Att stödja skrivandet i naturvetenskapliga ämnen Åbo Akademi 24.10.2011 FD, universitetslektor Åsa Mickwitz Språkcentrum, Helsingfors universitet
Ibland undrar jag ifall jag verkligen vet vad jag skriver om eller om jag bara skriver för att läraren skall ge mig godkänt i en tent. 2
Föredragets struktur Om att skriva vid universitetet Hur blir man en bra fackskribent? Skrivandet som ett problem för studenterna Undervisningen i kommunikation vid HU Projektet Ett lyft för svenskan Kurserna för naturvetare Hur kan man stöda studenternas skrivande? Pomodorotekniken 3
Om att skriva vid ett universitet
I början känns det svårt... Akademiska texter är långa och tråkiga. Det är en helt meningslös form av text, varför skriva så att ingen förstår? Det är helt sjukt och jag skulle döda för att avskaffa akademiska texter som begrepp och realitet. Det hela stinker klubben för inbördes beundran. Hatar skiten. 5
men sedan lär man sig. Det kanske är lite mer fluff i talspråk. Och på akademiska blir det lite färre ord, men å andra sidan så är det krångligare ord. För i akademiska kretsar är det viktigt att vara så tydlig som möjligt, och då finns det speciella ord som bara betyder det som man vill säga, som man kanske skulle ha behövt använda flera meningar på vanligt talspråk. 6
Varför skriver man på universitetet? Lärare på universitetet skriver för att bygga ny kunskap för forskningssamfundet meritera sig kommunicera med andra få status i forskarvärlden Studenter skriver för att bygga ny kunskap för sig själva reproducera kunskap de måste! 7
Vad tror lärarna att studenterna kan? skriva korrekt skriftspråkssvenska använda rätt stilläge i offentliga texter använda källor på ett kritiskt vis ta eget ansvar för skrivande och kunskapsinhämtning 8
Den kanske viktigaste orsaken till varför man ska skriva : Det finns inget som är så effektivt när det gäller inlärning som att själv skriva om det du vill lära dig något om! Writing and learning and thinking are the same process Writing is thinking on paper. William Zinsser, amerikansk författare, redaktör, kritiker och lärare 9
Hur blir man en bra fackskribent? FD Åsa Mickwitz, Språkcentrum
Regel 1: Skriv hela tiden - Du lär dig genom att läsa och skriva samtidigt - Lär dig tänka i din egen fackkulturs termer Eng. appropriation att göra något till sitt eget - Gör det till en vana att skriva hela tiden (en halv sida per dag) - Tre förutsättningar för att bli en bra skribent: Gedigna ämneskunskaper Textkunskap Kunskap om skrivprocessen och vilka strategier du kan använda i de olika faserna i skrivprocessen. 11
Övning; fundera på ditt eget skrivande: Vad tänker du om skrivande? Hurudan skribent är du? Vad försöker du undvika när du låter bli att skriva? Vad är dina styrkor? Vad är dina svagheter? Vad vill du lära dig om skrivande? Tid: 7 minuter 12
Skrivande som ett problem för studenterna
Vanliga svårigheter hantera källor på engelska och finska formuleringar hantera källtexter generellt, skapa egen text, syntes avgöra stilnivå strukturering av text, svårt att se helheter Stora skillnader när det gäller textnormer mellan olika vetenskapliga områden Studenterna lär sig ofta bara en specifik textgenre 14
15
Engelska ord som försvenskas på fel sätt 16
Inflytande från finska Stora åldersklasser är i närframtiden i behov av service. Klienter inom äldreomsorgen förväntas växa snabbt. Åldersgruppen 75-84 åringar kommer att fördubblas mellan år 2000 och 2030. Över 85-åringarnas tillväxt som åldersgrupp kommer att öka även mer, från år 1990 till 2030 kommer åldersgruppen att tredubblas. (Vaarama, Voutilainen, Kauppinen, 2002, s.78). Befolkningsstrukturen i Finland åldras allt snabbare. Befolkningens förändring i åldersstrukturer fortsätter i samma riktning genom att antalet barn och vuxna i arbetsför ålder minskar medan antalet äldre stiger i snabb takt. Största förändringen kommer enligt estimat att ske runt år 2010, då stora åldersgrupper når pensionsåldern. (Sosiaali- ja terveysministeriön julkaisuja 2005:10, s.38) 17
