En medlemstidning från Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund 2/2012 Fjällfiske för alla Kvoterade vatten - svåråtkomliga fiskepärlor Blekinge killer - tillverka en svävande jigg Tricoloren Fiskeparadis i norr Främja fisketurismen Gäddan biter i vinden
Nu får du ditt NYA MEDLEMSKORT! Med detta nummer av Svenskt Fiske får du och alla andra medlemmar i Sportfiskarna ett nytt medlemskort. Medlemskapet för 2012 gäller ända till 31/3 2013! * Medlemskortet är ditt medlemsbevis och din nyckel till våra medlemsförmåner. Missa inte alla medlemsförmåner som nu finns samlade på www.sportfiskarna.se. Det nya medlemskortet hittar du längst bak i detta nummer av Svenskt Fiske. * Medlemskap i Unga Sportfiskares Förbund gäller perioden 2012-01-01 till 2012-12-31. Medlemskorten är utskickade januari 2012
innehåll utges av Sportfiskarna Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Ansvarig utgivare Stefan Nyström Redaktör Benny Lindgren 0730-36 11 00 redaktion@sportfiskarna.se Fjällfiske för alla Sidan 12 Annonser Anssi Lehtevä 08-410 80 605 anssi.lehteva@sportfiskarna.se Vad säger fångsten om mängden fisk? Fisken håller till på de bästa platserna med mest föda och på dessa platser fiskar vi helst. Därför kan vi fortsätta ha ett bra fiske utan att märka om fiskbestånden går ner. 5 Ledaren 6 Kvoterade vatten 11 Tricoloren 15 Fiskeparadis i norr 20 Fiskens värld 22 Förbundet informerar 26 Kongressrapport 31 42 60 Blekinge killer Mjukbeten av gummi är en av de effektivaste betestyperna inom gäddfisket idag och det växer i popularitet. Här visar vi hur du tillverkar en svävande jigg! 35 Fiskekrysset 36 Att främja fisketurismen 46 Gäddan biter i vinden 50 Internationellt arbete 52 Sportfiskarna på mässan 52 Ungdom 60 Storfiskregistret Flödande vår och vårflöden För oss sportfiskare är våren starten på något nytt, något efterlängtat och härligt. Westrin filosoferar om våren i norr, förr och nu. 70 Livsmedelsverkets kostråd 74 Vatten för alla 76 Tävling 78 Vallgravsmetet 81 Sportfiskarnas personal 82 Fjärsingen Annonsmanus för nummer 3/2012 skall vara oss tillhanda senast den 7/5 2012 annons@sportfiskarna.se Formgivning Knuts Conny Omslagsfoto: Tomas Jönsson Utgivningsplan 2012 Februari, april, juni, september och november. Tryck V-TAB Vimmerby Svenskt Fiske välkomnar bidrag i form av artiklar och foton från läsekretsen TS-kontrollerad upplaga 2011 var 27 600 ISSN 1652-7194 Miljömärkt trycksak 341189 Adressändring Hör av dig till oss på adressen medlem@sportfiskarna.se med din nya adress så att du får Svenskt Fiske till din nya brevlåda. Du kan också adressändra själv på www.sportfiskarna.se Har du tappat ditt medlemskort? Kontakta Sportfiskarna så skickar vi dig ett nytt: info@sportfiskarna.se eller 08-410 80 600 Kontonummer Medlemsavgifter klubbar & individuella BG 5657-9253 PG 412 57 03-1 Tävlingssanktioneringar och övrigt BG 166-1222 PG 45 07 14-1 Sportfiskarnas Fiskevårdsfond Plusgiro 89 98 43-7 För övriga medlemsärenden För övriga medlemsärenden 08-410 80 600 eller e-posta till info@sportfiskarna.se Prenumeration Svenskt Fiske är en medlemsförmån. Företag, myndigheter och enskilda kan prenumerera till ett pris av 350 kronor per år. Kontakta Ullabritt Engberg, telefon 08-410 80 601
Ledaren Sportfiskare -miljöns väktare! Tack för förtroendet! Som nyvald ordförande i vårt fina Förbund vill jag börja med de orden efter en mycket lyckad, entusiastisk och inspirerande kongress och Sportfiskemässa. Med tack för förtroendet menar jag inte främst personvalet utan framförallt den uppbackning från alla er medlemmar vi får när vi gör våra undersökningar inför varje kongress om vad ni tycker att vi ska arbeta med! Under det gångna decenniet har det ena satsningsområdet kunnat läggas till det andra: ungdom, tjejsatsning, tävlingsverksamhet, fiskevårdsfond, aktivitetsstöd till våra klubbar, stöd till distrikten, nya regionkontor, ja, listan kunde göras längre över de nya aktiviteter som nu inryms i vår verksamhet. Ej att förglömma den tidning som du just läser och som tveklöst blivit bättre och bättre för varje år och nu är läst och respekterad av alla som vill veta vad som händer på sportfiskefronten. Av framgångarna för Förbundet den senaste tvåårsperioden vill jag dock särskilt framhålla den starka etableringen av vårt ungdomsförbund. Att en frisk och offensiv egen ungdomsorganisation, Unga Sportfiskare, på kort tid växt sig så stark lovar gott för framtiden! Inte bara för vår organisation utan framförallt för det intresse för fiskevård och miljömedvetet sportfiske som det visar. Det viktigaste med våra kongresser är dock inte att glädjas över vunna segrar utan att få inspiration för de många utmaningar som ligger framför oss! Vår målmedvetna och uthålliga kamp för fria vandringsvägar för allt biologiskt liv i våra vattendrag, det envisa arbetet med att få den vilda laxen räddad, arbetet med gäddfabriker på ostkusten och kampen för torsken och andra utsatta arter på väst- och sydkusten är några exempel. Våra återkommande och välunderbyggda förslag om ändrade fiskeregler, exempelvis begränsningar av det kustnära nätfisket men också rimligare regler för sportfisket, är andra exempel på vad som ska leda till framgångar för fiskevården och därmed sportfisket. Ibland kanske beslutsfattare och media tycker att dessa organisationer har en särskild tyngd, de slåss ju inte för ett egenintresse som en del kan påstå att vi sportfiskare gör. Även i våra egna led hör man ibland att det är svårt att övertyga om att vårt engagemang för vattenmiljön och beståndsvård är riktigt äkta, eftersom vi ju vill fånga fisken. Man förstår inte att det för oss alltid är viktigare att det finns fisk än att man får fisk. Men man missar också en annan poäng. Att vårda naturen utan att själv ha ett intresse av att vara i den och njuta av dess frukter är inte finare. Tvärtom är det ju i samspelet mellan människa och natur som det mest genuina miljöengagemanget kommer till uttryck. Var och en som någonsin med ett spö i handen stått utvadad i ett rinnande vatten, närmat sig ett fjällvatten på bergskanten, mött havets vågor i kustlandskapet, glidit genom vassen i en insjö en tidig sommarmorgon vet vad det vill säga att känna ett djupt och äkta engagemang för inte bara vattenmiljöer utan för hela det ekologiska samspelet. Att vara sportfiskare ger en äkta legitimitet i kampen för en bättre