5200 lägenheter på Järvafältet Minskade CO 2 e-utsläpp: 4080 ton/år 2 Emissionsfaktor fjv 82 g/kwh; el 85g/kWh 10

Resultat & milstolpar för AO1: 2013: Energieffektiv renovering av sju flerbostadshus (350 lägenheter), halvering av energianvändningen 2014 Energieffektiv renovering av 1 430 lägenheter, halvering av energianvändningen 2013-2014: Erfarenhet av varsam energieffektivisering av flerbostadshus 2014: Utvärdering av renoveringskoncepten för flerbostadshus 2013-2022: Replikering av de bästa renoveringskoncepten för flerbostadshus Status 2011 11

2.2 Arbetsområde 3 Förnybar energi Tidsåtgång: 2010-01-01 2014-12-31 Delprojektledare: Deltagare i arbetsområdet: Kostnad: Lokalt producerad energi: Svenska Bostäder Svenska Bostäder, Fortum Värme, Miljöförvaltningen 45,6 MSEK Minskade CO 2 e-utsläpp 3 : 404 ton/år 4 5,2 GWh/år (varav 5 GWh/år från vindkraft, 156 MW/år från solfångare och 31 MWh/år från solceller) 2.2.1 Fortum Värme och Svenska Bostäder i samverkan Klimatneutral energiförsörjning på Järva inom ett decennium Ny avtalsform mellan energileverantör och kund Eventuellt kan ett samarbete angående leverens av överskottsenergi från solceller och solfångare bli aktuellt framöver. Svenska Bostäders kompletterande satsningar på förnybar energiproduktion och främjande av export av svensk miljöteknik. En förstudie avseende vindkraftverk på Järva har genomförts. Diskussioner med myndigheter samt stadens förvaltningar och politiker avseende genomförbarheten har pågått under 2011. Det har visat sig mycket svårt att hitta en lämplig plats för ett fullstort vindkraftverk p.g.a. bland annat de krav på avstånd från vägar som ställs av Trafikverket samt restriktioner att bygga på höjden i närheten av Bromma flygplats. De tre platser som Svenska Bostäder föreslog för vidare utredning låg alla i Igelbäckens kulturreservat. Järvalyftets styrgrupp beslöt i december att Svenska Bostäder inte skulle påbörja någon planprocess för att bygga något vindkraftverk. Detta bekräftades av stadens politiker i februari 2012 med motiveringen att staden inte ska äga energiproduktionsanläggningar samt att det är svårt att motivera ett vindkraftverk i Järva när man sagt nej till ett på Hammarbybacken och att det kunde försvåra framtida utnyttjande av aktuell del av Järvafältet. Svenska Bostäder utreder nu andra möjliga sätt att producera förnybar el. En avvikelse angående detta kommer att inkomma under 2012. Solpaneler planeras i enlighet med ansökan i tre ombyggnadsprojekt: Nystad 7, Nystad 8 och Storkvarnen. Sammanlagt planeras cirka 280 m 2 solfångare och 340 m 2 solceller. Vilket beräknas producera 156 000 kwh/år respektive 31 000 kwh/år. Samverkansavtal med energileverantör är inte aktuellt. Utredning energiförsörjning påbörjas tidigast 2012. 3 CO2e-minskning baseras på övergång från fjärrvärme och el (nordisk elmix) till värme och el från solfångare resp. vindkraft och solceller 4 Emissionsfaktorer: fjv 82 g/kwh; el 85g/kWh; vindkraft 7 g/kwh; solceller 14,2 g/kwh; solfångare 6,4 g/kwh 12

Resultat & milstolpar för AO3: 2010-2011: Nya samverkansformer mellan energileveratör och avnämnare 2012-2014: Förnybar energi på Järvafältet Status Ej aktuellt, avvikelse inkommer 13

