Ekonomisk-statsvetenskapliga fakulteten

EKONOMI, SAMHÄLLS- OCH RÄTTSVETENSKAPER 39 Ekonomisk-statsvetenskapliga fakulteten Vid Ekonomisk-statsvetenskapliga fakulteten har de studerande möjlighet att läsa ekonomiska, samhällsvetenskapliga och juridiska ämnen. Studierna vid ESF leder till ekonomie magisterexamen, ekonomie kandidatexamen, politices magisterexamen, politices kandidatexamen eller rättsnotarieexamen. Ekonomie magisterexamen och politices magisterexamen, som är högre högskoleexamina, omfattar minst 160 sv. De lägre högskoleexamina, ekonomie kandidatexamen, politices kandidatexamen och rättsnotarieexamen omfattar minst 120 sv. Antagningsvillkor och urvalsprinciper Alla som önskar börja studera vid ESF bör inlämna blanketten för ansökan om studierätt vid Åbo Akademi. Ansökningshandlingarna bör vara Åbo Akademis studentexpedition, Tavastgatan 13, 20500 Åbo tillhanda senast måndagen den 31 maj 2004 kl. 16.00. Poststämpel beaktas inte. Kompletterande handlingar till ansökan emottas endast en vecka efter ansökningstidens utgång. Läs även de allmänna anvisningarna för sökande till Åbo Akademi i denna guide. Till politices- och ekonomie magisterutbildningarna söker man antingen på basis av betyg eller urvalsprov. Poäng för betyg och poäng för urvalsprov adderas således inte ihop. Av studieplatserna besätts en del på basis av studentexamen och en del utgående från resultatet i urvalsprovet. Endast de sökande, som i sin preferensordning inom Åbo Akademi har ekonomie magisterutbildningen eller politices magisterutbildningen på första plats, har möjlighet att få studieplats på basis av sin studentexamen. Sökanden avgör själv om han eller hon deltar i urvalsprovet. Deltagande i urvalsprov utesluter inte att man deltar i gallringen på basis av betyg. Sökande till rättsnotarieutbildningen antas på basis av sammanlagda poäng för studentexamen och för urvalsprov. Samtliga sökande bör delta i urvalsprovet. Specialkategorier Sökande som har avlagt International Baccalaureate-, European Baccalaureate- eller Reifeprüfung-examen ansöker om studierätt på samma villkor som inhemska och nordiska sökande (se under Hur man ansöker, Behörighet ). Sökande som inte har avlagt studentexamen men som har avlagt en annan examen som medför behörighet för universitetsstudier kan söka in enbart via urvalsprov. Sökande som har avgångsbetyg från finskspråkig grundskola bör beakta reglerna för deltagande i språkprovet i svenska för finskspråkiga. Observera också att sökande utan studentexamen bör bifoga bestyrkt kopia av grundskolans avgångsbetyg. Sökande till politices- och ekonomie magisterutbildningarna med kombinationsexamen får poäng för ämnena i studentexamen samt 2 poäng för merkonomexamen. Andra yrkesexamina ger inte tilläggspoäng. Sökande som vid det öppna universitet har avlagt 50 sv för respektive examen kan antas till ekonomie- och politices magisterutbildningen utan urvalsprov utanför antagningskvoten (högst 5 studerande/utbildning). Av dessa 50 sv, som skall kunna tillgodoräknas för examen, bör minst 15 sv vara avlagda i något av de huvudämnen som finns företrädda vid fakulteten. Sökande som vid det öppna universitetet har avlagt 40 sv inom ett rättsnotarieprogram kan antas till rättsnotarieutbildningen utan urvalsprov. Se närmare under rättsnotarieexamen. Sökande som vid universitet har avlagt lägre högskoleexamen (kandidatexamen, vid universitet avlagd bachelorexamen) kan under läsåret utanför samantagningen antas, förutsatt att den

