NYHETSBREV Nr 1 2010 Innehåll Inledning... 1 Styrgruppen... 1 NäPFo:s hemsida... 2 Information... 2 Anslag... 2 Kunskapssammanställning för arbetsmiljöverket... 2 Forskning... 2 Disputation - Improving Wood Fuel Pellets for Household Use... 2 Liccenciat - European bioenergy markets: integration and price convergence... 3 Examensarbete Nya råmaterials påverkan på pelletpriset... 4 Konferenser... 6 Pellets 09... 6 Pellets 10... 6 Medlemmar... 6 Medlemslista... 6 Inledning Efter nästan 2 års tystnad tänkte vi försöka komma igång igen. Vi har i gruppen varvat disputationer, barnledighet och arbetsbyten. Och alla har vi för mycket att göra. Jonas har slutat på SVEBIO och börjat på IVL och kommer vara mindre aktiv i framtiden. Vi få gärna förstärkning så är du intresserad av att engagera dig i vårt arbete hör gärna av dig. Trevlig höst Katja Hagström Styrgruppen Styrgruppen består av följande personer: Namn Telefonnummer E-postadress Katja Hagström 019-602 24 92 katja.hagstrom@orebroll.se Maria Perzon maria@perzon.org Magnus Ståhl 054-700 1230 magnus.stahl@kau.se Johan Vinterbäck 018-673803 johan.vinterback@et.slu.se Jonas Höglund jonas.hoglund@ivl.se
NäPFo:s hemsida Glöm inte vår hemsida http://www.svebio.se/pelletsforskning. Vi försöker hålla den uppdaterad. Vår senaste idé är att ha ett kalendarium angående föredrag och konferenser med koppling till pellets samt att lägga upp referenser av intresse. Skicka de referenser ni vill ha med till Magnus Ståhl (magnus.stahl@kau.se). Information Anslag Pelletsindustrins Riksförbund har under våren beviljat föreningen ett extra anslag vilket vi är mycket glada för. Det gör att vi planerar att i samband med Pellets 2011 anordna en forskarnätverksträff. Är du intresserad av att presentera några forskningsresultat kontakta Katja Hagström (katja.hagstrom@orebroll.se). Kunskapssammanställning för arbetsmiljöverket Urban Svedberg, Yrkes- och miljömedicinska kliniken i Sundsvall, har fått i uppdrag av Arbetsmiljöverket att skriva en kunskapssammanställning som kommer att fokusera på gasformiga emissioner från träpellets och de risker som finns vid förvaring i slutna utrymmen. Det kommer även att ingå avsnitt om brandrisker, självantändning och problematiken med damm. Rapporten ska vara klar den 1 december 2010. Forskning Disputation - Improving Wood Fuel Pellets for Household Use Globally, the awareness of the climate change problems has increased in recent years and presently governments aim at reducing the use of fossil fuels to mitigate the emissions of greenhouse gases. A decrease of the emissions could be achieved by using CO2-neutral biofuels, such as wood fuel pellets. The primary raw material for wood fuel pellets is sawdust, which is dried and compressed to attain improved fuel and transportation properties. The use of wood fuel pellets for heating has increased dramatically during the last decade and it is expected to keep doing so henceforth. This will lead to the use of new raw materials, which will affect the quality of the product, the energy efficiency and the costs for the production system and the environment. A new raw material mixture was investigated (Paper IV) as was the energy efficiency of the production system (Papers II and IV). Furthermore, the quality of the product was investigated (Papers I, III, IV and V) as were selected environmental aspects of the wood fuel pellet system (Papers I and V). Almost all of the monoterpenes are emitted during the drying and pelletising steps, causing environmental and health related problems. Drying of sawdust can be used to control the moisture content and emissions of Volatile Organic Compounds (Paper I). The amount of recovered energy over a condenser increases, as does rotary dryer efficiency, with increased recirculation within the test range, implying an energy efficient operation. It should be possible to use the model industrially (validation is being performed) to predict 2
