M.I.N.I. KID MINI INTERNATIONELL NEUROPSYKIATRISK INTERVJU För barn och ungdomar Swedish for Sweden Translation Version 6.0 DSM-IV USA: D. Sheehan, D. Shytle, K. Milo, J. Janavs University of South Florida College of Medicine - Tampa, USA FRANKRIKE: Y. Lecrubier Centre Hospitalier Sainte-Anne - Paris, France Copyright 19982010 Sheehan DV & Lecrubier Y Alla rättigheter förbehållna. Ingen del av detta dokument får på något sätt kopieras, fotokopieras eller överföras, varken elektroniskt eller mekaniskt, eller via något informationsarkiv eller åtkomstsystem utan tillåtelse från Dr. Sheehan. Forskare och sjukvårdspersonal som arbetar inom icke-kommersiell eller samhällsägd verksamhet (inklusive universitet, sjukhus och statliga institutioner) tillåts göra papperskopior av M.I.N.I. KID för egen klinisk eller forskningsrelaterad användning. FRISKRIVNING Vårt mål är att underlätta bedömningen och uppföljningen av patienter med större effektivitet och noggrannhet. En legitimerad läkare ska tolka och gå igenom data som samlats in via detta program innan det används som beslutsunderlag. Detta program är inte utformat eller avsett att ersätta en fullständig medicinsk och psykiatrisk undersökning av en kvalificerad och legitimerad läkare eller psykiater. Det är enbart avsett som ett verktyg för att underlätta tillförlitlig datainsamling och värdering av symtom som tagits fram av utbildad personal. - 1 -
Patientens namn: Födelsedatum: Intervjuarens namn: Datum: Patientnummer: Intervjun börjar kl: Intervjun avslutas kl: Total tidsåtgång: MODULER TIDSRAM KRITERIER UPPFYLLDA DSM-IV ICD-10 A EGENTLIG DEPRESSIONSEPISOD Pågående (senaste 2 veckorna) Tidigare Recidiverande EGENTLIG DEPRESSION Pågående (senaste 2 veckorna) 296.20-296.26 Enstaka F32.x Tidigare 296.20-296.26 Enstaka F33.x Recidiverande 296.30-296.36 Recidiverande F33.x B SUICIDALITET Pågående (senaste månaden) Låg Måttlig Hög Ej tillämpligt Ej tillämpligt C DYSTYMI Pågående (Senaste året) 300.4 F34.1 D MANISK EPISOD Pågående Tidigare HYPOMAN EPISOD Pågående Tidigare Ej undersökt BIPOLÄR SJUKDOM TYP I Pågående 296.0x-296.6x F30.x- F31.9 Tidigare 296.0x-296.6x F30.x- F31.9 BIPOLÄR SJUKDOM TYP II Pågående 296.89 F31.8 Tidigare 296.89 F31.8 BIPOLÄR SJUKDOM UNS Pågående 296.80 F31.9 Tidigare 296.80 F31.9 E PANIKSYNDROM Pågående (senaste månaden) Någonsin 300.01/300.21 F40.01-F41.0 F AGORAFOBI Pågående 300.22 F40.00 G SEPARATIONSÅNGEST Pågående (senaste månaden) 309.21 F93.0 H SOCIAL FOBI (Socialt ångestsyndrom) Pågående (senaste månaden) Generaliserad 300.23 F40.1 Ej generaliserad 300.23 F40.1 I SPECIFIK FOBI Pågående (senaste månaden) J TVÅNGSSYNDROM (OCD) Pågående (senaste månaden) K POSTTRAUMATISKT STRESSYNDROM Pågående (senaste månaden) 300.29 Ej tillämpligt 300.3 F42.8 309.81 F43.1 L ALKOHOLBEROENDE Senaste 12 månaderna 303.9 F10.2x L ALKOHOLMISSBRUK Senaste 12 månaderna 305.00 F10.1 M SUBSTANSBEROENDE (ej alkohol) Senaste 12 månaderna 304.00-.90/305.20-.90 F11.2X-F19.2X - 2 -
M SUBSTANSMISSBRUK (ej alkohol) Senaste 12 månaderna 304.00-.90/305.20-.90 F11.1-F19.1 N TOURETTES SYNDROM Pågående 307.23 F95.2 MOTORISKA TICS Pågående 307.22 F95.1 VOKALA TICS Pågående 307.22 F95.1 ÖVERGÅENDE TICS Pågående 307.21 F95.0 O ADHD KOMBINERAD Senaste 6 månaderna 314.01 F90.0 ADHD OUPPMÄRKSAM Senaste 6 månaderna 314.00 F98.8 ADHD HYPERAKTIV/IMPULSIV Senaste 6 månaderna 314.01 F90.0 P UPPFÖRANDESTÖRNING Senaste 12 månaderna 312.8 F91.x Q TROTSSYNDROM Senaste 6 månaderna 313.81 F91.3 R PSYKOTISKA SYNDROM Någonsin 295.10-295.90/297.1/ F20.xx-F29 Pågående 297.3/293.81/293.82/ 293.89/298.8/298.9 FÖRSTÄMNINGSSYNDROM MED PSYKOTISKA DRAG Någonsin 296.24/296.34/296.44 F32.3/F33.3/ Pågående 296.24/296.34/296.44 F30.2/F31.2/F31.5/ F31.8/F31.9/F39 S ANOREXIA NERVOSA Pågående (Senaste 3 307.1 F50.0 månaderna) T BULIMIA NERVOSA Pågående (Senaste 3 307.51 F50.2 månaderna) ANOREXIA NERVOSA MED HETSÄTNING/SJÄLVRENSNING Pågående 307.1 F50.0 U GENERALISERAT ÅNGESTSYNDROM Pågående (Senaste 6 månaderna) 300.02 F41.1 V ANPASSNINGSSYNDROM Pågående 309.24/309.28 F43.xx 309.3/309.4 W MEDICINSK, ORGANISK OCH SUBSTANSINDUCERAD ORSAK HAR UTESLUTITS Nej Ja Osäkert X GENOMGRIPANDE STÖRNING I UTVECKLINGEN Pågående 299.00/299.10/299.80 F84.0/.2/.3/.5/.9 PRIMÄR STÖRNING IDENTIFIERA DEN PRIMÄRA DIAGNOSEN GENOM ATT KRYSSA FÖR LÄMPLIG RUTA. Vilket problem besvärar honom/henne mest, eller dominerar, eller nämns först i anamnesen? FRISKRIVNING Vårt mål är att underlätta bedömningen och uppföljningen av patienter med större effektivitet och noggrannhet. En legitimerad läkare ska tolka och gå igenom data som samlats in via detta program innan det används som beslutsunderlag. Detta program är inte utformat eller avsett att ersätta en fullständig medicinsk och psykiatrisk undersökning av en kvalificerad och legitimerad läkare eller psykiater. Det är enbart avsett som ett verktyg för att underlätta tillförlitlig datainsamling och värdering av symtom som tagits fram av utbildad personal. - 3 -
INSTRUKTIONER TILL INTERVJUAREN PRESENTERA INTERVJUN: Intervjuns karaktär och dess syfte ska förklaras för barnet eller ungdomen före intervjun. Vi ger ett exempel på en presentation nedan: Jag tänker ställa en massa frågor som handlar om dig. Det är för att jag ska få veta mer om dig och kunna tänka ut hur jag ska kunna hjälpa dig. På de flesta frågorna kan du svara antingen ja eller nej. Om du inte förstår ett ord eller en hel fråga behöver du bara fråga mig, så förklarar jag. Om du inte är säker på hur du ska svara på en fråga ska du inte gissa, tala bara om för mig att du inte är säker. Det kan hända att du tycker att en del av frågorna är konstiga, men försök svara på dem ändå. Det är viktigt att du svarar på frågorna så ärligt du kan, så att jag kan hjälpa dig. Har du några frågor innan vi börjar? För barn under 13 år rekommenderar vi att man intervjuar föräldern och barnet tillsammans. Ställ frågorna till barnet, men uppmuntra föräldern att ingripa om han eller hon känner att barnets svar är oklara eller inkorrekta. Det är intervjuaren som fattar det slutgiltiga beslutet, baserat på sitt bästa kliniska omdöme, om barnets svar uppfyller diagnoskriteriet i fråga. Till barn måste du använda fler exempel än till ungdomar och vuxna. ALLMÄN UTFORMNING: REGLER: M.I.N.I. Kid är indelad i avsnitt, försedda med var sin bokstav, och varje avsnitt motsvarar en diagnostisk kategori. I början