40 EKONOMI, SAMHÄLLS- OCH RÄTTSVETENSKAPER lägre högskoleexamen motsvarar minst 120 sv och att av studierna i denna examen minst 100 sv kan tillgodoräknas för avläggande av högre högskoleexamen i den utbildning som ansökan gäller. Den sökande bör även uppvisa de språkkunskaper som Akademins antagningsförfarande förutsätter. Sökande som redan har studierätt vid Åbo Akademi (fakultetsbytare) och som har avlagt minst 120 sv kan inom januari månad ansöka om inträde till fakulteten på särskild ansökningsblankett som inlämnas till ESF:s kansli. De avlagda studieprestationerna bör kunna ingå i den examen som eftersträvas. Därtill skall minst 35 sv vara avklarade inom ett ämne som kan utgöra huvudämne eller på motsvarande sätt ingå i den avsedda examen och ha fullgjorts med minst goda insikter. För den som önskar byta till rättsnotarieutbildningen bör minst 80 sv (som kan ingå i rättsnotarieexamen) vara avklarade. Den som inte har deltagit i urvalsprovet för rättsnotarieutbildningen har inte rätt att direkt fortsätta till juris kandidatutbildningen vid Åbo universitet eller Helsingfors universitet. Till ansökan bifogas utdrag ur studieregistret. Rangordning sker i enlighet med det antal studieveckor som vid ansökningstidpunkten kan tillgodoräknas för den examen ansökan gäller. Fakulteten kan besätta högst 10 % av nybörjarplatserna för de olika utbildningarna med dylika sökande. För studerande som önskar byta mellan fakultetens olika utbildningar gäller samma regler som för fakultetsbytare. Ekonomutbildningen Ekonomie magisterexamen omfattar minst 160 sv och kan avläggas på 5 år. Ekonomie kandidatexamen omfattande minst 120 sv kan avläggas på 3 år. Med utbildningen strävar man i första hand till att ge studerandena förmåga att snabbt sätta sig in i de problem som de möter ute i förvärvslivet. Det centrala är att ge de blivande ekonomie magistrarna speciella yrkesfärdigheter och förmåga att lösa komplexa problem. Ekonomie magisterexamen är flexibel, vilket ger de färdigutbildade magistrarna vidsträckta arbetsmöjligheter. Vad blir man? Under de senaste åren har nya ekonomie magistrar från Åbo Akademi arbetat bl.a. inom bank- och försäkringsväsendet, med forskning, med marknadsföring och försäljning samt som revisorer. Andra ÅA-ekonomer har anställning som konsulter, produktansvariga, försäljningschefer, kundrådgivare eller systemplanerare. Valfritt huvudämne/informationssystem Inom ekonomutbildningen måste man i ansökningsskedet välja mellan ekonomie magisterutbildning med valfritt huvudämne eller ekonomie magisterutbildning med informationssystem som huvudämne. Huvudämnen Den som har antagits till ekonomie magisterutbildningen med valfritt huvudämne väljer under sitt andra studieår något av följande ämnen som huvudämne: företagets organisation och ledning, handelsrätt, informationssystem, internationell marknadsföring, nationalekonomi, redovisning eller sjörätt. Ämnet företagets organisation och ledning är ett både praktiskt och teoretiskt inriktat ämne inom det företagsekonomiska fältet. Perspektivet är helhetsinriktat, med både organisationsteori och beteendevetenskaper som bas, och undervisningen syftar till att ge en insikt i hur företag fungerar. Inom ämnet studeras t.ex. företagsledningsproblem, personalfrågor eller andra organisatoriska och administrativa frågor. Ämnena handelsrätt och sjörätt är merkantilt inriktade deldiscipliner inom rättsvetenskapen med anknytning till det ekonomiska livet. Dylika rättsområden är arbetsrätt, köp- och exporträtt, kredit- och säkerhetsrätt, marknadsrätt, bolagsrätt och skatterätt. Internationell marknadsföring är en ämnesdisciplin som tar sikte på den globala affärsverksamheten i dagens och framtidens informationssamhälle. Ämnet är inriktat på strategisk marknadsledning, industriell marknadsföring och global affärsverksamhet med betoning på kulturella aspekter. Studier i ämnet skapar förutsättningar att förstå, skapa nytt och leda i företag där produkter, tjänster och marknader är både fysiska och informationsbaserade då marknadsgränserna inte längre är regionala eller nationella utan globala.

