Kalmar 2004-10-25 Vimmerby Stadshotell Ett uppdrag Kalmar läns museum har på uppdrag av Vimmerby kommun gjort denna kulturhistoriska beskrivning av bebyggelsemiljön inför en eventuell försäljning. Arbetet har utförts av byggnadsantikvarie Richard Edlund på Kalmar läns museum och syftar till att ge ett underlag för de skyddsföreskrifter som kan komma i fråga om kommunen beslutar sig för att sälja hotellet. Vimarhem, Vimmerby arkiv och Vimmerby digitala bildarkivet har bidragit med material. Ett tack till Lars Strömbäck, Linköpings universitet. Stadshotellet i Vimmerby är idag år 2004 lika dominerande på den nedre delen av torget som det var när det stod klart 1868. I matsalen påminns gästerna om att här har det serverats mat i långt över etthundra år.
Inledning I praktverket Sveriges städer utgiven 1915 kan man bl a läsa följande: mitt emot rådhuset upptages torgets norra sida av Stadshotellet, en för ett så litet samhälle ganska imposant byggnad, uppförd mellan åren 1867-1868, med matsalar, kafé, biljardrum, en större och en mindre salong för större festligheter samt 12 resanderum. Stadshotellet är än idag år 2004 en viktig byggnad för Vimmerby och upplevelsen av stadens torg, till detta kommer ett uthus/stall av ansenliga mått. Flera av de funktioner hotellbyggnaden hade när den var ny fyller den än idag om än i förändrad form vilket är ett tecken på att den fyllt sin funktion väl efter snart 140 år. En tillbyggnad i början av 1980- talet har gjort det möjligt att förse hotellet med moderna rum, hiss och andra installationer. Vimmerbys läge Satsningen på ett hotell i Vimmerby var ett sätt att föra in staden i en ny modern tid där järnvägsplanerna säkert spelade en roll. Ett hotell skilde sig från gästgiverier genom att de inte hade krav på skjutshåll. Vimmerbys ställning som handelsstad med marknader i februari, maj, oktober och december är andra faktorer som säkert medverkade till att man ville att staden skulle få ett hotell. Vägnätet i norra Kalmar län såg vid 1800-talets mitt i stort sätt ut som det gjort sedan början av 1700-talet. Magistraten i Vimmerby skrev ett yttrande till 1858 års järnvägskommitté i samband med en utredning om en föreslagen järnväg i trakten inför ett möte i Västervik 1857. I yttrandet framkom en del intressanta fakta. Om Vimmerby sägs att staden inte är självförsörjande beträffande livsmedel och kreatur. Spannmål hämtades från socknarna i omgivningen, kreatur och mejeriprodukter från Tunaläns, Vedbo och Ydre härader, samtidigt som man försåg ett omland motsvarande 53 till 64 km omkrets med förnödenheter. Traktens huvudsakliga utskeppningshamn för trävaror var Västervik men även hamnarna i Oskarshamn och Figeholm användes. Industrierna i stadens närhet, järnbruken i Toverum, Storebro och Bruzaholm, glasbruket i Wentzelholm samt några pappersbruk och oljeslagerier, hämtade sina råvaror i Västervik och levererade även de färdiga produkterna över samma stad. Diligenstrafiken i norra Kalmar län skapade reguljära förbindelser åt norr, söder och väster. Från Västervik till Vimmerby vidare till södra stambanan i Nässjö gick en linje som finns utmärkt på en diligenskarta år 1866. Från 1850-talet och framåt började tankar om en järnvägssatsning i norra Kalmar län att spira och förslagen avlöste varandra. År 1869 fanns planer på att järnvägens stambanenät skulle kompletteras med ett enskilt järnvägsnät Västervik-Verkebäck-Vimmerby-Löfstad (Tranås) men det rann ut i sanden och det kom att dröja till 1877 innan Vimmerby fick en järnvägsanslutning. Ett hotell ska vi ha i vår stad Ett första möte i stadsfullmäktige där man skulle diskutera uppförandet av en hotellbyggnad hölls den 25 februari år 1863. Tomt 24 och 25 i norra kvarteret hade varit i stadens ägo sedan 1854 och här låg en ryggåsstuga och en tvåvånings Stadshotellet med skog och ängar i bakgrunden och timrade byggnader intill. Äldre foto förmodligen från 1870-talet.