miljö. För oss är renare vatten och en levande natur inte bara ett teoretiskt intresse det är också basen för vår passion för vårt sportfiskeintresse. Därför är vi sportfiskare i ordets bästa bemärkelse miljöns väktare! Joakim Ollén Att envist fullfölja arbetet med att få politikerna att förstå att sportfisket är det nya yrkesfisket i den meningen att det är inom sportfisket som de många nya arbetstillfällena finns är också en av våra viktiga utmaningar. Likaså att få politikerna att förstå sambandet mellan aktiv fritid och levande friluftsliv och folkhälsa. Vad kan väl vara sundare än att möta naturen med ett spö i handen! Just kombinationen av engagemanget för miljön, fiskevård och intresset för att aktivt ta del av det naturen kan bjuda, ger oss sportfiskare en alldeles speciell roll. För många organisationer som kämpar en beundransvärd kamp för en bättre miljö är det just miljön i sig som är drivkraften och det som ger legitimitet i arbetet. 5
kvoterade vatten Att det finns speciella kvoterade fiskevatten i norra Sverige är känt bland ett fåtal men en väl förborgad hemlighet för flertalet. Gemensamt för dem är att de brukar erbjuda ett mycket bra fiske i orörd natur. Svenskt Fiske har tagit reda på vad som gäller och hur man bär sig åt för att få chansen att blöta sin lina i dem. Kvoterade vatten svåråtkomliga fiskepärlor i norr Text: Göran Cederberg Foto: Göran Cederberg, Benny Lindgren En sträcka i Storåns översta del längst upp i nordvästra Dalarna är sannolikt det mest kända kvoterade vattnet i Sverige. Detta fiskevatten, som ligger i en dalgång inom ett naturreservat, är närmast legendariskt. Att ett vatten är kvoterat innebär att antalet fiskedygn är mycket begränsat och att man därför måste boka plats i förväg. Storån i Dalarna är det sydligast belägna kvoterade vattnet, men längre norrut finns fler; I Norrbotten finns 13 kvoterade vatten och i Västerbotten åtta. Jämtland hade tidigare kvoterade vatten, men samtliga dessa stängdes 2010 för att få ligga i träda. Skälet är att de inte höll den klass man kan förvänta sig av ett kvoterat vatten. All upplåtelse av statens vatten sker via länsstyrelserna. En del av dessa vatten är dock särskilt undantagna för samebyarnas behov och dessa får inte upplåtas, men mer om det senare. Irene Larsson på Länsstyrelsen i Norrbotten säger att det som utmärker ett kvoterat vatten är att de tillhör deras bästa fiskevatten för fiske efter öring och harr, i vissa även röding. Vattnen är noga utvalda och det får inte ske något annat fiske i dessa vatten än det som genom kvotering tilldelas under juli och augusti. Principen är att det bara finns ett visst antal fiskedygn i varje vatten. Det är därför inte särskilt många personer som får fiska där. Är det till exempel 60 fiskedygn i ett vatten och tre dygn per fiskare får alltså bara 20 personer tillstånd att fiska. Anledningen till att man valt att ha just tre dygn i vattnen i Norrbotten är att de ofta ligger avlägset och att man i regel måste vandra ganska långt för att nå dem. Under 2011 var det sammanlagt 459 ansökningar, som rörde 1466 personer och dessa sökte tillsammans 4323 dygn. Samtidigt är den kvot som länsstyrelsen har att fördela bara 1720 6 svenskt fiske april 2012
I ett kvoterat vatten är antalet fiskedygn begränsat och det är inte säkert att du möter några andra fiskare. dygn. Det var alltså bara drygt var tredje fiskare som fick chansen att fiska i de kvoterade vattnen. Det är så pass många ansökningar att vi, för att kunna vara så rättvisa som möjligt, har ett system där alla som lämnat in en ansökningsblankett får den registrerad som en lott. Man får ett radnummer, och sedan har vi slumpgenerator som slumpar dem ungefär som i ett lotteri. De som har tur får därefter ett meddelande om att de får köpa fiskekort till respektive vatten och kan sedan själva välja vilka sammanhängande tre dygn de vill ta ut mellan 1 juli och 31 augusti. För två av vattnen har vi dock ett lite speciellt förfarande. I dessa måste en depositionsavgift lämnas innan man åker ut alltså en bekräftelse på att man tänker utnyttja sitt tillstånd och en garanti för att man efter fisket lämnar in en rapport över fiskeresultatet. När fångstrapporten är inlämnad får man tillbaka depositionsavgiften. Stränga regler Fiskekorten till de kvoterade vattnen i Norrbotten kostar 100 kronor per dygn och alla ansökningar skall skickas till länsstyrelsen i Norrbotten. Den praktiska hanteringen av både fiskkortsförsäljningen och depositionsavgifterna sköts dock av turistbyråerna i Jokkmokk och Gällivare. De får ansökningarna härifrån och sköter sedan om lottning, depositionsavgifter och fångstrapportering. Därför har vi god statistik över hur många det är som ansöker, fortsätter Irene Larsson. Ofta är fiskereglerna i kvoterade vatten ganska stränga. Man får behålla 1-2 fiskar per dygn och fiskare, men det varierar lite beroende på vilket vatten man fiskar i. Det finns ett regelverk för varje vatten. I vissa får man enbart fiska med fluga, i andra är det även tillåtet att spinnfiska. Det finns också variationer vad gäller bag limit. Vanligtvis är reglerna hårda i de kvoterade vattnen. Det är i dagsläget bara obligatorisk fångstrapportering i två kvoterade vatten i Norrbotten. Skielta, som är ett troféfiskvatten med fin harr, och i Suorkejokk, som öppnades 2011 efter att ha legat i träda ett antal år. Inte minst i Skielta fångas mycket harr dessutom många stora harrar. Det är inte no kill, utan man får ta en matfisk per dag per person, men bara en harr över 45 cm per tillstånd. Men faktum är att många är väldigt försiktiga med uttagen. Från en några år gammal summering av fångstrapporterna vet vi till exempel att endast åtta promille av all fisk som fångades avlivades man tog alltså inte ens upp den fisk man får ta. De kvoterade vattnen riktar ju sig mot en kundkategori som är motiverade att fiska i den här typen av vatten. Även om man i och för sig får göra ett visst uttag rekommenderar vi ändå catch and release. Hård exponering Anledningen till att man kvoterar ett vatten till exempel Suorkejokk, som tidigare ingick i det vanliga kommunkortet brukar vara att det varit alltför populärt och att fisketrycket därför blivit för hårt, säger Irene Larsson. Först lägger vi det då i träda några år och sedan öppnar vi det igen med kvoterat fiske. Många som hör av sig om fjällfisket framför allt från södra Sverige känner till de kvoterade vattnen, men har aldrig förstått hur många vatten på de vanliga kommunkorten som i vissa fall till och med håller högre svenskt fiske april 2012 7
