GESTALTAD LIVSMILJÖ en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88)



Relevanta dokument
Remissvar Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88)

Gestaltad livsmiljö svar på remiss

Regeringskansliet Kulturdepartementet Stockholm. D-nr: KN 2015/8606 YTTRANDE

Remissvar betänkandet Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88), Ku2015/02481/KL

Kulturdepartementet STOCKHOLM

Yttrande över remiss om betänkandet "Vägar till ett effektivare miljöarbete" SOU 2015:43

Gestaltad livsmiljö En ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88) Dnr: Ku2015/02481/KL

Yttrande över betänkandet Gestaltad livsmiljö

Lotta Andersson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

Politik för gestaltad livsmiljö

ANHÅLLAN OM KOMPLETTERING AV VERKSAMHETSBIDRAG FÖR 2015

Regional bedömning av behovet av nya bostäder

Remissyttrande av betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad livsmiljö

Yttrande över betänkandet Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88)

Angående Fördjupad utvärdering av Sveriges miljömål 2015 fokusområden

Kommittédirektiv. En nationell miljömålssamordnare för näringslivet. Dir. 2014:105. Beslut vid regeringssammanträde den 26 juni 2014

PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER

Tankesmedja om fondsamordning sammanfattande medskick

Gestaltad livsmiljö (SOU 2015:88) Remiss från Kulturdepartementet Remisstid den 14 april 2016

Det är trappor till nästan alla affärer tyvärr. Om man som jag har en permobil är det omöjligt att komma in!

YTTRANDE. Datum Dnr Remiss. Betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10)

Datum Dnr Fortsatt utveckling av MAPCI och av mobilområdet i Skåne

Lagar och regler för regionalt utvecklingsansvar

REMISS 1 (6) Länsstyrelsen i Stockholms län lämnar följande svar på remissen.

KAN ARKITEKTUR-FORM-DESIGN BIDRA TILL EN HÅLLBAR UTVECKLING?

Remiss av betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad livsmiljö - Remiss från kommunstyrelsen

Yttrande över betänkandet Gestaltad livsmiljö Ku2015/02481/KL

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION

Innehåll: Vision Skövde 2025 sid 2 Viktiga utgångspunkter för medarbetarskapet sid 2

9 Ikraftträdande och genomförande

Nya mål om Gestaltad livsmiljö. Patrik Faming Planeringsarkitekt FPR/MSA Kansliet Rådet för hållbara städer

Klimatkommunernas synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet

Regionala utvecklingsnämnden

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse

Svar på skrivelse om att landstinget bör forska på effektiv energi, smarta klimatåtgärder och innovativa transporter

Strategi för Corporate Social Responsibility

Handlingsplan för arbete med utsatta EUmedborgare som vistas i Lunds kommun

Riktlinjer för lokalt utvecklingsarbete i Stockholms stad September 2015

Tydligare statligt ansvar i plan- och bygglagen

UNDERSÖKNING HÅLLBAR STADSUTVECKLING

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Dnr Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box Stockholm

Regionalt utvecklingsansvar i Västernorrland län och Norrbottens län (Ds 2013:13)

KLIMATSMART JÖNKÖPINGS LÄN + PLUSENERGILÄN 2050

Yttrande över betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design

Motion 33 - Förbättra förutsättningarna för digitaliseringen

Rapport. Anpassning till ett förändrat klimat

Stöd till projekt för främjande av Livskraftigt hästföretagande

Verksamhetsplan 2015

FÖRSTUDIE: MEDBORGARDIALOG

Bearbetad övergripande policy för internationella kontakter efter remiss.

Denna konsekvensutredning följer Tillväxtverkets mall.

Sammanfattning. Utredningens uppdrag

Morgondagens samhälle behöver snabb och säker infrastruktur

Fler energieffektiva byggnader i Västra Götaland!

Promemoria. Finansdepartementet Näringsdepartementet. Sammanfattning av regeringens förslag. Innehåll.

Sociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter, (SOU 2010:70)

Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge Sara Persson, Region Skåne

Finansieringsprinciper

Arkitektur och gestaltad livsmiljö

Regionala bredbandskoordinatorer och nationellt sekretariat

KAN ARKITEKTUR-FORM-DESIGN BIDRA TILL EN HÅLLBAR UTVECKLING? CHRISTER LARSSON STADSBYGGNADSDIREKTÖR

Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden

Regionala utvecklingsnämnden

YTTRANDE. Datum Dnr

Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73)

Yttrande över Miljömålsberedningens delbetänkande Med miljömålen i fokus hållbar användning av mark och vatten, SOU 2014:50

Naturvårdsverkets yttrande över rapporten Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

Policy för internationellt arbete

Tre handlingsvägar för Nutek, Glesbygdsverket och ITPS

HANDIKAPP. Sundbyberg 26 maj 2015

Politisk plattform för Allians för Kinda

EU:s Strukturfondsprogram Europeiska Unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden

Överenskommelse om bostadspolitiken mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet

Internationell strategi

Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet

Riktlinje. Riktlinje för internationellt arbete. Diarienummer: KS 2010/232. Beslutad av kommunstyrelsen den 7 juni 2010

Yttrande över betänkandet (SOU 2011:31) Staten som fastighetsägare

Riktlinjer för bostadsbyggande i Sollentuna

Yttrande över delbetänkande, På jakt efter den goda affären SOU 2011:73

Yttrande över promemorian Myndigheters tillgång till tjänster för elektronisk identifiering. Dnr

Yttrande över remiss från Utbildningsdepartementet, Se, tolka och agera - allas rätt till en likvärdig utbildning (SOU 2010:95)

Remiss från Kulturdepartementet - Gestaltad livsmiljö (SOU 2015:88)

Barnombudsmannen rapporterar br2008:01. På lång sikt. Barnkonventionen i landstingen 2007

1 (5) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Diarienummer RUN Utbildningsdepartementet Stockholm

En ny kollektivtrafiklag (SOU 2009:39)

Yttrande över betänkande av Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88)

Diarienummer: N2015/06917/PUB

Betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55)

ÅRE vision Ansvar för miljön

rw"'x}-c". ':- TRANÅS KOMMUN

Kommittédirektiv. Parlamentarisk beredning för underlag om hur miljökvalitetsmålen kan nås. Dir. 2010:74

Geodata utvecklar e-förvaltningen

Utdrag ur godkänd Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet

Granskning för utveckling vi säkrar Sverige som kunskapssamhälle EN STRATEGI FÖR UNIVERSITETSKANSLERSÄMBETET

Miljöprogram för Malmö stad

Transkript:

Yttrande 1 (5) Enheten för samhällsplanering Emma Franzén Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Dnr: Ku2015/02481/KL ku.remissvar@regeringskansliet.se GESTALTAD LIVSMILJÖ en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88) Sammanfattande synpunkter Länsstyrelsen i Stockholms län vill sammanfattningsvis lämna nedanstående synpunkter på betänkandet. Utifrån utredningens övergripande perspektiv med påverkan på flera olika politikområden efterfrågar Länsstyrelsen en mer utförlig beskrivning av roller och hur samverkan mellan berörda myndigheter ska fungera i praktiken. Detta för att medvetandegöra eventuella intressekonflikter så att relevanta avvägningar kan göras utifrån ett helhetsperspektiv. Länsstyrelsen är tveksam till inrättande av en så kallad riksarkitekt inom Statens fastighetsverk. Å ena sidan innebär detta en viktig markering av frågornas värde på nationell nivå när det gäller statligt byggande och förvaltning. Å andra sidan riskerar rollfördelningen gentemot andra myndigheter bli otydlig. Länsstyrelsen ser även att Boverket bör få en tydlig roll i det nationella arbetet för arkitektur i och med sitt ansvar för samhällsplanering, byggande och boende. Med vår breda verksamhet är Länsstyrelsen som regional myndighet central i genomförandet av en ny arkitektur-, form- och designpolitik. Utredningens förslag om arkitektur-, form- och designprogram kan vara en av flera insatser för att stärka frågorna inom myndigheten långsiktigt. Länsstyrelsen efterlyser en tydlighet kring hur föreslagna mål ska samverka med andra relevanta målområden som exempelvis miljö-, kultur, och kulturmiljömål. Det behöver även förtydligas hur målen ska användas och av vem. Hierarkin och kopplingen mellan de olika målsystemen behöver vara tydlig, så att dubbelarbete undviks och måluppföljningen blir så effektiv som möjlig. Liksom utredningen ser Länsstyrelsen ett stort behov av kompetensutveckling inom offentlig sektor gällande upphandling, såsom utredningens förslag om att följa upp de ändringar i berörda lagstiftningar som genomfördes i samband med handlingsprogrammet Framtidsformer. Postadress Besöksadress Telefon E-post/webbplats Länsstyrelsen Stockholm Regeringsgatan 66 010-223 10 00 stockholm@lansstyrelsen.se Box 22067 Fax www.lansstyrelsen.se/stockholm 104 22 STOCKHOLM 010-223 11 10

