Sid 1/5 2007-03-22 Bakgrund I enlighet med det av Kommunfullmäktige fastställda handlingsprogrammet för samhällsinriktat och internt säkerhetsarbete i Nyköpings kommun ska ett systematiskt och kontinuerligt säkerhetsarbete bedrivas i alla verksamheter för i huvudsak två syften: 1. Förebygga och undvika olyckor 2. Planera för att kunna ta hand om en inträffad olycka Varje enhetschef har enligt AML (Arbetsmiljölagen) och kommunens delegationsordning ansvaret för egen avdelnings säkerhet och arbetsmiljö och är därför den som har ansvar för att säkerhetsarbetet blir genomfört i praktiken. Detta dokument syftar till att ge vägledning i det arbetet. Vad är Systematiskt säkerhetsarbete? Med systematiskt säkerhetsarbete menas det arbete som görs i syfte att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på sådant sätt att ohälsa och olycksfall förebyggs. Redan idag bedriver de allra flesta enheterna ett mycket bra och aktivt säkerhetsarbete. För att underlätta och för att förtydliga de krav som åligger respektive enhetschef så följer i bilaga 1 de delar som är det minsta som ska beaktas i det systematiska säkerhetsarbetet. För att säkerställa arbetet är det nödvändigt att dokumentera, det vill säga skriva ner hur varje rubrik hanteras. Att dokumentera sitt säkerhetsarbete är dessutom till fördel vid exempelvis: introduktion av nyanställda egna interna säkerhets/skydds/brandronder krav från kunder och brukare i samband med myndighetstillsyner då man skall kunna redogöra för sitt säkerhetsarbete utvärdering av säkerhetsarbetet kriser/stora olyckor I det systematiska säkerhetsarbetet ingår även att planera för att oönskade händelser och störningar på verksamheten kommer att inträffa. Enheten utgör den yttersta delen av kommunens krisorganisation och händelser som enheten inte själv klarar att hantera lyfts till områdesledningen som i sin tur kan få stöd av divisionens krisledning. För kommunens övergripande krisledning ansvarar krisledningsnämnden med sin stab av tjänstemän. Det systematiska säkerhetsarbetet kan sammanfattas med följande figur: Enhetens systematiska säkerhetsarbete Kommunens krisledningsplanering Förebyggande Krisplanering Divisionens krisplanering Vardag Liten störning Stor störning
Sid 2/5 Räddning och säkerhets roll I allt säkerhetsarbete som bedrivs ute i verksamheterna finns alltid Räddning och säkerhet som en resurs. Enheterna kan vända sig dit när som helst och i alla frågor som berör säkerhetsarbetet, kontaktpersoner se nedan. Sedan ett antal år tillbaka har Räddning och säkerhet tillsammans med fastighetsförvaltare, ansvarig för el, ventilation, lås och larm, brottsförebyggare och miljöinspektör genomfört säkerhetsronder i många av kommunens verksamheter. I samband med dessa ronder har enheterna stöttats i sitt säkerhetsarbete. Förutom att fortsätta med detta så avser Räddning och säkerhet att i de kommande säkerhetsronderna informera om, diskutera och på så sätt bidra till utvecklingen av säkerhetsarbetet i enlighet med de i bilaga 1 beskrivna systempunkterna. I egenskap av tillsynsmyndighet har Räddning och säkerhet även uppdraget att utföra tillsyn på delar av det systematiska säkerhetsarbetet. Vid tillsynen kommer enhetschefen få redogöra för sitt arbete och visa sin dokumentation. I vissa fall kommer tillsynsförättaren att genomföra stickprovskontroll ute i verksamheten. Tillsyn av det systematiska säkerhetsarbetet kommer i första hand ske i samband med säkerhetsrond. Kontaktperson på Räddning och säkerhet Gunbritt Lindfors Lars Ahlgren gunbritt.lindfors@nykoping.se lars.ahlgren@nykoping.se 0155-24 75 25 0155-24 75 08
Sid 3/5 Bilaga 1 Delar i det Systematiska säkerhetsarbetet Följande delar är det minsta som ska beaktas i det lokala säkerhetsarbetet. Beroende på verksamhetens storlek och dess risker så kommer de olika delarna och dess dokumentation att bli av olika omfattning. Risker Riskerna i verksamheten utgör grunden för säkerhetsarbetet. Genom att fortlöpande göra riskbedömningar i verksamheten kan också säkerhetsarbetet dimensioneras på ett rimligt och enklare sätt. Att ha de huvudsakliga riskerna nedtecknade och kommunicerade med anställda ökar förutsättningarna för ett aktivt och effektivt säkerhetsarbete. Ansvar & Organisation Alla i verksamheten har ett ansvar när det gäller säkerheten. Det yttersta ansvaret har dock alltid enhetschef, i enlighet med AML och kommunens delegationsordning, men vissa arbetsuppgifter kan fördelas till övrig personal. Under denna rubrik nedtecknas arbetsuppgifter och befogenheterna för de personer som har någon form av särskilt ansvar i säkerhetsarbetet. I vissa fall kan