FOLKHÄLSOPROFIL NYBRO 2009
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord Inledning Arbetsmetodik för lokalt folkhälsoarbete Hälsans bestämningsfaktorer Nationella målområden för folkhälsa Indikatorer och folkhälsa Folkhälsoprofilens syfte och mål Sammanfattning Basfakta Folkmängd Inflyttning/Utflyttning Utrikesfödda Medellivslängd Självskattad hälsa Delaktighet och inflytande i samhället 1.1 Valdeltagande 1.2 Jämställdhetsindex 1.3 Medborgarförslag Ekonomiska och sociala förutsättningar 2.1 Utbildningsnivå 2.2 Arbetslös ungdom 2.3 Ej förvärvsarbetande 2.4 Medianinkomst Barns och ungas uppväxtvillkor 3.1 Utbildningsnivå 3.2 Barnfattigdomsindex 3.3 Låg födelsevikt 3.4 Simkunnighet 3.5 Psykisk ohälsa bland skolelever 3.6 Sömnsvårigheter 3.7 Mental hälsa 3.8 Hälsofrämjande skola 3.9 Familjecentral Hälsa i arbetslivet 4.1 Ohälsotal 4.2 Anmälda arbetsskador 4.3 Nedsatt arbetsförmåga - svår värk från rörelseorganen 4.4 Upplevd stress 4.5 Psykiskt välbefinnande Miljöer och produkter 5.1 Buller 5.2 Allergiska besvär 5.3 Tillgänglighet till park- och grönområden 5.4 Trafikolyckor 5.5 Skador 5.6 Fallolyckor 5.7 Självmord 5.8 Självmordsförsök 5.9 Oro/Utsatthet för våld 5.10 Anmälda brott och våldsbrott 2.5 Socialt kapital
sid 3 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 6.1 Hälsofrämjande sjukhus 6.2 Hälsocentral 6.3 Livsstilsrådgivning Skydd mot smittspridning 7.1 MPR vaccinerade barn Sexualitet och reproduktiv hälsa 8.1 Tonårsaborter 8.2 Klamydiafall Fysisk aktivitet 9.1 Fysiskt aktiva - inaktiva 9.2 Ämnet idrott och hälsa Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel 11.1 Alkoholförsäljning från Systembolag och restauranger 11.2 Alkoholrelaterad dödlighet 11.3 Riskabla alkoholvanor 11.4 Berusningsdrickande 11.5 Rattfylleri 11.6 Rökande blivande mödrar 11.7 Rökande spädbarnsföräldrar 11.8 Rökvanor 11.9 Snusvanor 11.10 Dödlighet i lungcancer 11.11 Miljötobaksrök 11.12 Spelberoende Källförteckning 9.3 Självrapporterad fysisk aktivitet i skolan 9.4 Färdtransport till och från skolan 9.5 Cykelvägar Matvanor och livsmedel 10.1 Amningsfrekvens 10.2 Kariesangrepp 10.3 Övervikt 10.4 Intag av frukt och grönsaker 10.5 Diabetesförekomst 10.6 Ekologiska livsmedel i offentlig sektor
Förord sid 5 Landstinget i och länets tolv kommuner samverkar för att uppnå en bättre folkhälsa i. Årligen sluts avtal mellan landstinget och länets kommuner. De syftar till att utveckla och stärka folkhälsoarbetet och att med gemensamma krafter verka för att uppnå visionen H-län Hälsolänet för ett friskare, tryggare och rikare liv. En viktig förutsättning för ett välfungerande folkhälsoarbete är att utgå från en kartläggning av befolkningens hälsa som synliggör behov och utvecklingsområden. Kartläggningar gör det möjligt att göra väl underbyggda beslutsunderlag för prioriteringar i folkhälsoplaner och är en förutsättning för att kunna göra uppföljningar och att mäta resultat. En länsgemensam metod för att kartlägga befolkningens hälsa i länets alla kommuner, så kallade Folkhälsoprofiler, har därför tagits fram i samverkan mellan landstinget i och länets kommuner. Vi önskar att Folkhälsoprofilen kommer att vara ett stöd i det gemensamma arbetet för att uppnå en god folkhälsa för hela befolkningen i. Anders Henriksson Landstingsråd Landstinget i Markus Lund Kommunalråd Nybro kommun
InlEdning sid 7 Riksdagen beslutade år 2003 om en ny nationell folkhälsopolitik som gett folkhälsoarbetet ökad uppmärksamhet och prioritering. Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen. Ansvaret för folkhälsoarbetet är fördelat mellan olika sektorer och nivåer i samhället. För att nå bästa möjliga effekt bör ett organiserat folkhälsoarbete finnas på alla samhällsnivåer. verkar för att uppnå en god jordmån för länsinvånarnas hälsa. Det genomsyras inte minst i visionen H-län Hälsolänet för ett friskare, tryggare och rikare liv. År 2002 antogs en sektorsöverskridande folkhälsopolitisk plan i Kalmar län med en länsgemensam strategi för att främja hälsan för barn, unga, vuxna och äldre. Planen är antagen i Landstinget, Regionförbundet, Länsstyrelsen, Försäkringskassans styrelse samt är förankrad i länets alla kommuner. En majoritet av de faktorer som påverkar hälsan befinner sig utanför det medicinska fältet, såsom arbetslöshets- och utbildningsfrågor, social trygghet, boende- och fritidsmiljöfrågor. Därför har kommunerna en mycket viktig roll för att påverka befolkningens hälsa. Landstinget i och länets alla kommuner sluter därför årliga överenskommelser för att stödja utvecklingen av det lokala folkhälsoarbetet. Lokala folkhälsoråd eller motsvarande samverkansorgan mellan kommun och landsting samt lokala folkhälsosamordnare finns idag i länets alla kommuner. ARBETSMETODIK FÖR LOKALT FOLKHÄLSOARBETE En förutsättning för ett välfungerande folkhälsoarbete är en ha god kännedom om befolkningens livsvillkor samt om hur olika verksamheter påverkar invånarnas hälsa och välbefinnande. Därför är det viktigt att kartlägga behov och utvecklingsområden i samhället. Man brukar i detta sammanhang tala om en samhällsdiagnos eller en kommunprofil som beskriver hälsoläge, välfärdsfaktorer, levnadssätt och samhällets organisation. Det möjliggör analys av svagheter, styrkor och utvecklingsområden samt leder till väl underbyggda beslutsunderlag för prioriteringar, mål och strategier i folkhälsoplaner. Kartläggningar är också en grundförutsättning för att kunna göra uppföljningar av folkhälsoinsatser i Välfärdsbokslut*. För att kartlägga befolkningens hälsa har en Folkhälsoprofil tagits fram i samverkan mellan landstinget och länets kommuner. Syftet med den är att främja en välfungerande arbetsmetodik som stärker det lokala folkhälsoarbetet (figur 1). 1. Folkhälsoprofil Kartläggning/ Nulägesanalys 7. Uppföljande 6. Genomförande 2. Formulerad vision Lokalt folkhälsoråd 8. Verksamhetsberättelse/ Välfärdsbokslut 3. Prioriterade mål 5. Folkhälsoplan/Verksamhetsplan 4. Planerade aktiviteter Figur 1 Figur 1 - Metod för lokalt folkhälsoarbete I det lokala folkhälsoarbetet är kartläggning och nulägesanalys av behov och utvecklingsområden för att främja kommuninvånarnas hälsa en utgångspunkt (1). Folkhälsoprofilen utgör grunden för prioriteringar (2) och aktiviteter (3). Prioriteringar beskrivs i långsiktiga folkhälsoplaner samt årligen i verksamhetsplaner (4). Efter det följer en genomförandefas (5) samt uppföljning av genomfört arbete (6). Resultatet av folkhälsoarbetet redovisas årligen i en verksamhetsberättelse och utvecklingen av folkhälsan följs årligen i Välfärdsbokslut (7). * Välfärdsbokslut är en modell för styrning och uppföljning av hälsa och välfärd i en kommun och redovisas som en integrerad del i kommunens ordinarie bokslut/årsredovisning. Resultatet stäms av mot kommunens mål och ligger till grund för kommunens målsättning och ekonomiska fördelning inför kommande år (Statens folkhälsoinstitut, 2005:29).
