Frågor och svar om cannabis och syntetiska cannabinoider för dig som samtalar med studenter om cannabis Cannabis är den vanligaste illegala drogen och bruket av cannabis bland unga ökar. År 2012 hade 22 procent av de unga männen (16 29 år) och 20 procent av kvinnorna i samma åldersgrupp använt cannabis någon gång i livet. (Nationella folkhälsoenkäten, Statens folkhälsoinstitut). Det pågår sedan länge en livlig debatt där starka krafter arbetar för en legalisering av cannabis, en debatt som engagerar inte minst unga människor. Du som arbetar med hälsofrågor bland studenter kommer därför antagligen i kontakt med det allt mer spridda cannabisbruket och med de olika sätten att se på cannabis. Kunskap och erfarenhet visar att det mest effektiva sättet att genom samtal förebygga drogbruk inte är att argumentera och oombedd ge goda råd. Mer effektivt är att fråga om den andra personens tankar, problem och önskningar, att lyssna på svaren och sedan utgå från dem i samtalet. Även om du undviker att hamna i argumentation är det självklart viktigt att ha kunskap om drogen. Det här materialet innehåller en del vanliga frågor och påståenden om cannabis och information kring dessa. Vi hoppas att du kan ha nytta av informationen i dina samtal med studenter. Använd även broschyren som riktar sig till studenter; Cannabis låt fakta styra dina beslut. I broschyren finns fakta och argument kring varför cannabis och studier är en dålig kombination, samt information om att man kan vända sig till studenthälsan om man undrar över sitt eller andras cannabisbruk. Undvik att hamna i argumentation kring fakta. Fråga istället om studentens tankar och funderingar; utgå sedan från dem i samtalet.
Innehåll 3 Är det farligt att röka cannabis en gång? 3 Är inte cannabis bättre än alkohol man blir ju inte bakfull? 3 Vad är farligast alkohol eller cannabis? 3 Är cannabis en lätt drog? 4 Hur länge är hjärnan påverkad efter att man rökt cannabis? 4 Varför ska man inte använda cannabis? 5 Vad är det för skillnad på cannabis och syntetiska cannabinoider? 5 Hur verkar cannabis och syntetiska cannabinoider i kroppen? 5 På vilka sätt är syntetiska cannabinoider mer riskabla? 6 Hur stor är risken att bli beroende? 6 Är cannabis laglig i vissa länder? 6 Är cannabis ett läkemedel? 7 Källor
Vi kommer här att beskriva vad cannabis och syntetiska cannabinoider är, deras ruseffekter, hur de påverkar oss människor på kort och lång sikt och vilka risker det kan innebära. Är det farligt att röka cannabis en gång? Till skillnad från till exempel alkohol och heroin är det inte möjligt att röka så mycket cannabis att man får en överdos och dör av själva drogen. Däremot innebär ruset naturligtvis andra risker, som tas upp nedan. De flesta skador av cannabis uppkommer efter en längre tids upprepad användning. Är cannabis en lätt drog? Cannabis är narkotika. Ibland talar man om tung narkotika, vilket ju antyder att det skulle finnas lätt narkotika. Dessa begrepp är dock missledande. Varje drog har sin specifika skadeprofil cannabis kan vara farligare än en annan drog på ett visst sätt och mindre farlig på ett annat sätt. Därför går det inte att göra en indelning i lätt och tung narkotika. Är inte cannabis bättre än alkohol man blir ju inte bakfull? Att man inte blir bakis är ett ganska vanligt argument bland personer som använder cannabis. Och visst stämmer det att man inte känner sig så tydligt dagen-efter när man rökt cannabis som när man varit alkoholberusad, men det betyder ingalunda att cannabis rökarens hjärna fungerar lika bra som vanligt när ruset gått över. I själva verket kan hjärnans funktioner till och med vara försämrade under längre tid än när man druckit alkohol. Vad är farligast alkohol eller cannabis? Den frågan går inte att besvara, eller också kan man säga att det finns mängder av olika svar beroende på vilka skaderisker vi jämför. Helt klart är både alkohol och cannabis farliga. Att jämföra dem är egentligen ganska meningslöst. Om man ändå gör det hittar man både likheter och skillnader: Båda ger ett rus som ökar olycksrisken och försämrar omdömet. Eftersom cannabis är olagligt, är både hantering och användning kriminellt, vilket i sig är en risk. En cannabisberusad person blir ofta mer lugn och inåtvänd än en alkoholberusad. Det brukar sägas att cannabis därför leder till mindre våld. Studier har dock funnit kopplingar även mellan cannabis och våldsbrott. Båda kan skapa beroende. Båda har skadliga långtidseffekter vid upprepat bruk. Alkohol är vattenlösligt och lämnar snabbare kroppen. Alkohol skadar till exempel levern och ökar risken för vissa cancersjukdomar. Cannabis är fett lösligt och utsöndras långsamt. Cannabis skadar också hjärnan, framför allt hos unga människor. Funktioner som kan skadas är förmågan att tänka logiskt och minnet. Överdoseringsrisken är större för alkohol än för cannabis. Båda kan leda till social isolering och påverka även anhörigas liv. 3