av varje diagnostiskt avsnitt (utom det för psykotiska syndrom) står screeningfrågor motsvarande störningens främsta kriterier i en gråtonad ruta. I slutet av varje avsnitt finns diagnosrutor där klinikern ges tillfälle att ange om de diagnostiska kriterierna uppfyllts. Meningar skrivna med vanlig rak stil skall läsas upp för patienten ordagrant. Detta för att standardisera bedömningen av de diagnostiska kriterierna. Meningar skrivna med STORA BOKSTÄVER skall inte läsas upp för patienten. Dessa meningar ger intervjuaren instruktioner till hjälp vid skattningen av de diagnostiska algoritmerna. Meningar skrivna med fet stil anger vilka tidsramar som skall beaktas. Intervjuaren bör läsa igenom dem så ofta som det behövs. Bara de symtom som uppträtt inom angiven tidsram skall beaktas vid skattningen av svaren. Svar med en pil över () anger att ett av de kriterier som krävs för diagnosen inte uppfyllts. I så fall skall intervjuaren gå vidare till slutet av avsnittet, ringa in i samtliga diagnosrutor och fortsätta med nästa avsnitt. Vid beteckningar som åtskiljs av snedstreck (/) läser intervjuaren bara upp de symtom som man vet att patienten har. Meningar inom (parentes) är kliniska exempel på symtomet. Dessa kan läsas upp för patienten för att förtydliga frågan. INTERVJUNS UTFORMNING: Frågorna i intervjun är utformade för att få fram specifika diagnoskriterier. Frågorna ska läsas ordagrant. Om barnet eller ungdomen inte förstår ett visst ord eller begrepp, kan du förklara vad det betyder eller ge exempel som fångar innebörden i det. Om barnet eller ungdomen inte är säker på om han eller hon har ett speciellt symtom kan du be honom eller henne att ge en förklaring eller ett exempel så att du kan avgöra om det matchar det kriterium som du utforskar. Om det finns mer än 1 fråga i ett intervjumoment, ska intervjuaren göra en paus mellan frågorna för att ge barnet eller ungdomen tid att svara. Frågor om symtomdurationen har inkluderats för diagnoser när tidsramen för symtomen är avgörande. Eftersom barn kan ha svårt att uppskatta tid kan du underlätta för dem genom att hjälpa dem att koppla tidpunkter till viktiga händelser i deras liv. Till exempel skulle man som startpunkt för det senaste året kunna ta en födelsedag, början eller slutet på ett skolår, en specifik helg eller något annat som händer en gång per år. - 4 -
SKATTNINGSINSTRUKTIONER: Alla frågor måste besvaras. Skattningen registreras till höger om varje fråga genom att ringa in eller. Skattaren ska göra en klinisk bedömning vid kodningen av svaren. Intervjuaren ska vid behov be om exempel för att koda rätt. Barnet eller ungdomen ska instrueras att fråga efter förtydliganden om något inte är absolut klart. Klinikern bör beakta varje dimension av frågan (t.ex. tidsram, frekvens, svårighetsgrad, och/eller alternativ). Symtom som bättre förklaras av en organisk orsak eller av alkohol- eller drogintag skall inte kodas positivt i M.I.N.I. KID. Vid frågor, förslag, utbildning eller för information om uppdateringar av M.I.N.I. KID, kontakta: David V Sheehan, M.D., M.B.A. University of South Florida College of Medicine Juris Janavs MD University of South Florida College of Medicine 3515 East Fletcher Avenue 3515 East Fletcher Avenue Tampa, FL USA 33613-4706 Tampa, FL USA 33613-4706 tel: +1 (813) 956-8437 tel: +1 (813) 974-2848/(813) 974-4544 fax: +1 (813) 974-4575 fax: +1 (813) 974-4575 e-post: dsheehan@health.usf.edu e-post: jjanavs@health.usf.edu Vid frågor, förslag, utbildning eller för information om uppdateringar av den svenska versionen av M.I.N.I. KID, kontakta: Christer Allgulander MD MaiBritt Giacobini MD Karolinska Institutet Stockholm, Sweden e-post: christer.allgulander@ki.se Karolinska Institutet Stockholm, Sweden e-post: maibritt.giacobini@ki.se - 5 -
A. EGENTLIG DEPRESSIONSEPISOD (BETYDER: GÅ TILL DIAGNOSRUTAN, RINGA IN OCH FORTSÄTT TILL NÄSTA AVSNITT) Har det hänt någon gång i ditt liv: A1 a Att du känt dig ledsen eller deprimerad? att du känt dig nere eller tom? att du känt dig sur eller irriterad? Kände du dig så största delen av tiden under minst 2 veckor? OM PÅ NÅGON AV DESSA FRÅGOR, FORTSÄTT. OM PÅ ALLA, KODA PÅ A1a OCH A1b. b Under de senaste 2 veckorna, har du känt på detta sätt under större delen av dagen, nästan varje dag? Har det hänt någon gång i ditt liv: A2 a Att du känt dig uttråkad eller att du varit mycket mindre intresserad av saker (såsom att leka dina favoritlekar)? Att du känt att du inte kunnat njuta av saker? Kände du dig så största delen av tiden under minst 2 veckor? OM PÅ NÅGON AV DESSA FRÅGOR, FORTSÄTT. OM PÅ ALLA, KODA PÅ A2a OCH A2b. b Under de senaste 2 veckorna, har du känt på detta sätt under större delen av dagen, nästan varje dag? HAR A1 ELLER A2 KODATS? A3 OM A1b ELLER A2b =, EFTERFRÅGA DEN OCH DEN TIDIGARE EPISODEN MED MEST SYMTOM, ANNARS OM A1b OCH A2b =, EFTERFRÅGA ENBART DEN TIDIGARE EPISODEN MED MEST SYMTOM. Under de senaste två veckorna, när du kände dig deprimerad/sur/ointresserad: Senaste 2 veckorna Under tidigare episod a Var du mindre hungrig eller mer hungrig de flesta dagarna? Gick du upp eller ner i vikt utan att du ansträngde dig? [dvs. ± 5 % av kroppsvikten under den senaste månaden]? OM PÅ NÅGON AV DESSA FRÅGOR, KODA. b c Hade du svårt att sova nästan varje natt ( svårt att sova innebär svårigheter att somna, att vakna upp mitt i natten, vakna för tidigt på morgonen eller sova för mycket)? Talade du eller rörde dig långsammare än vanligt? Hände det nästan varje dag att du inte kunde sitta still, var rastlös eller inte kunde slappna av? OM PÅ NÅGON AV DESSA FRÅGOR, KODA. d Kände du dig trött största delen av tiden? e Har du varit missnöjd med dig själv under största delen av tiden? Kände du dig skyldig (att saker var ditt fel) största delen av tiden? - 6 -
OM PÅ NÅGON AV DESSA FRÅGOR, KODA. OM, BE OM EXEMPEL. EXEMPLEN ÖVERENSSTÄMMER MED EN VANFÖRESTÄLLNING Pågående episod Nej Ja Tidigare episod Nej Ja f Hade du svårt att koncentrera dig eller fatta beslut? OM PÅ NÅGON AV DESSA FRÅGOR, KODA. g Mådde du så dåligt att du önskade att du var död? Hade du tankar på att skada dig själv? Hade du tankar på döden? Tänkte du på att döda dig själv? OM PÅ NÅGON AV DESSA FRÅGOR, KODA. A4 Ställde de här ledsna, deprimerade känslorna till en massa problem hemma hos dig? I skolan? Med dina kompisar? Med andra människor? Eller på något annat betydelsefullt sätt? A5 Mellan de perioder när du var deprimerad, var du fri från depression i minst 2 månader? HAR 5 ELLER FLER SVAR (A1 A3) KODATS, OCH HAR A4 KODATS FÖR DEN TIDSPERIODEN? ANGE OM EPISODEN ÄR OCH/ELLER TIDIGARE. EGENTLIG DEPRESSIONSEPISOD OM A5 KODATS, KODA FÖR RECIDIVERANDE. TIDIGARE RECIDIVERANDE A6 a Hur många depressionsepisoder har du haft under ditt liv? Mellan varje episod måste det gå minst 2 månader utan påtaglig depression. - 7 -
