Sala kommuns ansökan till Uthållig kommun etapp 3

~SAlA Bilaga KS 2011/114/2 ~ KOMMUN 1112) 2011-05-09 ANSÖKAN TEKNISKA FÖRVALTNINGEN Lisa Granström Energimyndigheten Box 310 63104 Eskilstuna Ink. ANSÖKAN Sala kommuns ansökan till Uthållig kommun etapp 3 Detta är Sala kommuns ansökan till Energimyndighetens program Uthållig kommun etapp 3. Ansökan diskuterades på Kommunstyrelsens arbetsutskotts sammanträde 24 maj 2011 och preliminärt beslut om ansökan fattades av KSAU den 31 maj 2011, vartefter ansökan skickas in. Kommunstyrelsen fattar slutgiltigt beslut om ansökan den 9 juni 2011 och beslutet skickas därefter till Energimyndigheten. Ansökan är upplagd enligt Energimyndighetens ansökningsformulär. GRUNDUPPGIFTER Kommunens namn: Sala kommun Ansvarig kontaktperson: Lisa Granström, lisa.granstrom@sala.se. 0224-552 51 Temaområden som kommunen avser att delta i: Fysisk planering Näringspolitik ANSÖKAN 1. Beskriv kommunens förvaltningsorganisation för energi- och klimatarbetet Nedanstående bild inklusive text beskriver den organisation som Sala kommun tänker arbeta utefter inom ramen för Uthållig kommun etapp 3. Efter utvärdering av den organisationsstruktur som valdes i etapp 2 har vi valt att göra en omorganisation. Den nya organisationen kommer få en mycket starkare direkt politisk förankring i och med att kommunstyrelsens arbetsutskott är styrgrupp för arbetet. Utvärderingen visade även att arbetssättet med två programledare var ett vinnande koncept och därför kommer arbetsformen att behållas. SALA KOMMUN Tekniska förvaltningen Box 304 73325 Sala Besöksadress: Rådhusgatan 4 C Växel: 0224-550 00 Fax: 0224-188 50 tekniska@sala.s www.sa!a.se Lisa Granström Miljöingenjör Lisa.Granstrom@sala.s Direkt: 0224-552 51

~SAlA ~KOMMUN 2 (12) 2011 05 09 Tekniska förvaltningen A. Styrgrupp B. Ledningsgrupp C. Programledare 2 st D. Arbetsgrupp E. Projektgrupp E. Projektgrupp A. Styrgrupp Kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU). KSAU sammanträder en gång i månaden och kommer ha en stående punkt kring Uthållig kommun minst varannan månad. Då ska programledarna rapportera hur arbetet fortskrider och beslut om inriktning mm tas. Arbetssättet garanterar en stark politisk förankring och engagemang. B. Ledningsgrupp Ledningsgruppen består av de förvaltningschefer och de bolags Vd:ar vilka för de verksamheter blir berörda. Ledningsgruppen finns redan och leder arbetet inom projektet Energi och byggande. Ledningsgruppens ansvar är att leda och vara programledarnas stöd i det operativa arbetet. C. Programledare Två programledare kommer att vara verksamma inom etapp 3 av Uthållig kommun. Detta för att försäkra sig om att programmet leds vidare vid eventuella längre frånvaroperioder. Ena programledaren är organiserad under kommunledningen, vilket gör att de övergripande frågorna får en

3 (12) 2011"05~09 Tekniska förvaltningen naturlig plats i arbetet. Den andra programledaren är organiserad på Tekniska förvaltningen, vilket ger en nära kontakt med kommunens lokalförvaltare. En viss uppdelning av arbetsuppgifterna kommer ske utifrån temaområden. En av programledarna kommer vara kontaktpersonen mot Energimyndigheten. Programledarnas ansvar är att vara kontakten mellan myndigheten och kommunkoncernen. Att bygga vidare på de nätverk som skapades under etapp 2 är en förutsättning för fortsatt bra arbete inom Uthållig kommun i Sala. Programledarna svarar även för att programmet drivs vidare i den riktning som styrgruppen beslutar. Täta kontakter med styrgruppen, ledningsgruppen, arbetsgruppen och de olika projektgrupperna är självklar. Arbetssättet är väl beprövat inom etapp 2 och anses vara ett gott exempel att bygga vidare på. D. Arbetsgrupp Inom etapp 3 kommer Sala arbeta vidare med den tvärsektoriella arbetsgrupp som bildades under etapp 2. Beroende på inriktning av Etapp 3 kan gruppens sammansättning förändras något. Arbetsgruppens uppgift är bland annat att dra lärdom av de projekt som genomförs, se samordningsvinster och se när samarbetsmöjligheter uppstår. E. Projektgrupper Det kommer att bildas en projektgrupp för varje delprojekt inom de två respektive temaområdena. Projektgrupperna har ett operativt ansvar att driva projekten framåt. Via programledarna får projektgrupperna information som förmedlats av Energimyndigheten. 2. Beskriv vilka resurser kommunen avser att avsätta för arbetet inom Uthållig kommun Kommunen kommer att avsätta resurser framförallt i form av nedlagd arbetstid. Deltagarna i styrgruppen, ledningsgruppen, arbetsgruppen samt projektgrupperna avsätter tid till att arbete med projekten, delta i möten, konferenser samt deltaga i de utbildningar m.m. som Energimyndigheten anordnar. Respektive projekt har ansvar för att ekonomiska medel tilldelas projekten. Det kan ske inom befintlig ram eller genom att projektmedel äskas.

