Första biblioteket i Silvénska huset på Storgatan Falköpings Bibliotek genom tiderna Biblioteket idag. Foto: bibliotekets arkiv
Redan 1841 togs initiativet till det första lånebiblioteket i Falköping, då församlingen beslöt att bygga ett ordentligt skolhus (Silfvènska huset vid Storgatan). Den blifvande skolsalen kan tillika begagnas vid allmänna sammanträden, såsom sockenstämmor, och ett af gafevelrum men kan begagnas till ett blifvande Församlingens Bibliotek. Silfvènska huset vid Storgatan År 1842 fick biblioteksrörelsen i Sverige medvind genom den nya Folkskolestadgan, som innehöll följande bestämmelser: För underhållande av de i skolan förvärvade kunskaperna och synnerligen befrämjande av en sann kristlig bildning åligger det prästskapet att uppmuntra till inrättandet och begagnandet av sockenbiblioteken och därtill tjänliga böcker föreslå. Vad som var tjänliga böcker kunde man givetvis diskutera. I riksdagen ansåg politikern August von Hartmansdorf, att det kunde räcka, om biblioteken hade följande böcker: bibeln, psalmbok, postilla, lagbok, grundlagarna och en karta över Sverige och Norge. Det är ju inte meningen att biblioteken skulle tjäna till att roa socknens fruntimmer, ansåg han. Först 1851 kom den stora reformen, då biblioteket blev en mer allmän sockenangelägenhet. Varje socken skulle ha ett eget lånebibliotek. I Falköping köptes böcker in från E. Th. Mattsson, folkskollärare och grundare av Falköpings första bokhandel. Några exempel är: Tegnér: Frithiofs saga, Starbäck: Berättelser ur svenska historien, Läsning för folket, Bunyan: Kristens resa, Arbertarnas bok, Billman: Djurläkaren, Kosmos för ungdom, Fiskargossen från Man, Geijer: Samlade skrifter, Wikner: Predikningar, Hemmets gyllene bok, Stora svenska män. 1863 bestämdes att boksamlingen skulle förvaras i ett särskilt skåp i klassrummet, att utlånas varje lördag mellan 10.00 13.00. 1866 fanns i Sverige 1.437 socken- och skolbibliotek. De var utpräglat landsbygdsbetonade. Många var missnöjda med bokbeståndet, som var moraliserande och nyttobetonat. Man efterlyste modern skönlitteratur och debattböcker. Många flyttade till städerna för att arbeta. Stadsbiblioteken uppstod. Biblioteket i Falköping hade fram på 1870-talet flyttats in i småskollärare Modins bostad. Böckerna lånades ut under skoltid och inga nya böcker köptes in. Centralbiblioteket hade råkat i visst förfall och så småningom upphörde biblioteksverksamheten.
Omkring 1900 fanns i Falköping ett 40-tal föreningar. Det var t. ex. nykterhetsföreningar, politiska föreningar, självhjälpsföreningar och fackföreningar. Flera av dessa hade egna bibliotek eller små boksamlingar. Falköpings föreläsningsförening kom att spela en avgörande roll som initiativtagare till ett nytt bibliotek. Föreningen bildades av rektor K. W. Hagberg och folkskollärare Alfred Hallenius år 1897. Enligt stadgarna skulle föreningen genom anordnande av föreläsningar och undervisninskurser sprida nyttiga kunskaper bland samhällets arbetarbefolkning. Stor betydelse fick två initiativ som föreningen tog vid sekelskiftet: att grunda ett bibliotek och starta en vuxenskola. Aftonskolan började redan 1897 med 45 elever, mest hantverkare deltog. Rektor K.W. Hagberg Falköpings folkbibliotek startades av föreläsningsföreningen år 1901. Den första boken lånades ut år 1902. Rådhuset