EKONOMI, SAMHÄLLS- OCH RÄTTSVETENSKAPER 41 Nationalekonomi, se under den samhällsvetenskapliga utbildningen. Redovisning beskriver den företagsekonomiska verkligheten i siffror, ger underlag för ledning av företag och organisationer och visar utåt hur företaget klarar sig ekonomiskt. Redovisning kan grovt indelas i finansiell redovisning (financial accounting) och redovisning för företagsledning (management accounting). Inom finansiell redovisning sysslar man med bokslut, beskattning, finansiering och revision, medan redovisning för företagsledning är inriktad på ekonomisystem och controllerfunktioner. En populär inriktning har varit att läsa redovisning kombinerat med handels-/skatterätt så att ekonomie magisterexamen ger behörighet för revisorsexamen. Ekonomie magisterexamen i informationssystem ger professionella färdigheter i företagsekonomiska ämnen och informationsteknologi. Målet är en bred teoretisk och praktisk bas med kompetens för mångsidiga arbetsuppgifter inom företag och organisationer, t.ex. som projektledare, systemutvecklare, systemspecialist, konsult, företagare eller med uppgifter i företagsledningen. Man kan specialisera sig på företagsledningens informationssystem, elektronisk och mobil handel eller redovisningens informationssystem. Till utbildningen i informationssystem antas 25 studerande direkt för att läsa informationssystem som huvudämne i ekonomie magisterexamen. Antagna till informationssystem kan inte byta huvudämne på annat sätt än genom att söka in på nytt till ekonomutbildning med valfritt huvudämne. För den som studerar informationssystem som huvudämne rekommenderas informationsbehandling (vid MNF) som ett biämne. Specialisering Specialisering inom utbildningen erbjuds genom valmöjligheter inom de fördjupade studierna i huvudämnet, fritt valbara studier samt val av biämnen. Varje studerande kan själv utforma sin specialisering. Som alternativ erbjuds företagsledning eller internationell företagsverksamhet. Antagning på basis av studentexamen och tilläggsmeriter De sökande antas i fallande poängordning. Poängtalet uträknas på basis av poäng för vitsorden i studentexamen. Poäng för vitsord i studentexamen Vid poängberäkningen beaktas om proven i studentexamen har avlagts som lång eller kort kurs. Studentexamen kan ge max. 34 poäng. L E M C B A Modersmålet 6 5 4 2 1 0 Andra inhemska språket, lång 5 4 3 2 1 0 Andra inhemska språket, medellång 4 3 2 1 0 0 Matematik, lång 7 6 5 3 2 1 Matematik, kort 5 4 3 2 1 0 Realprovet 6 5 4 2 1 0 Främ. språk, lång 5 4 3 2 1 0 Främ. språk, kort 3 2 1 0 0 0 Antagning på basis av urvalsprov Av studieplatserna besätts en mindre del på basis av ett urvalsprov, i vilket samtliga sökande har rätt att delta. De sökande som i sin preferensordning inte har ekonomie magisterutbildningen på första plats antas enbart på basis av urvalsprovet. Sökandena antas i fallande poängordning. Urvalsprovet kan ge max. 80 poäng. Resultat för urvalsprovet beaktas för dem som senast måndagen den 31 maj 2004 har inlämnat sin ansökan till Åbo Akademi. Urvalsprovet för ekonomutbildningen anordnas torsdagen den 27 maj 2004 kl. 10.00-15.00 i Åbo i auditorierna I, II och III vid Ekonomisk-statsvetenskapliga fakulteten, Henriksgatan 7, i Vasa vid Samhällsvetenskapliga institutionen, ÅA i Vasa, Strandgatan 2 och i Helsingfors vid Svenska handelshögskolan, Arkadiagatan 22. Den som deltar i urvalsprovet skall kunna styrka sin identitet. Kalkylator (ej programmerbar) skall medtas till urvalsprovet. Ordböcker får inte användas. Förhandsanmälan till provet behövs inte.