HÄLSANS BESTÄMNINGSFAKTORER Hälsans bestämningsfaktorer är de faktorer på individ, grupp och samhällsnivå som påverkar människors hälsa (se figur 2). Folkhälsan påverkas av arv, kön och ålder, men framförallt av levnadsvanor och livsvillkor. Eftersom det är många olika faktorer som samspelar och påverkar befolkningens hälsa, måste människors hälsa och välbefinnande lyftas in och beaktas i alla delar i samhällsplaneringen. Miljö Samhällsekonomiska strategier Tobak Boende Alkohol Trafik Narkotika Socialt stöd Jordbruks- & livsmedel Matvanor Sociala nätverk Fritid & kultur Motion Sex & samlevnad Hälso- & sjukvård m.m. Barns vuxenkontakter Arbetsmiljö Arbetslöshet Socialtjänst Socialförsäkring Utbildning Sömnvanor Ålder, kön och arv Figur 2 NATIONELLA MÅLOMRÅDEN FÖR FOLKHÄLSA Den svenska folkhälsopolitiken utgår från elva målområden och innefattar de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för den svenska folkhälsan. Målområdena syftar till att ge vägledning till insatser som är möjliga att påverka genom samhällsinsatser och som är åtkomliga för politiska beslut. De första sex målområdena innefattar strukturella faktorer, vilket innebär de förhållanden i samhället som i första hand kan påverkas genom opinionsbildande insatser och politiska beslut på olika nivåer. De fem sista målområdena rör levnadsvanor som individen själv kan påverka, men där den sociala miljön ofta spelar en mycket stor roll. Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen (Statens folkhälsoinstitut, 2004:20). Nationella målområden 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel
INDIKATORER OM FOLKHÄLSA Folkhälsoprofilen är uppbyggd av ett 80-tal indikatorer för att beskriva folkhälsan. En indikator är ett statistiskt mått som indicerar, visar och mäter delar av en större helhet. En indikator avslöjar inte orsaker och ger inte alltid en tillräckligt bred bild, varpå kompletteringar och fördjupningar ofta är nödvändigt, framför allt genom dialog med aktörer som har god kännedom om området indikatorn speglar. Indikatorerna syftar till att ge vägledning för att identifiera behov och möjligheter till åtgärder för en förbättrad folkhälsa, ge en ökad förståelse om orsakssamband samt främja uppföljning av målområdena. sid 9 Indikatorerna i Folkhälsoprofilen har valts utifrån Statens folkhälsoinstituts förslag till basindikatorer. Ytterligare indikatorer har lagts till varje målområde för att ge en fylligare beskrivning. Dessa har valts med utgångspunkt ifrån de områden som är särskilt viktiga att följa i lokalt folkhälsoarbete samt att indikatorerna finns att tillgå i länets alla kommuner och att de kan följas över tid. FOLKHÄLSOPROFILENS SYFTE OCH MÅL Syftet med Folkhälsoprofilen är att vägleda, utveckla och följa verksamheter som rör befolkningens hälsa och välfärd samt vara ett stöd för politiker och tjänstemän att fatta beslut och prioriteringar till folkhälsoplaner. Folkhälsoprofilen syftar också till att göra det möjligt att mäta och följa hur genomförda folkhälsoinsatser har påverkat folkhälsan. Målet är att Folkhälsoprofilerna ska främja en välfungerande arbetsmetodik och leda till långsiktiga folkhälsoplaner i länets alla kommuner. Målsättningen är också att Folkhälsoprofilerna ska utgöra ett underlag för årliga uppföljningar av folkhälsan i Välfärdsbokslut. Folkhälsoprofilen planeras att, i samverkan mellan kommun och landsting, tas fram med kontinuitet vart fjärde år. Folkhälsoprofilen ger ingen färdig bild av befolkningens hälsa, utan ska framförallt ses som ett verktyg för dialog och analys av folkhälsa och folkhälsoarbete. Genom tvärsektoriella dialoger mellan landsting och kommun, förvaltningar och nämnder, organisationer, myndigheter och föreningar kan en gemensam bild av folkhälsan i kommunen växa fram. För att nå visionen H-län Hälsolänet för ett friskare, tryggare och rikare liv krävs att folkhälsofrågor prioriteras, att ansvarsfördelning synliggörs liksom att det finns ett brett engagemang, uthållighet och tvärsektoriell samverkan över gränserna.
SammanFattning Denna genomgång av hälsoläget i Nybro kommunär den största som genomförts i sitt slag. Folkhälsoprofilen ger oss den tydligaste bilden hittills av Nybrobornas hälsa. Tyvärr är det svårt att veta vad som ligger bakom enskilda siffror. Vi får ta dem som tecken på något eller tendenser. En av de viktigaste faktorerna i folkhälsoprofilen är självskattad hälsa sid 9. Den är viktig därför att det går att vara diagnostiserat jättesjuk, men ändå känna sig frisk. På samma sätt är det möjligt att vara medicinskt frisk, men känna sig ohälsosam. Det ligger en egenmakt och möjlighet i påståendet det är inte hur man har det utan hur man tar det. Vi har ett val att göra, både när det gäller hur vi vill sköta vår hälsa och hur vi vill uppleva vår tillvaro. Det är positivt att se att ca 10 procent fler av männen bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra år 2008 jämfört med år 2005. Kvinnorna ligger strax under riksgenomsnittet. De befarat stigande arbetslöshetssiffrorna i Nybro är en hälsofara. Både hjärtsjukdomar och psykisk ohälsa är högre bland arbetssökande. En oroande tendens för Nybros del är det låga sociala kapitalet. Med socialt kapital menar man medborgarnas deltagande i sociala aktiviteter, andel som saknar emotionellt stöd, någon att dela sina innersta känslor med samt tillit till andra människor. Nybros siffror visar att andelen män och kvinnor som har ett lågt socialt deltagande är hög. Andelen som uppger att de saknar emotionellt stöd är hög. Även andelen som uppger att de saknar tillit till andra människor är högre än i länet i övrigt. Sammanfattningen är utförd av folkhälsosamordnare Mattias Andersson
sid 11
BASFAKTA sid 13 FOLKMÄNGD Denna indikator synliggör kön- och åldersstruktur som är viktiga parametrar att ta hänsyn till vid planering av folkhälsoinsatser. Folkmängd 31 december 2006. Källa: Statistiska Centralbyrån. INFLYTTNING/UTFLYTTNING Befolkningsutvecklingen återspeglar den ekonomiska utvecklingen i kommunen. Folkmängden är avgörande för storleken på kommunernas skatteunderlag och därmed även för dess möjligheter att bygga ut välfärdsstrukturen. Män Kvinnor Totalt 18-24 25-54 55-18-24 25-54 55-18-24 25-54 55- Nybro Inflyttade 112 234 65 140 205 67 252 439 132 Utflyttade 137 190 63 168 174 67 305 364 130 Netto -25 44 2-28 31 0-53 75 2 Länet Inflyttade 1005 1750 467 1279 1565 439 2284 3315 906 Utflyttade 1169 1626 286 1471 1386 309 2640 3012 595 Netto -164 124 181-192 179 130-356 303 311 Inflyttade 8341 30755 2908 8726 24058 2423 17067 54813 5331 Utflyttade 2537 15568 2365 3224 12041 1810 5761 27609 4175 Netto 5804 15187 543 5502 12017 613 11306 27204 1156 Antal inflyttade och utflyttade efter kön och år 2007. Källa: Statistiska Centralbyrån, befolkningsstatistik.