enkelstuga med några uthus bakom. Det kom att dröja till i oktober 1866 innan en byggnadskommitté valdes och tillsattes. Ledamöterna var kända namn i staden; doktor Tengvall från Södra Vi Hälsobrunn, guldsmed Svanberg, gårdsägaren P Lindbeck, apotekaren Hult och rektor Dusén. Till suppleanter tillsattes Ingeström och apotekare Munther, men den senare var inte nöjd med att bara bli suppleant så han blev kort därefter en ordinarie ledamot i byggnadskommitén. På detta foto från 1870-talet syns det ljust avfärgade hotellet sett från baksidan med det stora uthuset i förgrunden. Lägg märke till fönstren på södra väggen av Stora salongen på andra våningen av hotellet, de är idag igensatta. Hotellet byggs Det kom att bli storbyggmästaren Jonas Jonsson (1806-1885) som fick i uppdrag, att på Stora torgets norra sida uppföra en tvåvåningsbyggnad i sten med väl tilltagen välvd källare och delvis inredd vind. Arbetet med grundläggningen kan ha startat 1866, då är ritningarna klara. Byggnaden skulle enligt planerna innehålla en större och en mindre salong, 26 boningsrum, kök samt 4 rymliga källare. Grundläggningen av byggnaden var ett stort arbete, källarvåningen skulle göras rymlig, lämpad för förvaring av mat och dryck, under murade tegelvalv. Sluttningen av tomten ned mot dagens Rönnbärsgatan från torget räknat är betydande vilket gör att källaren blir markplan inåt gården. Det omfattande arbetet med murningen av byggnadens stomme skedde under år 1866 och 67. Hotellbygget var det största byggnadsföretaget i Vimmerby sedan kyrkan uppförts tio år tidigare. Kyrkan hade ritats av Jonas Jonsson men uppdraget att uppföra den gick honom förbi då han låg för högt i pris. Murteglet till hotellet levererades åtminstone till en del av Fogelhems tegelbruk som låg i Södra Fogelhem, Södra Vi socken. Detta vet vi eftersom en leveransnota finns bevarad. Timmer som tog man från bl Uthuset till hotellet fotograferat 2004. Byggnaden är mycket välbevarad och är en omistlig del av hotellmiljön. a stadens västra skog, som var stadens egendom. Timmer behövde sågas till brädor och plankor fick ta vägen förbi Korka sågkvarn före det levererades till byggarbetsplatsen vid torget. Allt timmer som behövdes till golvbjälkar och takstolar av ansenliga dimensioner, bearbetades med yxa till att bli skrätt timmer av timmermän. Arbetet gick undan och när takstolarna var resta hölls taköl i slutet av september 1867.