B. SUICIDALITET B1 Under den senaste månaden: Har du varit med om en olycka? Detta inkluderar att du av misstag tagit för mycket av din medicin. OM B1 BESVARATS MED, HOPPA TILL B2; OM, STÄLL FRÅGAN B1a: Poäng 0 B1a Planerade eller avsåg du att skada dig själv i någon olyckshändelse, antingen aktivt eller passivt (t.ex. genom att inte undvika en risk)? 0 OM B1a BESVARATS MED, HOPPA TILL B2: OM, STÄLL FRÅGAN B1b: B1b Avsåg du att dö till följd av en olycka? 0 B2 Kände du hopplöshet? 1 B3 Har du tänkt att det vore bättre om du vore död eller önskat att du vore död? 1 B4 Har du tänkt på att skada dig själv, eller haft föreställningar om att skada dig själv med åtminstone lite avsikt att dö? 4 B5 Har du övervägt att döda dig själv? 6 OM B5 BESVARAS MED, HOPPA TILL B7. I ANNAT FALL FRÅGA OM: Frekvens Intensitet Då och då Ofta Mycket ofta Mild Måttlig Svår B6 När du fick sådana här impulser, hade du svårt att behärska dig, det vill säga hålla tillbaka så att du inte gjorde det? 8 B7 Har du tänkt ut en metod för att döda dig själv (t.ex. hur)? 8 B8 Har du tänkt ut en plan på att döda dig själv (t.ex. när eller var)? 8 B9 Har du tänkt genomföra dina tankar på att döda dig själv? 8 B10 Har du försökt att döda dig själv med avsikt att dö? 8 B11 Har du gjort något för att förbereda eller göra dig redo för att döda dig själv? 9 Detta inkluderar gånger när du var på väg att döda dig själv, men när du blev avbruten av någon eller avbröt själv, innan du hann skada dig. OM B11 BESVARAS MED, HOPPA TILL B12. B11 a Har du gjort något för att förbereda att döda dig själv, men inte börjat på riktigt? B11 b Har du satt igång med att döda dig själv, men avbrutit dig innan du skadade dig (avbrutet självmordsförsök)? B11 c Har du satt igång med att döda dig själv, men så var det någon eller någonting som stoppade dig innan du skadade dig (avbrutet självmordsförsök)? - 8 -
B12 Har du skadat dig själv med flit, utan att du haft för avsikt att döda dig själv? 4 B13 Har du försökt begå självmord (döda dig själv)? 10 Med självmordsförsök menas att du gjort något som skulle kunna skada dig och med åtminstone lite avsikt att dö. OM SVAR, HOPPA TILL B14: Hoppades du på att bli räddad/överleva? Förväntade du dig eller avsåg du att dö? Under din livstid: B14 a) Har du någonsin mått så dåligt att du önskade att du var död eller känt att du skulle vilja döda dig själv? b) Har det någon gång hänt att du har gjort saker för att förbereda eller göra dig redo för att döda dig själv? 4 4 c) Har du någonsin försökt döda dig själv? 4 Hur många gånger? Ett suicidförsök är alla självskadande beteenden med åtminstone viss avsikt (>0) att dö som följd av handlingen eller där det är möjligt att dra den slutsatsen, t.ex. om det på ett tydligt sätt inte är fråga om en ren olyckshändelse eller personen tror att handlingen kan vara dödlig, även om avsikt förnekas. (C-CASA definition). Posner K et al. Am J Psychiatry 164:7, July 2007. HAR MINST 1 AV OVANSTÅENDE FRÅGOR (UTOM B1) KODATS? OM, ADDERA SUMMAN AV POÄNGEN FÖR DE SVAR (B1 B14) SOM KODATS, OCH SPECIFICERA GRADEN AV SUICIDALITET ENLIGT INSTRUKTIONERNA I DIAGNOSRUTAN: KOMMENTERA I FÄLTET HÄR NEDAN VAD GÄLLER DIN BEDÖMNING AV DENNA PATIENTS SUICIDALITET, AKTUELL OCH I NÄRA FRAMTID: AKTUELLA SJÄLVMORDSTANKAR 1 8 poäng Låg 9 16 poäng Måttlig 17 poäng Hög - 9 -
C. DYSTYMI (BETYDER: GÅ TILL DIAGNOSRUTAN, RINGA IN OCH FORTSÄTT TILL NÄSTA AVSNITT) OM PATIENTENS SYMTOM UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EGENTLIG DEPRESSIONSEPISOD UNDER DET SENASTE ÅRET, HOPPA ÖVER DETTA AVSNITT. C1 Har du känt dig ledsen eller deprimerad, eller nere eller tom, eller sur eller irriterad största delen av tiden under det senaste året? C2 Under det senaste året, har du känt dig OK i två månader eller mer i rad? OK BETYDER ATT DU INTE ALLTID ÄR SUR, ELLER ATT DU ÄR FRI FRÅN DEPRESSION. C3 Under det senaste året, har det under största delen av tiden varit så att: a Du har varit mindre hungrig än du brukade vara? Du har varit mer hungrig än du brukade vara? OM PÅ NÅGON AV DESSA FRÅGOR, KODA. b Har du haft problem med sömnen ( problem med sömnen innebär svårigheter att somna in, att vakna upp mitt i natten, att vakna för tidigt på morgonen eller sova för mycket)? c Har du känt dig tröttare än vad du brukade göra? d Har du haft sämre självförtroende? Har du varit missnöjd med dig själv? OM PÅ NÅGON AV DESSA FRÅGOR, KODA. e Har du haft svårt att vara uppmärksam? Har du haft svårt att bestämma dig? OM PÅ NÅGON AV DESSA FRÅGOR, KODA. f Har du känt att saker aldrig skulle bli bättre? HAR 2 ELLER FLER C3-SVAR KODATS? C4 Blev du väldigt upprörd över att du kände dig deprimerad/sur/ointresserad? Ställde det till problem hemma? I skolan? Med dina kompisar? OM PÅ NÅGON AV DESSA FRÅGOR, KODA. DYSTYMI - 10 -
D. MANISK/HYPOMAN EPISOD ( BETYDER: GÅ TILL DIAGNOSRUTORNA, RINGA IN FÖR DEN RELEVANTA TIDSRAMEN I DIAGNOSRUTORNA OCH FORTSÄTT DÄREFTER TILL NÄSTA AVSNITT) Finns det någon i din familj som har haft manodepressiv sjukdom eller bipolärt syndrom eller har någon i din familj haft humörsvängningar som behandlats med läkemedel såsom litium (Lithionit), valproat (Ergenyl, Absenor, Orfiril) eller lamotrigin (Lamictal, Lamotrigin, Crisomet, Labileno) för detta? DENNA FRÅGA ÄR INTE ETT KRITERIUM FÖR BIPOLÄRT SYNDROM MEN STÄLLS FÖR ATT ÖKA INTERVJUARENS VAKSAMHET RÖRANDE RISK FÖR BIPOLÄRT SYNDROM. OM, ANGE VEM: D1 a Har det någonsin funnits tillfällen när du varit så glad att du känt dig uppvarvad eller hög eller hyperaktiv? Med uppvarvad, hög eller hyperaktiv menar jag att du verkligen mådde bra; att du var full av energi; inte behövde sova lika mycket; att tankarna rusade genom huvudet eller att du var full av idéer. FÄST INGET AVSEENDE VID TILLFÄLLEN NÄR PATIENTEN VAR PÅVERKAD AV DROGER ELLER ALKOHOL ELLER SITUATIONER NÄR BARN NORMALT BLIR ÖVERSTIMULERADE OCH VÄLDIGT UPPHETSADE, SÅSOM VID JUL, FÖDELSEDAGAR ETC. OM PATIENTEN ÄR FÖRBRYLLAD ELLER OSÄKER PÅ VAD DU MENAR