UTRIKESFÖDDA Studier visar att personer som invandrat till Sverige har sämre hälsa än genomsnittsbefolkningen i landet. Faktorer som inverkar till detta är den utsatta position som uppstår bl.a. genom diskriminering på den svenska arbetsmarknaden samt segregerade boenden (Statens Folkhälsoinstitut, 2004:1). 8,2% 7,2% 8,5% 7,5% 8,9% 7,8% 7,5% 8,9% 7,8% 2005 2006 2007 8,2% 7,2% 8,5% Andel (%) i befolkningen 2005 som är utrikesfödda. 2006 2007 Källa: Statistiska Centralbyrån, befolkningsstatistik. MEDELLIVSLÄNGD Medellivslängd är den vanligaste parametern för att mäta en befolknings hälsa. Medellivslängden varierar mellan olika socioekonomiska grupper i samhället liksom mellan olika regioner (Folkhälsopolitisk rapport, 2005:5). Medellivslängd 2002-2006 77,7 år 77,7 år 78,2 år 77,7 år 77,7 år 78,2 år 83,0 år 82,5 år 82,6 år Män Kvinnor 83,0 år 82,5 år 82,6 år Män Kvinnor Återstående medellivslängd vid födseln. Källa: Statistiska Centralbyrån, befolkningsstatistik
SJÄLVSKATTAD HÄLSA Självrapporterat allmänt hälsotillstånd har i en mängd studier visat sig ha starkt samband med ohälsa och mortalitet och är därför en indikator som är central för att följa hälsoutvecklingen i befolkningen över tid (Hälsoindikatorer i Kalmar län, 2006). sid 15 75,8% 73,6% 73,8% 75,8% 73,6% 73,8% Män 2008 Män 2008 64,6% 67,9% 69,6% Kvinnor 2008 64,6% 67,9% 69,6% Kvinnor 2008 Män Kvinnor Andel % 2005 2008 2005 2008 Nybro 66,3 75,8 62,9 64,6 70,4 73,6 65,3 67,9 69,6 73,8 65,4 69,6 Andel (%) som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra. Gäller för åldersgruppen 16-84 år och är uppdelat efter kön och år. Källa: Befolkningsenkäten 2005, 2008 Hälsa på lika villkor
sid 17 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET Samhällen med lågt valdeltagande där få människor känner mening med att engagera sig i föreningsliv eller till att försöka påverka samhällsutvecklingen kännetecknas av allvarliga hälsoproblem. Att öka människors delaktighet och inflytande i samhället är därför ett av de viktigaste nationella folkhälsomålen. Särskild vikt bör läggas vid att främja social och kulturell delaktighet för ekonomiskt och socialt utsatta personer samt på barns, ungdomars och äldres möjligheter till inflytande och delaktighet i samhället (Statens folkhälsoinstitut, 2004:20).
1.1 VALDELTAGANDE Valdeltagande är ett uttryck för hur stor tilltron är till de traditionella demokratiska systemen. Det är ett medel för att utrycka sin mening och känna att man har möjlighet att påverka samhällsutvecklingen (Folkhälsopolitisk rapport 2005:5). Röstande i de olika valen 2006 Andel % Nybro s genomsnitt Kommunfullmäktige 79,6 79,4 Landstingsfullmäktige 79,0 78,8 Riksdagen 82,0 82,0 Andel (%) röstande av de röstberättigade till kommunfullmäktigeval uppdelat på förstagångsväljare och samtliga röstande efter kön och år. Källa: Statistiska Centralbyrån, valstatistik 1.2 JÄMSTÄLLDHETSINDEX Jämställdhetsindex visar hur jämställda invånarna är i en kommun i jämförelse med andra kommuner i landet. De kommuner som har lika värden mellan könen ligger bäst till i rangordningen. Bästa kommun har placering 1 och sämsta kommun har placering 290 (SCB, 2009). Indikatorer som ingår i jämställdhetsindex Eftergymnasial utbildning, skillnad Förvärvsarbetande, skillnad Arbetssökande, skillnad och nivå Medelinkomst tkr (sammanräknad förvärvsinkomst), skillnad Låga inkomster (under 50 % av medianinkomst), skillnad och nivå Ojämn könsfördelning på näringsgrenar (SNI1), skillnad Dagar med tillfällig föräldrapenning, könsandel, skillnad Ohälsotal (ohälsodagar), skillnad och nivå Unga vuxna, 25-34 år, skillnad Kommunfullmäktige, könsandel, skillnad Kommunstyrelse, könsandel, skillnad Egna företagare med minst 10 sysselsatta (nattbef.), könsandel, skillnad Jämställdhetsindex efter kommun, resultat och tid Placering Index 2003 2005 2006 2003 2005 2006 Nybro 115,0 116,0 103,0 139,3 140,8 134,9 Källa: SCB officiella statistik
1.3 MEDBORGARFÖRSLAG Denna indikator har ett samband med människors delaktighet och inflytande i kommunen. Indikatorn kan tas fram för den egna kommunen, men finns inte på läns- och riksnivå. sid 19 6 1 2 2006 2007 2008 Antal medborgarförslag i kommunen. Källa: Nybro kommun 2006 2007 2008 6 1 2
sid 21 2 EKONOMISKA OCH SOCIALA FÖRUTSÄTTNINGAR Det råder stora skillnader i medellivslängd och ohälsotal mellan rika och mindre välmående kommuner i Sverige. Ekonomi och hälsa hör samman emedan fattigdom och ohälsa följs åt. Höginkomsttagare har bättre hälsa än genomsnittet vilket hör ihop med ökad möjlighet att påverka sin livssituation och upplevd trygghet. Fattigdom och brist på resurser kan leda till otrygghet och ekonomisk stress. Åtgärder inom arbetsmarknads- och utbildningspolitiken är därför av stor vikt. En hållbar ekonomisk tillväxt är en förutsättning för välfärdspolitiken (Statens folkhälsoinstitut, 2004:20).
2.1 UTBILDNINGSNIVÅ Det finns ett samband mellan lågutbildade och ohälsa, såsom för tidig död, hjärtkärlsjukdomar och psykisk ohälsa. Bristande baskunskaper begränsar individers möjligheter till yrkesutbildning, delaktighet i samhället och till ett självständigt liv (Folkhälsopolitisk rapport 2005:5). Utbildningsnivå Procentuell fördelning Nybro Befolkning efter utbildningsnivå 2006 Ålder Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt 25-44 år Förgymnasial 18 12 15 14 9 12 12 9 10 Gymnasial 60 54 57 59 52 55 51 45 48 Eftergymnasial 21 33 26 26 38 32 35 44 40 Uppgift saknas 1 1 1 1 1 1 2 2 2 Totalt 100 100 100 100 100 100 100 100 100 45-64 år Förgymnasial 39 28 34 32 22 27 25 19 22 Gymnasial 45 50 47 46 50 48 46 47 46 Eftergymnasial 15 21 18 21 27 24 28 33 31 Uppgift saknas 1 1 1 1 1 1 1 1 1 Totalt 100 100 100 100 100 100 100 100 100 65-74 år Förgymnasial 58 54 56 51 49 50 43 42 42 Gymnasial 30 32 31 33 34 33 36 37 37 Eftergymnasial 10 12 11 15 16 15 19 18 19 Uppgift saknas 2 2 2 2 1 1 1 2 2 Totalt 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Länet Andel (%) med låg utbildning (förgymnasial utbildning) i åldern 25-74 år efter kön och år. Källa: Statistiska Centralbyrån, Utbildningsregistret.