42 EKONOMI, SAMHÄLLS- OCH RÄTTSVETENSKAPER Urvalsprovet omfattar följande litteratur: 1. Eklund, Klas: Vår ekonomi, en introduktion till samhällsekonomin (ej del III om den svenska ekonomin), 5:e rev. upplagan, Tiden, Stockholm 1995 eller senare. 2. Olsson, Jan & Skärvad, Per-Hugo: Företagsekonomi 99, faktabok. 6:e upplagan, Liber Hermods, Malmö 1995 eller senare, eller Företagsekonomi 100, faktabok. 10:e upplagan. Liber ekonomi. Malmö 2003. 3. Merikoski, J, Sankilampi, T, Oinas-Kukkonen, H & Westermark, H: Statistik och sannolikhetslära. Gymnasiematematik, lång kurs. Schildts, Esbo 2000. Frågor från alla böcker skall besvaras. Förhöret är uppgjort så att svaren ges i form av verbala beskrivningar, uträkningar eller grafiska illustrationer av fakta eller val mellan olika svarsalternativ. Engelskspråkiga magisterprogram Fakulteten erbjuder två olika magisterprogram som resulterar i ekonomie magisterexamen. Behörighet att söka till programmen är en avlagd bachelorexamen inom det merkantila utbildningsområdet. 1) Master s Programme in International Business and Law är ett 2-årigt program omfattande 80 sv där något av ämnena företagets organisation och ledning, handelsrätt, marknadsföring, nationalekonomi eller redovisning väljs som huvudämne. Sista ansökningsdagen är 27.2.2004. Se närmare http://www.abo.fi/esf/fei/graduate/ businesslaw.htm 2) Master s Programme in Electronic and Mobile Commerce är ett 2-årigt program omfattande 60-80 sv där ämnet informationssystem är huvudämne. Sista ansökningsdagen är 27.2.2004. Se närmare http://www.tucs.fi/education/master Observera att antagningen till dessa program sköts utanför den gemensamma antagningen till ÅA och med särskilda ansökningsblanketter som finns på ovanstående hemsidor. Den samhällsvetenskapliga utbildningen Målet för denna utbildning som leder till politices magisterexamen är att ge studeranden en allmän förmåga att handha uppgifter som förutsätter samhällsvetenskaplig sakkunskap. En politices magister har en flexibel examen, som erbjuder ett vidsträckt arbetsfält. Vad blir man? Politices magistrar finns på ledande poster inom bl.a. stat, kommun, intresseorganisationer, massmedier, internationella organisationer, informationstjänster, industri och näringsliv samt bank- och försäkringsväsendet. Nyutexaminerade politices magistrar från Åbo Akademi arbetar t.ex. som EU-assistenter eller EU-informatörer, redaktörer, planerare, forskare, informations- eller organisationssekreterare, bibliotekarier, försäkringshandläggare, marknadsanalytiker, social- eller kommundirektörer eller utbildningsplanerare. Examens omfattning Politices magisterexamen omfattar minst 160 sv och kan avläggas på ca 5 år. Politices kandidatexamen är en lägre högskoleexamen på minst 120 sv. Huvudämnen Inom politices magisterutbildningen kan något av följande huvudämnen läsas: folkrätt, informationsförvaltning, nationalekonomi, offentlig förvaltning, offentlig rätt, privaträtt, sociologi, statistik eller statskunskap. Huvudämnet väljs under det andra studieåret. Informationsförvaltning ger bibliotekariebehörighet Ett nyckelord i dagens samhälle är information, informationsmängden ökar ständigt och informationsöverflödet är ett faktum i alla moderna samhällen. Det är svårt att hitta och välja just den information som behövs både inom arbetslivet och privat. Informationsförvaltare är en yrkesgrupp som har specialiserat sig på att hjälpa samhället i denna uppgift. Därför är informationsförvaltning ett viktigt ämne i dagens samhälle. Åbo Akademi är det enda universitetet i Finland som erbjuder utbildning inom informationsförvaltning på svenska.