MED UPPVARVAD ELLER HÖG ELLER HYPERAKTIV, FÖRTYDLIGA ENLIGT FÖLNDE: Med uppvarvad, hög eller hyperaktiv menar jag: att vara upprymd, ha ökad energi, behöva mindre sömn, ha snabb tankeverksamhet, vara full av idéer, ha ökad prestationsförmåga, motivation, kreativitet eller impulsivt beteende, att ringa eller arbeta överdrivet mycket eller spendera mer pengar. OM ALLA FRÅGOR BESVARATS MED, KODA PÅ D1b; OM PÅ NÅGON, FRÅGA: b Känner du dig för närvarande uppvarvad eller hyperaktiv eller full av energi? D2 a Har det någonsin funnits något tillfälle när du varit så sur eller irriterad i flera dagar att du skrikit eller börjat bråka med människor utanför din familj? Har du eller någon annan märkt att du varit surare än andra barn, till och med när du tyckt att du haft rätt att göra som du gjorde? RÄKNA INTE IN GÅNGER DÅ PATIENTEN VARIT DROG- ELLER ALKOHOLPÅVERKAD. OM ALLA FRÅGOR BESVARATS MED, KODA PÅ D2b; OM PÅ NÅGON, FRÅGA: b Känner du dig sur eller irriterad största delen av tiden numera? HAR D1a ELLER D2a KODATS? D3 OM D1b ELLER D2b =, EFTERFRÅGA DEN OCH DEN TIDIGARE EPISODEN MED MEST SYMTOM, ANNARS OM D1b OCH D2b =, EFTERFRÅGA ENBART DEN TIDIGARE EPISODEN MED MEST SYMTOM. a De gånger när du kände dig hög, full av energi eller lättretlig: Kände du att du kunde göra saker som andra inte kunde göra? Kände du dig som en mycket betydelsefull person? Pågående episod Tidigare episod - 11 -
OM PÅ NÅGON AV DESSA FRÅGOR, KODA. OM, BE OM EXEMPEL. EXEMPLEN ÖVERENSSTÄMMER MED EN VANFÖRESTÄLLNING Pågående episod Nej Ja Tidigare episod Nej Ja Pågående episod Tidigare episod b Behövde du mindre sömn (så att du kände dig utvilad efter bara några timmars sömn)? c d Pratade du för mycket utan att sluta? Pratade du så snabbt att folk inte kunde förstå eller följa med i vad du sade? Rusade tankarna genom huvudet eller växlade det snabbt mellan alltför många olika tankar? e Blev du mycket lätt störd av småsaker? f Blev du mycket mer engagerad i saker än andra eller var du mycket mer rastlös? g Ville du göra roliga saker även om du kunde bli skadad när du gjorde dem? Ville du göra saker även om du kunde råka i trubbel om du gjorde dem? (Som att stanna ute sent, skolka, köra på ett farligt sätt eller spendera för mycket pengar)? OM PÅ NÅGON AV DESSA FRÅGOR, KODA. D3 SAMMANFATTNING: VID BEDÖMNING AV EPISOD: OM D1b HAR KODATS, HAR 4 ELLER FLER D3-SVAR KODATS? OM D1b HAR KODATS, HAR 3 ELLER FLER D3-SVAR KODATS? VID BEDÖMNING AV TIDIGARE EPISOD: OM D1a HAR KODATS, HAR 4 ELLER FLER D3-SVAR KODATS? OM D1a HAR KODATS, HAR 3 ELLER FLER D3-SVAR KODATS? KODA ENDAST OM OVANSTÅENDE 3 ELLER 4 SYMTOM INTRÄFFADE UNDER SAMMA TIDSPERIOD. REGEL: UPPRYMD/EXPANSIV SINNESSTÄMNING KRÄVER BARA TRE D3-SYMTOM MEDAN ENBART IRRITABILITET KRÄVER 4 AV D3-SYMTOMEN. D4 Vilken är den längsta tidsperiod som dessa symtom har pågått? a) Högst 3 dagar b) 4 till 6 dagar c) 7 dagar eller längre D5 Blev du intagen på sjukhus för dessa problem? OM, STOPPA HÄR OCH RINGA IN FÖR MANISK EPISOD FÖR TIDSPERIODEN I FRÅGA. D6 Ställde de här symtomen till en massa problem hemma? I skolan? Med dina kompisar? Med andra människor? Eller på något annat betydelsefullt sätt? OM PÅ NÅGON AV DESSA FRÅGOR, KODA. HAR D3-SAMMANFATTNINGEN OCH D5 OCH D6 KODATS? ELLER HAR D3-SAMMANFATTNINGEN OCH D4c OCH D6 KODATS MEN D5 KODATS? ANGE OM EPISODEN ÄR OCH/ELLER TIDIGARE. MANISK EPISOD TIDIGARE - 12 -
HAR D3-SAMMANFATTNINGEN KODATS OCH HAR D5 OCH D6 KODATS OCH HAR ANTINGEN D4b ELLER D4c KODATS? HYPOMAN EPISOD ELLER HAR D3-SAMMANFATTNINGEN OCH D4b OCH D6 KODATS OCH HAR D5 KODATS? ANGE OM EPISODEN ÄR OCH/ELLER TIDIGARE. OM FÖR MANISK EPISOD, KODA FÖR HYPOMAN EPISOD OM FÖR TIDIGARE MANISK EPISOD, KODA TIDIGARE HYPOMAN EPISOD SOM EJ UNDERSÖKT. TIDIGARE EJ UNDERSÖKT HAR D3-SAMMANFATTNINGEN OCH D4a KODATS OCH D5 KODATS? ANGE OM EPISODEN ÄR OCH/ELLER TIDIGARE. HYPOMANA SYMTOM OM FÖR MANISK EPISOD ELLER HYPOMAN EPISOD, KODA DÅ FÖR HYPOMANA SYMTOM. OM FÖR TIDIGARE MANISK EPISOD ELLER FÖR TIDIGARE HYPOMAN EPISOD, KODA DÅ TIDIGARE HYPOMANA SYMTOM SOM EJ UNDERSÖKTA. TIDIGARE EJ UNDERSÖKT D7 a) OM MANISK EPISOD HAR FÖRELEGAT, ANTINGEN ELLER TIDIGARE, FRÅGA: Har du haft minst 2 av dessa (maniska) episoder som varat 7 dagar eller längre (D4c) i ditt liv (inklusive den pågående episoden om sådan föreligger)? b) OM MANISK ELLER HYPOMAN EPISOD HAR FÖRELEGAT, ANTINGEN ELLER TIDIGARE, FRÅGA: Har du haft minst 2 av dessa (hypomana) episoder som varat bara 4 till 6 dagar (D4b) i ditt liv (inklusive den pågående episoden)? c) OM KATEGORIN TIDIGARE HYPOMANA SYMTOM HAR KODATS POSITIVT, FRÅGA: Har du haft (hypomana) symtom såsom dessa som bara varat 1 till 3 dagar (D4a) 2 eller fler gånger i ditt liv (inklusive den pågående episoden om sådan föreligger)? - 13 -
E. PANIKSYNDROM (BETYDER: RINGA IN I E5-, E6- OCH E7-SAMMANFATTNINGEN OCH HOPPA TILL F1) E1 a Har du någonsin varit väldigt rädd eller nervös utan att det fanns något skäl till det, eller har du någonsin varit väldigt rädd eller nervös i en situation där de flesta barn inte skulle vara det? OM PÅ NÅGON AV DESSA FRÅGOR, KODA. OM ALLA FRÅGOR BESVARATS MED, KODA. b Har det här hänt mer än en gång? c Blev den här känslan av att vara nervös snabbt starkare under de första minuterna? E2 Har det här någonsin hänt när du inte trodde att det skulle hända? E3 a Efter att det här hade hänt, var du rädd att det skulle hända igen eller att någonting dåligt skulle hända som ett resultat av anfallen? Ändrade du vad du gjorde på grund av anfallen? (till exempel att du bara gick ut i sällskap av någon, inte ville gå hemifrån, gick till doktorn oftare)? b Hade du de här bekymren i en månad eller mer? E3-SAMMANFATTNING: OM BÅDE FRÅGA E3a OCH E3b BESVARATS MED, KODA. E4 Tänk på den gång som du var allra mest rädd eller nervös utan att det fanns någon riktig anledning till det: a Slog hjärtat snabbt eller hårt? b Svettades du? Svettades du mycket om händerna? OM PÅ NÅGON AV DESSA FRÅGOR, KODA. c Skakade händerna eller kroppen? d Hade du svårt att andas? e Kändes det som om du höll på att kvävas? Kändes det som om du inte kunde svälja? OM PÅ NÅGON AV DESSA FRÅGOR, KODA. f Hade du värk eller tryck i bröstet? g Kändes det som om du skulle behöva kräkas? Var du orolig i magen? Hade du diarré? OM PÅ NÅGON AV DESSA FRÅGOR, KODA. h Kände du dig yr eller svimfärdig? - 14 -