2.2 ARBETSLÖS UNGDOM Ungdomar som varken har ett arbete eller går i skola har visat sig ha 2-4 ggr högre risk för psykisk sjukdom och missbruk än andra ungdomar. Mycket talar för att frånvaron av en meningsfull sysselsättning i sig utgör en stor del av problemet (Hälsoindikatorer i, 2006). sid 23 Öppet arbetslösa efter kommun, kategori, ålder, kön och tid. Öppet arbetslösa är de som inte är med i program med aktivitetsstöd. 9,5% 7,8% 7,2% 7,8% 6,8% 5,7% Män 2008 Kvinnor 2008 9,5% 7,8% 7,2% 7,8% 6,8% 5,7% Män 2008 Kvinnor 2008 Andel % Okt 2006 Män Okt 2007 Okt 2008 Okt 2006 Kvinnor Okt 2007 Okt 2008 Nybro 14,1 6,4 9,5 12,2 3,2 7,8 Kalmar Län 11 6,6 7,8 9,8 5,7 6,8 9,8 6,1 7,2 7,7 5 5,7 Andelen arbetslösa ungdomar i åldern 20-24 år efter kön och år. Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen 2.3 EJ FÖRVÄRVSARBETANDE Arbetslivet är en av människors mest betydelsefulla livssfärer eftersom det inverkar till den ekonomiska och sociala tryggheten. Det finns en överrisk för både hjärtkärlsjukdom och psykisk ohälsa bland arbetslösa (Folkhälsopolitisk rapport 2005:5). 30 Män Kvinnor 30 25 30 25 25 N 20 20 20 15 15 15 2005 2006 2007 2005 2006 2007 Andel % som inte är förvärvsarbetande i åldern 20-64 år. Källa: Statistiska Centralbyrån, registerbaserad arbetsmarknadsstatistik
2.4 MEDIANINKOMST Medianinkomst ger en riktlinje på kommuninvånarnas förutsättningar för en god ekonomisk och social trygghet. Höginkomsttagare har bättre hälsa än genomsnittet och tydliga samband finns mellan låg inkomst och ökad risk för hjärtkärlsjukdom och psykisk ohälsa. Kvinnors löner har inte hunnit ikapp männens och ekonomisk stress är vanligare hos kvinnor än hos män (Folkhälsopolitisk rapport, 2005:5). 244 400 kr 170 400 kr Män 2007 Kvinnor 2007 244 400 kr 170 400 kr Män 2007 Män Kvinnor 2007 2005 2006 2007 Medianmedelvärde 2005-2007 Nybro 226 800 231 900 244 400 234 400 228 900 208 300 244 600 227 300 237 800 208 300 255 300 233 800 Kvinnor 2005 2006 2007 Medianmedelvärde 2005-2007 Nybro 159 500 163 500 170 400 164 500 166 200 169 200 175 700 170 400 176 600 179 700 187 700 181 300 Källa: Statistiska Centralbyrån, officiell statistik
2.5 SOCIALT KAPITAL Socialt kapital innebär tillgång i form av förtroende och ömsesidighet mellan medborgare och har stor betydelse för utvecklingen av folkhälsan i ett samhälle (Janlert, 2000). Här speglas socialt kapital utifrån socialt deltagande, emotionellt stöd och tillit till andra människor. sid 25 Lågt socialt deltagande, 2008 23,3% 21,6% 21,1% Män 23,3% 21,6% 21,1% 25,9% 21,6% 18,7% Kvinnor 25,9% 21,6% 18,7% Män 16-84 år Kvinnor 16-84 år Andel % 2005 2008 2005 2008 Nybro 24,6 23,3 22,6 25,9 22,9 21,6 18,7 21,6 19,5 21,1 18,6 18,7 Män Kvinnor Saknar emotionellt stöd, 2008 23,3% 21,6% 21,1% Män 12,4% 14,2% 13,9% 25,9% 21,6% 18,7% Kvinnor 8,2% 9,9% 9,4% Män 16-84 år Kvinnor 16-84 år Andel % 2005 2008 2005 2008 Nybro 15,4 12,4 10,0 8,2 12,2 14,2 8,7 9,9 13,7 13,9 9,5 9,4 Män Kvinnor Saknar tillit till andra människor, 2008 23,3% 21,6% 21,1% Män 32,4% 26,6% 25,9% 25,9% 21,6% 18,7% Kvinnor 32,5% 28,8% 25,8% Män 16-84 år Kvinnor 16-84 år Andel % 2005 2008 2005 2008 Nybro 29,6 32,4 34,7 32,5 25,8 26,6 27,5 28,8 27 25,9 25,6 25,8 Män Kvinnor Källa: Befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor 2005, 2008
sid 27 3 BARN OCH UNGAS UPPVÄXT- VILLKOR Trygga och goda uppväxtvillkor är avgörande för barns och ungdomars hälsa. Studier visar att det finns en påtaglig ojämlikhet när det gäller barns hälsa. Det finns en stark koppling mellan barns uppväxtvillkor och föräldrarnas ekonomiska och sociala trygghet samt delaktighet och inflytande i samhället. Fysiska hälsoproblem är 60 % vanligare bland socialt mindre gynnade barn och i samma grupp är psykiska problem 70 % vanligare. Viktigast för barns hälsa är familjeförhållanden, skola och fritid (Statens folkhälsoinstitut, 2004:20).
3.1 UTBILDNINGSNIVÅ Det finns ett positivt samband mellan hög utbildningsnivå och god hälsa. Därför är behörighet till gymnasiet en viktig indikator att följa. Bristande baskunskaper är en belastning som begränsar möjligheten till framtida yrkesutbildning (Folkhälsopolitisk rapport 2005:5). Behöriga till gymnasieskolan vt 2006 Andel % Pojkar Flickor Totalt Nybro 91 93 92 88 93 91 88 90 89 Andel (%) elever i åk 9 som är behöriga till gymnasiet efter år och kön. Källa: Skolverket 3.2 BARNFATTIGDOMSINDEX Barn från familjer som har en lägre socioekonomisk position har en ökad skaderisk samt ökad risk för sjuklighet och dödlighet. Studier visar att socioekonomiska förhållanden under barndomen påverkar hälsoutfallet i vuxen ålder (Bremberg, 2002). Barnfattigdomsindex efter kommun, resultat och tid. Andel % barn totalt som finns i ekonomiskt utsatta hushåll* 14 13 12 11 Kalmar Län 10 9 8 2004 2005 2006 *) Med ekonomiskt utsatta menas hushåll med låg inkomst eller socialbidrag. Med låg inkomst menas lägsta utgiftsnivå baserad på den socialbidragsnorm, som fastställdes på 1980-talet (med inflationsuppräkningar) och en norm för boendeutgifter. Om inkomsterna understiger normen för dessa utgifter definieras detta som låg inkomst. Källa: Statistiska Centralbyrån, inkomst- och taxeringsregistret
3.3 LÅG FÖDELSEVIKT Forskning visar att låg födelsevikt kan vara orsakat av en ogynnsam social miljö som i sin tur kan bidra till ackumulerade riskfaktorer under uppväxten (Folkhälsorapport, 2001). sid 29 55 55 50 50 45 45 40 40 35 35 30 30 2002-2004 2003-2005 2004-2006 Kalmar Nybro Län Kommun Kalmar Län 2002-2004 2003-2005 2004-2006 Nybro 39,6 51,9 53,4 40,2 49,9 38,6 42 43,1 32,7 Antal per 1000 födda med en födelsevikt under 2500 g. Källa: Socialstyrelsens Medicinska födelseregister 3.4 SIMKUNNIGHET Simkunnighet är en skyddsfaktor som påverkar självförtroendet positivt. Att vara simkunnig är enligt normer från Svenska Livräddningssällskapet att kunna simma 200 meter varav 50 meter ryggsim (Svenska livräddningssällskapet, 2009). Pojkar Flickor Nybro 63 76 Indikatorn synliggör andelen (%) simkunniga i årskurs 5. Källa:
3.5 PSYKISK OHÄLSA BLAND SKOLELEVER Alltfler skolungdomar har psykiska och psykosomatiska symptom, en ökad andel konsumerar psykofarmaka samt söker barn- och ungdomspsykiatrisk vård (Folkhälsorapport, 2005:5). Definitionen psykisk ohälsa innefattas här av elever som ofta eller alltid upplever oro över hur de ska klara av sitt skolarbete samt av elever som ofta eller alltid känner sig spända. Oro Spänd Kalmar Län 10,9% 12,6% 25,9% 25,0% 10,9% 10,0% 18,9% 22,6% Pojkar 2008 Flickor 2008 Pojkar 2008 Flickor 2008 Andel (%) elever i årskurs 8 uppdelat efter kön och ålder. Källa: Skolenkäten 2008 Fokus drogvaneundersökning åk 8 Kalmar Län 3.6 SÖMNSVÅRIGHETER 10,9% 12,6% 25,9% 25,0% Sömn har stor inverkan på hälsa och spelar en mycket betydelsefull roll för utvecklingen av stress och stressrelaterade sjukdomar Pojkar (Währborg, 2008 2002). Enligt Statistiska Flickor 2008 Centralbyråns undersökningar har andelen ungdomar som rapporterar sömnsvårigheter tredubblats under 1990-talet (Folkhälsorapport, 2005:5). Kalmar Län Kalmar Län 6,9% 10,1% 15,2% 18,7% Pojkar, åk 8, 2008 Flickor, åk 8, 2008 6,9% 10,1% 15,2% 18,7% Andelen Pojkar, (%) elever åk 8, i årskurs 2008 8 som ofta/alltid Flickor, upplever åk 8, 2008 att de har svårt att sova. Källa: Skolenkäten 2008 Fokus drogvaneundersökning åk 8