capacity and recovered energy changes when changes to the drying gas recirculation are made (Paper II). Crumbled pellets or a high amount of fines and unsuitable equipment set-ups cause most of the problems for the household user. The present Swedish pellet standard is not adequate enough to provide a sufficient pellet quality to the enduser with the present variations in transport and storage/feeding systems. We suggest that some of the parameters in the standards should be expressed using intervals (Paper III). In Paper IV we conclude that: (1) the energy consumption decreases with an increased amount of rapeseed cake in wood fuel pellets; (2) the mechanical durability could decrease with an increase in the amount of rapeseed cake in wood fuel pellets; (3) the bulk density of pellets seems to decrease with an increased amount of rapeseed cake in pellets; and (4) tests performed with a reconditioned die and a clean pellet machine seem to be preferable. The survey of Paper V concludes that scientific research on the wood fuel pellet chain is fragmented. In addition, it concludes that the end-user perspectives and experiences should be investigated in order to identify the key areas that should be improved upstream the pellet chain. Furthermore, there are almost no system studies made that cover the entire wood fuel pellet chain. In the long run, more knowledge is needed about the physical and chemical processes that form pellets out of wood fibres. This knowledge could be used both to improve the present industrial processes and to develop new technological solutions. Magnus Ståhl, (magnus.stahl@kau.se) Department of Energy, Environmental and Building Technology, Faculty of Technology and Science, Karlstad University, 65188 Karlstad Liccenciat - European bioenergy markets: integration and price convergence Energy market integration is beneficial in several ways: it can increase competition, reduce the risk of local shortages or oversupply and can also reduce price volatility. As demand for renewable energy is growing, bioenergy from solid biomass fuels is changing from its traditional role as a locally utilized form of energy into an internationally traded energy commodity. However, there is still not very much knowledge about how bioenergy markets function in terms of price mechanisms and the interconnections between international trade and price development. The aim of this thesis is to investigate the progress of European bioenergy market integration. The thesis is based on two papers in which the progress of European bioenergy market integration is assessed by studying two sub-markets. The degree of market integration is investigated by using time series analysis of bioenergy prices. This makes it possible to investigate if and how developments in national markets influence each other. Paper I investigates whether the residential markets for wood pellets in Austria, Germany and Sweden can be considered integrated. The conclusion is that whereas the German and the Austrian markets are integrated, Sweden is a separate market. In paper II, the market for unrefined wood fuels in the Baltic Sea area is studied. The subject here is to investigate the level of wood fuel market integration between Estonia, Finland and Sweden by analyzing whether there is short-run or long-run convergence between prices in the three countries. The conclusion is that although the price difference between the countries has decreased a great deal during the time period in focus, the markets can not be considered integrated. These two studies show that although trade has indeed contributed to increased bioenergy market integration in Europe, there is still a way to go until there is a common 3
European bioenergy market. As data availability is continuously increasing, it will be possible to expand future research to the situation in more countries on a both small and large scale. Thereby it will be possible to get a more comprehensive view of the status of European bioenergy market integration. Olle Olsson (olle.olsson@et.slu.se) Institutionen för Energi och Teknik, SLU 750 07 Uppsala Examensarbete Nya råmaterials påverkan på pelletpriset De senaste årens ökande oljepris och fokus på klimatförändringar har ökat intresset för bioenergi, både i Sverige och internationellt. Biobränslen har möjligheter att ersätta fossila bränslen och därmed bidra till minskade utsläpp av växthusgaser. Biobränslen är också ett