2.3 Arbetsområde 6 Transporter Tidsåtgång: 2010-01-01 2014-12-31 Delprojektledare: Deltagare i arbetsområdet: Kostnad: Minskad energianvändning: Minskade CO 2 -utsläpp: Trafikkontoret Trafikkontoret, Svenska Bostäder & Stadsdelförvaltningarna, Miljöförvaltningen 33,5 MSEK Ej kvantifierat Ej kvantifierat Cykelåtgärder, Järva Under 2010 genomfördes en cykelanalys, där tjänstemän och politiker utvärderade cykelvägarna i Järva. Även cyklister i området lämnade synpunkter och förbättringsförslag. Under 2011 har cykelplanen Cykling i Järvaområdet, åtgärdsprogram tagits fram och följande cykelåtgärder har genomförts: Förbättringar i form av ny beläggning (Y1-beläggning) har genomförts på Järvafältet; sammantaget har ca 10700 kvm fått nytt ytskikt, förbättrad avrinning och justering av dagvattenbrunnar. Ny energieffektiv belysning utmed gång- och cykelvägar. Ny asfaltsbeläggning på gång- och cykelvägar där sprickor bildats. 16 st grindar på pendlingsstråk har tagits bort. En trappa har fått kontrastmarkeringar och räcke så att den blir tydlig för cyklister. Projektering av breddad gång- och cykelbana på Ärvingevägen och ny gångoch cykelbana på Tenstavägen. Cykelpool för anställda inom Rinkeby-Kista sdf har startats. Stadsdelsförvaltningen har investerat i en komplett cykelparkering i garage utrustad med maskinell cykelpump och cykeltvätt. Standard för vinterväghållningen har höjts. I samband med ombyggnader i Järva skapar Svenska Bostäder säkra cykelparkeringar i anslutning till och inom husen. I samband med ombyggnader i Järva upprustar Svenska Bostäder gång och cykelstråk, med ny belysning samt även nya stråk där behov finns. Miljövänliga kommunikationer - persontransporter Utöver de cykelåtgärder som genomfördes under år 2011 har ytterligare aktiviteter genomförts med syfte att skapa förutsättningar för och informera om miljövänliga persontransporter. Ett delmål uppnåddes under 2011; att etablera en bilpool i området. Sedan juni 2011 finns en bilpoolsbil i Husby och två finns sedan 2010 i Kista centrum. Bilpoolen är tillgänglig för både boende och verksamheter i Järva. Information till boende och verksamheter har skett i olika forum med fokus att resa smart med cykel och bilpool. Informationsaktiviteter gällande bilpool har genomförts 14

delvis i samverkan med Sunfleet Carsharing som tillhandahåller bilpoolsbilen. I övrigt har följande åtgärder genomförts: Erbjudande till boende och verksamheter om gratis medlemskap under fyra månader i samband med olika informationsaktiviteter Kontakter med och information till fastighetsägare och företag i Järvaområdet om bilpool Aktörssamverkan via nätverket Kista samordning där aktörer och projekt med anknytning till Järva ingår; Trafikverket, Stockholms Stad, ResSmart, SATSA Stadsdelsförvaltningen har annonserat och informerat om projektets arbete med hållbara transporter bland annat genom informationsblad till boende i Rinkeby- Kista. Akalla By har fortsatt verksamheten med lånecyklar. 63 privatpersoner samt ett flertal verksamheter och föreningar har under året utnyttjat lånecyklarna Klimatvecka och folkfesten för klimat I maj arrangerade projektet tillsammans med Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning en klimatvecka som avslutades med en folkfest för klimatet den 29 maj. Under veckan genomfördes aktiviteter för att informera om cykling och miljö. Hållbara Järva arrangerade i samarbete med NTF cykelskola för vuxna där 10 kvinnor deltog. I samarbete med NTF arrangerades även cykelmekarkurser, uppkörning för att få cykelkörkort och säker cykelmärkning i parklekarna under veckan och i Akalla By den 29 maj. Folkfesten inleddes med cykling runt Järvafältet. Den lokala fotbollsklubben anslöt med flera lag under cykelturen. Cyklingen för klimatet avslutades i Akalla By där BMX-artisten Andreas Lindqvist uppträdde. På scenen var även orkester POP, klimatdebatt och politikerutfrågning. De interaktiva utställningarna Lekoprickaffären och Klimatvågen fanns på plats och var välbesökta. Miljövänliga byggtransporter Svenska Bostäder har kommit fram till att en samordnad logistik liknande Hammarby sjöstads inte är aktuell för Järva då helt andra förutsättningar råder här. De har istället satsat resurser avseende genomförandeplanering och tidssamordning med syftet att säkra en god boendemiljö under den långa genomförandetiden för Järvalyftet där Hållbara Järva utgör en del. Arbete med att på en övergripande nivå planera och samordna logistiken har pågått sedan 2010. Krav på entreprenörer under produktionsskedet har inarbetats i miljöprogram, miljöplaner och inköpshandlingar. Transporter i övrigt särredovisas inom respektive energieffektiviseringsprojekt i bifogade husvisa rapporter. Resultat & milstolpar för AO6: 2010-2014: Förbättrad infrastruktur för cykeltrafik 2011-2014: Samordnad logistik för byggtransporter Status 15

