Minnesanteckningar från Ringsjöbygdens Framtid - Stormöte 2 Bosjökloster 18 september 2007, 18.00-21.00 1. Mötets inledning Projektledare Richard Nilsson hälsar välkomna och lämnar över till mötesledare Agneta Setterwall. Agneta frågar hur många som var med på första mötet och det visar sig att av kvällens ca 45 mötesdeltagare var ett tjugotal med förra gången. Om landskapsstrategi berättar Agneta kort att sju länsstyrelser har av regeringen via naturvårdsverket fått i uppdrag att pröva regionala landskapsstrategier som ett nytt sätt att jobba med biologisk mångfald. En landskapsstrategi är en långsiktig plan för hur vi som lever och verkar här ska ta hand om vårt landskap. Det handlar om hur vi kan säkra ett rikt växt- och djurliv samtidigt som vi ska kunna verkar här, och även bevara bygdens kulturvärden. Under det första mötet, som hölls för tre veckor sedan, bildades grupper kring frågor som deltagarna lyfte och ville jobba med. Agneta berättar vad som kommer hända under kvällen, de två stora punkterna är: Kommunerna ska tydliggöra vilka möjligheter det finns till fortsättning, tex Leader De grupper som bildades ska få presentera sig och få feed-back av alla deltagare Agneta berättar att brevlådan på kommunernas hemsidor ej fungerat och att vissa mail kan ha försvunnit i cyber-rymden. Deltagare som har skrivit email till kommunen utan att få svar uppmanas därför att berätta detta. Alla får under några minuter presentera sig för dem som sitter närmast, varefter politiker och tjänstemän ger sig till känna, liksom andra tjänstemän och nyckelpersoner. Grupperingar, alltså i vilken egenskap man deltar i mötet, lyfts fram och skrivs upp på blädderblock. På mötet finns: Politiker 10 personer Tjänstekvinnor och män 8 Processledning 2 Region Skåne 1 Länsstyrelsen - 1 Fiskvårdsföreningar 1 LRF - 8 Naturskyddsföreningar - 8 Idrottsföreningar 2 Företagare 11 Kulturföreningar - 3 Byalag - 1 Turistnäringen 3 Ryttarföreningar 2
Yngre än 30 år 1 Yngre än 40 år 5 Boende 20 Cyklare och vandrare 12 Småbarnsföräldrar 5 Tonårsföräldrar 6 Mor- och farföräldrar 5 Badat i sjön i år 9 Badade innan 1970-13 2. Kommunerna om framtida möjligheter Nils Wilseus från Hörby kommun inleder med att berätta om uppdraget de tre kommunerna runt sjön fick av länsstyrelsen, nämligen att ta fram en plan för bygdens framtida utveckling, där natur, näringsliv och kulturvård ska gå hand i hand. Med hjälp av mötesledare Agnetas frågor, berättar Nils om kopplingen mellan landskapsstrategi och Leader. Här följer en sammanställning av innehållet: Från EU kan man söka pengar och pengar behövs till vårt fortsatta arbete för bygdens utveckling. Ett sådant sätt där mycket pengar finns att hämta är att ansöka om att bli ett Leader-område. Leader är en förkortning på franska och betyder samordnade aktiviteter för ekonomisk utveckling på landsbygden. Förenklat kan man säga att det betyder vi, alltså att det handlar om oss som bor och verkar här. För att få Leader krävs aktiva medborgare och att en lokal aktionsgrupp, en sk LAG-grupp bildas. Denna grupp ska bestå av representanter för intresseorganisationer, näringsliv och offentliga sektorn, där andelen från myndigheter får vara högst 50 %. Man får betalt för att sitta i en Laggrupp och könsfördelningen får högst var 40-60 % åt något håll. Ett Leaderområde kan få 6-7 miljoner per år under sju år och kommunen förbinder sig att också skjuta till pengar. Näringslivet och den ideella sektorn bidrar i form av arbetstid. Högst 13% av Leader-pengarna får gå till administration. Eftersom landskapsstrategiarbetet i mycket är en analys av vad vi vill göra och prioritera här i bygden, skulle det kunna vara underlag för att ansöka om att bli ett Leader-område. Det skulle sen i sin tur kunna stödja många av de aktiviteter som vi startat i samband med landskapsstrategin. För att det arbete vi nu satt igång i och med landskapsstrategin ska kunna genomföras behövs pengar och det kommunerna nu ser som den bästa möjligheten är att söka Leader. Men Leader är inte den enda möjligheten för landsbygden, utan det kommer även i fortsättningen gå att söka pengar för enskilda projekt. Leader syftar till att förena myndigheternas ansvar, näringslivets effektivitet och de ideella krafternas engagemang. Mer om Leader finns att läsa på Internet, där en bra sida är jordbruksverkets, www.sjv.se.