EKONOMI, SAMHÄLLS- OCH RÄTTSVETENSKAPER 43 Studierna leder oftast till en anställning som bibliotekarie eller informatiker i olika typer av bibliotek, eller som informationsspecialist i olika företag och organisationer. Eftersom god förvaltning av information är central för alla ämnen, kan informationsförvaltning kombineras med vilket annat ämne som helst. På detta sätt kan utbildningen specialiseras och anpassas till olika uppgifter på en bred arbetsmarknad. Informationsförvaltning innebär att man lär sig hantera information så att rätt person får rätt information i rätt tid. Detta kräver utbildning i bl.a. informationssökning, kvalitetsbedömning, organisering, bearbetning och lagring av information, kommunikation och inlärning, samt uppbyggnad av elektroniska informationsresurser som t.ex. databaser, portaler och webbsidor. Nationalekonomi och statistik analys av resurser Nationlekonomi eller samhällsekonomi handlar om hur enskilda, företag och samhällen hushållar med sina resurser för att uppnå mål som välfärd, nytta, tillväxt eller vinst. Centrala studieområden är ekonomisk tillväxt och utveckling, fördelningen av inkomster, färdigheter och kapital, utrikeshandel och integration. Nationalekonomin försöker också finna lösningar till omfattande sociala problem som fattigdom, ekonomiska kriser eller ojämlikhet. Inom nationalekonomin kan man inrikta sig på bl.a. socialekonomi, miljöekonomi, statistik (ekonometri) och europeisk integration. Nationalekonomer arbetar såväl inom den privata som den offentliga sektorn. De kan arbeta inom statsförvaltningen, banker, arbetsmarknadsorganisationer, forskningsinstitut och större företag, eller som ekonomer i internationella organisationer eller som journalister. Inom statistiken sysslar man med planering och resultatanalys av kvantitativa undersökningar på de mest skiftande områden, även om ursprunget ligger i samhällsvetenskaperna. Statistiken har blivit en metodvetenskap, läran om metoder för att insamla, analysera och presentera kvantitativa data. I och med utvecklingen av möjligheterna att hantera stora mängder kvantitativa data kommer statistiken att stå i en kontinuerlig och snabb frammarsch på så gott som alla områden dit människans intresse når. Offentlig förvaltning administrationen av det kommunala, statliga eller privata Ämnet offentlig förvaltning är inriktat på den offentliga förvaltningen på alla nivåer. Växelverkan mellan förvaltning och politik har stått i förgrunden inom ämnet vid Åbo Akademi. Ett nära samarbete med ämnet statskunskap upprätthålls. Kommunalförvaltningen har varit ett tyngdpunktsområde under de senaste åren, liksom en inriktning mot organisationsteori. Sammansmältningen av den offentliga och den privata sektorn utgör bakgrunden för forskningen. Med offentlig förvaltning som huvudämne kan man genom att kombinera ämnet med olika biämnesblock välja mellan tre olika linjer: förvaltnings-, entreprenörs- eller förvaltningsekonomlinjen. Rättsvetenskaper juridiska studier Är du intresserad av att veta t.ex. vilka juridiska risker som är förbundna med olika verksamhetsformer, hur lagstiftningen ser ut i olika länder, vad som krävs för att grunda ett företag, hur miljötillståndsansökningar behandlas av myndigheter eller vilka konkurrensbegränsningar som är förbjudna, då är juridiken ditt ämnesområde. De huvudämnen som