kvoterade vatten klass än de kvoterade, fortsätter hon. Förmodligen beror det på att vanliga kortfiskevatten inte exponeras på samma sätt. Vissa vatten på kommunkorten kan vara minst lika bra som de kvoterade vattnen. Att vattnet kvoterats innebär visserligen en form av kvalitetsstämpel, eftersom vi styr upp fisketrycket för att inte få för hård belastning. Men det kan finnas lika bra vatten som vi inte har kvoterat, då det aldrig funnits anledning att göra det. Undantagsvatten Irene Larsson berättar också om vad undantagsvatten är: Det kan bero på att man lagt dem i träda. Eller att de är så kallade lappvatten. Alla vatten som är undantagna behöver dock inte vara ett som nyttjas av samebyn. Det typiska för ett undantagsvatten är att man kommit överens om att endast samebyn, eller samebyns medlemmar, får fiska för sin utkomst. Och där får ingen annan fiska. Men det finns också vatten som är lagda i träda för att de skall få vila och fisken ha möjlighet att återhämta sig från ett alltför hårt fisketryck. Det finns även undantagsvatten som är forskningsobjekt där man bedriver forskning rörande antingen fisken eller vattnet. Det finns alltså olika typer av begränsningar, men den hårdaste formen av begränsning är undantagsvattnen. Där är inget fiske över huvud taget tillåtet för allmänheten. Vill man fiska i fjällen är det kortvatten och kvoterade vatten som gäller. Lågt fisketryck Samma sak gäller i Västerbotten, där det finns åtta kvoterade vatten. Thorleif Eriksson på länsstyrelsen i Västerbotten berättar att det där är ungefär 100 fiskedygn per vatten. Bortsett från en sträcka i övre delen av Vindelälven, dit det är långt att gå och de därför säljer fem dygn i sträck, delar de ut maximalt tre fiskedygn, vilket innebär att det brukar bli 30-40 personer som fiskar i respektive vatten varje år. Vi har inte specificerat exakt vilka dagar de får fiska, det får man välja själv. Har man otur kan det alltså vara andra grupper där samtidigt, men eftersom det inte är så många fiskedygn brukar fördelningen bli bra. Vi får nästan aldrig höra att det varit för mycket folk vid vattnen. Han säger också att vattnen är anpassade för att hålla fisketrycket nere och därmed få bra kvalitet på fiskbeståndet. Främst handlar det om strömfiske efter harr och öring, men det finns även ett ganska stort område med en mängd småsjöar där vissa är rena öringsjöar och andra rena rödingsjöar. I en del av dem förekommer både öring och röding. Thorleif Eriksson framhåller att de genom kvoteringen kan ha ett lågt fisketryck. Därför är det några av Västerbottens finaste vatten, med förhållandevis bra storleksstruktur och ett fiske med få andra sportfiskare. På de allmänna kortfiskevattnen är det generellt sett högre fisketryck och därför också lite lägre medelstorlek. Några av våra bättre strömvatten är dock kvoterade, fortsätter han. Det finns inte så många större strömvatten upp i fjällen som är opåverkade, och hade vi inte kvoterat dessa vatten så skulle både fisketrycket och slitaget vara för högt. Lotten avgör Vissa vatten är relativt lätta att nå, medan andra kan vara betydligt besvärligare att ta sig till till exempel det kvoterade vattnet högt upp i Vindelälven, dit man måste vandra i mer än en dag. Till andra vatten kan det vara bara några timmars vandring. Det finns också vatten dit man kan få båttransport, så graden av tillgänglighet varierar. Det är viktigt att komma ihåg att man bara kan söka till ett vatten. Är det tre kompisar som vill åka tillsammans måste de alltså söka tillsammans. 8 svenskt fiske april 2012
Strömmarna i Gåbdok är fyllda med öring. Norrbotten 13 kvoterade vatten i: Råstoätno Torneälven Kaitumälven Tertojåkk Svartijåkkå Sitoätno Aleb Luoitaure Namatis, Siktim och Garvajaureområdet Gåbdok Skielta Pirtimesätno Tavvaätno Suorkejokk Information och ansökningsblankett finns på hemsidan: www.lansstyrelsen.se/norrbotten/sv/ djur-och-natur/fiske Ansökningar skickas till: Länsstyrelsen Norrbotten Box 105, 962 23 JOKKMOKK Västerbotten 8 kvoterade vatten i: Vindelälven Granån Vojmån 1 Vojmån 2 Girisån Slipsikån Tärnasjön Ransarån Vattnen finns beskrivna i Fjällfiskekatalogen, som finns både i tryckt version och på internet. Information och ansökningsblankett finns på hemsidan: www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/ Sv/djur-och-natur/fiske Ansökningar skickas till: Länsstyrelsen Västerbotten, Naturvårdsenheten, 901 86 Umeå. Fisket i Tärnasjön och Ransarån säljs på särskilda fiskekort, se Fjällfiskekatalogen. Dalarna 1 kvoterat vatten i: Storån Information: www.lansstyrelsen.se/dalarna/sv/ djur-och-natur/fiske/storan Kvoteringssystemet organiseras om våren 2012 och sannolikt kommer bokning att ske via hemsida på internet. Kontakta Visit Idre/Idre Tursitbyrå (0253-59 82 00) för vidare upplysningar. 9
kvoterade vatten Man har bara en chans, fortsätter han. Detta för att det inte skall vara en massa korsvisa ansökningar. Alla skall ha lika stor chans. Eftersom det är så populärt att fiska i de kvoterade vattnen är det bara var sjätte som får möjlighet att fiska där. Man måste ha tur vid lottningen. Men söker man tre tillsammans, så får alla tre fiska. Även i Västerbotten finns det undantagsvatten, alltså vatten som är undantagna för samebyns behov och för deras eget fiske. Oftast är det sjöar som de traditionellt har fiskat i och som ligger nära sommarvistena. Där får inga andra än samebyns medlemmar fiska. Och samebyn får i sin tur inte upplåta fisket vidare. Det finns dock några ekonomiska föreningar som samebyarna skapat för vatten som de hos länsstyrelsen har fått tillstånd att upplåta. Så förutom undantagsvattnen finns även vatten uppe på fjället som vare sig är kvoterade eller upplåtna på de allmänna korten vatten, som ligger i områden där man bedömt att det kan finnas risk för störning på renskötseln. I dessa kan dock sportfiskeentreprenörer med god kunskap om lokala förhållanden söka tillstånd för ett begränsat antal fiskedygn. De åtta kvoterade vattnen i Västerbotten finns beskrivna i Fjällfiskekatalogen. Där finns också ansökningsblankett. Avgiften är 120 kronor per dygn och ansökningarna skall var inne senast 1 maj. Första veckan i maj lottas sedan vilka