Men innan vi kommer så långt som att skicka in en Leader-ansökan, ska vi sammanställa den landskapsstrategi som vi jobbar med nu. Vi räknar med att den ska vara klar i mars. Alla mötesdeltagare kommer att bjudas in för att stöta och blöta den innan vi anser version ett av landskapsstrategin som färdig. (Den kommer sedan vara ett dokument i ständig förändring.) Efter detta är det fikapaus med uppmaningen att samla sig i grupperna inför presentationen. 3. Grupperna presenterar sig och får tips och råd av församlingen De fem grupperna som bildades vid första stormötet har jobbat och/eller tänkt olika långt sen sist. Alla får nu en möjlighet att presentera sig och få tips och råd av resten av mötesdeltagarna. En gemensam agenda görs, där grupperna får säga hur mycket tid de behöver. Lastbilar på 23:an Presentation - Jörgen Lindquist Gruppen vill göra något för att minska den tunga trafiken på väg 23. Den ska byggas om 2015, men det ligger långt fram i tiden och snabbare åtgärder önskas så länge. Anledningarna är bland annat att det är ett miljöproblem att stora fordon kör på vägen. Det finns även en risk att fordon med farligt gods ska välta. Vi är ganska maktlösa, men vi kan försöka påverka kommunerna så att framkomligheten blir sämre för lastbilarna. Pressen har kontaktats och en artikel fanns i en av de större tidningarna förra veckan. Gruppens plan är att fortsätta sprida information och påverka för att minska faran på väg 23. Kommunalrådet i Höör svarar att kommunen jobbar tillsammans med vägverket i frågan. Kameror ska sättas upp och farligt gods ska förbjudas. Vi jobbar på detta och ni är varmt välkomna att delta i diskussionen. Mycket bra med medborgerligt engagemang! Frågan om vem som beslutar i frågor om farligt gods ställs, med svaret att det är länsstyrelsen tillsammans med Vägverket. Badbrygga Presentation - Rune Brandt Sjöholmen var en fantastisk badplats en gång i tiden, där det hölls trevliga fester med dans. Vi förra mötet pratade vi med politikerna och vi ska fortsätta vår dialog. Vi ska även prata med Sydvatten. På 80-talet hade man en plan på att förbättra Sjöholmen, den ska vi gräva fram. Fråga: Drivs andra badplatser av kommunen? Svar: Höör har ansvar för två. Kontakttips förmedlades till andra som intresserar sig för och jobbar med frågan. Regler kring vad man får göra med en badplats diskuterades, tex när det gäller att köra dit sand och ta bort vass.
Lax och ål Presentation - Tom Ström I Rönneå finns fyra hinder för laxvandring och gruppen vill bygga trappor på dessa ställen så att laxen och ålen kan ta sig fram. De ska kolla upp möjligheten att få pengar till detta av Sydvatten och även möjlighet att få hjälp av en konsult. Kommunen har skrivit om frågan till Sydvatten och Sydkraft och de är mer intresserade av vattenkraft, vilket alltså konkurrerar med laxens vandring. Svaret var att om man förlorar en del av vattenkraften måste man importera mer el, till exempel smutsig kolkraft från Danmark. Planer finns på att bilda Leaderområde kring Rönneå och frågan kanske är något för Ringsjöns Vattenråd att behandla? Varsam utveckling Presentation - Bo Ljungström m fl Gruppens åtta medlemmar berättar vilka de är och varför de valt att engagera sig i frågan om varsam utveckling av Ringsjöbygden. De skäl som nämns av gruppens medlemmar är: - utveckling lätt förknippas med mer asfalt och tillrättalagd natur - vill bevara mitt paradis med det jag flyttade hit för, nämligen orörd natur, mörker och tystnad - mörkret och tystnaden är något jag värdesätter högt Gruppens huvudteman är: Ringsjöns rening: kontinuerlig utfiskning av skräpfisk, fortsatt åtgärd av avlopp kring sjöarna Bevara naturen: sköta naturen, allemansskyldigheten (allemansrätten gäller ej för grupper) Strandskyddat område: beslut ska även fortsatt tas hos länsstyrelsen, lagar ska följas Ny bebyggelse: fördjupad översiktsplan för Ringsjöbandet/-området, ingen förtätning, begränsad byggnadsyta/-höjd, rätt till mörker och tystnad Badplatser och promenadvägar: sköta och underhålla de som redan finns Turistnäringen: marknadsföra, sköta och underhålla det som redan finns Richard berättar att utfiskningen fortsätter. Markägare Nils Dreyer säger att reservatsbildning vid bland annat Lillö har startat. Natur, kulturvård & turism Presentation - Johan Johnmark Detta är en stor grupp med ett brett ämne. Vi har haft ett möte sen sist och pratade då om tre huvudteman som vi vill verka för: Tillgänglighet Skol- och ungdomsverksamhet (för att motivera ungdomar att bevara naturen) Attraktionskraft Gruppen visar en PowerPoint där de gjort omvärldsbevakning där vi lär oss att turistnäringen i Skåne omsätter 215 miljarder kronor per år och att den andel som turistar i naturen är 8 %. Det är