erbjuds inom den samhällsvetenskapliga utbildningen är folkrätt, offentlig rätt och privaträtt. Folkrätt reglerar de juridiska frågorna mellan bl.a. stater, organisationer och folk och ger därmed svar på frågor som Får NATO bomba Kosovo? USA anfalla Afganistan? Vad gör FN? Vad är mänskliga rättigheter? Du kan satsa på ett eller flera områden, bl.a. mänskliga rättigheter, internationell miljörätt, konfliktlösning, humanitärrätt eller EG-rätt. Och bara vid ÅA kan du studera så här mycket folkrätt. Inom offentlig rätt studerar du statens och kommunens juridiska verksamhet samt bruket av och kontrollen av den offentliga makten. Undervisningen omfattar bl.a. statsrätt, förvaltningsrätt och kommunalrätt. Inom offentlig rätt kan du också läsa t.ex. EG-rätt, miljörätt och mänskliga rättigheter. Studier i privaträtt ger en inblick i de nationella juridiska reglerna för bl.a. handel, transport och miljö. Exempel på områden som studeras är allt från t.ex. avtalsrätt, bolagsrätt, skatterätt, skadeståndsrätt, arbetsrätt och konkurrensrätt, till mer internationellt anknutna rättsområden

44 EKONOMI, SAMHÄLLS- OCH RÄTTSVETENSKAPER såsom t.ex. immaterialrätt, köp- och exporträtt, EG-rätt, miljörätt samt sjö- och transporträtt. Studierna i privaträtt stöder studierna inom andra ämnesområden. T.ex. som personalchef har du direkt nytta av kunskaper i arbetsrätt. Studier i miljörätt kan leda till en anställning inom industrin. Sociologi människor i samhället Är du intresserad av människans sociala handlingar och relationen mellan människan och samhället? Låter etnicitet, globalisering, kön och makt som intressanta begrepp? I så fall är sociologi något för dig. Genom att läsa sociologi lär du dig hur vi människor fungerar som samhällsmedlemmar och hur förändringar i samhället påverkar oss. Inom sociologi studerar man samhället i stort men också hur och varför människors livskvalitet, handlingsmöjligheter i vardagen, relationer och värderingar skiljer sig åt. Sociologer forskar om barndom, ungdomskulturer, etnicitet, religion, könsrelationer, hälsa, brottslighet, arbetsliv, ojämlikhet m.m. Sociologi är en kritisk och reflekterande vetenskap som genom att gå på djupet ger perspektiv på och ifrågasätter invanda föreställningar. Genom att studera sociologi får du goda kunskaper i forskningsmetoder och du lär dig samla in och bearbeta undersökningsmaterial. Sociologin är också metodologiska diskussioner om hurudan kunskap om samhället som är möjlig och hur man kan uppnå den. Sociologer arbetar ofta inom medier, utbildning, planering, den sociala sektorn, personalfrågor, utvärderingsprojekt samt forskning. Utbildningen i sociologi ger färdighet för alla arbeten där det är viktigt att kunna inhämta information och ha kunskaper om samhället och de sociala förhållanden som påverkar människors situation. Statskunskap välj mellan analys av finländsk politik eller internationell politik Med statskunskap förstår vi det vetenskapliga studiet av politik. Till ämnets studieobjekt hör bl.a. statsskick, partier, val, ideologier och internationella relationer. Ämnet ger en bred samhällsvetenskapliga allmänbildning, och personer med statskunskap som huvudämne placerar sig lätt på olika områden i arbetslivet. Särskilt många statsvetare har på senare år fått anställning i massmedier och i internationella sammanhang. Antagning