som får platserna. Tretton kilometer till fots Förutom i Norrbotten och Västerbotten finns det bara ett län till som har kvoterade vatten: Dalarna, med sin klassiska Storån. Många anser att detta är ett av Sveriges bästa flugfiskevatten i en unik och storslagen natur. Det är dock ett utpräglat fjällfiske med oberäkneligt väder, vilket innebär att det kan vara nog så tufft att fiska framför allt torrfluga om det regnar och blåser. Fisket öppnar i mitten av juni, men det är nästan bara fullt under de mest populära veckorna. Fisket är kvoterat till 20 spön per dygn och korten kostar 250 kronor per dygn. Den kvoterade sträckan är cirka fyra km, men man fiskar sällan i de strömmande delarna utan i de sex håarna. Enbart flugfiske från land är tillåtet. Minimimåttet är 35 cm och max två fiskar (huvudsakligen öring) får tas upp per dygn och fiskare. Trots detta är catch and release mycket vanligt. Enklast tar man sig dit till fots, en cirka tretton km lång vandring från Grövelsjön. Under de senaste åren har det varit brist på logi bland de som ansökt om både fiske och boende i de tre fyrabäddstugorna vid ån (stugorna kostar 125 kronor per dygn och person alternativt 500 kronor per dygn och stuga). Förr var det vanligt att tälta på särskilt iordningställda lägerplatser i naturreservatet där man får campa och elda, men idag är många ointresserade av att åka dit om de inte kan bo i stugorna. Enligt Lars Forsberg, som i många år arbetat med den kvoterade delen av Storån på länsstyrelsen i Dalarna, brukar de största fångade öringarna väga drygt två kilo, men där finns också större. Han säger att en vanlig kommentar i fångstrapporterna är att öringarna är välmatade, feta och fina, vilket innebär att de har en vikt i förhållande till längden som ligger väldigt högt. Tidigare skötte han kvoteringen manuellt ett slags pussel där hänsyn togs till bland annat om de sökande tidigare lämnat in den obligatoriska fångstrapporten eller ej, om de ständigt var för sena att betala. De som missskött sig var helt enkelt inte prioriterade vid kvoteringen. I skrivande stund håller dock länsstyrelsen på att organisera om den praktiska hanteringen. Ambitionen är att lägga ut information och bokning på nätet och sannolikt kommer administrationen av kvotering att överlåtas till Visit Idre/Idre Turistbyrå. Vy från övre delarna av Bartekälven, Norrbotten. 10 svenskt fiske april 2012
Tricoloren den optimala nattsländeimitationen? Upphovsmän: Peter Belin och Fredrik Holmberg Bindbeskrivning Vad är det som gör att harren är helt vild vissa nätter men ändå inte tar flugan? Är det fel storlek, form, presentation eller är det helt enkelt färgen på flugan som är viktigast? Text: Peter Belin Foto: Knuts Conny 1. Krokstorlek 12-16, gärna hullinglös eller med hullingen intryckt. 2. Vinge av vitt polygarn (eller hjorthår som binds som en liten Muddler eller Elk hair caddis). 3. Kropp av Hareline 3 olika färger, grön/brun/lila. 4. Lägg gärna glest lindat brunt saddlehackle över kroppen. Under de 15 säsonger jag och en kompis fiskat i strömmarna i Storsjöområdet har vi varit med om massor med nätter då harren börjat vaka som tokiga när det är som mörkast, men ändå varit mycket selektiva när det gäller flugval. Vi har använt flugor i samma storlek som de kläckande sländorna och provat oss fram med olika vingar, färger, fiskat puppor strax under ytan men inte hittat det perfekta (?) mönstret förrän sista åren. En natt när vi körde exakt samma mönster och storlek, men olika färg på kropparna fick den ena femton fiskar och den andra två! Då fiskade vi fem meter från varandra så det var troligen ingen slump! Åtminstone hoppas jag inte det eftersom det var jag som bara fick två. Rätt storlek, form och färg på imitationen är som många vet viktigt vid nattfiske och vi har funderat på om det är så att harren bara behöver se en glimt av rätt färgnyans för att den ska triggas till att ta flugan. Det är olika färger på kropparna på de nattsländor som kläcker och det är ofta olika arter sländor som kläcker under en och samma natt. Vi har kommit fram till att det är tre kroppsfärger som dominerar bland nattsländorna i området: grön, lila och brun. Därför har vi skapat Tricoloren, en mycket enkel fluga med vit polyvinge och en dubbad kropp med tre sektioner i olika färger och den har fungerat alldeles utmärkt hittills. Antingen ignorerar harren flugan eller så smäller det i varje kast när man väl hittat rätt mönster under nattens vakfest. Tricoloren kan vara det rätta! Flugan har även gett mycket fisk dagtid, bland annat öring som tog Tricoloren en solig höstdag på helt spegelblankt lugnvatten i Rövran. Vi har också provat den som superpuppa och som nymf med tungstensskalle vid uppströms fiske med nappindikator och den har fungerat mycket bra i alla varianter. Hullinglös krok är att föredra då fisken ofta tar hårt när den väl tar nattetid. Flugan sitter ofta djupt och det blir skonsammare avkrokning i mörkret med hullingen borta. Det blir då lättare att återutsätta fiskar under minimimått eller om man tagit de fiskar man behöver. Ursprungsversionen av Tricoloren är en variant med vit polygarnsvinge. Tricoloren fungerar mycket bra som nymf förtyngd med tungstenshuvud. Bäst resultat med storlekar 8-12 och långskaftad krok. svenskt fiske april 2012 11
fjällfiske för alla Fjällfiske för alla Vem drömmer inte om fjällen? Långt borta, men ändå nära. Och fulla av möjligheter. Vi bad fiskeguiden Tomas Jönsson att sammanställa en introduktionsguide till svenskt fjällfiske för alla. Var finns möjligheter för familjefiske och vilka alternativ finns för den erfarne. Här finns tipsen som leder dig vidare in i fjällens värld. Text och foto: Tomas Jönsson Denna artikel är tänkt att handla om fjällfiske och en del praktiska tips på var fjällfiske kan bedrivas i vårt avlånga land. Det är inte en fiskebibel med alla vatten presenterade utan vatten som tål fisketryck och ur två olika perspektiv. Dels för familjen och dels för den mer erfarne fiskaren. Jag kommer att titta närmare på tre olika län: Jämtland, Västerbotten och Norrbotten. Norrbotten Lappland I Norrbotten finns många älvar, strömmar och sjöar. Här finns lax, öring, röding, harr, sik, abborre och gädda i våra fjällvatten. Vad många inte vet är att just harren växer sig mycket stor i sjöarna och att vi har mycket grov gädda i många fjällvatten. Norrbotten är ett mycket