det vara lämpligt med namngivna ersättare. Exempel på arbetsuppgifter som kan vara aktuella att fördela är: Genomförande av kontrollronder Föreståndare för brandfarliga vara. För att tydliggöra gränserna mellan verksamhetens och fastighetsförvaltares ansvar kan underlaget enl. bilaga 2 användas. Utbildning Här finns rutiner för hur utbildningsbehov identifieras, samt hur, hur ofta och av vem utbildningar genomförs. Här finns också instruktioner för hur nyanställda och vikarier informeras om säkerhetsarbetet på arbetsplatsen. I många fall kan det vara lämpligt att spara dokumentation över genomförd utbildning. Exempel på utbildningar kan vara: Den kommunala säkerhetsutbildningen: - Risk- och brandskyddsutbildning - Hjärt-lungräddning - Första Hjälpen Utbildning för föreståndare brandfarlig vara Säkerhetsregler Under denna rubrik samlas de vardagsregler som verksamheten har identifierat som skydd mot brand, olyckor, stöld, hot och våld etc. Det är viktigt att alla känner till och accepterar dessa. Det kan t.ex. gälla: Släckning och låsning Hantering av nycklar och kort Hantering av brandfarliga varor/kemikalier Hantering av besökare Rökning Levande ljus Ordning och reda Brandfarliga varor Ombyggnad/renovering Felanmälan och skaderapportering
Sid 4/5 Kontrollrutiner Mycket av det som påverkar säkerheten skall regelbundet kontrolleras. Exempel på kontrollrundor kan vara: Ordning och reda är något som hela säkerhetsarbetet bygger på och ska ingå i verksamhetens dagliga rutiner/säkerhetsregler. Daglig tillsyn på el som innebär att alla har skyldighet att åtgärda eller att felanmäla så fort något är trasigt. Egna kontrollronder. Vid dessa kontrolleras ex. eventuella risker, utrymningsmaterial, viss brandsläckningsutrustning, sjukvårdsutrustning etc. För att säkerställa den egna kontrollen kan enklare checklistor utarbetas med vad som skall kollas och hur det görs. Som underlag till detta kan man använda sig av en kopia på utrymningsplanen, förteckning över skyddsmaterialet enl. bilaga 2, osv. Hur ofta de egna kontrollronderna ska göras beror på de risker som finns i verksamheten. Upptäcks risker ska det finnas en plan/rutin för hur dessa hanteras. Säkerhetsronden som genomförs i Räddning och säkerhets regi (vart 4: e år för förskolor, skolor och äldreboenden, övriga kommunala verksamheter efter önskemål). I samband med någon av dessa regelbundna kontroller kan det också vara lämpligt att se över bland annat: Skriftlig redogörelse för brandskyddet. Ny skall lämnas in vid större förändringar av verksamheten eller enligt den frist som beslutats av Räddningstjänsten. Ansvarsfördelningen mellan ägare och verksamhet. Har de kontroller som ägaren ansvarar för genomförts? (Skyddsutrustning, el, ventilation mm) Säkerhetsarbetets effektivitet. Rätt bemanning, rutiner o.s.v.? Utrymning Här skall det finnas nedtecknat hur utrymning skall fungera. Punkter att beakta är t.ex.: Strategi med tydliga rutiner och ansvarsfördelning Samlingsplatser Hur utrymningsplanerna används och uppdateras Rutiner för utrymningsövningar Rutiner för larmning. Finns det automatlarm eller utrymningslarm? Rutiner för hur all personal skall informeras om utrymning. Gäller även nyanställda och vikarier. Krisplanering Varje arbetsplats ska planera för att störningar på verksamheten trots allt kommer att inträffa. Planerna ska bygga på de risker som identifieras i verksamheten men vara så generella att de är tillämpliga på vad som än inträffar. Planerna utgör ett stöd i en nödlägessituation och innehåller rutiner, viktiga telefonnummer, anhöriglistor etc. I planeringen ska tydligt framgå hur man för upp en händelse till nästa nivå i kommunens krisorganisation. Exempel på händelser som planerna kan byggas utifrån: stöld, brand, inbrott, rymning, dödsfall, smitta, svåra personskador, ras, längre elavbrott.
Sid 5/5 Verksamhet Fastighetsägare/Förvaltare Automatisk brandlarmsanläggning Utrymningslarm Inte aktuellt Ansvarsfördelning gällande underhåll & egenkontroll Bilaga 2 Ansvarsfördelning Fastighetsägare/Verksamhetsutövare Fastighetsägaren har ansvaret Verksamhetsutövaren har ansvaret Delat ansvar eller någon annans ansvar (ex Räddningstjänsten) Ange hur det fördelas vid delat ansvar eller vems ansvaret är om annan. Vattensprinkleranläggning Annan fast släckanläggning Inomhusbrandposter Handbrandsläckare Brandventilationsluckor Stigarledning Dörrar i brandcellsgräns Ventilationssystem Brandskydd Utrymningsvägar, fri bredd Utrymningsdörrar Utrymningsplaner Brandskyddsbeskrivning Vägledande markering (skyltar) Nödbelysning Skydd mot brandspridning till närliggande byggnad Räddningsvägar