Skog till nytta för alla- Räcker den svenska skogsråvaran? Vilken världsmarknad möter skogssektorn i framtiden? Magnus Fridh NOAA. ESA/Eurimage 1993. Metria
Skogliga KonsekvensAnalyser 2015 Tidigare SKA/AVB har utgjort viktigt strategiskt beslutsunderlag för många SKA 08 välanvänt men inaktuellt. Beslut om nya SKA 15 togs 2013 Ökad fokus på analyser av framtida skogstillstånd (inte enbart framtida avverkningsmöjligheter)
Utökat sammanhang Omvärld: Global analys Historik: Skogstillstånd 1923-2010 Konsekvensberäkningar av scenarier för skogens utveckling Resultatpresentation och analys: - Virke - Miljö - Klimat Då Nu Sen
Scenarier och effektanalyser i SKA 15 Dubbla naturvårdsarealer Skötsel: Som idag Areal: (Reservat + FA + Hänsynsytor)*2 Potentiell avverkning 90% av potentiell avverkning Dagens skogsbruk Skötsel: Som idag Potentiell avverkning Klimat: RCP 4,5 110 % av potentiell avverkning Kvantifiera klimateffekt Klimat: 0 Beräknas för några län Jämföra klimateffekt mellan klimatscenarier Klimat :8,5 Beräknas för några län
SKA 15 Referensgrupp - deltagare från Näringsdepartementet Energimyndigheten Naturvårdsverket Artdatabanken Skogforsk Naturskyddsföreningen Stora Enso Sveaskog Södra WWF
Nya resultaten publiceras i oktober Tidigare studier
Vilken världsmarknad möter skogssektorn i framtiden? NOAA. ESA/Eurimage 1993. Metria
En analys av global framtida efterfrågan på och möjligt utbud av virkesråvara Del av SKA 15, Skogliga konsekvensanalyser 2015 Karl Duvemo, Magnus Fridh, Surendra Joshi, Stefan Karlsson, Sven A Svensson
Syfte Vara ett underlag vid tolkning av resultat från olika scenarier i SKA15 inkl. virkesbalanser Stimulera forskare och andra till mer långtgående analyser
Metod Sammanställt FN-statistik Modeller av framtida efterfrågan och utbud Diskussioner om viktiga drivkrafter Globalt och världsdelar 1970 Nu 2050 Är en klart förenklad analys
Drivkrafter för efterfrågan - viktigast ekonomisk tillväxt och befolkningstillväxt Totala BNP fördelat på regioner, 1970-2011, 2005 års prisnivå, milj. US$
Befolkningsutvecklingen till 2050 Afrika Övriga Asien Indien Kina Ökning till 2050 motsvarande två till Kina Störst ökning i Afrika Ev. ännu större ökning i Afrika, något mindre i Latinamerika
Andra drivkrafter Markanvändning skogsareal? Mat Foder Vatten Vedfiber Brännved Avskogning (Mat kött, Klimatpolitik) Nya naturvårdsavsättningar? Handelspolitik Värderingar & attityder Bioekonomi: Klimatpolitik + Hållbarhet
Historiska trender för produktion, konsumtion och handel Varit kraftigast tillväxt för produkter som förpackning, papper och papp och returpapper Förut dominerade Europa och Nordamerika Kina nu jämbördig spelare, största importör USA, Kanada och Tyskland störst på export Kraftigt ökad handel
Kubikmeter Ton Global produktion 1970-2011 2 000 000 000 1 800 000 000 1 600 000 000 1 400 000 000 1 200 000 000 1 000 000 000 800 000 000 600 000 000 400 000 000 200 000 000 0 1970 1980 1990 2000 2011 250 000 000 200 000 000 150 000 000 100 000 000 50 000 000 0 Rundvirke för industriändamål, m³ Sågade trävaror, m³ Faner, plywood, träfiberskivor, spånskivor m.m., m³. Brännved och träkol Pappersmassa, ton. Mjukpapper, ton. Tidningspapper, tryck- och skrivpapper, ton. Returpapper, ton. Förpackningspapper, papper och papp, m³