stort län, 25 procent av Sveriges yta. Och det bor bara 250 000 invånare här. Infrastruktur och vägnät är bra och med en bra vägatlas tar ni er fram till de flesta vattnen. Familjefiske i Norrbotten Pite älv Pite Älv är en magisk älv som startar sin resa uppe vid den norska gränsen. Från fjället med sina röding- och öringvatten går den över i skogslandet med harr och öring. Relativt lätt att nå, men kräver en bra karta för att kunna nå campingplatser för tält eller husvagn, naturcamping. I de övre delarna finns en fin sandstrand med bra strömmar och sjö-fiske vid utloppet av Padje-Måskejaure, mer kallat Skuppe. Här finns ytor för en fin naturcamping och möjlighet att sätta ned en liten båt. Bra harrfiske här som lämpar sig för både spinn- och flugfiske. Längre nedströms finns en naturcamping runt Trollforsen. Här har restaurering av flottlederna skett. Sten har åter tillförts strömmarna. Det har gjort att öringen och harren hämtat sig mycket bra. Trollforsen är lättvandrad och lätt att nå. På den norra sidan finns en naturcamping. Jokkmokks Fjällvärld Runt Årrenjarka finns dels sjön Saggat där trolling erbjuds. Båt kan hyras. Det finns också ett stort antal sjöar som erbjuder lättare vandring cirka sex kilometer längs led för att nå en underbar rödingsjö. Årrenjarka är en fjällcamp som erbjuder både camping och stugboende. Här finns också en fin restaurang. Passar bra för barnfamiljer. Trolling och spinnfiske såväl som flugfiske passar för området. Ibland hittar du storharren i ett kvoterat vatten, ibland finns den i ett vanligt kortvatten. 12 svenskt fiske april 2012
Arjeplog Arjeplogsströmmarna är populära i slutet av sommaren då öringen går upp för leken. I mitten av september inträder fiskeförbudet. Runt Arjeplog finns många bra boenden och campingmöjligheter. Området är lätt att ta sig till och mataffärer med mera finns nära till. I vattnen finns öring, harr och abborre. I Arjeplog finns flera olika fjällcamper: Gautosjö, Tjärnberg och Vuoggatjålme. Alla dessa passar såväl den erfarne fiskaren som familjen, både stugor och camping erbjuds. Kiruna Torneälven rinner strax utanför Kiruna. Här råder ett lågt fisketryck. Det finns flera bra platser för naturcamping och reguljär camping. I älven finns harr, lax, öring och andra arter. Harren kan bli riktigt stor och finns på sina platser talrikt. Det finns fler camper i detta område, Lainio är en av dessa. Icehotel erbjuder massor av olika turer för den som vill följa med på en guidad tur. Det finns turer för familjen och för den mer erfarne. Norrbotten för den mer erfarna Det finns flera kvoterade vatten. (Se kvoterade vatten sidan 6). Övre delen av Pite älv erbjuder mycket gott fiske efter harr, röding och öring. Viktigt att tänka på är att två mil här uppe är något helt annat än vandring på slät asfalt. För att vandra två mil i terräng krävs mycket god kondition. Tänk på det när du planerar din resa. Har du med dina barn ska de ha god kondition och nått tonåren innan du ger dig iväg på dylika strapatser. Fiske ska vara njutning och jag vet att de som släpat med barnen på jobbiga äventyr har fått till följd att barnen aldrig mer vill fiska. Det finns gott om alternativ till slitsamma vandringar: som båttaxi på de flesta stora fjällsjöar eller helikopterbolag och guider som kan leda er rätt. På Fiskenorrbotten och länsstyrelsens hemsida kan ni läsa dels om olika vatten, men också om hur du ansöker till de kvoterade sträckorna. Västerbotten Västerbottens fjällvärld tillhör också Lappland. Västerbotten är väl organiserade vad gäller fisketurism. Här finns mycket serviceinriktade Fiskecentrum som hjälper dig oavsett om du är proffs eller nybörjare. Västerbotten har lyckats utmärkt med sin fiskesatsning och jag tycker området är väl värt ett besök. Till stor del ligger de flesta vatten mycket lättåtkomliga. Familjefiske i Västerbotten Jag skulle vilja börja med ett lite udda tips och det är fiske och ridning i fjällmiljö. Detta kombinerar Fjällhästen i Ammarnäs. Kanske det är svårt att locka med hela familjen på en fjällsemester, då kan detta vara ett alternativ då det kombinerar fjällen med bra fiske och ridning på islandshästar. Ammarnäs och Sorsele I detta område finns ett stort antal fina sjöar och även Vindelälven och Laisälven. Det finns flera fina åar och många av dessa är mycket lämpliga för barnfamiljen då många är lättillgängliga. Här finns Juktån, Olbäcken och Gargån. Boende finns på camping, naturcamping eller i fina stugor och vandrarhem. STF har också boende i området. Här finns fina vatten lämpliga för spinnfiskaren och såväl nybörjaren som den mer erfarne flugfiskaren. Vattnen hyser stor öring, men många glömmer lätt bort strömmarnas dam harren - som växer sig stor här och är lättare att locka till hugg. Detta är ett område som är vackert, relativt lättfiskat och lättåtkomligt. Ta kontakt med Fiskecentrum och låt dem ledsaga er. Tärnaby Här finns gott om stugor och hotell. Tärnasjön är stor och hyser ett gott bestånd av öring och röding. Ta gärna kontakt med Fjäll & Fiske som kan hjälpa både familjen och den erfarne fiskaren eller Fiskecentrum. Hotellen håller bra klass. Så vill du ha ett lite bekvämare fjällfiske kan detta vara alternativet. Det finns en del företag och guider jag vill nämna för den mer erfarne fiskaren, observera att vissa av dessa erbjuder rent flugfiske. Tjuonajokk som ligger i övre delarna av Kaitumälven är en riktig pärla. Hit flyger du och fiskar sedan i detta stora område efter harr, öring och storvuxna gäddor. Här finns chansen att ta PB på gädda också. Dessutom finns röding i flera närliggande sjöar. Miekak ligger i Arjeplogsfjällen, i utloppet av Pieskehaure ligger denna anrika camp. Området passar den som vill bege sig på dagsturer från campen ut i fjällvärlden. Här finns röding och öring. Laponia Flyfishing ligger högt upp i vår fjällvärld. Här i en magisk miljö huserar Lars Ivan Tuolja. Han tar dig med till samiska vatten. Här finns chansen att gå i envig med riktigt stor röding. I Arjeplog finns Guide Laponica som tar dig med på fiske i Arjeplogs fjällvärld. Här rinner Pite älv och här finns många härliga sjöar och strömmar. De tar dig med på fiske som passar din budget. svenskt fiske april 2012 13
