Sid 1(6) LINKÖPINGS UNIVERSITET BESLUT Dnr: LiU 365/04-10 Universitetsstyrelsen 2004-06-04 Utbildningsdepartementet Remiss: Tre vägar till den öppna högskolan (SOU 2004:29) 1 Inledning Linköpings universitet har av Utbildningsdepartementet ombetts yttra sig över ovan nämnda remiss och vill med anledning av detta framföra nedanstående synpunkter. Som underlag för universitetets yttrande har synpunkter inhämtats från universitetets fakultetsnämnder och nämnden för utbildningsvetenskap liksom från StudentCentrum. Dessa yttranden bifogas. Linköpings universitet anser att utredningen ger en gedigen bakgrundsteckning av de problem som finns i dagens system. Den ger en god helhetsbild av det komplexa system som antagningsreglerna utgör. Förslagen är tydliga, väl underbyggda och härleds ur ett konsistent tänkande kring de bakomliggande orsakerna till de tillträdesproblem som finns i dag. Utredningens intention att skapa tydligare tillträdesregler och färre vägar till högskolan utgör en viktig utgångspunkt för diskussionerna kring framtidens högskola. Utredarens förslag bygger naturligtvis på de förutsättningar som var kända när utredningen genomfördes. Den nyligen föreslagna förändringen att ämnesbetyg skall ersätta kursbetyg i gymnasieskolan har därför utredaren inte kunnat beakta. Detta skapar oklarheter beträffande relevansen i de förslag som utredaren presenterar rörande bl a särskild behörighet. En stor utmaning för högskolan är att finna nya målgrupper och skapa utbildningsalternativ för bredare studentgrupper. Utredaren framhåller i flera avsnitt arbetet med bedömning av reell kompetens som en framkomlig väg för breddad rekrytering. Linköpings tar med tillförsikt emot förslaget att den lokala högskolans frihet skall öka och att behörighet och urval till stor del överlämnas till lokala beslut. Arbetet med att bredda rekryteringen och bedöma de sökandes reella kompetens kostar dock pengar och kräver resurstillskott. 2 Före högskolan Utredaren lämnar flera förslag som begränsar gymnasistens möjligheter till taktiska val under gymnasietiden. Likaså föreslår utredaren att möjligheten att utbyteskomplettera betyg avskaffas (utom för icke godkända betyg), detta av bl a samhällsekonomiska skäl. Behörighets- eller tilläggskomplettering föreslås finnas kvar eftersom den utgör en viktig beståndsdel i det livslånga lärandet.
Sid 2(6) Linköpings universitet instämmer i de flesta förslag som utredaren lämnar beträffande taktiska val i gymnasiet men vill ändå påpeka att även utredarens förslag att behålla behörighets- eller tilläggskomplettering kommer att innebära en möjlighet till taktiskt val som i viss utsträckning kommer att ersätta den avskaffade möjligheten att utbyteskomplettera betyg. Studenter som vill kunna konkurrera om eftersökta studieplatser söker sig till ett gymnasieprogram som de bedömer som enklare än naturvetenskapsprogrammet för att sedan behörighetskomplettera resterande ämnen på Komvux. Ur högskolans perspektiv är det dock ointressant var, på gymnasiet eller på Komvux, studenterna inhämtat sina kunskaper. Det viktiga är att de är väl förberedda och har reella förkunskaper. I det perspektivet är möjligheten att komplettera betygen viktigt. Även i relation till statsmakternas ambitioner med ett livslångt lärande är det tveksamt varför de sökande redan vid 16 års ålder skall stängas in av ett utbildningsval. Linköpings universitet anser även av denna anledning att utbyteskomplettering kan vara viktig. 