Gavelpartiet ovanför taklisten är inte murad med tegel utan gjord i stående resvirke som sedan reveterats. Som takmaterial valdes plåt. Det var byggnadskommitén som ombesörjde att hotellet möblerades på stadens bekostnad. Till fyra rum på andra våningen som var ämnade att användas vid festliga tillställningar tänkte man sig att beställa möbler från Stockholm för att man trodde att det skulle vara mest förmånligt. När inredningsarbetena som bäst genomfördes i maj 1868 auktionerades driften av verksamheten ut och om allt gick enligt planerna så skulle hotellet vara inflyttningsklart i oktober samma år. Arkitekten bakom ritningarna Vid mitten av 1800-talet fanns det förhållandevis få arkitekter verksamma i Sverige, de flesta hus uppfördes i städerna av lokala byggmästare som själva stod för de eventuella ritningar som krävdes. De arkitektritade byggnader som fanns i Vimmerby vid denna tid var rådhuset och kyrkan, två byggnader där överintendentsämbetet i Stockholm godkänt ritningarna. I kommunarkivet förvaras två kartonger med material kring uppförandet av hotellet. En räkning finns bevarad i en av dem med följande text: För ritning och kostnadsförslag till Hotellbyggnad i Wimmerby samt för resa till Wimmerby i och för samma ändamål. 50 rdl. Kvitteras Tuna den 14 Aug. 1866 Hugo Hammarskjöld.. Eftersom inga ursprungsritningar finns bevarade så är detta den enda vägledningen till vem som ritat byggnaden. Hugo Hammarskjöld hade läst tre av sex år av sin arkitektutbildning när han av byggmästare Jonas Jonsson fick i uppdrag att rita det nya hotellet. Jonas Jonsson hade tre år tidigare, 1863 uppfört en ny huvudbyggnad i sten, på Tuna gård två mil sydost om Vimmerby, på uppdrag av Hugos far Carl Leonard Hammarskjöld. Räkningen är beviset för att Hugo Hammarskjöld står bakom ritningarna till Stadshotellet i Vimmerby. Samma år börjar Hugo läsa till arkitekt på Konstakademiens arkitekturavdelning i Stockholm. Att som juniorarkitekt erhålla 50 rdl för denna typ av uppdrag är en helt rimlig summa. Jonas Jonsson hade en gedigen erfarenhet av större byggnadsprojekt som herrgårdar men även av hotellbyggnader i såväl Stockholm som Linköping och Västervik. Hugo Hammarskjöld kom fortsättningsvis att verka som arkitekt, godsherre och riksdagsman med Tuna gård som bas.
Byggnadens fasader och planlösning Den symmetriska fasaden mot torget är en senempirfasad. Fasaden mot torget indikerar klart att det är den övre våningen som är huvudvåningen med de stora festsalarna och detta accentueras med de tre stora runbågefönstren inramade av pilastrar av en kolonnordning som benämns komposita. Huvudfasadens mittparti flankeras av höga fönster med en rak avslutning. Bottenvåningen har en entré i byggnadens mittparti under de tre stora fönstren och här innanför var den tidigare vestibulen och innanför den ligger än idag de två trapporna upp till övre våningen med de två salongerna, den stora inåt gården och den något mindre mot torget. Samma rum fast med 100 års mellanrum. Gamla huvudentrén med ingång från torget fotgraferat vid 1900-talets början. Lägg märke till dörren in till matsalen och kaminen till vänster. På den nytagna bilden återfinns entrédörren och det övertäckta halvrunda fönstret. Alla fönster på bottenvåningen har en rundbågig avslutning men på övre våningen har fönstren vid sidan av mittdelen rak avslutning. Allt eftersom uppförandet av byggnaden framskred kunde Vimmerbyborna göra sig en bild av hur deras stadshotell skulle komma att te sig. När andra våningens fönster med den raka avslutningen stod klara kom det in ett klagomål till byggnadskommittén i oktober 1867. Vem som framförde synpunkten att alla fönster borde göras med en rund avslutning går inte att få fram men allt slutade med att man fortsatte i enlighet med det ursprungliga förslaget. Bottenvåningen har främst innehållit kök och matsalar men även rum. Den övre huvudvåningen har två salonger, där den större av dessa även har en musikläktare likt den i rådhussalen på andra sidan Stora torget. På vindsvåningen fanns sex rum och fyra personalrum så sent som på 1930-talet. Innanför den ursprungliga huvudentrén återfinns de två gamla huvudtrapporna som leder upp till stora och lilla salongen. Här en bild på en av trapporna sedd från den gamla entrédörren.