fjällfiske för alla Vojmådalen och Kultsjödalen är andra fina alternativ. Jag tycker kanske att detta är ett familjealternativ för er som har lite äldre barn som kanske fiskat ett tag och byggt upp en grundkunskap. Detta är harrvatten och röding liksom öring finns i dessa områden. Många vatten erbjuder mycket klara strömmar och ställer då större krav på fiskaren. Västerbotten för den mer erfarne Här finns massor av fina harrvatten, bland annat sjöar som håller kanske landets största harrar, här finns god chans till PB på harr. Men Vindelälven erbjuder också bra harrfiske. Många kommer hit för att jaga storöringen, men upptäcker att det finns gott om stor harr i området. Årligen tas exemplar på runt två kilo som får anses vara en rekordfisk idag. Fjällhästen är ett företag som jag nämnt ovan. De erbjuder olika typer av turer, bland annat in i Rans samebys vatten. Ett paradis i området är Laivabäcken och Ältsån. Ginklart vatten som ringlar sig fram från fjället ner i videbeklädda dalgångar. Underbart vatten som är oerhört klart. Fisken kommer upp från Tärnasjön och är mycket skygg. Stora delar är avsedda för flugfiske enbart och kräver god kastkunskap och bra erfarenhet av smygfiske, men jag lovar, detta är ett orört paradis. Bokas via Ammarnäs Stugby. Vid vattnet erbjuds en färdig tältcamp. Guide finns på plats, men behovet av assistans styr ni själva vid bokning. Ett flugvatten väl värt att besök. Öringfisket i Ammarnäs är idag vida berömt. Historierna går varma om jätteöringarna som finns här. Det är ett krävande fiske som är kvoterat. Ska du fiska här tycker jag du ska prata med Fiskecentrum om hur ni kan kombinera ert fiske här. Det är relativt lättåtkomliga fiskesträckor, men det är absolut inte bara åka dit och dra upp fisken. Sommaren 2011 var vattnet oerhört varmt under sensommaren. Ransarån är ett annat mycket fint vatten, uppdelat i olika områden. De nedre bjuder på ett fint rödingfiske. De övre delarna hyser bra med öring. Ransarån tycker jag passar bäst för flugfiskare som har fiskat ett antal år då det kräver bra kast och fina presentationer. Länsstyrelsen i Västerbotten har aktivt stött de fisketurismsatsningar som gjorts. För kvoterade vatten, se särskild artikel. Jämtland Jämtland är ett län med en rik fjällvärld och flera företag som är sprungna ur samiska undantagsvatten som idag blivit camper som erbjuder kvoterat fiske på dessa. I Jämtland finns flera väl omskrivna vatten, men det finns mycket att välja på. Jämtland med familjefiske Jormvattnet erbjuder ett mycket trevligt fiske för familjen. Det finns stugor och husvagnsplatser. Här finns möjlighet till trolling, spinn- och flugfiske. Campen ligger i norra Jämtland och är lätt att ta sig till, perfekt alternativ för familjen. Rörvattnet i Hotagsbygden är också ett lämpligt familjevatten. Här finns stugor, camping och hus att hyra. Fisket är gratis för barn under 18 år i sällskap med målsman. Fisket bedrivs i sjöar och till viss del strömmande vatten. Spinn- och flugfiske efter röding och öring. Ströms vattudal är ett pärlband av sjöar och strömmar med röding och öring i norra Jämtland. Här kan du ströva i fiskelegenden Gunnar Westrins fotspår. Många vatten är lättåtkomliga och fisket har hämtat sig sista åren efter bland annat harr som förekommer rikligt på sina platser. Jag vill också nämna Dammån som är ett legendariskt storöringvatten. Detta vatten är inte alltför svårfiskat och relativt lättillgängligt. Att få de stora fiskarna är aldrig lätt, men det går att paddla vissa sträckor med kanot här. Här finns chansen att såväl få sin första öring som sitt livs fisk. Jag skulle vilja nämna två vatten till för familjen, det ena är Gimån och Ammerån som båda erbjuder bra fiske. Vattnen är lättåtkomliga, men kan väl sägas passa för familjer som inte har alltför små barn. Jämtland för den mer erfarne Det finns ett par samiska företag som kommit igång bra och som erbjuder vatten som tidigare varit avlysta, men som nu med Visit Sapmis hjälp blivit fiskecamper som erbjuder fiske efter öring och till viss del röding. Det är Anariset och Camp Sovvene. Rörvattnet är ett fjällvatten som erbjuder lättillgänglighet och boende i stugor för den som inte vill bo i tält. Rörvattnets fiskecamp erbjuder bra boende och ett stort utbud avseende fisket. Jämtland har ett stort antal sjöar och strömmar. Det finns en mycket bra faktasamling runt Jämtlands fjällvatten, Drömfiskeguiden. Här finns mycket information för den erfarna fiskaren som söker utmaning och sitt drömfiske! Resor till norr Bil: Det går alldeles utmärkt att göra en bilsemester. Vägnät liksom tankstationer finns i hela länen. Tåg: Tåg är ett bra miljöval. Flyg: De större flygplatserna har dagliga flyg från Stockholm och Göteborg. Buss: Det går givetvis bra att resa till länen med buss och fortsätta vidare i länet med Länstrafiken. 14 svenskt fiske april 2012
Några praktiska råd annons Ska du fiska med familjen så välj vatten som inte innebär för stora äventyr för att barnen ska orka gå. Tänk på att en mil i fjällen med packning är som fyra mil på en plan väg. Sök information och boka gärna med guider, helikopterbolag eller camper. De har den kunskap som behövs om området och fisket. Sök information om beten och skapa en bild av vart du åker. Tänk på att ditt mobilsystem kan vara helt utanför täckning. Väder är alltid lynnigt. Att vara varm och torr gäller här. Bra regnkläder är ett måste. Tältboende är underbart. Men det är ett lägerliv och kräver god samverkan mellan fiskekompisarna. Det ska diskas, hämtas ved (om ni får ta ved på platsen, kolla det) lagas mat och annat. Trangiaköket är nyckeln till överlevnad. Fjällvatten kan vara det godaste som finns. Dock kan det finnas bakterier från sorkar och lämlar som gör dig sjuk. Jag blev förgiftad sju dagar på min sista resa 2011. Är du osäker, koka vattnet. Myggmedel, yxa, rep och tändstål kan vara bra att ha. Kartor och kompass eller GPS behövs för att vandra, lätt att gå vilse annars. Några nyttiga länkar www.pitealv.se www.arrenjarka.com www.polcirkeln.nu www.kirunalapland.se www.fiskenorrbotten.com www.swedishlapland.com www.fiskecentrum.com www.fjallhasten.com www.fjellfiske.se www.hotagen.com www.stromsund.se www.campdamman.com www.giman.se www.ammaransfiskecamp.com www.jamtland.se Respektera naturen och gällande regler. Ta med skräpet hem. Du får inte hugga träd för ved hur som helst. Just att känna att du är första människan på platsen, den känslan förstör vi för andra om vi skräpar ned, hugger ner träd och inte respekterar naturen.