sätt för länder att bli mindre beroende av import av fossila bränslen samt öka energisäkerheten. På grund av den snabba utvecklingen av marknaden för biomassa är vissa delar av marknaden ännu ej fullt kartlagda, speciellt frågor rörande prisformation och prisutveckling av biomassa. Eubionet III Solutions for biomass fuel market barriers and raw material availability är ett EU-projekt med syfte att finna lösningar på hinder för en ökad handel av biomassa. Examensarbetet är en del av detta projekt. Pellets är kompakterad, torkad biomassa i form av cylindrar med en maxdiameter av 25 mm. Till skillnad från rå biomassa är pellets ett relativt homogent bränsle. Det kompakterade bränslet får ett högre energiinnehåll som underlättar effektiv transport och lagring av bränslet. Rå biomassa kan ha en fukthalt på över 50%. Under pelleteringen torkas biomassan till en fukthalt på 5-15%. Sågspån, kutterspån och torrflis, som alla är biprodukter från sågverkindustrin, är idag de vanligaste råmaterialen använda till pelletproduktion. Pellets är ett relativt nytt slags bränsle och det senaste årtiondet har pelletmarknaden haft en exponentiell tillväxt. Pellets är en internationell handelsvara där Sverige är en ledande nation både gällande produktion och konsumtion av pellets. I Sverige finns det idag 83 pelletsfabriker varav många är små. De 50 minsta pelletsproducenterna producerar tillsammans lika stor mängd pellets som en av de största fabrikerna. Pellets producerat i Sverige används främst inhemskt. Det finns både små-, mellan- och storskaliga användare av pellets. Under 1990-talet dominerade storskaliga användare pelletsmarknaden men sedan början av 2000-talet har andelen småskaliga användarna ökat snabbt och står idag för en betydande del av den svenska pelletsmarknaden. Småskaligt används pellets av enskilda hushåll i pelletsbrännare eller pelletskaminer för värmeproduktion. Pellets används även mellanskaligt inom industrin och för uppvärmning av större byggnader som t.ex. skolor, kyrkor etc. Storskaligt används pellets av stora fjärrvärmeverk och kraftvärmeverk. Jämfört med storskaliga användare av pellets kräver småskaliga användare högre pelletskvalité. Den ökande efterfrågan av pellets har lett till brist på tillgängligt råmaterial. För att ytterligare kunna öka produktionen av pellets måste råmaterialsortimentet breddas. De flesta nya potentiella råmaterial har gemensamt att produktionskostnaderna kommer att öka jämfört med traditionella råmaterial. Dessutom innebär många nya potentiella råmaterial, t.ex. bark, halm eller torv, en sämre pelletkvalité. De traditionellt använda råmaterialen till pelletproduktion, 4
sågspån, torrflis och kutterspån, består alla av stamved. Stamved ger pellets av hög kvalité med låg askhalt och hög asksmältpunkt. Syftet med examensarbetet är att undersöka till vilken grad nya råmaterial kommer att påverka det generella pelletpriset i Sverige samt undersöka vilka planer de svenska pelletproducenterna har angående nya råmaterial. För att undersöka pelletproducenternas planer gjordes en enkätundersökning. Ett flertal pelletproducenter intervjuades även för att få en bättre bild av råmaterialsituationen. Litteraturstudier gjordes för att få en teoretisk bakgrund i ämnesområdet och för att kunna jämföra tidigare forskning med resultatet från undersökningen. Det gjordes även beräkningar av produktionskostnader i kalkylmodell då sågspån, sågverksflis och energived används som råmaterial. För beräkningarna användes totalkostnadsmetoden. Resultatet från undersökningen visar att nya råmaterial redan används av pelletproducenter i Sverige. Energived, sågverksflis och torrflis används av framförallt storskaliga producenter. Runt 65% av de som svarade på enkäten uppgav även att de planerar för nya råmaterial. Det råmaterial pelletproducenterna främst planerade för var energived. I stort sätt alla producenter uppgav att de inte planerar att producera pellets av låg kvalité. Stora producenter uppgav i större omfattning att priset på alternativa bränslen, ex. olja och el, påverkade priset på pellets till skillnad från mindre producenter som främst uppgav produktionskostnader som viktigaste faktorn för pelletspriset. De