11 % som intresserar sig för kulturminnen och Sveriges 15:e mest besökta turistmål är Söderåsens Nationalpark. På 21:a plats kommer Ale Stenar, dit det konstigt nog inte går att ta sig med kollektivtrafiken. Stora värden i Ringsjöbygden är friluftsliv, stora skogar, eklandskapet och strandängarna och dessa har anlett gruppen ge sitt arbete namnet Attraktionskraft Ringsjöbygden. De vill värna, vårda och visa det som finns här. De berättar att deras arbete kommer att gå vidare. En hel del av det som sagts från de olika grupperna överensstämmer och det är bra om grupperna kan jobba vidare utan myndigheters inblandning. 4. Vad händer nu? Diverse frågor En öppen diskussion tog fart där diverse frågor och åsikter kom upp. Ringsjöbygden har ej råd att inte vara med i Leader Vi bor i ett rekreationsområde för Malmö-Lund-regionen. Fulltofta är ett bra exempel på friluftcenter Fråga: Raststugan vid Frostavallen, varför är den stängd? Svar: Den är privatägd och man har nu valt att satsa på grupper. Betesdjur viktigt för öppna landskap och ekokött. På sträckan Finnhult-Fogdarp kunde man förut cykla på den gamla banvallen, men den har nu vuxit igen. Dessutom kör man med motorfordon i området. Restaurering av cykelbanan önskas! Detta har vi kämpat med i 10 år och inget har hänt. Kommunen hänvisar till en idrottsförening. Vad kan vi göra? Kommunen svarar att de inte har något ansvar för den och det ifrågasätts om man verkligen ska kunna cykla där. Någon annan säger att man bör ju utnyttja de många gamla banvallarna som finns till cykelbanor. Agneta uppmanar till fortsatt dialog kring detta. Agneta frågar kort om det finns några gamla trätor som kan hindra vårt arbete. I så fall kan vi synliggöra dem nu. Men inget kommer upp. Vad kommer nu hända med landskapsstrategin? Agneta berättar att det som kommit upp idag ska ligga till grund för den landskapsstrategi som ska skrivas av kommunerna. Det finns vissa frågor som kommunerna önskar jobba med alt. att det bildas grupper kring, nämligen: jordbruk, skogsbruk, fiskeri att utnyttja resurserna på ett hållbart sätt häst- och ridleder det finns väldigt få och det blir ofta konflikt mellan markägare och de som vill nyttja naturen för ridning. Det finns många hästar i bygden, så ridleder är verkligen något vi borde satsa på!
Kommunerna uppmanar därför mötesdeltagarna att ha detta med sig, kanske finns embryon till fler grupper här i kväll? Annars går det även bra att kontakta projektledare Richard (Richard.Nilsson@hoor.se) senare. Det visar sig att det finns personer som är intresserade av hästfrågan här, så en hästgrupp bildas. De får reda på att ridleder har blivit en prioriterad fråga i kommunerna och att det tittar på möjligheter. LRF känner sig hemma i flera av grupperna och meddelar att de är intresserade av arbetet, men att de redan är grupperade. Kommunerna ska till länsstyrelsen lämna in en rapport om vad vi gjort hittills. Sen ska en landskapsstrategi formuleras, till vilken vi nu har embryot. När vi skrivit denna landskapsstrategi ska den bollas med er. Fråga: Om det ej blir Leader, finns det andra pengar till vårt arbete? Svar: Ja, fortfarande finns programområdena jordbruk/skogsbruk, miljö och natur samt utveckling av landsbygd. Kommunerna tar också ansvar för den process vi nu startat tillsammans. 5. Avslutning Under den avslutande rundan visade det sig att de flesta var mycket nöjda med mötesformen och vad som hänt hittills. Någon kände sig lurad att det blivit så mycket 'Leader-snack', men de allra flesta kommentarerna var positiva, från medborgare såväl som från de kommunala tjänstemännen. Flera uttryckte önskan om en till samling snart. Låt arbetet gå vidare!