på basis av betyg och tilläggsmeriter De sökande antas i fallande poängordning. Poängtalet uträknas på basis av poäng för vitsorden i studentexamen. Poäng för vitsord i studentexamen Vid poängberäkningen beaktas om proven i studentexamen har avlagts som lång eller kort kurs. Studentexamen kan ge max. 34 poäng. L E M C B A Modersmålet 6 5 4 2 1 0 Andra inhemska språket, lång 5 4 3 2 1 0 Andra inhemska språket, medellång 4 3 2 1 0 0 Matematik, lång 7 6 5 3 2 1 Matematik, kort 5 4 3 2 1 0 Realprovet 6 5 4 2 1 0 Främmande språk, lång 5 4 3 2 1 0 Främmande språk, kort 3 2 1 0 0 0 Antagning på basis av urvalsprov Av studieplatserna besätts en mindre del på basis av ett urvalsprov i vilket samtliga sökande har rätt att delta. De sökande som i sin preferensordning inte har politices magisterutbildningen på första plats antas enbart på basis av urvalsprovet. Sökandena antas i fallande poängordning. Urvalsprovet kan ge maximalt 60 poäng. Resultatet från urvalsprovet beaktas för dem som senast måndagen den 31 maj 2004 har inlämnat sin ansökan till Åbo Akademi. Urvalsprovet för politices magisterutbildningen anordnas tisdagen den 25 maj 2004 kl. 10.00-15.00 i Åbo i auditorierna I, II och III vid Ekonomisk-statsvetenskapliga fakulteten, Henriksgatan 7, i Vasa vid Samhällsvetenskapliga institutionen, ÅA i Vasa, Strangatan 2 och i Helsingfors vid Svenska handelshögskolan, Arkadiagatan 22. Den som deltar i urvalsprovet skall kunna styrka sin identitet. Ordböcker får inte användas. Urvalsprovet består av essäfrågor och frågeserier. Förhandsanmälan till provet behövs inte.

EKONOMI, SAMHÄLLS- OCH RÄTTSVETENSKAPER 45 Urvalsprovets litteratur: Urvalsprovet innehåller en viss valfrihet så att den sökande skall läsa tre av nedannämnda fyra böcker. Vid provet väljer den sökande frågorna som härrör sig från de tre böcker han eller hon har läst. 1. Sannerstedt, Anders & Jerneck, Magnus (red): Den moderna demokratins problem, Studentlitteratur, Lund 1994 eller senare. 2. Eklund, Klas, Vår ekonomi, en introduktion till samhällsekonomin (ej del III om den svenska ekonomin), 5:e rev. upplagan, Tiden, Stockholm 1995 eller senare. 3. Månson, Per, Båten i parken. Introduktion till samhällsstudier. 3:e upplagan, Prisma, Stockholm 2000 eller senare. 4. Mäkinen, Ilkka & Sandqvist, Katja (red): Introduktion till informationsvetenskapen. Tampere University Press, Tammerfors 2003. Rättsnotarieexamen Vid Ekonomisk-statsvetenskapliga fakulteten kan även rättsnotarieexamen avläggas. Om denna examen, som är en lägre högskoleexamen (minst 120 sv), stadgas i förordningen om juridiska examina 86/96. Rättsnotarieutbildningen vid Åbo Akademi sker i samarbete med juridiska fakulteten vid Åbo universitet. Studerandena kan även ta del i undervisningen som anordnas av den internationellt inriktade Turku Law School, som är en samarbetsorganisation bestående av de juridiska utbildningsenheterna i Åbo. Rättsnotarieexamen ger färdigheter för uppgifter inom såväl den offentliga som den privata sektorn. Rättsnotarier behövs exempelvis inom länsförvaltningen, kommunerna, skatteväsendet, bank- och försäkringsbranschen, föreningar och samfund samt olika internationella organisationer. En rättsnotarie kan verka bl.a. som föredragande, handläggare och beredare i ärenden. Den som har avlagt rättsnotarieexamen vid Åbo Akademi kan fortsätta sina