2.4 Arbetsområde 7 Ökad delaktighet & information Tidsåtgång: 2010-01-01 2014-12-31 Delprojektledare: Deltagare i arbetsområdet: Kostnad Miljöförvaltningen Miljöförvaltningen, Stadsdelsförvaltningarna, Svenska Bostäder, Fortum Värme, Stockholm Vatten & Trafikkontoret 14,5 MSEK Minskad energianvändning 0,4 GWh/år 5 Minskade CO 2 -utsläpp 31 ton/år 6 2.4.1 Delaktighet och information för beteendeförändringar i området Samarbete med förskolor, skolor och gymnasieskolor Under året har miljöförvaltningen vidareutvecklat Lekoprickaffären, en interaktiv utställning för förskola och lågstadieskola. Den har nu källsortering och mer fokus på beteendeförändringar. Utställningen har använts vid Folkfest för klimatet, invigning av det färdiga huset på Trondheimsgatan 28, på medborgarmässan i Kista. Under sommaren stod den på medborgarkontoret i Rinkeby. Under hösten har den används av en skola samt 8 förskolor. En rundringning till de skolor som haft utställningen visar att de var mycket nöjda, att barn och föräldrar aktivt har tagit till sig budskapet och någon förskola har gått vidare och byggt en förenklad version för att fortsätta arbetet. Kulturhistorisk stig: Tidens väg Tidens väg är en två km lång vandring med information om vattnets betydelse som transportväg och hur kulturlandskapet såg ut efter senaste istiden. Vi har haft guidningar med häst och vagn under klimatveckan. En handledning har utarbetats under året och trycks under 2012. Ett utökat informationsmaterial läggs på webben. I Hållbara Järvas cirkelledarutbildning har ett pass handlat om Tidens väg och Igelbäckens kulturreservat. Tidstypiskt boende Tenstalägenheten Stadsmuseet har inrett en lägenhet i Tensta i samma stil som de nyinflyttade hade på 70-talet. Lägenheten har visats för deltagare i projektet. Projektet har spridit information om lägenheten och skolor erbjuds att besöka den. 5 Baseras på 10% besparing av hushållsel. Ursprunglig förbrukning ca 35 kwh/atemp,år 6 Emissionsfaktor el 85g/kWh 16

Energi-, miljö- och tekniksatsning och lokala arbetstillfällen på gymnasiet På Miljöförvaltningen har 6 mentorer tagit emot elever från Rinkebyakademien för att se om fortsatt mentorskap var av intresse. Endast en elev har fortsatt kontakt med sin mentor. Dialog med boende Svenska bostäder har haft utökad samrådsdialog med de boende inför renovering av husen. Samrådet har genomförts i samtliga hållbara Järva hus. Samråd har skett på fastighetsnivå och i den vardagliga förvaltningen. Alla boende bjuds in till ett första stormöte där ombyggnadsplanerna presenteras och alla får möjlighet att ta upp vad de ser för renoveringsbehov. De boende utser representanter som träffar byggprojektledare, arkitekter med flera och får information om och diskuterar hur deras hus ska renoveras. Hyresgästföreningen har varit med vid dessa möten. Förslaget presenteras för alla boende och omröstning sker. Om majoriteten är emot omarbetas förslaget. Svenska Bostäder har byggt om kontor till evakueringslägenheter på Trondheimsgatan. 22 september 2011 visades dessa för Husbyborna och samtidigt informerade Hållbara Järva om miljöfrågor i form av en tipspromenad. Sunfleet fanns på plats och Svenska Bostäder delade ut miljömärkt tvättmedel med Stockholm Vattens doseringsmått samt information om att minska kemikalier i avloppet. Vid invigningen av det första färdigställda huset på Trondheimsgatan 28 fanns stationer med information från Stockholm vatten, trafikkontoret, energirådgivningen och Sunfleet. Lekoprickaffären var uppställd för alla barn. Stadsbyggnadskontoret presenterade också en modell och film om strukturplan Husby inför ombyggnaden av centrum. Fortsatt dialog om strukturplanen har skett under två dagar i Husby. Bovärdar i varje hus Utbildning av bovärdarna för alla hus i projektet sker under våren 2012, därefter planeras informationsinsatser till boende i husen samt sökandet efter miljöambassadörer bland de boende. Cirkelledarutbildningar till föreningar Intresset för cirkelledarutbildningarna har varit över förväntan. 120 cirkelledare har utbildats vid sex tillfällen om att leva hållbart. Vid cirkelledarutbildningarna har miljöförvaltningen, trafikkontoret, Stockholm Vatten, Fortum och Stadsmuseet medverkat. Studiecirkelledarna rekryteras från föreningar i Järva och de håller sedan i en studiecirkel i respektive förening. Varje studiecirkelledare har fått en pärm med ett upplägg på en studiecirkel med tio träffar med olika innehåll varje gång: Hållbara Järva, avfall, vatten, transporter, klimat, energi, fjärrvärme och miljömärkt el, Tidens väg, Igelbäckens kulturreservat, utvärdering och föreningens fortsatta engagemang i miljöfrågor. 30 miljöcirklar har genomförts och 26 påbörjats. Under 2010 genomfördes även 41 bo-skolecirklar och 14 har påbörjats under 2011. 2.4.2 Informationsspridning och överföring av erfarenheter till aktörer i Sverige och internationellt. 17