fiskeparadis i norr Fiskeparadis i norr Sedan tonåren har författaren Bosse Johansson vandrat och fiskat i fjällen. Nu har han skrivit en bok om sina upplevelser och äventyr. Med vandringsfisket som röd tråd tar han med läsaren till vildmarken norr om polcirkeln. Där får vi närkontakt med den storslagna naturen - och med människor som har mycket spännande att berätta om förr och nu. Boken heter Paradis i norr och släpps under våren. Svenskt Fiske publicerar här ett utdrag ur boken. Text och foto: Bosse Johansson T ypiskt så här är det varje gång vi ska besöka äventyrslandet i norr! Somnar gör jag inte förrän på småtimmarna och sedan vaknar jag bergsäkert före fem. Vaknar och vaknar förresten: Jag ligger och vrider mig i sängen, våndas för att jag inte kan sova och väntar på att väckarklockan ska ringa. Samtidigt befinner jag mig i en sorts drömtillstånd där jag återupplever den ljuvligaste av fjällturer. Eller rättare sagt: en kompott av minnen från många lyckade turer. När man blir äldre rinner tiden iväg och plötsligt är det dags för 50-årsjubileum. Alla dessa år har vi vallfärdat till tundran och fjällen för att vandra, fiska, åka skidor, möta spännande människor eller bara njuta av den fantastiska miljön. Med andra ord är det inte alls konstigt att kroppen känns ledbruten och hjärnan överfull då jag denna julimorgon 2011 kravlar mig ur sängen. Men duschen gör underverk och snart är segheten ett minne blott tänk vad mycket spännande vi ska få uppleva! Sonen Nils hämtar jag i Kalix-Nyborg och i Långforssel väntar vår färdkamrat Bo-Göran med kaffetåren. Från hans köksbord är utsikten magnifik mot Hattarnas ostbranter och kammarfönstret är som en färggrann tavla med rallarrosor och stormhattar ned mot älven. Överkalix är sannerligen den skönaste av bygder och tänk att denna vackra skogsälv Ängesån haft ett örings- och harrbestånd som tillhört det förnämsta i Europa. Det var min pappas favoritvatten och jag påminner mig hans skeptiska kommentarer när vi ungdomar ivrigt packade bilen för att bege oss till Sandåslandet. Nog är det där att gå över ån efter vatten, pojkar, sa han med sitt hemlighetsfulla leende. Så småningom förstod jag vad pappa menade och helt krasst måste jag ge honom rätt. Inräknat den mertid vi ägnade åt bilresan och vandringen fick han säkert fler och betydligt större fiskar än vi. 16 svenskt fiske april 2012
Men med äventyret i vågskålen kom fjällfisket att väga tyngst och som grädde på moset fick vi samvaron, kamratskapet och den halvårslånga planeringsfasens drömmar. Förväntningarna är därför stora när vi nu lämnar Långforssel och fortsätter norrut längs E 10. *** Ni kan väl slå upp tältet så fixar jag gravöringen, säger Nils med ett självsäkert leende och när vi skrattande samtycker drar han snabbt på sig vadarbyxorna. Det var vännen Gunnar Westrin som lärde oss fiskeetik och det innebär bland annat att släppa tillbaks alla fiskar man inte orkar äta på plats. Dessutom tipsade han om att grava den första större fisken och det har vi tagit för vana godare pålägg finns inte att uppbringa. Här i palsarnas förlovade rike har öringen alltid varit på hugget och det finns inte på kartan att den skulle svika oss denna gång. I innerkurvan av nästan varje krök finns en liten sandrevel och öringen står ofta i djupfåran mittemot. Vi har siktat på sträckan där Nils i fjol fick flera granna fiskar; den vackraste vid sandplätten på andra sidan jokken och dit vadar vi nu, Nils och jag i vadarbyxor och Bo-Göran i kortkalsingar. Det blir en perfekt matplats och medan spöna görs i ordning kommer vi överens om att återsam- las för middag om tre timmar och en kvart. Nils försvinner nedströms medan Bo-Göran och jag fiskar av närmaste omgivningen, nästan hela tiden inom synhåll för varandra. Förväntningarna är stora då vi börjar spana efter vak. Där! Ringarna fortplantar sig över ett grundare parti av jokken. Jag sätter mig sakta ned så jag smälter in i strandsnåret och låter blicken svepa över vattnet som radarsignaler. Tack vare polaroidglasögonen ser jag bottnen och dess växter nästan glasklart. Gång på gång tvingas jag blunda och skärpa blicken då en sakta vajande växt blir alltför lik en öringstjärt; tala om effektivt kamouflage! Ännu ett försiktigt vak och jag ser fisken med dess långsmala skugga glida fram över bottnen. Med vänster hand drar jag ut lagom lång lina och snart glider torrflugan i en vacker båge mot öringens förmodade ståndplats. Besvikelsen är stor då hugget uteblir. När jag knästående gör mig klar för nästa kast susar plötsligt en fisk förbi i hög fart. Den kommer troligen från djupfåran nedströms vår sandrevel där Bo-Göran ihärdigt frestat en vakande fisk. Rätt utfört är flugfisket en tålamodsprövande sysselsättning och trots att jag praktiserat en rad fjällsomrar nu är jag fortfarande novis; jag har knappt lärt mig namnen på de allra vanligaste flugorna. På en femgradig skala förtjänar jag nog högst en tvåa men målet är en trea och denna kväll vid drömjokken vore det förstås extra kul att kunna bidra till vår middag. Efter att ha väntat fem minuter reser jag mig upp på huk och placerar flugan parallellt med stranden, nedströms mot djupfåran som nu är i skugga och mystiskt mörk. Där är allt lugnt och stilla men några meter till höger om flytlinan får jag syn på min fisk igen. Den tillhör de mindre vi sett i jokken, är nog bara på dryga halvkilot men givetvis perfekt för vårt fiskhalster. Men vad sysslar öringen med egentligen? Den rör sig framåt, bakåt och i sidled; hela tiden i bottenregionen utan att bry sig om insekter på ytan eller min fluga. Efter flera fruktlösa försök går jag upp till Bo-Göran som övergått till spinnfiske. Den metoden brukar han vara lyckosam med men inte nu, trots en öring som med småvak avslöjat sin position flera gånger. Prova du med flugan också, säger Bo-Göran generöst. På andra kastet när jag bedömer att flugan lämnat det intressanta området och slappnar av kommer hugget som en blixt från klar himmel. Jag reagerar instinktivt och gör mothugget för tidigt aj, aj, aj. En stunds väntan och sedan nya försök med nedslående resultat. Men skam den som ger sig och jag smyger tillbaks till min tidigare öring som har svenskt fiske april 2012 17