.m SALA lci1 KOMMUN Tekniska förvaltningen 3. Beskriv vilka projekt eller ideer som kommunen avser att utveckla genom deltagande i Uthållig kommun a. Temaområde fysisk planering i. Energi och byggande Kommunen kommer kraftsamia för att koncernövergripande arbeta mer samordnat och strategiskt med energifrågan vid ny- och ombyggnation. Det innebär att energibolaget (Sala-Heby Energi AB), bostadsbolaget (Sala bostäder AB), fastighetsbolaget (SIFAB), Sala Silvergruva AB samt kommunens lokalförvaltarnare, planarkitekter, markingenjörer samt upphandlarna gemensamt ska samarbeta för att hitta nya sätt hur vi kan arbeta för att det som byggs i Sala ska vara mer energieffektivt. Det övergripande syftet med projektet är att uppnå målen i klimatstrategin genom att arbeta med dessa frågor. Projektet Energi och byggande har redan tagit fart i Sala. En workshop genomfördes i maj 2011. På workshopen deltog 50 personer och representanter fanns från samtliga nämnder, förvaltningar och bolag, vilket visar att frågan engagerar hela kommunkoncernen. Diskussionerna kring workshopfrågorna var livliga och det finns nu en gemensam bild kring att Sala kommun behöver agera tydligare i dessa frågor. Att arbeta samordnat med frågorna på många olika nivåer i den kommunala verksamheten tror vi är ett framgångsrecept. I Uthållig kommun etapp 3 vill Sala kommun studera hur vi kan lyfta frågan om energi och byggande i allt från energi- och klimatstrategi, översiktlig fysisk planering, detaljplanering, markavtal, upphandling, bygglov ner till det konkreta genomförandet av byggprojekt och driften av våra byggnader. Vi tror att vi gör detta lämpligast genom att inledningsvis upprätta någon form av avsiktsförklaring för "energieffektivt byggande i Sala" kopplat till framtagande av projektplaner och handlingsplaner för policys och riktlinjer vad gäller energieffektivt byggande i Sala. Projekt som diskuterats inom temat Energi och byggande är bland annat att öka nyproduktion av passivhusjlågenergihus i kommunen. Vi skulle inom ramen för detta då undersöka hur vi kan arbeta med riktlinjer och krav både för det som byggs av kommunen för att nyttja för egen verksamhet men även för privat byggnation. Även att undersöka hur vi kan ställa krav när kommunen är markägare och hur kommunen kan stimulera marknaden att bygga passivhus skulle kunna vara en del av det arbetet. Att arbeta med "morötter" för att belöna energismart byggande bör också utredas vidare. Att ombyggnation och renoveringar, i kommunalt ägda lägenheter och lokaler, samt i privata fastigheter, ska göras med passivhusjlågenergihus teknik är delprojekt som diskuterats.