Referensgrupp KTH har en roll i att regelbundet arrangera framtidsverkstäder för att belysa frågeställningar som uppkommer i projektet. Experter och berörda parter bjuds in för att konkret arbeta med lösningar på temat för framtidsverkstaden. 2010 hölls en framtidsverkstad om klimatneutralt energisystem i Järva. Under hösten 2011 hölls en framtidsverkstad inom temat för hållbara energilösningar för Järva med fokus på solceller och bostadshusens utformning. Diskussioner hölls gällande bevarandevärden av miljonprogramshusen kontra användning av solceller. Deltagarna representerades av miljöförvaltningen, Svenska Bostäder, Structor projektledning, stadsmuseet, Fortum, White, Spridd, Energibanken samt KTH Energiteknik. En sammanställning av framtidsverkstaden bifogas. Handbok för att sprida erfarenheter från energieffektiv renovering i Järva Inom ramen för Hållbara Järva kommer en handbok som samlar erfarenheter från renoveringsprocessen tas fram. Under 2011 har KTH i samarbete med Miljöförvaltningen och Svenska Bostäder tagit fram en struktur för innehållet i handboken. Handbokens målgrupp har fastställts till fastighetsägare av hyreslägenheter inom miljonprogrammet som står inför upprustning, såväl privata som kommunala fastighetsägare. Handboken riktar sig i första hand till fastighetsförvaltare och projektledare för ombyggnation. Materialet till handboken tas fram löpande under 2011-2013. Webbaserad information Hållbara Järvas webbsida på stockholm.se är en viktig informationskanal där all information om de olika delarna i projektet samlas på en plats. Webbsidan uppdateras löpande med aktuell information kring projektet. Två gånger om året skickas ett nyhetsbrev om Hållbara Järva ut via webben där det också finns en prenumerantlista. Studiebesök Det har varit fortsatt stort intresse för projektet även under 2011. Vi har tagit emot studiebesök både nationellt och internationellt och även deltagit i både internationella och nationella konferenser. Studiebesöken har varit ifrån hela landet; Malmö, Karlstad, Linköping och Umeå samt hela världen; Kina, Brasilien, Australien, Storbritanien och Finland. Konferenser vi har deltagit i är Energitinget, Miljonprogrammets bostadsområden, Medborgarexpo, Energirådgivarnas kongress, Arkitekturdagar, att upphandla bygg och anläggningstjänster, Hållbar upprustning av miljonprogrammet och Green Build Expo i Toronto. Hållbara Järva har under två veckor tagit emot en praktikant från Indien, Shinde Prakash. Han arbetar för Centre for Environment Education, research and dokumentation i Bombay med miljöutbildning relaterat till global uppvärmning. Affärsmöjligheter för miljöteknikexport och övrig samverkan med näringsliv Under 2012 planeras flera lokala, nationella och internationella tillfällen där de företag som genomfört de energieffektiva ombyggnaderna får möjlighet att visa upp de lösningar de använt. Bl.a. planeras en internationell konferens samt ett samarbete med den lokala fastighetsföreningen i Järva och den regionala energirådgivaren. Samverkan sker även med Sunfleet som har etablerat en bilpool i Järva. 18