3.7 MENTAL HÄLSA Skolans psykosociala arbetsmiljöarbete är avgörande för hur elever trivs och mår. Det påverkar även hur eleverna lyckas nå målen i skolarbetet (Statens folkhälsoinstitut, 2006). Mental hälsa baseras på elevernas upplevelse av att andra vill vara tillsammans med dem, att vara lika bra som andra samt på att tycka om hur de ser ut och att vara glad att vara den de är. sid 31 Kalmar Län Kalmar Län 55,0% 56,2% 36,1% 35,5% Pojkar, åk 8, 2008 Flickor, åk 8, 2008 55,0% 56,2% 36,1% 35,5% Källa: Skolenkäten 2008 Fokus drogvaneundersökning åk 8 Pojkar, åk 8, 2008 Flickor, åk 8, 2008 3.8 HÄLSOFRÄMJANDE SKOLA En hälsofrämjande skola ska verka som en stödjande miljö för den psykosociala och fysiska hälsan i skolan. Det finns ett nationellt nätverk samt flera regionala (Folkhälsocentrum, 2008). I Nybro kommun finns 3 hälsofrämjande skolor utnämnda, Orrefors, Flerohopp och Örsjö skola. 3.9 FAMILJECENTRAL En familjecentral är en mötesplats till stöd för föräldrar och barn, där olika personella resurser samverkar över yrkesgränserna. Vanligen finns öppen förskola, mödrahälsovård, barnhälsovård och socialtjänst (Statens Folkhälsoinstitut, 2009). Sedan flera år finns en familjecentral i Oskars gamla skola, Linneavägen 16 centrala Nybro. Där samarbetar Öppna förskolan, Barnhälsovården (BHV), Mödrahälsovården (MHV), ungdomsmottagning, föräldrastödet Värme & Ramar samt Individ- och familjeomsorgens familjeenhet. Man har även en gruppverksamhet för barn i missbruksmiljö (BIM) kallad Pandagruppen.
sid 33 4 HÄLSA I ARBETSLIVET Den främsta skillnaden till att det råder mycket stora hälsoskillnader mellan olika grupper i samhället har med arbetslivet att göra. Personer med arbetaryrken har betydligt högre dödlighet och ohälsotal jämfört med tjänstemän i ledande ställning. Den rådande negativa utvecklingen inom arbetslivet har i större omfattning drabbat kvinnor. Det beror på att kvinnor är överrepresenterade inom riskyrken, både vad det gäller negativ stress och ensidig belastning. Insatser för en förbättrad arbetsmiljö för samhällets medborgare är därför en central del av folkhälsoarbetet (Statens folkhälsoinstitut, 2004:20).
4.1 OHÄLSOTAL Ohälsotalet är ett mått på utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, förtidspension och sjukbidrag från socialförsäkringen. Personer med arbetaryrken har betydligt högre ohälsotal jämfört med tjänstemän i ledande ställning (Folkhälsopolitisk rapport, 2005). Ohälsotal, ohälsodagar per person och år efter kommun, ålder, kön och tid. 20-64 år. Män Kvinnor 70 65 60 55 50 45 40 35 30 70 65 60 55 2002 2003 50 2004 2005 2006 45 70 65 60 55 50 45 40 35 30 Kalmar Län Kalmar Län 2002 2003 2004 2005 2006 40 Män 20-64 år Kvinnor 20-64 år Andel % 2002 2003 35 2004 2005 2006 2002 2003 2004 2005 2006 Nybro 46,2 30 47,4 47,6 48,0 46,4 64,8 68,6 67,8 67,4 66,7 Kalmar Län 39,0 40,0 39,0 39,0 39,0 56,0 58,0 57,0 57,0 56,0 37,0 37,0 37,0 36,0 35,0 55,0 56,0 55,0 54,0 52,0 Källa: Försäkringskassan
4.2 ANMÄLDA ARBETSSKADOR Arbetsskador inkluderar både arbetsolyckor samt arbetssjukdomar och speglar arbetsmiljöbetingade hälsoproblem. Män drabbas i högre grad av olyckor och kvinnor i högre grad av belastningsbesvär (Folkhälsopolitisk rapport, 2005). sid 35 Kvinnor Män Kvinnor Män 24,0 24,0 18,1 19,7 20,2 19,8 2003 2004 2005 Antal anmälda arbetsskador per 1000 av alla förvärvsarbetande i åldern 20-64 år efter kön och år. Källa: Arbetsmiljöverket, ISA-registret 2003 2004 2005 24,0 24,0 18,1 19,7 20,2 19,8 4.3 NEDSATT ARBETSFÖRMÅGA - SVÅR VÄRK FRÅN RÖRELSEORGANEN Ensidig belastning i arbetet har starka samband med sjukdomar och smärtor i rörelseorganen. Besvär från rörelseorganen är den vanligaste orsaken till långa sjukfall och förtidspension (Folkhälsopolitisk rapport, 2005). Långvarig sjukdom Män 16-64 Kvinnor 16-64 Andel % 2005 2008 2005 2008 Nybro 36,2 20,3 29,3 26,1 33,5 20,8 31,8 24,9 31,4 19,9 32,5 22,6 Svår värk i rörelseorganen Män 16-64 Kvinnor 16-64 Andel % 2008 2008 Nybro 12,1 16,4 9,7 14,8 9,8 15 Andelen (%) som anger långvarig sjukdom med lätt eller svår nedsättning av arbetsförmågan och svår värk från rörelseorgan i åldern 16-64 år efter kön och år. Källa: Befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor 2005, 2008
4.4 UPPLEVD STRESS Bristande återhämtning kan leda till stressreaktioner, sömnstörningar och i förlängningen utmattningssyndrom. Kvinnor upplever i högre utsträckning negativ stress, det vill säga lågt inflytande i kombination med höga psykiska krav och lågt beslutsutrymme (Folkhälsopolitisk rapport, 2005:5). 8,87% 5,1% 8,87% 5,1% 14,5% 16,8% 14,5% 16,8% 2005 2008 2005 2008 2005Män 2008 2005 Kvinnor 2008 Män Kvinnor Andel (%) som känner sig mycket eller väldigt mycket stressade i åldern 16-64 år efter kön och år. Källa: Befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor 2005, 2008 Män 16-64 Kvinnor 16-64 Andel % 2005 2008 2005 2008 Nybro 8,87 5,1 14,5 16,8 10,2 9,3 16,5 15,8 12,9 11,1 19,1 16,2 4.5 NEDSATT PSYKISKT VÄLBEFINNANDE Människors psykiska hälsa är starkt beroende av faktorer på arbetsplatsen, såsom arbetsorganisation, arbetets meningsfullhet, kontroll över den egna arbetsinsatsen, ansvar, medinflytande men också sambandet mellan arbetet och individens samhällsroll i övrigt (Theorell, 1995). 10,0% 13,4% 18,3% 15,7% 2005 2008 2005 2008 Män Kvinnor Män 16-64 Kvinnor 16-64 Andel % 2005 2008 2005 2008 Nybro 10,0 13,4 18,3 15,7 12,7 12,4 21,2 19,2 16,8 14,3 22,8 21,8 Andel (%) som upplever nedsatt psykiskt välbefinnande i åldern 16-64 år efter år och kön. Källa: Befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor. 2005, 2008
sid 37
sid 39 5 MILJÖER OCH PRODUKTER Sunda och säkra miljöer ska ses i sammanhang med Sveriges miljökvalitetsmål och kravet på ett ekologiskt hållbart samhälle. Särskild betydelse har god bebyggd miljö, begränsad klimatpåverkan, frisk luft, giftfri miljö, skyddande ozonskikt samt säker strålmiljö. Det skadeförebyggande arbetet ligger också inom detta målområde. Skador är ett av våra största folkhälsoproblem. Varje år åsamkar skador till följd av olycksfall och våld ett stort lidande för människor samt leder till stora kostnader för vård, rehabilitering och omsorg (Statens folkhälsoinstitut, 2004:20).