stora pelletproducenterna säljer mer till storskaliga användare än små producenter. Storskaliga användare kan använda pellets av låg kvalité. Detta skulle kunna indikera på att priset på pellets av låg kvalité är mer beroende av priset på alternativa bränslen. Produktionskostnaderna sätter det lägsta möjliga priset på pellets. Enligt resultatet från enkätundersökningen till pelletsproducenterna är det även produktionskostnaderna som påverkar priset mest. Beräkningar av produktionskostnaderna i kalkylmodell med sågspån som råmaterial gav 99,7 /ton, varav råmaterialkostnaden stod för 67%. Sågverksflis minskade produktionskostnaderna till 95,9 /ton främst beroende på lägre råmaterialpris medan energived ökade produktionskostnaderna till 102,1 /ton. Om barken antogs täcka värmekostnaderna blev däremot produktionskostnaderna 95,7 /ton för energived. Charlotta Porsö (charlotta.porso@et.slu.se) Institutionen för Energi och Teknik, SLU 750 07 Uppsala 5
Konferenser Pellets 09 Under SVEBIOs årliga konferens Pellets 09 i Karlstad sammanstrålade branschen under några dagar där även vi forskare fick en möjlighet till att skapa nya kontakter forskare emellan. Flera informella möten skedde under konferensen. Kontakter knöts även med norska forskare på plats. Dessa forskare följer utvecklingen i Sverige med stort intresse då pelletsforskningen i Norge är under uppbyggnad. Torbjörn Lestander och Silvia Larsson från SLU, Umeå tillsammans med Agne Mattsson besökte mig (Magnus Ståhl) på Avdelningen för Energi- Miljö- och byggteknik på Karlstads universitet och vi samtalade kring konkreta tester av pelletskvalitet i universitetets egen pelletstillverkningsanläggning. /Magnus Ståhl Pellets 10 Den 2-3 februari hölls Svebios årliga pelletskonferens, denna gång i Söderhamn. Konferensen samlade 170 deltagare främst från Sverige men även från bland annat USA, Belgien, Slovakien, Lettland, England och Norge. Deltagarna fick höra det senaste inom bland annat energipolitik, teknik, forskning, handel och omvärld inom pelletsområdet. Konferensen började med ett studiebesök till Helsinge Pellets produktionsanläggning och fortsatte sedan med två konferensdagar. Pellets 2010 utmärkte sig genom sin växande utställning som blir allt mer populär även för företag utanför Sverige. Konferensen simultantolkades till engelska för internationella gäster. Nästa års konferens, Pellets 2011, kommer att arrangeras i Stockholm. /Jonas Höglund Medlemmar Vi vill hälsa våra nya medlemmar välkomna. Medlemslista Eliana Alvarez de Davila, eliana.alvarez@ivl.se, 08-598 563 42 IVL Svenska Miljöinstitutet, www.ivl.se Arbetsmiljö vid hantering och tillverkning av träpellets och andra biobränslen. David Andersson, david.andersson@ecoera.se, 0703-80 54 10 Ecoera AB, www.ecoera.se Arbetar bland annat med BIOAGRO projektet där man tittar på nya sätt att använda korn, raster från korn, frön och gräs för att producera värme. Mehrdad Arshadi, Mehrdad.Arshadi@btk.slu.se, 090-786 87 73 Enheten för biomassateknologi och kemi, SLU Umeå, www.btk.slu.se Helena Arvidsson, helena.arvidsson@orebroll.se, 019-602 39 36 Arbets- och miljömedicinska kliniken, Örebro Universitetssjukhus, www.orebroll.se/amm Exponering vid tillverkning av träpellets. Niklas Berge, niklas.berge@tps.se, 0155-22 13 79 TPS Termiska Processer AB, Studsvik, www.tps.se Förbränning och förgasning av biobränslen. 6
Lovisa Blomqvist, lovisa.blomqvist@bioenergi.slu.se, 018-67 10 00 Institutionen för bioenergi, SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet), Uppsala, www.bioenergi.slu.se Markanvändningsalternativ som kan leda till bioenergiproduktion samtidigt som ett öppet/brukat landskap skapas/bevaras. Per Blomqvist, per.blomqvist@sp.se 010-516 56 70 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, www.sp.se Självantändning och brandrisker med pellets Christoffer Boman, christoffer.boman@chem.umu.se, 090-786 50 00 Energiteknik och Termisk processkemi, Umeå universitet, www.umu.chem.se/etpc Småskalig biobränsleteknik, förbränningskemi, emissioner, partiklar, miljö. Linda Bäfver, linda.bafver@sp.se, 033-16 55 01 Energiteknik, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, www.sp.se Bildning och emissioner av