Minskad energianvändning För 350 lägenheter (sju byggnader) Minskad elanvändning: 0,1 GWh/år År 2014, uppskattat till 1430 av Svenska Bostäders lägenheter Minskad elanvändning: 0,4 GWh/år År 2022, samtliga Svenska Bostäders 5200 lägenheter på Järvafältet Minskad elanvändning: 1,4 GWh/år Minskade CO 2 e-utsläpp 7 För 350 lägenheter (sju byggnader) Minskade CO 2 e-utsläpp: 7 ton/år År 2014, uppskattat till 1430 av Svenska Bostäders lägenheter Minskade CO 2 e-utsläpp: 31 ton/år År 2022, samtliga Svenska Bostäders 5200 lägenheter på Järvafältet Minskade CO 2 e-utsläpp: 117 ton/år 7 Emissionsfaktor fjv 82 g/kwh; el 85g/kWh 19

Resultat och milstolpar AO7: 2010 2014: Utbildningsinsatser i samarbete med gymnasier, skolor, förskolor och hemspråksklasser. 2010: Kulturstig Järva utformas 2010-2014: Miljö, energi och teknikföretag till Rinkebyakademien 2010 2014: Järvadialogen, Informationsträffar, utbildningar och studiecirklar med boende. 2010-2012: Utbildning av miljövärdar. Därefter utbildningar vid behov. 2012-2014: Miljövärdar gör hembesök och bjuder in till informationsträffar 2010-2011: Cirkelledarutbildning till föreningar 2012: Bilpool startar 2010-2014 Cykelkurser 2012: Cykelanalys med Cykelfrämjandet 2010-2014: Referensgruppen framtidsverkstäder 2010: Föredragningar och guidningar till delegationer som kommer med anledning av att Stockholm är Europas miljöhuvudstad 2010 2010-2014: Studiebesök och guidningar av området 2010-2014: Webbsidan byggs och uppdateras fortlöpande 2010-2014: Utställningar och seminarier 2014: Handbok om erfarenheterna av renoveringen i Järva produceras 2011-2014: Föredrag på nationella och internationella konferenser Status Klart Klart Klart Klart Klart 20

2.5 Arbetsområde 8 Utvärdering och uppföljning Tidsåtgång: 2010-01-01 2014-12-31 Delprojektledare: KTH Deltagare i arbetsområdet: Samtliga projektdeltagare Kostnad 8,2 MSEK 2.5.1 Utvärdering av tekniska, sociala och ekonomiska aspekter Utvärderingen av Hållbara Järva innefattar tekniska, sociala och ekonomiska aspekter. Utvärderingen utförs som del av ett doktorandarbete på KTH, Industriell ekologi. Som del i doktorandarbetet kommer erfarenheter från projektet utgöra en basis till vetenskapliga artiklar och licentiatavhandling inom området Hållbar renovering av miljonprogrammet. Under 2011 har fyra viktiga moment i projektets utvärdering genomförts: utformning av den handbok som tas fram inom projektet, utformning av mall för energiuppföljning, analys av medborgarenkät samt intervjuer med boende i Järva. Under året har också en vetenskaplig artikel presenterats på en internationell konferens i Portugal. Mallen för energiuppföljning har tagits fram av KTH Industriell ekologi i samarbete med Umeå Universitet. Mallen presenterades för Boverket våren 2010 och accepterades som redovisningen av uppnådd energieffektivisering och motsvarande minskning av CO 2 e-utsläpp. Mallen kommer att användas för samtliga investeringsprojekt som delfinansierats av Delegationen för hållbara städer. Mallen möjliggör en jämförelse mellan delegationens investeringsprojekt. De nyckeltal som tas fram kan också jämföras med energiförbrukning i miljöprofilsområden såsom Hammarby Sjöstad och Norra Djurgårdsstaden i Stockholm. I bilaga till årsredovisningen för 2011 visas basnivån för de sju hus som ingår i Hållbara Järva, dvs energiförbrukning före åtgärder. Stockholms Medborgarenkät gick under hösten 2010 ut till 4900 hushåll med en svarsfrekvens på 57 procent. Enkäten skickas vart tredje år ut till Stockholms invånare för att undersöka hushållens beteende gällande energi, transporter och avfallshantering. På uppdrag av Stockholm stad gjorde Markör en sammanställning av enkätsvaren från Järva-området (specifikt de sju hus som ingår i projektet samt en referensgrupp på ytterligare 10 hus, totalt 700 hushåll). Sammanställningen, Miljö och miljövanor 2010, bifogas. Enkätsvaren från Stockholms medborgarenkät kommer vidare att användas av KTH som material till en vetenskaplig artikel med en jämförelse mellan Järva och annan stadsdel i Stockholm. Artikeln påbörjades 2011 men huvudarbetet kommer att utföras under 2012. Medborgarenkäten kommer att upprepas 2013. Jämförelser kommer att göras för att utvärdera om Hållbara Järvas åtgärder och aktiviteter har gett några förändringar i området. Under 2011 har KTH utfört 20 intervjuer med boende i området. Intervjuerna tar upp frågeställningar om boendes miljöbeteende samt kunskap och attityd till miljöfrågor. Intervjuerna kommer att kompletteras längre fram i projektet och utgör dels material till projektets uppföljning men också material till en vetenskaplig artikel som kommer att slutföras under 2012. 21