Idag används främst bottenvåningen i den gamla delen till kök och restaurang. Den övre våningen används för konferenser, föreningsluncher och studentbaler. Vindsvåningen är idag förråd men innehåller även utrymmen för tekniska installationer. Källaren innehåller publokaler och tv-rum. Uthuset På tomtens baksida mot Rönnbärsgatan byggdes ett stort uthus i samband med att hotellet uppfördes. Byggnaden har en väl genomförd utformning med en markerad takfot och en kraftig liggande panel på förvandring. Mot gården finns tre stora portar med dubbla dörrar och tre portar med enkla dörrar. Fasaden mot gatan hade ursprungligen tre dubbla portar och tre fönster i gatunivån men detta är något förändrat idag. På taket ligger det ett korrugerat plåttak där det kan ha varit ett stickspåntak eller ett papptak från början. Den grova liggande panelen är av en typ som Hugo Hammarskjöld skulle komma att använda på alla de uthus han ritade för smalspårsjärnvägen Västervik-Vimmerby drygt 10 år senare. Det är ovanligt att ett stadshotell är så välbevarat som det i Vimmerby men att ett uthus/stall från samma tid är kvar får betraktas som mycket ovanligt och kanske till och med unikt. Uthus har ofta fått skatta åt förgängelsen och betraktades länge som mindre intressanta till förmån för huvudbyggnaden. Av den anledningen är det särskilt intressant att den miljö som ett hotell med uthus från 1860-talet utgör finns kvar. Förändringar över tiden Foton från 1902 indikerar att byggnaden inte genomgått några större förändringar sedan byggnadstiden men redan på 1880-talet sker mindre reparationer av hotellbyggnaden. En samling förslagsritningar från arkitekt Axel Brunskog finns från 1933 och det är troligt att de kom till användning. Till hotellet skapades en omtyckt sommarrestaurang på västra gaveln som inte finns kvar idag. Mindre arbeten genomfördes på 1950-talet men det är år 1965 som en stor fasadrenovering och modernisering genomförs. En större tillbyggnad av hotellet mot Norrtullsgatan sker 1981 vilket även påverkar den äldre hotellbyggnaden. Bottenvåningen med sin forna huvudingång från torget innehåller idag en stor matsal mot torget och vindfång och en del annat har försvunnit. Lite i skymundan finns de två stora trapporna bevarade till andra våningen. År 1902 fanns det anledning att smycka hotellets fasader med unionsflaggan då Oskar II besökte Vimmerby. Interiörbilden är från samma år med möbler i tapetserarstil som för oss idag för tankarna till filmen Fanny och Alexander.
Lilla salongen på andra våningen, ett foto från 1902 och ett från 2004. Lägg märke till skurgolvet på den äldre bilden och att foder och bröstningslister och andra detaljer finns bevarade hundra år senare. Lilla och stora salongen på andra våningen har också genomgått en del förändringar. Ända in på 1930-talet hade de två rummen trägolv med breda golvplankor. Stora salongen hade ursprungligen likadana fönster åt tre håll men på sidoväggarna sattes de igen någon gång mellan år 1934-1965. De mindre rummen på huvudvåningen är idag anpassade för konferensverksamhet men mycket av listverk och snickerier finns bevarade. Fasaden på den ursprungliga hotellbyggnaden har mot torget genomgått förhållandevis små förändringar. Flera fönster har bytts vid 1900-talets mitt men på ett sätt som i form ansluter till originalfönstren. Mot torget och mot Norrtullsgatan finns tre äldre bevarade ekdörrar, där den stora mot torget kan vara originaldörren. Samtliga fönster och dörrar på den äldre byggnadsdelen är av en kvalité som gör att de är värda att bevaras. Framför den ursprungliga hotellbyggnaden mot torget ligger en uteservering som på ett olyckligt sätt skärmar av byggnaden från torget.