Hur länge är hjärnan påverkad efter att man rökt cannabis? THC är fettlösligt och tar därför längre tid på sig för att lämna kroppen än vattenlösliga ämnen som exempelvis alkohol. THC lagras i organ med hög fetthalt, bland andra hjärnan, och omvandlas så småningom till andra ämnen som utsöndras med urinen. Efter ett enstaka missbrukstillfälle kan nedbrytningsprodukter spåras i urinen i upp till två veckor och efter upprepat missbruk i upp till två månader. Detta innebär att THC är kvar i kroppen och kan påverka hjärna och nervsystem länge efter att personen använt drogen. Själva ruset håller i sig i 2 3 timmar, men studier har visat att korttidsminnet och inlärningsförmågan kan vara nedsatta i upp till ett par dagar efter intaget. Hos den som röker cannabis 1 2 gånger i månaden eller oftare är minne, koncentration och inlärningsförmåga konstant försämrade. Detta är definitivt något som det är viktigt för studenter att veta. Cannabis gör att man blir sämre på att reflektera över sig själv, sina åsikter och sina tankar och att medvetet förändra sina tankesätt. Varför ska man inte använda cannabis? Det finns många risker med att använda cannabis och syntetiska cannabinoider. Risker både på kort och lång sikt. Risker på kort sikt Under själva cannabisruset är omdöme, impulskontroll och koordinationsförmåga nedsatta. Det ökar risken att man gör saker som man senare ångrar, till exempel tar risker sexuellt och på andra sätt. Det ökar också risken för olyckshändelser. Risken att råka ut för eller orsaka trafikolyckor ökar kraftigt. En sammanställning av det internationella kunskapsläget som publicerades 2013 visar att cannabisrökning inom tre timmar före bilkörning nära fördubblar risken att orsaka en trafikolycka. I denna studie kunde forskarna för första gången separera olycksriskerna på grund av cannabis från riskerna på grund av alkohol och andra droger. Under olyckliga omständigheter (trötthet, höga THChalter) kan cannabisanvändning utlösa ett akut, djupgående förvirringstillstånd som håller i sig i mellan några timmar och ett dygn. Personen förlorar helt eller delvis orienteringsförmågan, minnet och sin identitetsuppfattning. Cannabisanvändning kan även utlösa en psykos med vanföreställningar och hallucinationer. Ett par dagar efter ett enstaka missbrukstillfälle är minnet och inlärningsförmågan, som nämnts ovan, nedsatta. Risker på längre sikt Vid återkommande cannabisbruk hinner hjärnfunktionerna kanske inte ens normaliseras mellan missbrukstillfällena eftersom THC lämnar kroppen så långsamt. Man är då konstant mer trögtänkt, har sämre minne och har svårare att lära sig nya saker. Cannabiseffekterna i hjärnan kan också göra personen mer inåtvänd och passiv. En effekt som experter i detta sammanhang ofta varnar för är att regelbundet cannabisbruk kan hämma den psykiska utvecklingen hos en ung människa och därmed påverka personligheten. Det beror bland annat på att cannabis gör att man blir sämre på att reflektera över sig själv, sina åsikter och sina tankar och att medvetet förändra sina tankesätt. 4
Cannabisanvändning ökar också risken för psykisk sjukdom depression, ångest, kortvariga psykoser, panikångestoch schizofreni och för självmord. Både djurstudier och studier där man följt människor under lång tid visar att cannabis kan skada hjärnans funktion på ett sätt som inte alltid kan repareras även om man helt slutar med drogen. Särskilt känsliga är unga människors hjärnor eftersom hjärnans biologiska mognad pågår upp till 25-årsåldern. En studie visade till exempel att personer som börjat röka cannabis i tonåren hade sänkt IQ i medelåldern även om det var många år sedan de slutade. Vill man vara drastisk skulle man kunna säga att det verkar som att man blir dummare av att använda cannabis. Tidig användning av cannabis ger också ökad risk för att senare i livet utveckla ångestsyndrom, depression och beroende av cannabis eller andra