Falköpings folkbibliotek startades av föreläsningsföreningen år 1901. Den första boken lånades ut 1902. Biblioteket inrymdes de första åren i ett par rum i Rådhuset. Föreståndare för biblioteket från 1900 och 25 år framåt var rektor Hagberg och arbetade helt ideellt. Den första boksamlingen bestod av 230 böcker, alla donerade av kända falköpingsbor. Författare som August Strindberg lyste helt med sin frånvaro. Han tillhörde de farliga vid denna tidpunkt. Utlåningen ägde rum en eller två kvällar i veckan och låntagaren fick i början betala 5 öre för varje påbörjad 14-dagarsperiod. Från 1905 utgick ett statsbidrag med 75 kr per år och från 1912 lämnade staden ett årligt anslag om 100 kr. Interiör från något av biblioteken här i staden. Foto: Falbygdens Museum
Blå Bandets fastighet på S:t Olofsgatan. Foto: ABF År 1911 flyttade biblioteket till lilla salen i Blå Bandets fastighet på S:t Olofsgatan. Lokalen låg centralt, men visade sig snart vara alldeles för liten för bibliotekets växande behov. Från 1917 fick man låna tre dagar i veckan, onsdag, fredag och lördag. Bibliotekarien hade ofta besvär med att få in böckerna i föreskriven tid. 1921 hade 400 böcker inte återlämnats, trots att bibliotekarien gjort besök i hemmen. Gamla slöjdskolan, teckning: Gösta Pettersson År 1934 flyttade biblioteket till den gamla slöjdskolan, som då stod tom. Även om lokalerna här var gamla och otidsenliga var de rymliga och acceptabla som ett tillfälligt provisorium. (Vintern 1941 var temperaturen i lokalen flera grader under noll!)
Collenska fastigheten, teckning: Gösta Pettersson Stadsfullmäktige beslöt att överta biblioteket från och med den 1 januari 1941. Falköpings folkbibliotek blev stadsbibliotek. Slöjdskolan skulle rivas för att lämna plats för en ny skolbyggnad. I ett och ett halvt år var biblioteket inrymt i dr Colleens fastighet på Trädgårdsgatan 6. På hösten 1949 skedde inflyttning i de ljusa och hemtrevliga lokalerna på Trinnöjegatan. De utökades på 50-talet med ytterligare ett par trerumslägenheter. Den 29 april 1969 beslutade stadsfullmäktige om nybyggnad för Stadsbiblioteket på stadshustomten enligt ritningar av arkitekt SAR Sten Hummel Gummaelius, Uppsala och för en beräknad kostnad av 3.5 miljoner kronor. Trinnöjegatan, teckning: Gösta Pettersson
Foto: biblitekets arkiv Den 29 april 1969 beslutade stadsfullmäktige om nybyggnad för Stadsbiblioteket på stadshustomten enligt ritningar av arkitekt SAR Sten Hummel Gummaelius, Uppsala och för en beräknad kostnad av 3.5 miljoner kronor. År 1970 kunde landshövding Karl Frithiofsson sätta spaden i jorden för det nya biblioteket. År 1971 kunde biblioteket flytta från de trånga lokalerna vid Trinnöjegatan till nybyggnaden. En oktoberdag slogs dörrarna upp för första gången för Falköpings låntagare. Foto från boken Falköping genom tiderna VI År 1972 i april invigdes biblioteket av dåvarande ordförande i biblioteksstyrelsen Lars-Erik Linnarsson.
Tillbyggnaden 1999 Efter 1971 gjordes inga större förändringar av lokalerna förrän 1999. Då genomfördes en stor ombyggnad och modernisering. Framför allt hade den nya informationstekniken inneburit stora förändringar i bibliotekets verksamhet. Antalet vuxenstuderande hade också ökat och biblioteket behövde utvecklas som studiemiljö. Barnavdelningen flyttades ner på bottenvåningen och ett litet utbygge gav bättre plats för tidskriftsläsning och utställningar. Detta är helt säkert inte den sista förändringen av lokalerna. Biblioteket måste följa med sin tid och förändras med den. Grundtankarna är trots allt desamma; biblioteket är ett rum för kultur, information, utbildning och möten mellan människor. Källa: Boken till din tjänst av David Johansson med teckningar av Gösta Pettersson och förord av Lars-Erik Linnarsson. Broschyr: Cina Hermansson och Maj Sandahl. Falköpings bibliotek