Kulturvärden Hotellbyggnaden är tillsammans med rådhuset ett tongivande element kring Stora torget i Vimmerby där båda präglas av höga arkitektoniska kvalitéer. En lokal ung arkitekt ritade ett modernt hotell som uppfördes av regionens storbyggmästare och resultatet är två väl genomtänkta byggnader. Hotellbyggnaden i Vimmerby med tillhörande uthus är ett exempel på hur en bebyggelsemiljö har, och har haft, en liknande användning sedan det byggdes. Stadshotellet visar på Vimmerbys strävan att bli en del av det nya Sverige där gästgiverier ersattes av hotell. Stora salongen på Vimmerby stadshotell skiner av vita snickerier och förgyllda ornament. Musikläktaren och rummets stora rymd förmedlar en feststämning även när rummet inte är fyllt av människor. Många av rummets detaljer är från byggnadstiden.
Förslag till skyddsbestämmelser Hotellbyggnaden och uthuset beläggs med rivningsförbud. Samtliga fasader inklusive tak på den ursprungliga och nya hotellbyggnaden samt uthuset bör skyddas och där putsornament, fönster samt ytterdörrar behålls. Hotellbyggnaden och uthuset renoveras på ett varsamt sätt som är anpassat till byggnadens ålder. Samråd föreslås ske även inför underhållsåtgärder och innefattar även färgsättningar. De rum på bifogade ritningar som är markerade med kryss är tänkta att få ett förhöjt skydd som innebär att samråd föreslås ske inför förändringar av fast inredning som lister, dörrar, fönster, bröstpaneler, golv och stuckaturer. Även förändringar i rummen av mer teknisk natur som ventilation och el bör omfattas av skyddet.
Arrendeauktion. Genom offentlig auktion, som förrättas inför Drätselkammaren i Wimmerby å rådhuset derstädes Fredagen den 12 instundande juni kl 10 f.m., utbjudes på arrende under två års tid, räknadt från den 1 nästkommande oktober, Wimmerby nya (under inredning nu warande) Stadshus eller Hotell, jemte dertill hörande lägenheter och inventarier i förening med Stadskällarerörelse och gästgifwerihållning här i staden, och meddelas hugade spekulanter den underrättelse att berörde stadshus är beläget vid stadens torg samt innehåller en större och en mindre salong, 26 boningsrum, kök, 4 rymliga källare, hwilka alla äro hwälfda med tegel, jemte åtskillige beqvämlighetsrum såsom skafferi etc; blifvande den så kallade festivitetsvåningen, matsalar och gästrum med möbler försedda samt å gården nödige uthusbyggnader. Med arrendet åtföljer en beteshage och skall arrendatorn hålla en förbudshäst, men till gästgifveriet hörer för öfrigt ej skyldighet att werkställa skjutsning eller underhålla skjutshästar. Derest afseende skall kunna fästas å skeende anbud, hwilka jemväl kunna före auktionen till Drätselkammaren skriftligen insändas, bör senast wid auktionstillfället aflemnas antaglig borgen eller annan säkerhet såväl för arrendesummans behöriga erläggande, som ock för fullgörandet af de öfrige arrendevillkoren, om hwilka senare erhålles närmare underrättelse wid auktionen samt äfwen dessförinnan hos Drätselkammaren. Wimmerby den 8 Maj 1868. Drätselkammaren. 1 Sveriges Städer 1915, text om Vimmerby skriven av Ivar Ängquist. 2 Exakt hur man räknade när man angav hela 26 boningsrum 1867 samtidigt som man år 1915 nämner endast 12 reanderum 3 Byggdes med tanke på att bli länsresidens men blev hotell. 4 ur stadsfullmäktiges protokoll, band 1862-1889, ang fönstrens form 1867 22/10 6 5 Byggnaden ligger idag till stora delar på Kv Pelikanen 8 som ägs av Tomas Monell, Folkpv. 31 57337 Västervik. Endast en del av byggnaden ligger på fastigheten Kv Pelikanen 7.