3 Grundläggande behörighet En utgångspunkt för utredaren har varit att kraven för grundläggande behörighet till högskoleutbildning skall visa de för högskoleutbildning helt nödvändiga kraven och inte ge uttryck för en slags allmänbildning. I förhållande till nuvarande ordning för grundläggande behörighet föreslår utredaren att kraven för grundläggande behörighet skärps så att betyget godkänt skall krävas i kärnämnena svenska och engelska. Dessutom skall krav införas på godkänt projektarbete. Linköpings universitet tillstyrker de ovan nämnda förslagen rörande grundläggande behörighet. Mot bakgrund av att möjligheten att bedöma en sökandes reella kompetens infördes i högskoleförordningen är utredarens förslag att avskaffa den s k 25:4- regeln logiskt. Förslaget är dock inte oproblematiskt. Självklart innefattar en bedömning av den reella kompetensen också en bedömning av den kompetens som motsvarar 25:4- regeln. Det problematiska ligger i att ett avskaffande av 25:4- regeln sannolikt innebär att färre väljer att läsa in svenska och engelska för behörighet, något som går stick i stäv med utredningens förslag att kräva godkänt betyg i dessa ämnen för att uppnå grundläggande behörighet. Ett avskaffande av 25:4- regeln innebär också att betydligt fler kommer att vilja ha sin reella kompetens prövad, något som kommer att innebära större kostnader för lärosätena för antagning och en längre antagningsprocedur. Utredningen föreslår att endast den som har slutbetyg (och inte enbart ett samlat betygsdokument) från gymnasial vuxenutbildning uppfyller kraven för grundläggande behörighet. På så sätt likställs gymnasial vuxenutbildning med gymnasieskolan samtidigt som förslaget ger ett önskvärt signalvärde. Även detta förslag är dock inte helt oproblematiskt. Med nuvarande krav med endast samlat betygsdokument har dock hittills t ex lärarutbildningarna kunnat rekrytera studerande med
Sid 3(6) icke traditionell bakgrund. Det nya kravet innebär en förlängning av den totala studietiden, något som kan hindra presumtiva studenter att påbörja högre utbildning. Universitetet kan heller inte finna belägg för att slutbetyg prognosticerar för bättre studieframgång än ett samlat betygsdokument. 4 Särskild behörighet Utredaren föreslår att dagens 42 standardbehörigheter skall ersättas av 14 områdesbehörigheter, där var och en består av två delar: behörighetsämnen och meritämnen. Linköpings universitet anser att intentionen att reducera antalet standardbehörigheter till betydligt färre områdesbehörigheter är lovvärd. Dock finner universitetet att det kvarstår så många oklarheter att den särskilda behörigheten behöver utredas ytterligare. En övergripande oklarhet är att de områdesbehörigheter som föreslås utgår från de kursbetyg som gäller i den nuvarande gymnasieskolan och inte de ämnesbetyg som föreslås gälla i den framtida gymnasieskolan. Ett annat exempel på en oklarhet är om meritämnen enbart kan läsas under gymnasietiden eller inte. Enligt universitetets mening bör detta bara vara tillåtet under gymnasietiden om inte den totala studietiden skall bli allt för lång. Nedan följer ett antal synpunkter som grupperats efter universitetets verksamhetsområden. Tekniska högskolan - Matematik E bör kvarstå som behörighetskrav för vissa program däribland civilingenjörsutbildning samt utbildning inom fysik och matematik. Att Matematik E inte finns som krav i någon behörighet kan ha stor inverkan på kursens status inom gymnasieskolan. En sådan utveckling kan inte vara önskvärd med tanke på den diskussion som förs i bilaga 2 i utredningen kring ämnets status i dagens gymnasieskola. - Flera områdesbehörigheter är mycket likartade och givet ett visst antal olika behörigheter skulle fler olika kombinationer kunna erbjudas med ett system som mer liknar dagens. Då skulle exempelvis matematikutbildning och civilingenjörsutbildning fortsatt kunna ha MaE som krav medan andra naturvetenskapliga utbildningar och högskoleingenjörsutbildningar skulle kunna kräva MaD. - För vissa typer av datavetenskaplig utbildning så måste högre krav ställas på matematikkunskaper. - Kemi och biologi saknas som meritämnen för teknikområdet. - Datorteknik behövs inte som meritämne för teknikområdet. - Om teknikutveckling ska vara ett önskvärt meritämne, så måste det vara rätt utformat. Filosofiska fakulteten Linköpings universitet anser att det är oroväckande att utredningen inte tagit tillräcklig hänsyn till de mångvetenskapliga program som ges t ex vid LiU, men även inom andra lärosäten i