Under 2010 gjorde Trafikkontoret en plockanalys av avfall i Järva-området. Resultatet av plockanalysen och liknande undersökningar i Stockholmsområdet låg till grund för en vetenskaplig artikel som presenterades på en internationell konferens i Portugal i september 2011. Artikeln, Comparative analysis of household waste composition in the different districts of Stockholm, bifogas rapporten. Artikeln visar bland annat på ett behov av bättre hantering av organiskt avfall i Järva-området. Energicentrum på miljöförvaltningen har i uppdrag att arbeta med energieffektiviseringar stadens fastigheter. De har gjort en rapport med en jämförelse mellan husen i Hållbara Järva, Brogården, Gårdsten och Backa Röd. Utredningen utmynnar i en beskrivning av vilka olika lönsamhetskriterier som används samt en diskussion om hur olika förutsättningar, indata och nyckeltal påverkar resultatet. Vidare förs en diskussion om hur olika ägarperspektiv påverkar synen på lönsamhet vad gäller energieffektivisering i samband med ombyggnation. En av slutsatserna Svenska Bostäder gör är att upprustningen inte är ekonomiskt lönsam med en payoff tid på ca 40 år, men energieffektiviseringarna gör den mer lönsam. Där är payoff tiden ca 15 år. Resultat & Milstolpar för AO8: 2012 Utvärdering av hur de boende upplever sin möjlighet att påverka 2013 Utvärdering av renoveringsmetoder. Val av fortsatt strategi för energieffektivisering i miljonprogramsbeståndet för Svenska Bostäder 2014 Utvärdering av projektet som helhet. Tekniskt, ekonomiskt och socialt Status Erfarenheter från de sju husen sker löpande under 2011-2013. Insamling av data pågår. 22

Utvärdering KTH, Nils Brandt, Mari Andersson Projektgrupp Projektledare Lisa Enarsson 3 Projektorganisation Energieffektivisering Svenska Bostäder Magnus Engstrand Erik Andersson Erik Wistrand Johan Lundqvist Björn Ribbhagen Leif Bergman Stadsmuséet Gunilla Söderlund Miljöförvaltningen Lisa Enarsson Förnybar energi Svenska Bostäder Magnus Engstrand Andreas Alexandersson Fortum, Anders Sjöberg Miljöförvaltningen Lisa Enarsson Styrgrupp Miljöförvaltningen Gustaf Landahl Svenska Bostäder Yngve Green Trafikkontoret Kristoffer Tengliden Rinkeby Kista SDF Gunnar Hörnfeldt SLK Magnus Andersson KTH Nils Brandt Järvalyftstyrgrupp Transporter Trafikkontoret Kristina Glitterstam SDF, Yvonne Tégner Mf, Lisa Enarsson Miljöprofilstyrgrupp Information Miljöförvaltningen Cecilia Malmgren Lisa Enarsson Anette Riedel Svenska Bostäder Anders Magnusson Stadsmuseet Barbro Århem Trafikkontoret Helene Personne Fortum, Veronica Persson Stockholm Vatten Helena Liljestrand Spånga Tensta SDF Burhan Yildis Rinkeby Kista SDf Love Hägerstrand Figur 3: Schematisk bild över projektstrukturen för Hållbara Järva. 23