fiskeparadis i norr återvänt till grundare vatten. Där fortsätter den att böka omkring i bottenregionen och nu säger en inre röst: Dags att vakna, Bosse, dags att byta torrflugan! Men mot vad? En nymf, njaaä Jag tar mig en ny titt i flugasken som Nils haft vänligheten att designa åt sin pappa och nu faller blicken på en stor och lurvig kreation; en muddler som retfullt småhoppande kan göra de mest kräsna öringar som huggtokiga. Även om det bjuder mig emot att bryta förtrollningen vid denna fantastiska ström ser jag för tillfället ingen annan möjlighet att väcka liv i de öringar som sannolikt finns inom räckhåll. Precis när jag gjort mitt val kommer Nils gående med nedböjt huvud; en för honom ovanlig hållning som ger en fingervisning om dålig fiskelycka. Jag gick två kilometer nedströms, till kurvan där vi brukar ha tältet. Därifrån har jag fiskat mig tillbaka hit men faktiskt inte sett en enda fisk, förmodligen står de på djupet och tjurar. Ivriga sportfiskare som vi glömmer lätt att äta och det kan straffa sig, särskilt för en diabetiker som Bo-Göran. Ingen fara, vi har ju potatisen, säger han, men i mina öron låter skrattet en aning ansträngt. Klockan har hunnit bli sex på kvällen och vi lever fortfarande på vår frukost plus ett par mackor. Under vandringen hit fyllde vi visserligen magarna på en fantastisk hjortronmyr, och på vår mötesplats vid jokken finns åkerbär som vi begärligt smaskar i oss, men vad som behövs är riktig mat. Högst ett par timmar till, sedan samlas vi här och sätter på potatisen. Nils drar snabbt iväg någon kilometer uppströms för att fiska sig ned mot oss trögare gubbar. Medan jag söker mig fram i strandsnåret till nästa sandrevel går tankarna till björnen som lämnade ett visitkort vid förra årets tältplats. Renarna hålls ännu på högfjället men björnen har säkert fullt upp med att äta hjortron och jaga älgkalv. Det är förmodligen tack vare renskötseln som mobilnätet har viss täckning i detta obefolkade tundraområde och plötsligt ringer det i min ficka. Nu behöver vi inte leva på bara potatis, är det efterlängtade beskedet från Nils. Då jag undrar om öringen tog på Muddler blir svaret: Nej, på en röd nymf med kopparskalle och jag hade på en till som slapp. Öringen jag fick är inte på mer än kilot så det vore bra med en till. En nymf! Det var ju en sådan jag funderade på att byta till varför gjorde jag inte det! I snåret möter jag Bo-Göran som precis lämnat en intressant sandrevel där en mindre öring visat sig. Den vakade mot andra stranden mellan några nedfallna björkar men behagade inte ta spinnaren. Där ett försiktigt vak. Fisken är kvar och tydligen hungrig; ett gyllene tillfälle att bättra på det så viktiga självförtroendet och motivera för mig själv varför jag envisas med flugfisket. Ännu ett vak och jag beslutar att ge torrflugan en sista chans. Fettar in den och bjuder den gäckande öringen på två perfekta kast mellan de nedfallna, krokiga björkarna. Sedan tar jag mitt förnuft tillfånga och byter till en röd nymf; den har visserligen silverskalle men det struntar jag i. Första kastet blir något för långt och till höger men det andra sitter perfekt med sträckt tafs. I samma sekund som nymfen sugs ned i mörkret gör spötoppen en graciös bugning, å mina vägnar. Sällan har jag blivit så glad över en fisk, envisheten har burit frukt och då spelar det ingen roll att bytet underskrider minimilängden 35 centimeter! Bo-Göran vet hur färskpotatis från Långforssel ska kokas och Nils hur öring från drömjokken ska halstras. Med andra ord blir vår middag på sandreveln perfekt - rent av ett minne för livet. Pals: Ordet har samiskt ursprung och betyder upphöjning i en myr. 18 svenskt fiske april 2012
Gör som Sportfiskarna! Köp din klubbtröja av oss! Vi på DHL Reklam har tekniken och kunnandet som gör skillnad för din profil. DHL REKLAM Leverantörsv 2, Box 7048, 187 11 TÄBY Tel 08-630 06 42 www.dhlreklam.com info@dhlreklam.com
fiskens värld Aktuellt från fiskens värld 150 miljoner kronor till friskare vatten Båtbranschens miljöansvar? Hur mår Sveriges grundvatten, sjöar, vattendrag och kustvatten? Den frågan hoppas Havs- och vattenmyndigheten få svar på och anslår nu drygt 150 miljoner kronor till länsstyrelsen, SMHI och SGU. -På nästa års båtmässa hoppas jag att besökarna kan möta ett miljömässigt hållbart båtliv. Jag kommer ta initiativ till en diskussion med mässledningen om ett miljötorg där utställare med miljövänliga produkter kan visa upp sina varor, sa Thomas Johansson, enhetschef på Havs- och vattenmyndigheten efter att ha besökt båtmässan i Göteborg i februari. - För oss som var på båtmässan första gången var det slående hur få miljöanpassade produkter mässan kunde visa upp. Jag har en stark känsla av att många båtmänniskor vill värna om levande hav och sjöar. Därför tror jag att ett miljötorg kommer bli efterfrågat. På båtmässan fokuserade HaV på två uppdrag, nedskräpning av hav och vatten samt miljövänligt fritidsbåtsliv i allmänhet med särskild information kring vikten av att undvika att miljögifter sprids genom bottenmålning, tvättning mm. - Intresset för vår information var bra, särskilt nedskräpning som syns och är påtaglig för alla som vistas nära vatten, säger Thomas Johansson. Men för branschen och mässan själv är jag övertygad om att det måste till en tydligare miljöprofil. Man kan jämföra med vad som utvecklats inom bilbranschen, där finns alltid miljöfrågorna med som ett viktigt och angeläget inslag, sa Thomas Johansson. (Källa: Havs- och vattenmyndigheten) - Målet är att få ett bra underlag för beslut om åtgärder som kan förbättra våra vattenmiljöer, säger Lennart Sorby, chef för vattenförvaltningsenheten. Totalt delas 151 800 000 kronor ut. Det mesta går till landets 21 länsstyrelser som får totalt 130 800 000 kronor att dela på. I den summan ingår också anslaget till vattenmyndigheterna, vilket avser fem av länsstyrelserna med särskilda uppgifter. SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, får 15 miljoner kronor och SGU, Sveriges geologiska undersökning, får sex miljoner kronor. Ett av de största hoten mot vattenmiljön är rent fysisk påverkan, dammbyggen och andra grävarbeten som kan påverka fisk och djurarters livsmiljöer. Utsläppen från jordbruk, industrier, reningsverk och enskilda avlopp leder till övergödning av sjöar och vattendrag. Årets anslag ska därför användas till kartläggning av vattenmiljöer, analys av tillståndet i dessa och att ta fram åtgärdsunderlag inför vattenmyndigheternas beslut. (Källa: Havsoch vattenmyndigheten) När det gäller småbåtar är elmotorer ett bra komplement ur miljösynpunkt. HaV vill att även större båtar ska bli mer miljövänliga.. Foto: Knuts Conny Inrätta nytt FNorgan för haven Två tredjedelar av världens hav ligger utanför nationell jurisdiktion. Det utnyttjas av giriga, privata intressen som exploaterar haven allt hårdare. Miljöpartiet vill därför se ett nytt FN-organ med ansvar för världshaven, säger Isabella Lövin och Åsa Romson. 20 svenskt fiske april 2012