i Kändes sakerna runt omkring dig konstiga eller overkliga? Kändes det som om saker var långt borta, eller såg du dem som om de var långt borta? Kändes det som om du var utanför din kropp eller som om du inte hörde ihop med den? OM PÅ NÅGON AV DESSA FRÅGOR, KODA. j Var du rädd för att tappa kontrollen över dig själv? Var du rädd för att du höll på att bli galen? OM PÅ NÅGON AV DESSA FRÅGOR, KODA. k Var du rädd att du höll på att dö? l Pirrade det i delar av kroppen eller domnade de av? m Kände du dig varm eller kall? E5 HAR BÅDE E3-SAMMANFATTNINGEN, OCH 4 ELLER FLER E4-SVAR, KODATS? PANIKSYNDROM NÅGONSIN OM PÅ E5, HOPPA TILL E7. E6 OM E5 = HAR NÅGON E4-FRÅGA KODATS? BEGRÄNSAT ANTAL ATTACKER MED SYMTOM, NÅGONSIN FORTSÄTT DÅ TILL F1. E7 a Under den senaste månaden, har du haft de här problemen mer än en gång? OM, RINGA IN FÖR E7-SAMMANFATTNINGEN OCH GÅ TILL F1. Under den senaste månaden: b Var du orolig för att det skulle hända igen? c Var du orolig för att något dåligt skulle hända på grund av anfallet? d Ändrades något för dig på grund av anfallet? (till exempel att du bara gick ut i sällskap av någon, inte ville gå hemifrån, gick till doktorn oftare)? E7-SAMMANFATTNING: OM FRÅGORNA E7b ELLER E7c ELLER E7d BESVARATS MED, KODA. PANIKSYNDROM - 15 -
F. AGORAFOBI F1 Känner du dig ängslig, rädd eller illa till mods på platser eller i situationer där du skulle kunna bli väldigt rädd till exempel när du är i en folkmassa, står i kö, är alldeles ensam, eller när du går över en bro eller åker buss, tåg eller bil? OM PÅ NÅGON AV DESSA FRÅGOR, KODA. OM F1 =, RINGA IN I F2. F2 Är du så rädd för de här sakerna att du försöker hålla dig borta från dem? Eller kan du bara göra dem om du har någon med dig? Eller att du gör dem, men att det är jättesvårt för dig? OM PÅ NÅGON AV DESSA FRÅGOR, KODA. AGORAFOBI HAR F2 ( AGORAFOBI) KODATS OCH HAR E7 ( PANIKSYNDROM) KODATS? PANIKSYNDROM utan agorafobi HAR F2 ( AGORAFOBI) KODATS, OCH HAR E7 ( PANIKSYNDROM) KODATS? PANIKSYNDROM med agorafobi HAR F2 ( AGORAFOBI) KODATS, OCH HAR E5 (PANIKSYNDROM NÅGONSIN) KODATS? AGORAFOBI utan tidigare paniksyndrom - 16 -
G. SEPARATIONSÅNGEST (BETYDER: GÅ TILL DIAGNOSRUTAN, RINGA IN OCH FORTSÄTT TILL NÄSTA AVSNITT) G1 a Under den senaste månaden, har det hänt att du har varit väldigt rädd för att vara borta från någon som står dig nära, eller har du varit väldigt rädd att du skulle förlora någon som står dig nära? (Till exempel att du kommer bort från dina föräldrar eller att det händer dem något hemskt) OM PÅ NÅGON AV DESSA FRÅGOR, KODA. b Vem är du rädd för att förlora eller vara borta från? G2 a Blev du väldigt upprörd när du var borta från? Blev du väldigt upprörd när du trodde att du skulle vara borta från? OM PÅ NÅGON AV DESSA FRÅGOR, KODA. b Blev du väldigt orolig att du skulle förlora? Blev du väldigt orolig att något hemskt skulle hända? (till exempel att han eller hon skulle råka ut för en bilolycka eller dö.) OM PÅ NÅGON AV DESSA FRÅGOR, KODA. c Blev du väldigt orolig att du skulle skiljas från? (Till exempel att du skulle gå vilse eller bli kidnappad?) d Vägrade du att gå till skolan eller till andra ställen därför att du var rädd att vara borta från? e Var du väldigt rädd att vara hemma om inte var där? f Ville du inte somna om inte var där? g Drömde du mardrömmar om att vara borta från? Hände det här mer än en gång? OM PÅ NÅGON AV DESSA FRÅGOR, KODA. h Kände du dig ofta sjuk (att du till exempel hade huvudvärk, ont i magen, mådde illa eller kräktes, att hjärtat slog snabbt eller att du var yr i huvudet) när du var borta från? Kände du dig ofta sjuk när du trodde att du skulle vara borta från? OM PÅ NÅGON AV DESSA FRÅGOR, KODA. G2-SAMMANFATTNING: HAR MINST 3 AV G2a h KODATS? G3 Höll det här på i minst 4 veckor? G4 Stördes du verkligen mycket av rädslan för att vara borta från? Ställde det till en massa problem hemma? I skolan? Med dina kompisar? På något annat sätt? OM PÅ NÅGON AV DESSA FRÅGOR, KODA. HAR G1-, G2-SAMMANFATTNINGEN, G3 OCH G4 KODATS? SEPARATIONSÅNGEST - 17 -
H. SOCIAL FOBI (Socialt ångestsyndrom) (BETYDER: GÅ TILL DIAGNOSRUTAN, RINGA IN OCH FORTSÄTT TILL NÄSTA AVSNITT) H1 Under den senaste månaden, var du rädd eller generad när andra i din ålder tittade på dig? Var du rädd för att bli retad? Till exempel om du skulle tala inför klassen? Eller att äta eller skriva framför andra? OM PÅ NÅGON AV DESSA FRÅGOR, KODA. H2 Är du mer rädd för de här sakerna än vad andra barn i din ålder är? H3 Är du så rädd för de här sakerna att du försöker hålla dig borta från dem? Eller kan du bara göra dem om du har någon med dig? Eller så gör du dem, men det är jättesvårt för dig? H4 Påverkar den här sociala rädslan ditt liv väldigt mycket? Ställer den till problem när du ska vara med andra eller med dina relationer till andra? Ställer den till en massa problem i skolan eller på arbetet? Gör den att du känner dig upprörd eller att du vill vara ensam? OM PÅ NÅGON AV DESSA FRÅGOR, KODA. H5 Har den här sociala rädslan/sociala ångesten hållit på i minst 6 månader? SUBTYPER Upplever du rädsla och undviker 4 eller fler sociala situationer? SOCIAL FOBI (Socialt ångestsyndrom) Om Om Generaliserad social fobi (socialt ångestsyndrom) Ej generaliserad social fobi (socialt ångestsyndrom) GENERALISERAD EJ GENERALISERAD ANMÄRKNING TILL INTERVJUAREN: VÄNLIGEN BEDÖM OM PATIENTENS RÄDSLA ÄR BEGRÄNSAD TILL ICKE-GENERELLA ( BARA 1 ELLER FLERA ) SOCIALA SITUATIONER ELLER GÄLLER GENERELLA ( DE FLESTA ) SOCIALA SITUATIONER. DE FLESTA SOCIALA SITUATIONER TOLKAS VANLIGTVIS ATT GÄLLA 4 ELLER FLER SOCIALA SITUATIONER, ÄVEN OM DSM-IV INTE UTTRYCKLIGEN SÄGER DETTA. EXEMPEL PÅ SÅDANA SOCIALA SITUATIONER INBEGRIPER VANLIGTVIS ATT MAN STARTAR ELLER FORTSÄTTER ETT SAMTAL, DELTAR I SMÅ GRUPPER, GÅR PÅ DATE, TALAR MED MYNDIGHETSPERSONER, GÅR PÅ FESTER, TALAR OFFENTLIGT, ÄTER MED ANDRA, KISSAR PÅ OFFENTLIGA TOALETTER ETC. - 18 -
I. SPECIFIK FOBI (BETYDER: GÅ TILL DIAGNOSRUTAN, RINGA IN OCH FORTSÄTT TILL NÄSTA AVSNITT) I1 Under den senaste månaden, har du varit väldigt rädd för något som till exempel: ormar eller skalbaggar? Hundar eller andra djur? Högt belägna platser? Stormar? Mörkret? Eller för att se blod eller nålar? I2 Räkna upp andra specifika fobier: I3 Är du mer rädd för än andra barn i din ålder är? I4 Är du så rädd för att du försöker hålla dig borta från den/det/dem? Eller kan du vara i närheten av den/det/dem om du har någon med dig? Eller kan du vara i närheten av den/det/dem, men det är jättesvårt för dig? OM PÅ NÅGON AV DESSA FRÅGOR, KODA. I5 Stör den här rädslan dig riktigt mycket? Ställer den till problem för dig hemma eller i skolan? Gör den att du låter bli att göra saker som du skulle vilja göra? OM PÅ NÅGON AV DESSA FRÅGOR, KODA. HAR I5 KODATS? SPECIFIK FOBI - 19 -