Sid 4(6) landet. Program som Miljövetarprogrammet, Kultur, samhälle och mediegestaltning och Kognitionsvetenskap för att bara nämna några utbildningar passar inte alls in i utredningens områdesförslag. I utredningen sägs att tilläggskrav för behörighet är en lösning. Av den mycket summariska diskussionen framgår det inte klart om dess tilläggskrav kommer att innebära att tröskeln för att ta sig in på ett sådant program blir större än på disciplinära program. Om så blir fallet riskerar mångvetenskapliga program att få rekryteringsproblem. Nämnden för utbildningsvetenskap Lärarutbildningen spänner över breda ämnesfält från humaniora, teknik, naturvetenskap, samhällsvetenskap, språk, teologi, estetik etc. Områdesbehörigheten undervisning ger endast en entré in i programmet, men för den fortsatta utbildningen kan andra behörigheter komma ifråga. För att t ex tillförsäkra att studerande med naturvetenskaplig bakgrund inte konkurreras bort på grund av lägre meritpoäng behövs en speciell ingång för dessa. Utredaren har också uppmärksammat detta och ger i avsnitten 18.1 och 18.3 alternativa förslag på hur områdesbehörigheten för lärarutbildningsområdet kan formuleras: att använda behörighet för annat område, t ex Matematik/Naturvetenskap eller att göra tillägg till området Undervisning med ett enskilt ämne eller annat relevant behörighetskrav. En viktig dimension har inte beaktats i förteckningen av meritämnen, nämligen möjligheten att skaffa sig meritpoäng genom de praktisk estetiska ämnena. De som väljer sådana kurser i gymnasiet premieras endast under området Information/Kommunikation. Universitetet föreslår därför att meritämnesförteckningens sjätte rad under området Undervisning ändras till Pedagogiskt ledarskap alternativt Förskola, skola och fritidshem eller estetisk kurs från estetiskt program alternativt andra estetiska kurser eller Idrott och hälsa, kurser om lägst 100 poäng. 5 Meritvärdering Mot bakgrund av att bl a betygen inte alltid ger en rättvisande bild föreslår utredaren att vid meritvärderingen alla jämförelsetal i intervallet 18,5-20,0 poäng skall ge jämförelsetalet 18,5 poäng. Vidare föreslår utredaren att varje meritämne (max tre meritämnen) skall ge 1,0 poäng oavsett ämnets betyg eller omfattning. Sammanlagt kommer alltså det högsta jämförelsetalet att bli 21,5 poäng. Linköpings universitet anser att utredningens förslag har fördelen att minska det för både elever och lärare orimliga kravet att uppnå jämförelsetalet 20,0 poäng för att ha en möjlighet att komma in på de mest eftersökta utbildningarna. Förslaget innebär sannolikt också att betygsinflationen minskar. Det nygamla problem som uppstår är att fler elever än idag kommer att uppnå maxpoängen 21,5 poäng, varvid större krav ställs på hur urval vid lika meriter skall gå till. Utredaren lämnar därvid ett antal förslag som i detta remissvar kommenteras längre fram.
Sid 5(6) Dessutom kvarstår den orättvisa som emanerar från en ojämn betygssättning för de som har ett jämförelsetal lägre än 18,5 poäng. Universitetet delar dock uppfattningen att det är viktigast att komma till rätta med 20,0- problematiken. Universitetet avstyrker dock utredarens förslag att varje meritämne (max tre meritämnen) skall ge 1,0 poäng oavsett betyg (och omfattning). Vid meritvärderingen av meritämnena måste ett system utvecklas som tar hänsyn till betyget i meritämnet. 6 Urval Utredaren föreslår att urvalsgrunderna till utbildning som vänder sig till nybörjare i högskolan skall vara betyg, högskoleprov och av högskolan beslutade urvalsgrunder. Av platserna skall - minst 30 procent fördelas på grundval av betyg, - minst 30 procent fördelas på grundval av resultat på högskoleprov - minst 10 procent skall fördelas utifrån av högskolan beslutade urvalsgrunder. Med av högskolan beslutade urvalsgrunder avses - andra särskilda urvalsprov än högskoleprovet - kunskap, arbetslivserfarenhet eller annan erfarenhet som är särskilt värdefull för den sökta utbildningen eller är särskilt värdefull för det yrkesområde som utbildningen förbereder för - annan för