4 Nationella mål 4.1 Miljökvalitetsmålen Projektet Hållbara Järva bidrar till miljökvalitetsmålen genom - att begränsa klimatpåverkan genom energieffektivisering, tillförsel av förnyelsebar energi och användning av hållbara transporter. - en giftfri miljö genom att arbeta med god inomhusmiljö och information om farligt avfall. - levande sjöar och vattendrag genom information till boende om farligt avfall, miljömärkta produkter och dosering av tvättmedel. - En god bebyggd miljö genom att renovera bostäder, bevara kulturhistoriska värden, förbättra cykelvägnätet, information om källsortering och farligt avfall, ökad delaktighet, anläggandet av Tidens Väg i kulturreservatet, arbeta med en god inomhusmiljö, miljö- och klimat information. 4.2 Energipolitiska mål och klimatmål Projektet Hållbara Järva bidrar till de energipolitiska målen genom att - Vid renoveringen energieffektivisera med 50 % - Genom information och installering av energieffektiva vitvaror och belysning minska hushållselen med 10 % - genom information och installering av snålspolande kranar minska varmvattenanvändningen. - Genom att installera 1000 m 2 byggnadsintegrerade solpaneler som producerar cirka 200 MWh/år. - Genom att uppföra ett vindkraftverk. - Genom att arbeta med hållbara transporter 4.3 Folkhälsopolitikens mål Projekt Hållbara Järva bidrar till folkhälsopolitikens mål genom - Att boende är delaktiga i processen inför renovering genom Järvadialogen - samarbetet med Rinkebyakademien, lokalanställning vid renovering, cykelskola för vuxna, vilket ökar social trygghet och jämlikhet. - Att jämföra renoveringsmetoder och söka de mest kostnadseffektiva metoderna för att minimera hyreshöjningar i framtiden, vilket ökar ekonomisk trygghet. 24

- informationsatsningar på skola och förskola, och samarbete med Rinkebyakademien främjas barn och ungas uppväxtvillkor - att informera om miljömärkning och farligt avfall samt att miljöcertifiera byggnaden säkras en god inomhusmiljö och användning av miljösäkrade varor och produkter. - Cykelsatsningar ökar fysisk aktivitet till och från arbete/skola och på fritiden 4.4 Transportpolitikens övergripande mål Projekt Hållbara Järva bidrar till transportpolitikens mål genom - Att förbättra standarden och kontinuiteten på gång och cykelvägnätet, vilket ökar tillgängligheten och förutsättningarna att välja gång och cykel. Det ökar också säkerheten, förbättrar miljö och hälsa. - Cykelkörkort för barn och cykelkurs för vuxna, vilket ökar barns vuxnas möjligheter att vistas i trafiken på cykel. 4.5 Kulturpolitiska mål Projekt Hållbara Järva bidrar till kulturhistoriska mål genom - Att ha anlagt Tidens Väg med informationstavlor och pedagogiskt material som levandegör Järvafältets historia, vilket främjar allas möjligheter till kulturupplevelser och ett levande kulturarv som bevaras. - Att renoveringen sker med hänsyn till kulturhistoriska värden, vilket tar tillvara befintliga miljöer och stärker intresset för hög kvalité inom arkitektur, formgivning och design. 4.6 Jämställdhets och integrationspolitik Projekt Hållbara Järva bidrar till jämställdhetspolitiken och integrationspolitiken genom - att arbeta med information och ökad delaktighet, vilket innebär att kvinnor och män får samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare. Det innebär också lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund. 4.7 Näringspolitiken Projekt Hållbara Järva bidrar till näringspolitiken genom - att genomföra en teknikupphandling där nya innovativa metoder för renovering kan utvecklas, vilket kan bli en exportvara för Sverige och skapa fler jobb. - Genom renoveringen skapas fler jobb och genom att lokalanställa bryts utanförskapet. 25

5 Bilagor Ekonomisk rapport 2010 Ekonomisk rapport 2011 Projektmål för Hållbara Järva Husvisa Rapporter Kulturhistoriska värden Prefab, Svenska Bostäders + Bebo Energiutvärdering basdata Förstudie vindkraft Cykelåtgärdsplan Artiklar Nyhetsbrev Aktiviteter Rapport Framtidsverkstad Vetenskaplig artikel Medborgarenkät Ekonomi vid ombyggnader med energisatsningar 26