J. TVÅNGSSYNDROM (OCD) (BETYDER: GÅ TILL DIAGNOSRUTAN, RINGA IN OCH FORTSÄTT TILL NÄSTA AVSNITT) J1 Under den senaste månaden, har du störts av hemska saker som du tänker på och som du inte kan bli av med? Till exempel hemska tankar eller en längtan att göra hemska saker? Eller otäcka bilder? Har du till exempel tänkt på att göra någon illa, fastän det gör dig upprörd eller olycklig? Har du varit rädd att du eller någon annan skulle skadas på grund av någon småsak som du gjorde eller inte gjorde? Har du varit väldigt orolig över att ha smuts eller bakterier på dig? Har du varit väldigt orolig att du skulle ge någon annan bakterier eller göra någon sjuk på något sätt? Eller har du varit rädd att du skulle göra något riktigt chockerande? HOPPA TILL J4 OM PÅ NÅGON AV DESSA FRÅGOR, KODA. TA INTE MED ÖVERDRIVEN ORO FÖR VERKLIGA PROBLEM. INKLUDERA INTE TVÅNGSTANKAR SOM ÄR DIREKT RELATERADE TILL ÄTSTÖRNINGAR, SEXUELLT BETEENDE ELLER ALKOHOL- ELLER DROGMISSBRUK EFTERSOM PATIENTEN KAN HA NÖJE AV AKTIVITETEN OCH VIL MOTSTÅ DEN ENBART PÅ GRUND AV DESS NEGATIVA KONSEKVENSER. J2 Dök de upp i ditt medvetande om och om igen trots att du försökte strunta i dem eller bli av med dem? HOPPA TILL J4 J3 Tror du att dessa saker uppstår i dina egna tankar och att de inte kommer utifrån? obsessioner J4 Under den senaste månaden, har det hänt att du har gjort något gång på gång utan att kunna sluta göra det, till exempel tvättat dig gång på gång? Rättat till saker gång på gång? Räknat något eller kontrollerat något gång på gång? Sagt eller gjort någonting gång på gång? kompulsioner OM PÅ NÅGON AV DESSA FRÅGOR, KODA. HAR J3 ELLER J4 KODATS? J5 Hade du de här tankarna eller ritualerna som vi precis pratade om mer än vad andra barn i din ålder har? J6 Gjorde de här tankarna eller handlingarna att du gick miste om saker hemma? I skolan? Med dina kompisar? Ställde de till en massa problem med andra människor? Tog de här sakerna mer än en timme varje dag? OM PÅ NÅGON AV DESSA FRÅGOR, KODA. OCD - 20 -
K. POSTTRAUMATISKT STRESSYNDROM (BETYDER: GÅ TILL DIAGNOSRUTAN, RINGA IN OCH FORTSÄTT TILL NÄSTA AVSNITT) K1 Har det någonsin hänt dig något riktigt fruktansvärt? Till exempel att du har varit med om en översvämning, hemsk storm eller jordbävning? Till exempel att du har varit med om en brand eller en riktigt hemsk olycka? Till exempel att du har sett någon bli dödad eller svårt skadad? Har du någonsin angripits av någon? K2 Reagerade du med intensiv rädsla, kände dig hjälplös eller upprörd? K3 Under den senaste månaden, har det hänt att det här hemska har kommit tillbaka till dig på något sätt? Till exempel att du har drömt om det, eller kommit ihåg det väldigt starkt, eller känt det i kroppen? K4 Under den senaste månaden: a Har du försökt att inte tänka på eller prata om det här hemska? b Har du försökt att hålla dig borta från saker som skulle kunna påminna dig om det? c Har du haft svårt att komma ihåg någon viktig del av det som hände? d Har ditt intresse för hobbyer eller vänner minskat mycket? e Har du känt dig isolerad från andra människor? f Har du märkt att du har mindre känslor än tidigare? g Har du känt att ditt liv kommer att förkortas eller att du kommer att dö tidigare än andra människor? SAMMANFATTNING AV K4: HAR 3 ELLER FLER K4-SVAR KODATS? K5 Under den senaste månaden: a Har du haft svårt att sova? b Har du varit på dåligt humör eller arg utan någon speciell anledning? c Har du haft svårt att vara uppmärksam? d Har du varit nervös eller på din vakt för att något hemskt skulle hända? e Har du hoppat till när du har hört något ljud? Eller när du har skymtat något i ögonvrån? OM PÅ NÅGON AV DESSA FRÅGOR, KODA. SAMMANFATTNING AV K5: HAR 2 ELLER FLER K5-SVAR KODATS? K6 Under den senaste månaden, har de här problemen upprört dig mycket? Har de ställt till problem för dig i skolan? Hemma? Med dina kompisar? OM PÅ NÅGON AV DESSA FRÅGOR, KODA. PTSD - 21 -
L. ALKOHOLBEROENDE/-MISSBRUK ( BETYDER: GÅ TILL DIAGNOSRUTORNA, RINGA IN I SAMTLIGA OCH FORTSÄTT MED NÄSTA AVSNITT) L1 Under det senaste året, har det hänt någon gång att du har druckit minst 3 glas alkohol på en och samma dag? Vid de tillfällena, drack du minst 3 glas alkohol på 3 timmar? Har du gjort det minst 3 gånger under det senaste året? OM PÅ NÅGON AV DESSA FRÅGOR, KODA. L2 Under det senaste året: a Har du behövt dricka mycket mer alkohol för att få samma känsla som du fick när du först började dricka? b När du minskade drickandet eller slutade helt, fick du skakiga händer? Svettades du? Kände du dig nervös eller som om du inte kunde sitta still? Var det någon gång som du drack för att slippa få de här problemen? Drack du igen för att slippa få baksmälla? OM PÅ NÅGON AV DESSA FRÅGOR, KODA. c När du drack alkohol, drack du mer än du hade tänkt från början? d Har du försökt minska eller sluta dricka alkohol men misslyckats? e De dagarna när du drack, höll du på i mer än tre timmar? Räkna hur lång tid det tog för dig att få tag på alkoholen, dricka den och nyktra till. f Lade du mindre tid på annat på grund av drickandet (till exempel skola, hobbyer eller vara med vänner)? g Gjorde drickandet så att du fick problem med hälsan eller psyket? Fortsatte du att dricka fast du visste att det orsakade de här problemen? HAR 3 ELLER FLER L2-SVAR KODATS? * OM HOPPA ÖVER L3-FRÅGORNA, RINGA IN EJ TILLÄMPLIGT I MISSBRUKSRUTAN OCH GÅ VIDARE TILL NÄSTA STÖRNING. BEROENDE INNEBÄR MISSBRUK. Under det senaste året: L3 a Har du varit berusad eller haft baksmälla mer än en gång när du hade något viktigt att göra, såsom skolarbete eller saker som du måste hjälpa till med hemma? Orsakade detta problem? KODA ENBART OM DET LEDDE TILL PROBLEM. * ALKOHOLBEROENDE b Har du varit berusad mer än gång medan du gjorde något riskfyllt (till exempel cyklade, körde bil eller åkte båt, eller använde maskiner)? c Har du råkat i problem med rättvisan mer än en gång på grund av ditt drickande, t.ex. blivit gripen eller stoppad av polisen? d Fortsatte du att dricka trots att det ledde till problem med din familj eller andra människor? OM PÅ NÅGON AV DESSA FRÅGOR, KODA. HAR 1 ELLER FLER L3-SVAR KODATS? Ej tillämpligt ALKOHOLMISSBRUK - 22 -