Inflytande från engelska I en undersökning som gjordes av Visser et al. (2008), undersöktes effekten av två olika uppstallningsförhållanden på välfärden av två år gamla unghästar som uppstallades för första gången. Hästarna uppstallades antingen ensamma eller i par. Søndergaard och Halekoh (2003) undersökte hur den sociala omgivningen inverkar på unga hästars reaktion i sitt förhållande till människor. 18
Exempel på specifik textgenre i kemi Kolven vägdes för att följa upp mängden tillsatt HCl-gas. Till kolven tillfogades ett torkrör med gasfälla. HCl tillbubblades via ett kapillarrör till den i isvatten kylda kolven under omrörning. Efter 31 grams tillsats av HCl tillfogades även en återloppskylare. Blandningen återloppkokades i 10-15 minuter under magnetomrörning. 19
Undervisningen i kommunikation vid HU
Från och med 1.8.2010; Serviceenheten för kommunikationsstudier i modersmålet Åsa Mickwitz, Marja Suojala och Kimmo Svinhufvud 21
Verksamhet Enheten har tillsammans med fakulteterna ansvar för undervisningen i kommunikation (svenska och finska) Syfte: erbjuda fakulteterna skräddarsydda kurser enligt deras eget behov Kurser i skrivande och muntlig framställning för alla fakulteter Språkgranskning av examensarbeten www.sprakhjalpen.fi 22
Kurser på svenska Grunderna i akademiskt skrivande, 1 sp Språk- och textvård för handledare (6 tim.) Att popularisera vetenskap textverkstad, 2 sp Skrivkurs för pro gradu-skribenter, 2 sp Kirjoittamisen kurssi väitöskirjantekijöille/skrivkurs för doktorander, 2 op/2 sp Naturvetenskapligt skrivande, 2-3 sp Att skriva essäsvar på svenska, 0-1 sp 23
Projektet Ett lyft för svenskan
Ett lyft för svenskan 2007-2010 få till stånd ett språklyft bland de svenskspråkiga studenterna vid de tvåspråkiga högskolorna i Helsingforsregionen Målet har varit att utarbeta nya modeller av språkstöd för dessa studenter samt en långsiktig förstärkning av svenska språket 25
Utgångspunkter - Det saknades kurser i modersmål trots att det krävdes för examen - Försämrade språkkunskaper i modersmålet - Vid HU är de svenskspråkiga studenterna utspridda - Oro för domänförlust 26
Kurser och integrerad undervisning Gratis språkgranskning Enskilda föreläsningar i vetenskapligt skrivande vid kandidatseminarierna Språkhjälpen (www.sprakhjalpen.fi) Utarbeta olika språkstödsmodel 27
Problemet vid de naturvetenskapliga fakulteterna Enstaka svenskspråkiga studenter vid varje enhet Inga kurser på svenska De svenskspråkiga studenterna avlade kurserna i modersmål på finska Finskspråkiga handledare av svenska kandidatavhandlingar och avhandlingar pro gradu 28
Kurser för naturvetare: Naturvetenskapligt skrivande vid campus Vik och Gumtäkt, HU Att skriva essäsvar vid campus Vik och Gumtäkt, HU 29
Naturvetenskapligt skrivande vid campus Vik och Gumtäkt, HU Att skriva essäsvar vid campus Vik och Gumtäkt, HU
Öppen för alla svenskspråkiga studerande vid Vik och Gumtäkt. Mål: en bättre förståelse för vad en naturvetenskaplig text är, samt en säkrare text- och stilkänsla. Kursuppgift: ett referat på svenska av en artikel på engelska inom studentens eget vetenskapliga område. Vid varje föreläsning deltog en lektor, forskare eller professor inom ett ämne vid Vik eller Gumtäkt. Meningen var att han eller hon skulle fungera som stödperson vid föreläsningen. 31