5.1 BULLER Buller är ett stort folkhälsoproblem som orsakar sömnstörningar, koncentrationssvårigheter, trötthet, stressreaktioner, hörselnedsättning och tinnitus. (Folkhälsopolitisk rapport, 2005:5). 17,4% 18,8% 17,4% 18,8% 24,7% 24,7% Andel (%) som besväras av minst ett buller minst 1g/vecka i åldern 18-80 år. Källa: Miljöhälsoenkäten 2007 5.2 ALLERGISKA BESVÄR Astma och allergi är idag så vanligt förekommande att de kan betecknas som folkhälsoproblem. Risken att bli allergisk påverkas av arv och miljö. Kända miljöfaktorer som påverkar är livsmedel, fukt, mögel, husdjur, kvalster, tobaksrök och luftföroreningar (På tal om allergi, 1996). 6,6% 6,0% 6,9% 6,6% 6,0% 6,9% 3,6% 6,6% 8% 3,6% 6,6% 8% Män Kvinnor Män Kvinnor Andel (%) med svåra besvär av allergiframkallande ämnen i åldern 18-80 år efter kön. Källa: Miljöhälsoenkäten 2007
5.3 TILLGÄNGLIGHET TILL PARK- & GRÖNOMRÅDEN Att vistas i naturen, skogar, parker och andra grönområden är viktigt för människor. Det är angeläget att det finns möjligheter för alla att vistas nära naturen (Statens folkhälsoinstitut, 2003:60). sid 41 Besöker regelbundet Besöker dagligen 19,3% 20,5% 15,9% Män 26,9% 25,4% 18,7% Kvinnor N Ka R 50,6% 53,5% 46,7% 58,4% 59,6% 53% 19,3% 20,5% 15,9% 26,9% 25,4% 18,7% Män Kvinnor Män Kvinnor *Regelbundenhet är här definierat som att vara ute en gång i veckan eller en gång per månad. Andel (%) som i miljöhälsoenkäten uppgett sig ha god tillgänglighet till park/grönområden på gångavstånd från bostaden i åldern 18-80 år efter kön. Källa: Miljöhälsoenkäten 2007 5.4 TRAFIKOLYCKOR Bland de som dör av skador omkommer ca 60 % till följd av olycksfall. Ca 80 % av olycksfallen sker i hem- och fritidsmiljö övriga sker i trafik- och arbetsmiljö (Folkhälsopolitisk rapport, 2005:5). 1,7 1,5 1,4 1,4 1,4 1,4 1,8 1,7 1,5 1,7 1,5 1,4 1,4 1,4 1,4 1,8 1,7 1,5 2005 2006 2007 2005 2006 2007 Antal trafikolyckor som föranlett kommunal räddningsinsats per 1 000 invånare. Källa: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
5.5 SKADOR Skador är den vanligaste dödsorsaken bland barn och ungdomar. Trafikolyckor ligger bakom ungefär hälften och självmord med ca 12 % av dödsfallen (Barnsäkerhetsdelegationen, 2003). Män Kvinnor 1700 1700 1600 1500 1600 1500 Kalmar Län 1400 1400 1300 1300 1200 1200 2003-2005 2004-2006 2003-2005 2004-2006 /100 000 invånare 2003-2005 Män 2004-2006 2003-2005 Kvinnor 2004-2006 Nybro 1363,4 1390,1 1643,8 1674,1 1403,8 1377,7 1398,7 1394,7 1323,8 1332,4 1362,0 1379,4 1086,8 892,0 929,2 Antal skadade vårdade i slutenvård per 100 000 invånare, alla åldrar. Källa: Patientregistret, Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen 2003-2005 2004-2006 1095,9 895,9 920,8
5.6 FALLOLYCKOR Fallolyckor är en av de allvarligaste olyckstyperna som särskilt drabbar äldre. De leder ofta till höftledsfrakturer som innebär stort personligt lidande och höga sjukvårdskostnader. Av de som omkommer till följd av fallolyckor är 80% 65 år och äldre (Räddningsverket, 2007). sid 43 Män 0-80+ Kvinnor 0-80+ N Ka Ri 648,3 698,2 722,2 690,0 719,6 723,4 1095,9 895,9 920,8 1086,8 892,0 929,2 2003-2005 2004-2006 2003-2005 2004-2006 Män 2004-2006 Kvinnor 2004-2006 1095,9 895,9 920,8 1086,8 892,0 929,2 1269,5 3996,1 1331,2 6972,1 2003-2005 2004-2006 65-79 år 80+ år 65-79 år 80+ år Män Kvinnor Män 65-79 Män 80+ Kvinnor 65-79 Kvinnor 80+ Andel % 2003-2005 2004-2006 2003-2005 2004-2006 2003-2005 2004-2006 2003-2005 2004-2006 Nybro 1032,2 1269,5 3476,0 3996,1 1412,3 1331,2 6940,6 6972,1 Antal personer vårdade i slutenvård för fallolycka per 100 000 invånare efter kön och år. Källa: Patientregistret, Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen
5.7 SJÄLVMORD Av de drygt 4 500 personer som dör årligen till följd av skador, utgör självmord ca 1 200 av dödsfallen. Alkohol är en mycket viktig bidragande faktor, eftersom hela 48% av självmorden i Sverige har visat sig vara alkoholrelaterade (Statens folkhälsoinstitut, 2005:5). Män Kvinnor 15-24 år Totalt 15-15-24 år Totalt 15- Andel % 2000-2004 2001-2005 2000-2004 2001-2005 2000-2004 2001-2005 2000-2004 2001-2005 Nybro 0,0 0,0 25,5 27,3 0,0 0,0 5,2 6,6 Antal döda per 100 000 invånare i åldersintervallen upp till 24 år och äldre, uppdelat efter kön och år. Källa: Socialstyrelsen, dödsorsaksregister 5.8 SJÄLVMORDSFÖRSÖK Självmordsförsök och andra självtillfogade skador är betydligt vanligare än självmord. 10-15 gånger vanligare för män och 15-20 gånger vanligare för kvinnor (Folkhälsopolitisk rapport, 2005). Män 16-29 år Män 16-84 år Kvinnor 16-29 år Kvinnor 16-84 år,7% 4,6% 5,0% 5,4% Ny Ka Rik 2008 3,2% 5,9% 2,3% 1,1% 3,2% 2,8% 2008 2008 6,7% 10,4% 8,7% 4,6% 5,0% 5,4% 2008 2008 Män 16-29 år Kvinnor 16-29 år Män 16-84 år Kvinnor 16-84 år Andel % 2005 2008 2005 2008 2005 2008 2005 2008 Nybro 14,2 3,2 2,8 6,7 6,0 1,1 5,5 4,6 Kalmar Län 6,6 5,9 6,7 10,4 3,3 3,2 4,2 5,0 4,5 2,3 9,3 8,7 3,1 2,8 5,3 5,4 Andel (%) som uppger att de någon gång försökt ta sitt liv. Uppdelat efter kön och år i åldersintervallen 16-29 år samt 16-84 år. Källa: Befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor 2005, 2008