M. SUBSTANSBEROENDE/-MISSBRUK (EJ ALKOHOL) ( BETYDER: GÅ TILL DIAGNOSRUTORNA, RINGA IN I SAMTLIGA OCH FORTSÄTT MED NÄSTA AVSNITT) M1 a Nu skall jag läsa upp en lista på droger eller läkemedel. Avbryt mig om du, under det senaste året, har tagit något av dem mer än en gång för att bli hög? För att må bättre eller ändra sinnesstämning? RINGA IN VARJE DROG SOM ANVÄNTS: Stimulantia: Amfetamin, metamfetamin, tjack, pulver, fattigmanskola, dos, speed, uppåttjack, vitt, vake, ice, meta, crystal, Dexedrine, Ritalin, bantningspiller. Kokain: Koks, kola, koka, base, diesel, rocks, crack Narkotika: Heroin, varor, gryn, horse, jonk, smack, morfin, opium, metadon, kodein, China white, crocodile, metta, Fortalgesic, Dilaudid, Treo Comp, Citodon, Fentanyl Hallucinogener: LSD ( syra ), meskalin, peyote, PCP ( ängladamm, angel dust, Peace Pill ), psilocybin, STP, svampar, ecstasy, MDA, MDMA knappar, E, ketamin, GHB, GHL,Q-benz, hawaiiansk, mexikansk. Sniffningsmedel: Butan, boffa, lim, etylklorid, kväveoxidul, lustgas, amylnitrat, butylnitrat, poppers, bensin Cannabis: Marijuana, hasch, röka, brunt, B, brass, holk, grönt, ganja, joint. Sedativa: Stesolid, Sobril, Temesta, Xanor, Halcion, Rohypnol, roppar, flunitrazepam, fludder, bens, piller Diverse: Anabola steroider, dek, ryssfemmor, 4 comp, Khat, receptfria sömn- eller bantningspiller. Hostmedicin? Något annat? ANGE VILKET/VILKA AV DESSA DROG/DROGER SOM HAR ANVÄNTS MEST? VILKET/VILKA AV DESSA DROG/DROGER HAR SKAPAT MEST PROBLEM? UNDERSÖK FÖRST DEN DROG SOM GIVIT MEST PROBLEM OCH SOM MEST SANNOLIKT UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR BEROENDE/MISSBRUK. OM PATIENTENS SYMTOM UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR BEROENDE/MISSBRUK, HOPPA TILL NÄSTA AVSNITT. I ANNAT FALL, UNDERSÖK DEN NÄST MEST PROBLEMATISKA DROGEN. M2 Tänk på ditt (BETECKNING PÅ VALD DROG/DROGKATEGORI)-bruk under de senaste 12 månaderna: a Behövde du ta mycket mera av drogen för att få samma känsla som du fick när du först började ta den? b Varje gång du tog mindre av drogen/drogerna eller slutade använda dem, mådde du dåligt kroppsligt eller fick du abstinens? ( Abstinens kan innebära att man mår illa, har ont, är darrig/skakar, har feber, känner sig svag, har orolig mage eller diarré, svettas, känner hur hjärtat slår/har hjärtklappning, har svårt att sova, känner sig nervös, på dåligt humör eller som om man inte kan sitta still.) Använde du någon eller några droger för att slippa bli sjuk eller för att må bättre? OM PÅ NÅGON AV DESSA FRÅGOR, KODA. c När du använde (BETECKNING PÅ VALD DROG/DROGKATEGORI), slutade det med att du tog mer än du hade planerat? - 23 -
d Har du försökt använda mindre av eller helt sluta använda (BETECKNING PÅ VALD DROG/DROGKATEGORI)? Upptäckte du att du inte klarade det? OM PÅ NÅGON AV DESSA FRÅGOR, KODA. e f De dagar när du tog (BETECKNING PÅ VALD DROG/DROGKATEGORI), tillbringade du mer än tre timmar med att hålla på med det? Räkna efter hur lång tid det tog för dig att få tag på (BETECKNING PÅ VALD DROG/DROGKATEGORI), använda den och tills att effekten avtagit. Lade du mindre tid på andra saker på grund av att du använde (BETECKNING PÅ VALD DROG/DROGKATEGORI)? Till exempel skola, fritidsintressen eller att vara med vänner? g Ställde din användning av (BETECKNING PÅ VALD DROG/DROGKATEGORI) till problem för din hälsa eller för psyket? Fortsatte du att använda (BETECKNING PÅ VALD DROG) fastän du visste att den orsakade problem? HAR 3 ELLER FLER M2-SVAR KODATS? * ANGE DROG/DROGER: * OM, HOPPA ÖVER M3-FRÅGORNA, RINGA IN EJ TILLÄMPLIGT I MISSBRUKSRUTAN OCH GÅ VIDARE TILL NÄSTA STÖRNING. BEROENDE INNEBÄR MISSBRUK. SUBSTANSBEROENDE Tänk på ditt (BETECKNING PÅ VALD DROG/DROGKATEGORI)-bruk under det senaste året: Under det senaste året: M3 a Har du varit hög eller haft baksmälla av drogen/drogerna mer än en gång när du hade något viktigt att göra? Till exempel skolarbete eller saker som du måste hjälpa till med hemma? Har det här hänt mer än en gång? Orsakade detta problem? KODA ENBART OM DET LEDDE TILL PROBLEM. b Har du varit hög av drogen/drogerna mer än gång medan du gjorde något riskfyllt (till exempel när du cyklade, körde bil eller åkte båt, eller använde maskiner)? c Har du råkat i problem med rättvisan mer än gång på grund av att du använder (BETECKNING PÅ VALD DROG/DROGKATEGORI)? (till exempel blivit gripen eller stoppad av polisen)? d Fortsatte du att använda (BETECKNING PÅ VALD DROG/DROGKATEGORI) fastän du visste att den orsakade problem med din familj eller med andra människor? OM PÅ NÅGON AV DESSA FRÅGOR, KODA. HAR 1 ELLER FLER M3-SVAR KODATS? ANGE DROG/DROGER: Ej tillämpligt SUBSTANSMISSBRUK - 24 -
N. TICS ( BETYDER: GÅ TILL DIAGNOSRUTORNA, RINGA IN I SAMTLIGA OCH FORTSÄTT MED NÄSTA AVSNITT) N1 a Under den senaste månaden, har du haft kroppsrörelser som kallas tics? Tics är snabba rörelser hos någon kroppsdel som är svåra att kontrollera. Tics kan innebära att man blinkar gång på gång, ryckningar i ansiktet, knycker med huvudet, gör en viss rörelse med handen gång på gång, eller att man sätter sig på huk eller rycker på axlarna gång på gång. b Har du någonsin haft ett tic som fick dig att säga något eller göra ett ljud gång på gång, som du hade svårt att sluta med? Till exempel hosta eller snörvla eller harkla dig gång på gång när du inte är förkyld; eller grymta eller fnysa eller skälla; att du måste säga vissa ord gång på gång, att du måste säga fula ord, eller att upprepa ljud som du hör eller ord som andra människor säger? OM BÅDE N1a OCH N1b KODATS, RINGA IN I ALLA DIAGNOSRUTOR OCH HOPPA TILL O1 N2 a Fick du tics många gånger per dag? b Har du fått dem nästan varje dag i minst 4 veckor? c Har du haft dem i minst ett år? d Hände det någon gång att de försvann helt i 3 månader i rad under den här tiden? N3 Blev du mycket upprörd över dessa tics? Hindrade de dig i skolan? Ställde det till problem hemma? Ställde de till problem med dina kompisar? Retade andra barn dig på grund av dina tics? OM PÅ NÅGON AV DESSA FRÅGOR, KODA. N4 Fick du tics bara när du tog Ritalin, Equazym, Medikinet, Modiodal, Concerta eller andra mediciner mot ADHD? N5 a HAR N1a+ N1b + N2a + N2c OCH N3 KODATS? TOURETTES SYNDROM, N5 b HAR N1a + N2a + N2c + N3 KODATS OCH HAR N1b KODATS? MOTORISKA TICS, - 25 -