droger. Cannabisrökning under graviditet kan ge fosterskador och bland annat leda till långsammare psykologisk och social mognad hos barnet. Cannabisrökning kan dessutom orsaka lungcancer och andra allvarliga sjukdomar i luftvägarna. Till allt detta kommer risken att utveckla beroende (se sidan 6) och att användningen av en drog ökar benägenheten att även använda andra droger. Vad är det för skillnad på cannabis och syntetiska cannabinoider? Cannabis är ett samlingsnamn för marijuana, hasch och hascholja som alla framställs av hampaväxter, bland andra Cannabis Sativa och Cannabis Indica. Syntetiska cannabinoider är substanser som framställs i laboratorier för att ge liknande effekter som naturlig cannabis. De syntetiska substanserna blandas med örter och/eller tobak och saluförs under olika mer och mindre fantasifulla produktnamn. Hur verkar cannabis och syntetiska cannabinoider i kroppen? Cannabis innehåller många ämnen som påverkar psyket. Starkast effekt har delta-9-tetrahydrocannabinol, THC. THC tillhör en grupp av ämnen som kallas cannabinoider. Kroppen tillverkar också egna cannabinoider (endocannabinoider = kroppsegna cannabinoider). I hjärnan finns ett särskilt signalsystem som kan samverka med sådana ämnen det endocannabinoida systemet. Detta endocannabinoida system kan i sin tur påverka andra signalsystem och strukturer i hjärnan i ett komplext växel spel. Forskarna har ännu bara kunnat kartlägga växel spelet till viss del. Hittills har forskarna funnit två typer av receptorer i det endocannabinoida systemet, CB1 och CB2. CB1 är vanligast i hjärnan. THC från cannabis eller syntetiska cannabinoider binder till CB1-receptorer. Det sätter i gång en signaltrafik i hjärnan som får många olika effekter. En av effekterna är att signalsubstansen dopamin frisätts i belönings systemet. Frisättningen ger en harmonisk lustupplevelse och är samtidigt starkt kopplat till utveckling av beroende. Under cannabisruset förstärks också sinnesintrycken. Även områden i de främre delarna av hjärnan är känsliga för cannabispåverkan och dessa styr bland annat analyserande, beslutsfattande och kontroll över det egna beteendet. Cannabisruset försämrar därför tankeförmågan och impulskontrollen. Halten av THC kan variera en hel del både i narkotikapreparat från naturlig cannabis och i syntetiska cannabinoider. Vid högre THC-koncentrationer i blodet kan THC i stället för avslappning och eufori framkalla ångest, olust och förföljels eidéer. På vilka sätt är syntetiska cannabinoider mer riskabla? På internet saluförs ett hela tiden växande antal syntetiskt framställda droger. Nya substanser utvecklas ständigt och erbjuds på olika näthandelssidor. Effekterna av dessa nya drogvarianter har inte kunnat undersökas i några vetenskapliga studier och även den erfarenhetsbaserade kunskapen om att använda dem är liten. Det är ingen överdrift att säga att de som köper och prövar internetdroger frivilligt ofta utsätter sig för helt okända risker. Bland internetdrogerna finns en mängd rökmixar där den aktiva substansen är en syntetisk cannabinoid ett ämne som framställts i laboratorium för att kunna imitera drogeffekterna av naturlig cannabis. Den aktiva substansen blandas med örter och/eller tobak. Exempel på produktnamn på sådana rökmixar är Spice, Black Mamba, K2 och Lava Red. 5
Eftersom de syntetiska cannabinoiderna liksom THC binder till cannabisreceptorerna och därför ger liknande ruseffekter som cannabis, är det rimligt att anta att de flesta hälsoriskerna med cannabis också gäller syntetiska cannabinoider. Även dessa påverkar hjärnan både på kort och längre sikt och skaderisken är särskilt stor hos unga. Det finns även några faktorer som gör att de syntetiska cannabinoiderna riskerar att ge ännu större och allvarligare skadeeffekter: Koncentrationen av aktiva substanser kan göras mycket högre än i naturlig cannabis. De syntetiska drogerna binder ofta starkare till cannabisreceptorerna, vilket förstärker skaderiskerna. Syntetiska cannabinoider saknar ämnet cannabidiol som finns i hampaväxten och delvis dämpar de skadliga effekterna. Syntetiska cannabinoider har orsakat bland annat akut psykos, panikattacker, hjärtklappning, förhöjt blodtryck, kräkningar och kramper. Även dödsfall har inträffat i samband med med användning av syntetiska cannabinoider. Hur stor är risken att bli beroende? En tumregel som ofta anges är att den som börjar röka cannabis löper omkring tio procents