Marknadsandelar trädbaserade produkter Produktion Konsumtion Övriga Kina N. Am Eur. Expansionen främst varit utanför Europa och Nordamerika Kina stora både i produktion och konsumtion
Miljarder USD Nettohandel med skogsprodukter inom och mellan regioner 1970-2011, miljarder USD 50 40 30 20 10 0-10 -20-30 -40-50 -60 1970 1980 1990 2000 2011 Europa Nordamerika Asien Syd- och Centralamerika Afrika Oceanien Europa blivit nettoexportör
Beräkning av efterfrågan och utbud 2011 EFTERFRÅGAN FAO UTBUD FAO 2012-2050 EFTERFRÅGAN Industrived: Indufor Energived från natur-/seminaturskog: egna bedömningar och kalkyler UTBUD Industrived från plantager: Indufor Industrived från natur- /seminaturskog: egna kalkyler Energived från natur-/seminaturskog: samma som under Efterfrågan
Framtida efterfrågan Tillväxt i ekonomi och befolkning fortsatt viktigaste drivkrafter Ökad konsumtion i tillväxtekonomier väsentligt större än minskad konsumtion i mogna ekonomier Efterfrågan på industrived väntas öka från 1,6 till 1,9 6,1 miljarder m 3 år 2050 Världsekonomi och graden av övergång till bioekonomi påverkar hur högt i spannet
Miljoner m³ Faktisk och prognosticerad efterfrågan på industrived 9 000 Låg DL Extra hög Hög DH Faktisk utveckling 8 000 7 000 6 000 DH Hög 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 1970 1980 1990 2011 2020 2030 2040 2050 År DL Låg Källa: Indufor
m³ 0,7 Bruttoavverkning av energived per capita 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 1970 2012 2050 SL 2050 SH Afrika Nordamerika Latinamerika Asien Europa Oceanien Världen
m³ 3 Bruttoavverkning av industrived per capita 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1970 2012 2050 SL 2050 SH Afrika Nordamerika Latinamerika Asien Europa Oceanien Världen
Markanvändningsförändringar för all skogsmark i starten. Scenario Supply Low (SL)
Naturskogar, scenario SL, Supply Low Förefaller uthålligt ur resurshushållningssynpunkt
Inte uthålligt i Afrika men väl i Europa OBS: inte beaktat handel
Större andel av avverkningen kommer från plantager 8000000 7000000 6000000 5000000 4000000 3000000 2000000 1000000 Världen Bruttoavverkning i Scenario SL (milj. m 3 ) 0 2012 2050 Naturskog Plantager
Naturskogar scenario SH, Supply High Inte uthålligt sett till hela världen och flertalet regioner
8000000 7000000 6000000 5000000 4000000 3000000 2000000 1000000 Världen Bruttoavverkning i Scenario SH (milj. m 3 ) 0 2012 2050 Naturskog Plantager
Slutsatser Skogarna förefaller klara ökad efterfrågan från ökande befolkning och viss ökad levnadsstandard (DL+SL- scenarier) Vid en samtidig övergång till bioekonomi (DH- scenariot) behöver ökad avverkning kombineras med ett bättre nyttjande av råvaran (mer återvinning m.m.) samt bättre skogsskötsel, för på sikt ökad tillväxt
Avverkning 1,3 m 3 /ha Globalt snitt idag 1,5 m 3 /ha SL 2050 Uthålligt 3,5 m 3 /ha SH 2050 Inte uthålligt 12-22 m 3 /ha Plantager i framtid 4 m 3 /ha Sverige idag Uthålligt Illustrerar betydelsen av god skogsskötsel
Framtid för Sverige Framtiden ser ljus ut för svensk skogssektor med förmodligen bra efterfrågan och priser på världsmarknaden för trädbaserade produkter. En fortsatt god konkurrenskraft förutsätter betydande investeringar i FoU och i ny teknik. Detta kan medföra betydande omstruktureringar där produkter med högt förädlingsvärde vinner på bekostnad av de med lågt förädlingsvärde.
Rapporten finns på skogsstyrelsens.se NOAA. ESA/Eurimage 1993. Metria