utbildningen saklig omständighet. Linköpings universitet är tveksamt till att minst 10 procent av platserna på alla utbildningar skall tillsättas utifrån högskolan beslutade urvalsgrunder utifrån den definition av dessa urvalsgrunder som utredaren gör. Universitetet förordar i stället att högst 20 procent av platserna skall fördelas utifrån av högskolan beslutade urvalsgrunder. Alternativt bör, om formuleringen minst 10 procent skall fördelas utifrån av högskolan beslutade urvalsgrunder skall kvarstå, listan över av högskolan beslutade urvalsgrunder utökas med betyg och högskoleprov. Oavsett vilket av ovan nämnda ändringsförslag som väljs möjliggörs det för den enskilda högskolan att ta ställning till vilka utbildningar och till vilken omfattning en av högskolan beslutad urvalsgrund skall tillämpas. I likhet med utredaren vill universitetet framhålla det angelägna i att rättsläget kring diskriminering i samband med alternativt urval utreds. Som redan framhållits finner universitetet att den lokala friheten ges stort utrymme i utredningen och att utredaren i många avseenden relaterar till bedömning utifrån reell kompetens. Linköpings universitet är berett att anta denna utmaning. Alternativa urvalsformer är dock kostsamma. Genom folkhögskollärarprogrammet har nämnden för utbildningsvetenskap goda kunskaper om folkhögskolans verksamhet. Universitetet delar utredarens uppfattning att slå vakt om skolformen och att den är en viktig grund för rekryteringen in i högskolan. Utredarens förslag att närmare utreda förutsättningarna för en sammanslagning av urvalsgrupperna BF och BG tillstyrks kraftigt.
Sid 6(6) Vid i övrigt lika meriter skall urval få göras med hänsyn till i första hand kön i syfte att förbättra rekryteringen av studenter från underrepresenterat kön, i andra hand efter sökandes prioritetsordning av sökt utbildning och i tredje hand resultat på prov. Därefter får lottning användas. Om förslaget till meritvärdering som utredaren lämnar blir verklighet kommer fler sökande att nå maxpoängen 21,5 poäng. Detta innebär att regelverket vid i övrigt lika meriter blir mer betydelsefullt. Linköpings universitet kan acceptera den föreslagna ordningen men vill poängtera att den förutsätter att många har genomfört högskoleprovet eller (på längre sikt) områdesprov. Förslaget från utredaren att högskoleprovet bör vara gratis för sistaårselever i gymnasieskolan får därmed större aktualitet. 7 Högskoleprov och områdesprov Utredarens förslag till områdesprov och utveckling av högskoleprovet finner universitetet intressanta. Det fortsatta arbetet får visa om det är en framkomlig väg. Att konstruera områdesprov med önskade egenskaper är dock ingen lätt uppgift. Om resultatet blir framgångsrikt bör det utredas om inte områdesprov kan ersätta högskoleprovet vid antagning till högre utbildning och inte enbart vara en del av den tredje vägen, dvs av högskolan beslutad urvalsgrund. Om områdesprov utvecklas föreslår universitetet att det även utvecklas ett områdesprov för området Undervisning. Universitetet vill dock betona att utveckling och användning av områdesprov kommer att leda till ökade kostnader, något som måste vägas mot värdet av dessa prov. I beslutet har deltagit ordföranden Hans Sandebring, universitetets rektor Mille Millnert och övriga ledamöterna Ann-Marie Begler, Britt-Marie Danestig, Kajsa Ellegård, Håkan Eriksson, Ewa Groppfeldt, Louise Malmström, Magnus Larsson, Lennart Ljung, Martin Ljungqvist, Sven Nyberg, Tommy Skau och Hanna Wide. Vidare har närvarit suppleanten Helene Gunnarsson, personalföreträdarna Per Larsson och Ronny Lock, tillträdande studeranderepresentanterna Jill Jönsson, Joel Phalén, Jonas Åman, styrelsens sekreterare Ann- Christin Gustafsson, universitetsdirektören Curt Karlsson samt planeringsdirektören Lars Rydberg, den sistnämnde föredragande. Hans Sandebring Lars Rydberg Kopia till: Fakultetsnämnderna Nämnden för utbildningsvetenskap Universitetsdirektören Rektors stab StudentCentrum (TM) Externa relationer (JB) Studentkårerna