risk att bli beroende. Beroendeutvecklingen är ofta smygande eftersom abstinenssymtomen inte är lika kraftiga som vid exempelvis alkoholism. THC lämnar ju kroppen långsamt, vilket bidrar till mindre utpräglade symtom. Beroendet märks, inte minst i början, ofta mer psykiskt än fysiskt. Man längtar efter ruset och efter att komma ur den seghet och passivitet som cannabisanvändare hamnar i mellan missbrukstillfällena. Det blir lätt så att personen känner sig aktiv och normal bara när han eller hon har rökt cannabis. Även om abstinenssymtomen är jämförelsevis något mildare än när det gäller många andra droger, drabbas en cannabisberoende person av en rad fysiska och psykiska störningar om drogtillförseln upphör. Abstinenssymtomen börjar inom 24 48 timmar och intensiteten är som högst under andra till fjärde dygnet. Symtomen upphör om THC tillförs och klingar annars av inom tre veckor. Vanliga abstinenssymtom är ilska, aggressivitet, minskad aptit, viktnedgång, retlighet, ängslan, nervositet, ångest, rastlöshet och sömnproblem. Andra, mindre vanliga, symtom är frysningar, nedstämdhet, magont, skakningar och svettningar. Det är naturligtvis av stor betydelse om en drog kan framkalla beroende eller inte. Skaderisken ökar avsevärt för den som inte längre kan kontrollera användningen av drogen. Många av de intellektuella och sociala skadeverkningar som nämns ovan blir påtagliga framför allt efter långvarigt och intensivt missbruk. Är cannabis laglig i vissa länder? Enligt FNs narkotikakonvention är det förbjudet med all fri handel av narkotikaklassade preparat, bland andra cannabis. Några länder har, trots att drogen är olaglig, mjukat upp lagstiftningen och tillåter exempelvis att man har en liten mängd cannabis för eget bruk. Ett sådant land är Nederländerna. Även vissa stater i USA har mjukat upp lagstiftningen på detta sätt. I Uruguay diskuteras när detta skrivs våren 2014 ett lagförslag om att tillåta odling och försäljning av cannabis. Syftet skulle vara att bekämpa narkotikabrottsligheten. Även i flera andra latinamerikanska länder förs liknande diskussioner. I Sverige råder politisk konsensus mellan de etablerade partierna i riksdagen om en restriktiv syn på all narkotika, inklusive cannabis. Är cannabis ett läkemedel? Nederländerna och några delstater i USA tillåter att man använder cannabis av medicinska skäl. Det är dock inte samma sak som att cannabis är ett godkänt läkemedel. Cannabis har förvisso medicinska effekter lindrar bland annat smärta, illamående, aptitlöshet och muskelkramper men kan också ge svåra biverkningar som ångest, hallucinationer och depression. Drogen befinner sig långt ifrån att kunna uppfylla de krav på säkerhet och effektivitet som ställs på en substans som ska registreras som läkemedel. Däremot pågår mycket forskning för att hitta nya verkningsfulla läkemedel som påverkar samma system i kroppen som cannabis, det endocannabinoida systemet. I den forskningen syns lovande möjligheter och några läkemedel har redan kunnat tas fram. I Sverige finns en receptbelagd munspray som innehåller THC och används mot spastiska kramper vid den neurologiska sjukdomen MS. 6
Källor Länkar www.cannabishjalpen.se, www.drugsmart.com, www.droginfo.com, www.can.se, www.hjarnguiden.se, www.rmv.se (Rättsmedicinalverket), www.unodc.org Rapporter Jan Ramström: Skador av hasch och marijuana/en genomgång av vetenskapliga studier publicerade till och med år 2008 Statens folkhälsoinstitut, Östersund 2009 Madeline H. Meier et al; Persistent Cannabis Users Show Neuropsychological Decline From Childhood to Midlife. Proceedings of the National Academy of Sciences, Online Early Edition 27 aug 2012 Maria Ellgren; Cannabis och hjärnan Det biologiska perspektivet, konferenspresentation 2013, nedladdad från drogfrittvarmland.se/files/2012/07/maria-ellgren-fm.pdf Thomas Lundquist; Cannabis som drog och påverkan, konferenspresentation 2013, nedladdad från www.lansstyrelsen.se/vasternorrland/sitecollectiondocuments/sv/ manniska-och samhalle/folkhalsa/alkohol,%20narkotika,%20dopning%20och%20tobak/ Presentationer%20och%20statistik/presentation-3-cannabiskonferensen-30207.pdf Pelle Olsson; 8 myter om cannabis, RNS 2012, nedladdad från www.ystad.se/ystadweb.nsf/alldocuments/1255a72202dab208c12578b60026be75/$file/ 8_Myter_om_cannabis%5B1%5D.pdf Solna Nobels väg 18, SE-171 82 Solna Östersund Forskarens väg 3, SE-831 40 Östersund www.folkhalsomyndigheten.se