Yttrande 2 (5) Synpunkter på betänkandets förslag Betänkandet ger överskådlig bild av perspektivet gestaltad livsmiljö och utmaningar för området. Dock saknar förslaget delvis konkreta åtgärder. Länsstyrelsen ser även ett problem i att utredningens åtgärder föreslås inom befintlig ekonomisk ram. Därtill behövs en tydlighet kring hur föreslagna mål ska samverka med andra relevanta målområden som exempelvis miljö-, kultur, och kulturmiljömål. Det behöver även förtydligas hur målen ska användas och av vem. Rollfördelningen mellan idag ansvariga myndigheter behöver förtydligas. Nedan följer Länsstyrelsens synpunkter på betänkandet utifrån kapitelindelning. Kapitel 6 Nya mål för arkitektur-, form- och designpolitiken utifrån perspektivet gestaltad livsmiljö 6.2 Gällande mål och bakgrund Länsstyrelsen har i stort inga invändningar mot de förslagna målens inriktning, men för att få en helhetsbild av intentionerna för arkitektur, form och design behöver man samläsa de föreslagna målen med exempelvis de nationella miljömålen, de kulturpolitiska målen och de nationella målen för kulturmiljöarbetet. Det är inte tydligt vad som avgör under vilket paraply ett mål hamnar. Länsstyrelsen befarar att det i vissa fall kan försvåra kommunikationen och därmed även genomförandet. Det finns annars en risk för ett antal näst intill parallella processer av måluppföljning. 6.4 Förslag till nya nationella mål för arkitektur-, form och designpolitiken Ett inkluderande och demokratiskt samhälle med tillgång till goda livsmiljöer, såväl enskilda som gemensamma I beskrivningen av delmålet framförs vikten av en socialt hållbar nationell, regional och lokal samhällsplanering för att stärka sambandet inom och mellan tätorter och landsbygd. Kopplingen till planprocessen är i sammanhanget väsentlig. Den planprocess som vi har idag bygger på en tydlig nivåindelning med översiktsplan, detaljplan och bygglov. I Stockholms län har vi även en regionplanering. Dessa nivåer har en klar funktion för att det vi bygger ska fungera i ett regionalt och lokalt sammanhang. Arkitektur, form och design handlar inte bara om enskilda byggnadsverk, utan även om landskap och hur det vi bygger samverkar med sin omgivning. Det går inte att frånse att där det byggs bostäder byggs det även stadsmiljöer/samhällen där barn ska växa upp och människor ska leva sina liv. Då behövs anpassning och hänsynstagande till regionala och lokala strukturer. Ett allt för styvmoderligt behandlande av plan- och bygglagstiftningen riskerar att skapa segregerade stadsmiljöer/boendemiljöer, vilket för med sig långsiktigt stora samhällskostnader. Utredningen lyfter särskilt i beskrivningen för delmålet att barnperspektivet tydligare ska föras in i samhällsplaneringen, den gestaltade livsmiljön ska utformas för barn och unga. Det finns redan idag nationella mål avseende barnperspektivet som rör samhällsplanering, boende och byggande. Tyvärr ger det dock allt för sällan avtryck i det som byggs. Länsstyrelsen ser att det finns behov att utifrån