N5 c HAR N1b + N2a + N2c + N3 KODATS OCH HAR N1a KODATS? VOKALA TICS, N5 d HAR N1 (a eller b) OCH N2a OCH N2b OCH N3 KODATS, OCH N2c KODATS? ÖVERGÅENDE TICS, - 26 -
O. UPPMÄRKSAMHETSSTÖRNING/HYPERAKTIVITET ( BETYDER: GÅ TILL DIAGNOSRUTORNA, RINGA IN I SAMTLIGA OCH FORTSÄTT MED NÄSTA AVSNITT) SCREENINGFRÅGA FÖR 3 SYNDROM (ADHD, CD, ODD) O1 Har någon (lärare, barnvakt, vän eller förälder) någonsin klagat över hur du uppför dig eller presterar i skolan? OM SVARET ÄR PÅ DENNA FRÅGA, KODA DÅ ÄVEN PÅ UPPFÖRANDESTÖRNING OCH TROTSSYNDROM. Under de senaste sex månaderna: O2 a Har det ofta hänt att du inte har varit tillräckligt noga med detaljer? Att du har gjort slarvfel i skolan? b Har du ofta haft svårt att fokusera din uppmärksamhet när du leker eller gör skolarbete? c Har du ofta fått höra att du inte lyssnar när andra talar direkt till dig? d Har du ofta haft svårt att göra färdigt det som man har sagt till dig att göra (såsom att du inte gjort klart skolarbete eller sysslor när du hjälpt till hemma)? Hände det fastän du förstod vad du skulle göra? Hände det fastän du inte försökte krångla? OM PÅ NÅGON AV DESSA FRÅGOR, KODA. e Har du ofta haft svårt att vara organiserad (planera din tid, vara strukturerad, effektiv, ordentlig, vårdad, ren)? f Har du ofta försökt att undvika saker som gör att du måste koncentrera dig eller tänka intensivt (såsom skolarbete)? Hatar du eller tycker illa om saker som gör att du måste koncentrera dig eller tänka intensivt? OM PÅ NÅGON AV DESSA FRÅGOR, KODA. g Har du ofta förlorat eller glömt saker du behöver? Såsom hemuppgifter, pennor eller leksaker? h Distraheras du ofta lätt av småsaker (såsom ljud eller saker utanför rummet)? i Glömmer du ofta av att göra saker som du måste göra varje dag (såsom att kamma håret eller borsta tänderna)? O2-SAMMANFATTNING: HAR 6 ELLER FLER O2-SVAR KODATS? Under de senaste sex månaderna: - 27 -
O3 a Hände det ofta att du inte kunde hålla dina händer och fötter stilla? Eller har du vridit och vänt på dig när du suttit ner? OM PÅ NÅGON AV DESSA FRÅGOR, KODA. b Har du ofta gått bort från din plats i klassrummet när du inte skulle? c Har du ofta sprungit omkring eller klättrat på saker när du inte skulle? Ville du springa runt eller klättra på saker fastän du inte gjorde det? OM PÅ NÅGON AV DESSA FRÅGOR, KODA. d Har du ofta haft svårt att leka tyst? e Var du alltid på språng? f Har du ofta pratat för mycket? g Har du ofta kastat ur dig svar innan den du pratar med eller läraren har avslutat frågan? h Har du ofta haft svårt att vänta på din tur? i Har du ofta avbrutit andra människor? Till exempel lagt dig i när andra pratar eller håller på med något annat eller talar i telefon? O4 O3-SAMMANFATTNING: HAR 6 ELLER FLER O3-SVAR KODATS? Hade du problem med att du inte var uppmärksam, att du var överaktiv eller impulsiv innan du hade fyllt 7 år? O5 Ställde det till problem i skolan? Hemma? Med din familj? Med dina kompisar? KODA OM TVÅ ELLER FLERA BEKRÄFTATS SOM. HAR O2-SAMMANFATTNINGEN OCH O3-SAMMANFATTNINGEN KODATS? Hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning KOMBINERAD HAR O2-SAMMANFATTNINGEN KODATS OCH O3-SAMMANFATTNINGEN KODATS? Hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning OUPPMÄRKSAM HAR O2-SAMMANFATTNINGEN KODATS OCH O3-SAMMANFATTNINGEN KODATS? Hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning HYPERAKTIV/IMPULSIV - 28 -
P. UPPFÖRANDESTÖRNING (BETYDER: GÅ TILL DIAGNOSRUTAN, RINGA IN OCH FORTSÄTT TILL NÄSTA AVSNITT) SCREENINGFRÅGA P1 OM FRÅGA O1 FÖR ADHD BESVARATS MED, KODA PÅ UPPFÖRANDESTÖRNING OM FRÅGA O1 ÄNNU INTE STÄLLTS, STÄLL FRÅGAN NEDAN (Har någon (lärare, barnvakt, vän eller förälder) någonsin klagat över hur du uppför dig eller presterar i skolan?) P2 Under det senaste året: a Har du mobbat eller hotat andra människor (förutom syskon)? b Har du börjat slåss med andra (förutom syskon)? c Har du använt något vapen för att skada någon? Till exempel kniv, pistol, slagträ eller något annat? d Har du skadat någon (fysiskt) med avsikt (förutom syskon)? e Har du skadat djur med avsikt? f Har du stulit saker med våld? Till exempel rånat någon med ett vapen eller ryckt till dig något från någon, såsom en väskryckning? g Har du tvingat någon att ha sex med dig? h Har du tänt på saker med flit för att förstöra? i Har du förstört saker som tillhörde andra människor med avsikt? j Har du gjort inbrott i någons hus eller bil? k Har du ljugit många gånger för att få saker av människor eller klara dig ur situationer? Har du lurat andra människor att göra vad du ville? OM PÅ NÅGON AV DESSA FRÅGOR, KODA. l Har du stulit saker som var värda pengar (såsom snattat eller använt ett stulet betalkort)? m Har du ofta stannat ute mycket senare än vad du hade lov till av dina föräldrar? Började detta innan du fyllde 13? OM PÅ NÅGON AV DESSA FRÅGOR, KODA. n Har du rymt hemifrån minst två gånger? o Har du skolkat ofta? Började detta innan du fyllde 13? OM PÅ NÅGON AV DESSA FRÅGOR, KODA. P2-SAMMANFATTNING: HAR 3 ELLER FLER P2-SVAR KODATS OCH MINST EN HAR GÄLLT FÖR DE SENASTE 6 MÅNADERNA? P3 Ställde det här beteendet till stora problem i skolan? Hemma? Med din familj? Eller med dina kompisar? OM PÅ NÅGON AV DESSA FRÅGOR, KODA. UPPFÖRANDESTÖRNING - 29 -
Q. TROTSSYNDROM (BETYDER: GÅ TILL DIAGNOSRUTAN, RINGA IN OCH FORTSÄTT TILL NÄSTA AVSNITT) OBSERVERA: OM UPPFÖRANDESTÖRNING KODAS POSITIVT, RINGA IN I DIAGNOSRUTAN OCH FORTSÄTT TILL NÄSTA AVSNITT. SCREENINGFRÅGA Q1 OM FRÅGA O1 FÖR ADHD BESVARATS MED, KODA PÅ TROTSSYNDROM OM FRÅGA O1 ÄNNU INTE STÄLLTS, STÄLL FRÅGAN NEDAN (Har någon (lärare, barnvakt, vän eller förälder) någonsin klagat över hur du uppför dig eller presterar i skolan?) Q2 Under de senaste sex månaderna: a Har du ofta tappat humöret? b Har du ofta bråkat med vuxna? c Har du ofta vägrat att göra vad de vuxna sagt till dig att göra? Har du vägrat att följa regler? OM PÅ NÅGON AV DESSA FRÅGOR, KODA. d Har du ofta irriterat andra med flit? e Har du ofta skyllt dina misstag eller ditt dåliga uppförande på andra? f Har du ofta varit lättstött eller lätt blivit irriterad av andra människor? g Har du ofta varit arg och sur på andra? h Har du ofta varit elak eller snabb att ge igen när någon gjort fel mot dig? Q2-SAMMANFATTNING: HAR 4 ELLER FLER AV Q2-SVAREN KODATS? Q3 Ställde det här beteendet till problem i skolan? Hemma? Med din familj? Eller med dina kompisar? OM PÅ NÅGON AV DESSA FRÅGOR, KODA. HAR Q2-SAMMANFATTNINGEN OCH Q3 KODATS? TROTSSYNDROM - 30 -