studier för juris kandidatexamen vid en juridisk fakultet på villkor att han eller hon godkänns till denna utbildning vid samma antagning som övriga studerande. Juridiska fakulteten vid Åbo universitet har reserverat en särskild kvot för studerande som har avlagt rättsnotarieexamen vid Åbo Akademi. De studier som en rättsnotarie utexaminerad från Åbo Akademi har avlagt får räknas till godo för juris kandidatexamen. Den som 1996 eller senare genom urvalsprov antagits till rättsnotarieutbildningen vid Åbo Akademi kan efter avlagd rättsnotarieexamen vid Åbo Akademi utan nytt urvalsprov genom prövning in casu antas att fortsätta sina studier för juris kandidatexamen vid Helsingfors universitets juridiska fakultet. Urvalsprinciperna Antagningen sker på basis av poäng för studentexamensbetyget som adderas till poängen för urvalsprovet. Sökande utan studentexamensbetyg behandlas in casu och bör delta i urvalsprovet. De sökande antas i fallande poängordning. Inlämnad ansökan till utbildningen senast måndagen den 31 maj 2004 gäller även som anmälan till urvalsprovet. Poängberäkning för studentexamen För studentexamensbetyget kan man få högst 28 utgångspoäng. Poäng ges för modersmålet, det andra inhemska språket, det första främmande språkets långa eller medellånga kurs samt antingen för matematik eller realprov enligt följande: laudatur eller eximia cum laude approbatur magna cum laude approbatur cum laude approbatur lubenter approbatur approbatur Urvalsprov 7 poäng 5 poäng 4 poäng 3 poäng 2 poäng Alla sökande till rättsnotarieutbildningen vid Åbo Akademi bör delta i urvalsprov. Provet anordnas onsdagen den 2 juni 2004 kl. 12.00-17.00 i Åbo, Ekonomisk-statsvetenskapliga fakulteten, Aud. I, Henriksgatan 7. Vid provtillfället bör identitetsbevis kunna uppvisas.

46 EKONOMI, SAMHÄLLS- OCH RÄTTSVETENSKAPER Urvalsprovet består av åtta uppgifter, för vilka ges max. 80 poäng. Bedömningen görs av en av dekanus tillsatt urvalsnämnd. Urvalsprovet omfattar följande litteratur: Bärlund, J, Nyberg, F & Petrell, K (red.): Finlands civil- och handelsrätt. En introduktion, Kauppakaari/Talentum, Helsingfors 2000 eller senare. Tuori, Kaarlo: Offentliga rättens grunder, Forum Iuris, Helsingfors 2001. Sökande med 40 sv avlagda vid det öppna universitetet Den som inom ramen för ett av rättsvetenskapliga institutionen godkänt rättsnotarieprogram vid det öppna universitet har avlagt minst 40 sv kan inom en särskild kvot om högst 7 studerande per läsår antas utan urvalsprov för att avlägga rättsnotarieexamen vid fakulteten. De som antas inom denna kvot inräknas inte i den sedvanliga antagningskvoten och de har inte, såvida de inte godkänns i gängse urvalsprov, rätt att fullfölja sina studier för juris kandidatexamen vid Åbo universitet. Ansökan inom denna kvot bör göras på särskild blankett som fås från fakultetens kansli, Henriksgatan 7, 20500 Åbo, tfn. 02-215 4202 och inlämnas till fakultetens kansli senast fredagen den 28 maj - 2004 kl. 16.00. Poststämpel beaktas inte. Observera att sökande inom denna kvot bör beakta de krav som sökande till Åbo Akademi bör uppfylla. Sökande som har finska som skolutbildningsspråk bör delta i språkprovet i svenska för finskspråkiga. Se Allmänt språkprov för sökande med finskspråkig skolutbildning. Sökande utan studentexamen bör bifoga bestyrkt kopia av grundskolans avgångsbetyg.