5.9 ORO/UTSATTHET FÖR VÅLD Trygghet är grundläggande för människors välbefinnande och är en känsla som inte behöver ha grund i faktisk registrerad brottslighet. Rädsla för brott har samband med den allmänna tryggheten i samhället (Folkhälsopolitisk rapport, 2005:5). sid 45 Otrygg Utsatt för våld 2008 37,3% Nyb Kalm Rike 8,0% 9,1% 10,1% 40,9% 36,3% 37,3% 5,0% 3,5% 3,7% 2,0% 2,4% 2,9% Män 2008 Kvinnor 2008 Män 2008 Kvinnor 2008 Otrygg Utsatt för våld Män 16-84 år Kvinnor 16-84 år Män 16-84 år Kvinnor 16-84 år Andel % 2005 2008 2005 2008 2005 2008 2005 2008 Nybro 10,2 8,0 31,8 40,9 3,1 5,0 2,2 2,0 Kalmar Län 7,9 9,1 33,2 36,3 2,9 3,5 2,3 2,4 10,1 10,1 39,6 37,3 4,5 3,7 2,7 2,9 Andel (%) i åldern 16-84 år som uppger att de avstått från att gå ut ensam på grund av oro för brott. Källa: Befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor 2005, 2008 5.10 ANMÄLDA BROTT OCH VÅLDSBROTT Under de senaste 50 åren har brottsligheten ökat kraftigt. Det har att göra med ökad tillgång på stöldbegärliga varor i kombination med minskad social kontroll människor emellan. Brottslighet påverkar inte bara de som direkt blir drabbade utan inverkar också till ökad oro och otrygghet bland övriga befolkningen (BRÅ, 2008). Totalt antal brott Våldsbrott /100 000 inv. 2005 2006 2007 2005 2006 2007 Nybro 10692 10037 10243 514 674 682 Kalmar Län 11303 10223 10995 811 853 911 13753 13490 14280 1043 1081 1144 Totalt antal anmälda brott samt totalt anmälda våldsbrott per 100 000 invånare Källa: Brottsförebyggande rådet
sid 47 6 HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sjukvården har en nyckelroll i folkhälsoarbetet genom sin specifika kompetens, breda kunskap, auktoritet och stora kontaktyta mot befolkningen. Samtidigt behöver vården bli betydligt mer hälsoorienterad, vilket innebär en ökad helhetssyn på människan och en övergång till ett mer hälsofrämjande och ohälsoförebyggande arbete. För att nå en god hälsa i befolkningen krävs mer än att medicinskt behandla sjukdom. Sjukvårdens förebyggande arbete inom ramen för områdena rökning, fysisk aktivitet, matvanor och alkoholkonsumtion behöver stärkas (Statens folkhälsoinstitut, 2004:20).
6.1 HÄLSOFRÄMJANDE SJUKHUS Alla tre sjukhusen i länet (Kalmar, Oskarshamn, Västervik) är utnämnda till hälsofrämjande sjukhus utifrån världshälsoorganisationens (WHO) utmärkelse och kriterier. Hälsofrämjande sjukhus verkar inte bara för att bota, vårda, lindra och behandla utan arbetar också för att uppnå en mer hälsofrämjande vård. Ett hälsofrämjande arbete ska drivas som är riktat till patienter, personal och medborgare (Landstinget i, 2009). 6.2 HÄLSOCENTRAL Samtliga 26 vårdcentraler i utnämndes mellan åren 2007-2008 till hälsocentraler. Att vara en hälsocentral innebär att ha ett ökat fokus på den förebyggande vården. För att vara en hälsocentral ska det finnas team som arbetar med förebyggande insatser och behandling av livsstilsrelaterade sjukdomar. Hälsocentralen ska skapa nätverk med aktörer i samhället som samverkar för en god livsstil bland målgrupperna barn, vuxna och äldre (Landstinget i Kalmar län, 2009). Nybro vårdcentraler är sedan 2008 benämnd Nybro hälsocentral. 6.3 LIVSSTILSRÅDGIVNING Vid länets samtliga hälsocentraler finns livsstilsmottagningar. Rådgivning om livsstilen bedrivs särskilt kopplat till områdena motionsrådgivning/fysisk aktivitet på recept (FaR), kost, tobak, alkohol och stress. Ansvarig för livsstilsmottagningen är en hälsokoordinator som även skapar nätverk med olika i samhället för att befrämja livsstilsförändringar hos barn, vuxna och äldre (Folkhälsocentrum, 2008). 36 46 1 3 0 36 46 1 3 0 Motion Kost Tobak Stress Alkohol Livsstilsrådgivning* Nybro Län Motionsrådgivning/FaR 36 1113 Kost 46 1231 Tobak 1 834 Stress 3 255 Alkohol 0 112 * Denna indikator syftar till att se vilka förändringar som sker inom ramen för livsstilsrådgivning. Data innefattar inte samtliga patienter som går eller har gått på livsstilsmottagningar. Antal patienter som går eller har gått på livsstilsmottagningar. Data innefattar inte samtliga patienter. Samtliga patienter är registrerade i journaler, men bara de som har rapporterats i ett särskilt formulär finns med i tabellen. Källa: Primärvården, Landstinget i
sid 49
sid 51 7 SKYDD MOT SMITTSPRIDNING Sverige har en gynnsam situation när det gäller smittsamma sjukdomar i ett internationellt perspektiv. Det har att göra med att det har bedrivits ett effektivt förebyggande arbete i form av informationsinsatser, vaccinationer och riktade insatser såsom testning och spårning. Det finns dock en allvarlig internationell hotbild och läget kan snabbt förändras genom det ökade resandet. Ett påtagligt problem i Sverige är ökningen av antibiotikaresistenta infektioner (Statens folkhälsoinstitut, 2004:20).
7.1 MPR VACCINERADE BARN Ett gott vaccinationsskydd i befolkningen påverkar sjukligheten i dessa sjukdomar och dess komplikationer är sedan lång tid vedertaget (Hälsoindikatorer i, 2006). 98,8% 97,4% 95,4% 99,4% 98,2% 96,2% 100% 97,9% 96,2% 98,8% 97,4% 95,4% 99,4% 98,2% 96,2% 100% 97,9% 96,2% 2006 2007 2008 2006 2007 2008 Andel (%) barn födda 2003, 2004, 2005 som fått en injektion MPR (mässling, påssjuka, röda hund) före januari 2006, 2007 och 2008. Källa: Smittskyddsinstitutet
sid 53
sid 55 8 SEXUALITET OCH REPRODUKTIV HÄLSA Sverige har en mycket lång tradition av upplysningsarbete om sexualitet och samlevnad. Inom ramen för detta målområde betonas vikten av att stärka individens egen identitet och att lyfta fram en positiv syn på sexualitet. Samtidigt är det viktigt att informera om de risker som finns för sexuellt överförbara sjukdomar. Arbetet med att förebygga oönskade graviditeter måste fortsätta. Rätten till en trygg och säker sexualitet gäller all människor i vårt samhälle och det är mycket angeläget att bekämpa diskriminering på grundval av sexuell tillhörighet (Statens folkhälsoinstitut, 2004:20).