partiklar från biobränsleförbränning, samt emissioner av t.ex. metan, dioxiner och PAH. Kåre Eriksson, Kare.Eriksson@vll.se Yrkes- och miljömedicin, Norrlands Universitetssjukhus, 901 85 Umeå. Exponeirng för trädamm och hartssyror vid tillverkning av träpellets. Frank Fiedler, ffi@du.se, 023-77 87 11 Centrum för solenergiforskning SERC, Högskolan Dalarna, www.serc.se Kombisolvärmesystem (sol/pellets), test och simulering av pelletsbaserade uppvärmningssystem för småhus. Tore Filbakk, Tore.Filbakk@skogoglandskap.no, +47-64 94 90 93 Norsk institutt for skog og landskap, Ås Michael Finell, Michael.Finell@btk.slu.se, 090-7868796 Sveriges Lantbruks Universitet, Umeå, www.btk.slu.se Åkerbränslen, (hampa och rörflen) och pelleteringsteknik. Karin Granström, karin.granstrom@kau.se, 054-700 12 65 Energi-, miljö- och byggteknik, Karlstads universitet, www.eom.kau.se Emissioner av terpener och andra organiska ämnen vid torkning av trä. Leif Gustavsson, leif.gustavsson@miun.se, 063-16 59 79 Forskargruppen i ekoteknik, Mittuniversitetet, www.miun.se Katja Hagström, katja.hagstrom@orebroll.se, 019-602 24 92 Arbets- och miljömedicinska kliniken, Örebro Universitetssjukhus, www.orebroll.se/amm Exponering för trädamm, terpener, hartssyror och aldehyder samt hälsoeffekter vid tillverkning av träpellets. Henry Hedman, henry@etcpitea.se, 0911-232392, 070-5365517 Energitekniskt Centrum i Piteå, ETC, www.etcpitea.se Råvara, inmatning, förbränning, emissioner, ask/slaggproblem/möjlighet och pelletskvalitet. 7
Peter Helby, peter.helby@miljo.lth.se, +44 870 460 4031 Miljö- och Energisystem, LTH, www.miljo.lth.se/helby Ekonomiska och sociologiska perspektiv på pelletsanvändning. Annette Henning, ahe@du.se, 023-77 87 15 Centrum för solenergi forskning, SERC, Högskolan Dalarna, emb.du.se Villahushållens vanor, tankar och beslut kring pellets och solvärme. Jonas Höglund, jonas.hoglund@ivl.se, IVL, Stockholm Analys av den Svenska pelletsmarknaden Raida Jirjis, raida.jirjis@bioenergi.slu.se, 018-67 25 24 Bioenergi, SLU, Uppsala, www.bioenergi.slu.se Råvaruegenskaper och dess betydelse för pelletskvalitet. Jennica Kjällstrand, jennica.kjallstrand@chalmers.se, 031-772 2641 Chalmers, www.chalmers.se, www.kmv.chalmers.se Inga pågående projekt. Antioxidanter och andra organiska ämnen i emissioner från småskalig förbränning av biobränslen. Mikael Klintman, mikael.klintman@soc.lu.se Lunds Universitet Sylvia Larsson, sylvia.larsson@btk.slu.se, 070-611 76 16 Enheten för biomassateknologi och kemi, SLU, www.btk.slu.se System- och ekonomianalys av kvalitet, transport och pelletering av nya råvaror. Päivi Lehtikangas, paivi.lehtikangas@regionorebro.se, 019-602 63 23 ÖNET Energikontoret Örebro Inga pågående projekt. Lagring och egenskaper hos pellets av sågspån, avverkningsrester och bark. Torbjörn Lestander, torbjorn.lestander@btk.slu.se, 070-664 04 06, 090-786 87 95 Enheten för biomassateknologi och kemi, SLU Umeå, www.btk.slu.se On-line karakterisering av råvaran och dess successiva modifiering i pelleteringsprocessen. Klaus Lorenz, klo@du.se, 023-77 87 16 Centrum för solenergiforskning SERC, Högskolan Dalarna, www.du.se Energioptimering av kombisolvärmesystem bestående av bränslepanna och solfångare. Anders Lönnermark, anders.lonnermark@sp.se, 010-516 56 91 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Brandteknik, http://www.sp.se Självuppvärmning samt brandsäker lagring av biobränslen. Krushna Mahapatra, krushna.mahapatra@miun.se, 063-16 59 31 Forskargruppen i ekoteknik, Mitthögskolan, www.mh.se Processen bakom ökningen av småskalig pelletseldning i samhället. 8