Yttrande 3 (5) bland annat Boverkets arbete med barns och ungas utemiljöer följa upp och diskutera rimliga och kloka krav som kan ställas i plan- och byggprocessen. Dessutom finns goda erfarenheter från projekt gällande barns och ungas deltagande i samhällsplaneringen att arbeta vidare med. Exempelvis har projekt som Blockholm, ett Stockholm i Minecraft, skapat ett enormt engagemang hos barn och unga. Projektet visar hur den digitala spelvärldens kreativitet kan användas för ökat inflytande och medborgardialog i stadsutvecklings- och ombyggnadsprojekt, nationellt såväl som internationellt. Kapitel 7 Myndigheten för Gestaltad livsmiljö Länsstyrelsen är tveksam till om en omvandling av Arkitektur- och designcentrum (ArkDes) inom samma ekonomiska ram som tidigare bidrar till någon större förändring. För att en ny politik för arkitektur, form och design ska få genomslag behövs extra ekonomiska satsningar inom området. Länsstyrelsen ser även att Boverket bör få en tydlig roll i det nationella arbetet för arkitektur i och med sitt ansvar för samhällsplanering, byggande och boende. 7.3.6 Samverkan med andra myndigheter Länsstyrelsen anser att gränssnittet mellan den föreslagna myndigheten och Boverket inte är tillräckligt tydlig och behöver utvecklas. För Länsstyrelsens del måste det vara enkelt att förstå vilka frågor som åligger respektive myndighet och vart man ska vända sig i olika fall. Det finns också risk för parallellarbete och dubbleringar när det gäller olika uppföljningar och återrapporteringar. Kapitel 8 Det offentliga och insatser inom arkitektur, form och design Länsstyrelsen delar uppfattningen om förebildligt agerande från det offentliga och att staten här har en viktig roll. Kommunerna har stort ansvar för utformningen av vår livsmiljö. Att stärka arkitekturens roll i kommuner och landsting är därför en nyckelfråga. Länsstyrelsen anser att utredningen kunde ha gett detta större utrymme och konkretare tankar om genomförande. Utifrån utredningens övergripande perspektiv med påverkan på flera olika politikområden efterfrågar Länsstyrelsen en mer utförlig beskrivning av hur samverkan mellan berörda myndigheter ska fungera i praktiken. Detta för att medvetandegöra eventuella intressekonflikter så att relevanta avvägningar kan göras utifrån ett helhetsperspektiv. 8.5.1 Förslag till riksarkitekt med Statens fastighetsverk som särskilt ansvarig Länsstyrelsen är tveksam till inrättande av en så kallad riksarkitekt inom Statens fastighetsverk. Å ena sidan innebär detta en viktig markering av frågornas värde på nationell nivå när det gäller statligt byggande och förvaltning. Å andra sidan riskerar rollfördelningen gentemot andra myndigheter bli otydlig. Länsstyrelsen ser även att Boverket bör få en tydlig roll i det nationella arbetet för arkitektur i och med sitt ansvar för samhällsplanering, byggande och boende.