8.1 TONÅRSABORTER Totalt har andelen ungdomar som gjort abort ökat. De vanligaste orsakerna till att unga väljer abort är att de känner sig för unga, att de vill studera först samt att de bedömer sin ekonomi som för svag (Statens folkhälsoinstitut, 2006:18). 16,7 20,1 23,8 16,8 20,2 23,2 18,1 21,2 24,0 2000-2004 2001-2005 2002-2006 16,7 20,1 23,8 16,8 20,2 23,2 18,1 21,2 24,0 Antal aborter per 2000-2004 1 000 kvinnor mellan 15-19 år. 2001-2005 2002-2006 Källa: Socialstyrelsen, EpC
8.2 KLAMYDIAFALL Klamydia är den vanligaste sexuellt överförbara sjukdomen och förekomsten av antalet fall beskriver även förekomsten av samtliga STI-infektioner (HIV, gonorré, herpes, kondylom, syfilis, hepatit). Samlag utan kondom, fler sexuella partners, en ökad alkoholkonsumtion med större sexuellt risktagande och en mer tillåtande attityd till sex utanför fasta förhållanden förklaras som orsaker till den ökande andelen klamydia (Statens folkhälsoinstitut, 2005:5). sid 57 42 54 38 2006 2007 2008 Antal * 2006 2007 2008 Nybro 42 54 38 697 1216 817 32523 47099 42016 *) Fler kvinnor än män har diagnosterad klamydia. Det beror på att kvinnor i större utsträckning än män testar sig. Antalet klamydiafall per kommun kan vara missvisande, eftersom många väljer att testa sig i Kalmar och inte i den egna hemkommunen (Smittskyddet, Landstinget i ). Antal klamydiafall i kommunen och länet, uppdelat efter kön och år. Källa: Smittskyddet, Landstinget i
sid 59 9 FYSISK AKTIVITET Det finns starka vetenskapliga bevis för ett positivt samband mellan regelbunden fysisk aktivitet och hälsa. Fysisk aktivitet minskar risken för bl.a. hjärt-kärlsjukdomar, diabetes (typ II), depression, benskörhet, vissa former av cancer samt har en främjande effekt på psykiskt välbefinnande och hälsa. När det gäller utövandet av fysisk aktivitet finns betydande sociala skillnader. Därför är det angeläget med en god idrottspolitik som stärker alla människors möjligheter att utöva idrott och motion. Särskilt betonas vikten av fysisk aktivitet i förskola och skola, stimulans till friluftsliv, en samhällsplanering där grönområden prioriteras, ökad fysisk aktivitet under arbetstid samt till och från arbetet (Statens folkhälsoinstitut, 2004:20).
9.1 FYSISKT AKTIVA - INAKTIVA Det är väldokumenterat att regelbunden fysisk aktivitet har gynnsamma effekter på den fysiska och psykiska hälsan och livskvaliteten. En ökad fysisk aktivitet bland befolkningen skulle kraftigt förbättra folkhälsan. Fysiskt aktiv innebär att motionera regelbundet 1-2 gånger i veckan minst 30 minuter (Statens folkhälsoinstitut, 2005:5). Stillasittande fritid Motionerar regelbundet 13,1% Ny Ka Rik 008 12,6% 12,3% 15,0% 12,3% 11,4% 13,1% 40,6% 53,1% 50,9% 50,1% 52,2% 50,5% Män 2008 Kvinnor 2008 Män 2008 Kvinnor 2008 Stillasittande fritid Motionerar regelbundet Män 16-84 år Kvinnor 16-84 år Män 16-84 år Kvinnor 16-84 år Andel % 2005 2008 2005 2008 2005 2008 2005 2008 Nybro 11,4 12,6 10,7 12,3 53,7 40,6 52,7 50,1 Kalmar Län 12,9 12,3 11,3 11,4 55,6 53,1 54,6 52,2 14,4 15,0 14,2 13,1 51,2 50,9 51,0 50,5 Andel (%) stillasittande fritid samt andel % som motionerar regelbundet minst 30 minuter/dag i åldern 16-84 år efter kön och år Källa: Befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor 2005, 2008
9.2 ÄMNET IDROTT OCH HÄLSA Skolan ansvarar för att varje elev efter grundskolan har goda kunskaper om vilka förutsättningar som krävs för att uppnå en god hälsa. Det finns ett samband mellan betyget idrott och hälsa och motionsvanor senare i livet (Statens folkhälsoinstitut, 2005:5). sid 61 8 7 Pojkar Åk 9 Flickor Åk 9 8 7 6 6 Kalmar Län Bo Ka 5 5 4 4 3 3 2 8 2 2006 2007 2008 2006 2007 2008 7 Andelen (%) som inte har uppnått målen (som inte fått betygen G, VG, MVG) i ämnet idrott och hälsa i årskurs 9, uppdelat 6 efter kön och ålder. Källa: Skolverket 5 4 9.3 SJÄLVRAPPORTERAD FYSISK AKTIVITET I SKOLAN 3 Kalmar Län Genom skolan finns stor potential att öka barn och ungdomars fysiska aktivitet, särskilt för de som annars är helt fysiskt inaktiva på fritiden (Statens 2 folkhälsoinstitut, 2006:13). Statens folkhälsoinstitut (2005:5) betonar vikten av att se till lågaktiva barns önskemål och behov i idrottsundervisningen. Deltar Aktiva Kalmar Län 95,1% 94,2% 94,6% 93,3% 93,9% 95,0% 91,1% 91,6% Pojkar 2008 Flickor 2008 Pojkar 2008 Flickor 2008 Andelen (%) elever i årskurs 8 som anger att de alltid eller för det mesta deltar i skolidrotten samt andel elever som anger att de hela tiden/för det mesta springer/rör sig på skolans idrottslektioner. Källa: Skolenkäten 2008 Fokus drogvaneundersökning åk 8
9.4 FÄRDTRANSPORT TILL OCH FRÅN SKOLAN Vägen till och från skola/förskola utgör viktiga tillfällen till utevistelse och fysisk aktivitet. Samhällsutvecklingen har inneburit att färre barn promenerar eller cyklar till skola och fritidsaktiviteter och bilskjutsandet har ökat (Statens folkhälsoinstitut, 2006:13). En viktig aktör är Vägverket och dess insatser för att underlätta rörelse och s.k aktiv transport för barn och ungdom (Statens folkhälsoinstitut, 2005:5). Kalmar Län Kalmar Län 76,2% 68,5% 90,1% 68,7% Pojkar 2008 Flickor 2008 76,2% 68,5% 90,1% 68,7% Andelen (%) elever i årskurs 8 som anger att de går eller cyklar till och från skolan tre dagar i veckan eller mer. Källa: Skolenkäten Pojkar 2008 2008 Fokus drogvaneundersökning Flickor 2008 åk 8 9.5 CYKELVÄGAR Goda och trygga förutsättningar för att cykla och promenera är viktigt för att uppmuntra till ökad fysisk aktivitet i befolkningen. Infrastrukturen för gående, cyklandes och funktionshindrades behov är bristfällig, vilket leder till olycksrisker och hinder för fysisk aktivitet. Satsningar på cykelinvesteringar kan ge stora samhällsekonomiska fördelar (Statens folkhälsoinstitut, 2006:13).