Svante Nordlander, snr@du.se, 023-77 87 02 Energi, miljö och byggande, Högskolan Dalarna, www.du.se/ekos/serc/serc.html Skötsel och injusteringsinverkan på emissioner och verkningsgrad. Pellets och solenergi Kerstin Olin, kerstin.olin@miljo.lth.se, 046-22 286 40 Miljö- och energisystem, LTH, www.miljo.lth.se Bekväm pelletseldning i villa. Olle Olsson, olle.olsson@bioenergi.slu.se, 018-67 38 09 Institutionen för bioenergi, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala, www.olleolsson.info Marknads- och systemstudier på området fasta biobränslen som pellets. Janne Paavilainen, jip@du.se, 023-77 87 28 Centrum för solenergi forskning, SERC, Högskolan Dalarna, www.serc.se Modellering och simulering av kombisolvärmesystem (sol/biobränslen) i skala villornärvärmenät med syftet systemoptimering med hänsyn till utsläpp. Karin Perman, kpm@du.se, 023-77 87 27 Energi, Miljö och Byggande, Högskolan Dalarna, www.du.se Omställning från el-uppvärmning till pellets och sol. Maria Perzon, maria@perzon.org Tidigare vid Kemisk Miljövetenskap, Chalmers, www.kmv.chalmers.se Inga pågående projekt. Organiska ämnen i emissioner från småskalig förbränning av pellets. Henrik Persson, henrik.persson@sp.se, 033-16 55 21 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, www.sp.se P-märkning av pelletsutrustning. Eldningstester med olika pelletskvaliteter. Emissioner. Henry Persson, henry.persson@sp.se, 010-516 51 98 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, www.sp.se Brand, brandförlopp, släckning Tomas Persson, tpe@du.se, 023-778717 Centrum för solenergi forskning, SERC, Högskolan Dalarna, Borlänge (www.serc.se) Pellet- och solvärmesystem för småhus. Mina publikationer: http://dalea.du.se/research/default.aspx?authorid=29. Charlotta Porsö, charlotta.porso@et.slu.se, 018-67 18 88 Institutionen för Energi och Teknik, SLU, www.slu.se/energyandtechnology System för storskalig internationell pelletsproduktion Christofer Rhén, christofer.rhen@ssko.slu.se, 08-5352 4724 TallOil, WTC, Klarabergsviadukten 70, D7, SE-111 64 Stockholm, www.talloil.se Biobränsleexpert inom fasta bränslen. Pelletsproduktion, produktionsutveckling, kvalitet samt affärsutveckling. Katarina Rupar-Gadd, katarina.rupar@vxu.se, 0470-70 87 21 Bioenergiteknik, Växjö Universitet, www.vxu.se Organiska emissioner och självantändningsegenskaper hos torkade och lagrade biobränslen. 9
Marie Rönnbäck, marie.ronnback@sp.se, 010-516 55 05 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, www.sp.se Förbränning, emissiner och askkemi. Geir Skjevrak, gss@statoil.com, +47 95744766 Statoil Norge Oslo, wwww.statoil.com Arbetar med: Små- och mellanskaliga panncentraler, prestanda, driftstilgängelighet, reglering, bränslekvalité. Magnus Ståhl, magnus.stahl@kau.se, 054-700 12 30 Energi-, miljö- och byggteknik, Karlstads universitet, www.eom.kau.se Energieffektiv sågspånstorkning och träbränslepelleteringsprocess. Pelletskvalitetstudier. Urban Svedberg, urban.svedberg@lvn.se, 060-18 15 52 Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Sundsvalls Sjukhus, 851 86 Sundsvall Gasformiga emissioner vid förvaring och transport av pellets sett ur ett arbetsmiljö- och slutanvändarperspektiv. För närvarande fokus på sjötransport av pellets, flis och massaved. Claes Tullin, claes.tullin@sp.se, 033-16 55 55 Förbränningsteknik, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, www.sp.se P-märkning och förbättring av förbränningsutrustning. Emissioner från småskalig pelletseldning. Lars Wadsö, lars.wadso@byggtek.lth.se, 046-2229592 Lund Isothermal Calorimetry Group, Building Materials LTH Nedbrytning av biobränslen, input data vid simuleringar av självantädningar (to self ignition simulations) Anna Vidlund, anna.vidlund@ket.kth.se. Energiprocesser, KTH, www.ket.kth.se Systemaspekter på integrerade produktionssystem för pellets. Johan Vinterbäck, johan.vinterback@et.slu.se, 018-67 38 03 Institutionen för Energi och teknik, SLU, www.et.slu.se Optimering av pelletsdistribution. Sytemanalys. Henrik Wiinikka, henrik@etcpitea.se, 0911-23 23 84 Energitekniskt Centrum i Piteå, ETC, www.etcpitea.se Råvara, inmatning, förbränning, emissioner, ask/slaggproblem/möjlighet och pelletskvalitet. Fredrik Wikström, fredrik.wikstrom@kau.se, 054-700 12 64 Energi-, miljö- och byggteknik, Karlstads universitet, www.eom.kau.se Miljöeffekter i biobränslekedjan systemanalys, pelletskvalitet. Marcus Öhman, marcus.ohman@ltu.se, 090-786 63 24 Luleå Tekniska Universitet, Avdelningen för Energiteknik Förbränningskaraktärisering av pellets (Slaggbildning/Förbränningsförlopp/ Partikelbildning/Emissioner). 10
Håkan Örberg, hakan.orberg@btk.slu.se, 090-786 87 79 SLU, Sveriges Lantbruks Universitet, Umeå, www.btk.slu.se Kvalitet, råvarubehandling, matrisutformning och energiförbrukning vid pellettering av energigräs. 11