Yttrande 4 (5) 8.5.4 En fond för stöd till utvecklingsinsatser inom arkitektur, form och design Länsstyrelsen ser positivt på förslaget och ser ett stort behov av att en utredning kring uppbyggnad av en sådan fond påbörjas snarast. 8.5.8 Större satsningar på grön innovation och miljöteknik Länsstyrelsen anser att Sveriges profilering inom hållbar utveckling kan stärkas ytterligare om design och arkitektur medvetet integreras i innovativa lösningar för att möta klimatutmaningen. Utifrån utredningens förslag ser Länsstyrelsen kopplingar till många pågående nationella satsningar inom området. Exempelvis energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer, nybyggnationen av små, klimatsmarta och billiga hyresrätter, och satsningen Klimatklivet lokala och regionala klimatinvesteringar. Kompetens inom arkitektur-, form- och designområdet behöver involveras från början i satsningarna för att lösningarna ska kunna anpassas till det specifika sammanhanget. Inom plan- och byggområdet ser Länsstyrelsen att möjligheterna till större satsningar på grön innovation och miljöteknik hämmas av att kommunerna inte längre har möjlighet att ställa högre energikrav på bebyggelsen än vad som anges i BBR. 8.5.9 Statliga myndigheters ansvar att ta fram särskilda program för arkitektur, form och design Utredningen ser ett behov av en utvecklad dialog och samarbete kring arkitektur, form och design inom miljöområdet. Inom detta område är länsstyrelserna en viktig aktör. Länsstyrelsernas verksamhet berörs dessutom av de flesta politikområden som de nya nationella målen föreslås få genomslag hos. Goda möjligheter för frågorna att ge avtryck och utvecklas finns, förutom i plan- och byggprocessen, inom exempelvis landsbygdsprogrammet och klimat- och energiarbetet. Länsstyrelsen ser utifrån vår roll en tydlig koppling till genomförandet av betänkandets förslag. Dock saknar arkitektur-, form- och designfrågor en tydlig plattform inom myndigheten idag. Förslaget om att vissa myndigheter ska ta fram arkitektur-, form- och designprogram kan vara en bra uppstart för att stärka frågorna inom myndigheten långsiktigt. Ett sådant arbete behöver även samordnas med arbetet för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. 8.5.10 Kommuner och regioner ska stimuleras att ta fram program för arkitektur, form och design Länsstyrelsen ser positivt på förslaget att stimulera kommuner att ta fram program för arkitektur, form och design. Länsstyrelsen ser dock en risk för att förslaget om arkitektur-, form- och designprogram inte får tillräckligt genomslag då det kräver extra resurser hos kommunerna. Riktade anslag för att ta fram arkitektur-, formoch designprogram på kommunal och regional nivå kan behövas. Kapitel 9 Höjd kompetensnivå inom offentlig upphandling Länsstyrelsen ser mycket positivt på betänkandets förslag kring kompetensutveckling inom offentlig upphandling. Det finns ett stort behov att utveckla kunskaper

Yttrande 5 (5) inom upphandlingsområdet för att gynna kvalitet framför kortsiktigt fördelaktiga ekonomiska lösningar. Länsstyrelsen ser även ett behov att utveckla kompetensen vad gäller gestaltningsfrågor i rättsliga processer för att stärka dessa frågor vid prövning av exempelvis detalj- och bygglovsärenden. Arkitektur-, form- och designfrågor får ytterst sällan genomslag vid prövning även om åtgärder föreslås som uppenbart står stick i stäv med platsens förutsättningar. Kapitel 11 Lagstiftning och andra styrmedel 11.3.2 Innovativt byggande bör främjas Länsstyrelsens ser positivt på utredningens förslag för att främja innovation och olika typer av byggnadstekniska lösningar för en större mångfald av bostadsbyggande som är anpassade till människors livssituation. 11.3.3 Behov av fördjupad analys av gällande bestämmelser Länsstyrelsen ser ett stort behov av förslaget för att klargöra om ytterligare ändringar i lagstiftningen behövs. Förslaget bör även innefatta kompetensutveckling vad gäller arkitektur-, form- och designfrågor i rättsliga processer. En fördjupad analys skulle med fördel även kunna lyfta barnperspektivets genomslag och behov av eventuella lagändringar. Beslutet har fattats av länsöverdirektör Magdalena Bosson med landskapsarkitekt Emma Franzén som föredragande. I den slutliga handläggningen har också tillväxtdirektör Karina Uddén samt samhällsbyggnadsdirektör Patrik Åhnberg deltagit. Magdalena Bosson Emma Franzén