Studenternas respons Positivt: Att vi gick igenom hur man skriver en inledning och en avslutning. Att texterna (referatet) gicks igenom i grupp. Att vi diskuterade vanliga språkfel. Att studenterna fick skriva ett referat på svenska. Att studenterna fick lära sig hur en vetenskaplig text ser ut och att den kan omskrivas så att en större målgrupp kan förstå den. 32
Jag har lärt mig att se på mina texter med andra ögon och förstått hur viktigt redskap språket är i förmedlingen av innehållet. Det var roligt att äntligen få skriva något igen. Det var också bra att kort gå igenom de vanligaste felen som görs. Jag har lärt mig att upptäcka mina egna fel, och att lägga märke till dem under tiden som jag skriver en text 33
Negativt: Flera studenter ansåg att kursen var för kort. Flera ville också få sitt referat språkgranskat och komma på personlig genomgång av texter. En ansåg att kursen kunde ha fokuserat ännu mer på naturvetenskapligt skrivande. En ansåg att det var svårt att koncentrera sig på de andras texter när ens egen text behandlats. En ansåg att valet av handledare på kursen borde anpassas till studenterna. 34
Fördelar: Diskussion om skrivande med olika handledare inom kursen Möjligheter att jämföra skrivnormen inom det egna området med skrivnormer inom andra områden Nackdelar: Heterogena grupper, Modersmålslärarens kunskaper i de olika skrivnormerna räcker inte till 35
Att skriva essäsvar på svenska, 0-1 sp (6 tim.) Program Föreläsning 1 Introduktion i hur man bygger upp och formulerar ett essäsvar Läsning och diskussion av två essäsvar (ett inom biologi och ett inom kemi) Skriv ett essäsvar utgående från en artikel på engelska. Föreläsning 2 Genomgång av studenternas egna essäsvar på Power Point. Tips om språkliga hjälpmedel på nätet, skrivhandledningar osv. Utvärdering av kursen 36
Studenternas respons Artikeln [som vi skulle skriva referat utgående från] var onödigt jobbig, huvudsaken borde vara att skriva och inte att försöka förstå innehållet i artikeln rätt Kursen var för kort för att få ut något relevant Trevligt med kurs på svenska! Det var lärorikt att få igenom andras essäsvar och se fel som man annars också gör ibland. 37
Studenternas och lärarens (olika) uppfattning om inlärning och kunskap Inlärning är att öka sin kunskap (kvantitativt) Inlärning är att lära sig utantill Inlärning är att kunna tillämpa sin kunskap Inlärning är att bygga upp sin kunskap Lindblom-Ylänne, Sari och Anne Nevgi (red.) Yliopisto-opettajan käsikirja, 2009 38
Hur kan man stöda studenternas skrivande?
Samarbetet mellan handledare och språklärare viktigt Relevanta övningar, relevanta texter Personlig handledning Kurser som fokuserar på skrivprocessen istället för på enskilda språkfel feedback under processens gång Information till och undervisning av handledare 40
hur skriva in sig i sin vetenskapliga tradition? lärarna ser ett visst sätt att tänka som det centrala i ämnet. [ ] men lärarna sällan eller aldrig gör explicit vad sättet att tänka innebär och hur det bör se ut språkligt Mona Blåsjö: Studenters skrivande i två kunskapsbyggande miljöer. 2004 41
Trots allt tror jag att man kan få in något kreativt i varje text, också i akademiska texter. Men om man verkligen är intresserad av att förverkliga sig själv som en kreativ skribent så rekommenderar jag andra former av skrivande 42
Pomodorotekniken
Pomodoro = tomat (ital.) Syfte; - Att splittra en stor uppgift (t.ex. en avhandling) i mindre delar för att få en bättre överblick - Skapa en rytm för arbetsdagen 44
Fungerar så här: Välj en uppgift (t.ex. ett delkapitel) Sätt timern på 25 min. (pomodoroklockan) Jobba koncentrerat ända tills klockan ringer Anteckna kort vad du gjorde Ta en paus på 5 minuter Efter fyra tomater tar du en paus på ca 30-45 minuter En arbetsdag kan bestå av 8 tomater! http://www.gradutakuu.fi/2010/02/18/pomodoro-tekniikalla-tehokkuutta-jaajanhallintaa/ 45