~SALA ~KOMMUN 5 (12) 2011 05 09 Tekniska förvaltningen Inom ramen för Energieffektiviseringsstödet har Sala i handlingsprogrammet angett många projekt, på temat Energi och byggande, som ska genomföras. Genom vårt deltagande i Uthållig kommun etapp 3 planerar Sala kommun växla upp det grundläggande arbete som genomförs inom stödet. Exempel på detta är att utveckla samarbeten både koncernövergripande, men även mellan privata aktörer, statliga bolag och högskolajuniversitet. Inom projektet Energi och byggande kommer fysiska åtgärder i befintligt bestånd genomföras men även frågor kring samarbeten och samverkan kommer att prioriteras. Vi tror att projektet, genom att ta ett koncernövergripande ansvar och föra aktiv dialog med privata aktörer och näringslivet, kan utgöra ett spjutspetsprojekt för kommuner med samma förutsättningar som Sala. Projektet Energi och byggande berör punkterna "ökad andel av energismarta byggnader vid ny- och ombyggnation" samt "energijfjärrvärmebolagens medverkan i fysisk planering" som nämns i Energimyndighetens inbjudan till etapp 3. ii. Klimatsmart stadsdel I det pågående arbetet med Plan för Sala stad (PFSS), fördjupning av översiktsplanen, har särskilt fokus lagts på att studera staden ur ett energi perspektiv, då staden har varit kommunens fallstudie inom Uthållig kommun etapp 2. Det är nu dags att ta detta projekt ett steg vidare och bli mer konkreta. Detta vill vi göra genom att jobba mer detaljerat med ett av kommunens utvecklingsområden som pekas ut i Plan för Sala stad. Enheten Planering och utveckling på kommunstyrelsens förvaltning har påbörjat ett samarbete med kommunens energibolag, Sala-Heby Energi AB, för att undersöka hur Sala kommun skulle kunna möjliggöra byggandet aven energismart stadsdel i Sala. Tanken med projektet är att det ska vara kompetenshöjande och fungera som ett pilotprojekt för att ta reda på mer kring; vad kan detaljplan och markavtal reglera? Vilka energikrav ska vi ställa? Vilka styrmedel och morötter är lämpliga? Projektet berör punkterna "spetsteknik inom stadsbyggnadsprojekt", "energi-jfjärrvärmebolangens medverkan i fysisk planering" samt "ökad andel av energismarta byggnader vid ny- och ombyggnation" som nämns i Energimyndighetens inbjudan till etapp 3. iii. Energieffektivisering i kulturbyggnader. Sala kommun har ett mycket rikt kulturarv. Ett av våra unika områden är Sala Silvergruva med många värdefulla kulturbyggnader. Området är av riksintresse för kulturmiljövården. Att renovera dessa byggnader och

.m SALA.,.., KOMMUN 6 (12) 2011-05-09 Tekniska förvaltningen möjliggöra energieffektivisering är en utmaning. Fastigheterna på Sala silvergruva ägs av att ett kommunalt bolag, Sala silvergruva AB. Under 2011 har en avhandling från KTH undersökt vilka möjligheter det finns att skapa ett hållbart energisystem i Sala Silvergruva med avseende på ekonomi, miljö samt sociala aspekter. Avhandlingen undersökte nio tekniker; vindkraft, vattenkraft, solfångare, solceller, pelletspannor, värmepumpar, effektivisering samt lagring av värme från växthus respektive fjärrvärme. Avhandlingen framhöll också vikten av att arbeta med energieffektiviseringar, dock utreddes inte detta i avhandlingen. Inom ramen för Uthållig kommun Etapp 3 vill därför bolaget finna lösningar för att genomföra energieffektivisering på ett tillfredställande sätt, både kulturmiljömässigt och ekonomiskt. Detta ska uppnås genom framförallt samarbeten och samverkan (läs mer under punkt 6). Avhandlingen anger en rekommendation för fortsatt arbete där undersökning av vindhastigheten ska ingå, för att undersöka potentialen för vindkraft på gruvområdet. Detta skall göras under en längre mätperiod, helst över ett helt år eller längre. Detta har Sala Silvergruva AB för avsikt att genomföra inom ramen för etapp 3. Projektet berör punkterna "ökad andel av energismarta byggnader vid ny- och ombyggnation" i Energimyndighetens inbjudan till Etapp 3. iv. Planering av vindkraft 2009 genomfördes en vindkartering av det kommunala energibolaget Sala-Heby Energi AB och LRF. Karteringen saknar dock koppling till den fysiska planeringen och kommunens översiktsplan. Sala kommun har därför som avsikt att inom ramen för Uthållig kommun etapp 3 speciellt utreda frågan kring vindkraft och vindkraftsetableringar i den nya översiktsplanen som ska börja tas fram under 2011. Projektet berör punkten "mark- och planprocesser för produktion av förnybar energi" i Energimyndighetens inbjudan till Etapp 3. b. Temaområde näringspolitik i. Energieffektivt näringsliv Sedan etapp 2 i Uthållig kommun har Sala genomfört ett projekt, Ekolyftet, riktat mot näringslivet med syfte att införa miljöledningssystem. Nätverket med privata företagare är fortfarande mycket aktivt. Kommunens näringslivsorganisation, Företagarcentrum, har för avsikt att under etapp 3 stödja och växla upp arbetet med miljöledningssystem, med befintlig grupp som bas, för att fokusera på energieffektivisering. Arbetet planerar att, med

Tekniska förvaltningen energi kartläggnings checkarna som grund, arbeta för ett mer energi effektivt näringsliv. Det innefattar även utbildningar, frukostrnöten mm. Företagarcentrum har även planer på att inrätta ett Passivhus centrum för Mälardalen i Sala. Centrumet skulle innefatta utbildningar, både för yrkesverksamma men även genom Yrkeshögskolan. Ett inledande möte med näringslivet, skolan, tjänstemän och politiker genomfördes i mars, där alla ställde sig positiva till Företagarcentrums målsättning. Kontakter har även etablerats med det befintliga passivhuscentrumet i Alingsås.lnom etapp 3 vill Företagarcentrum etablera ett passivhuscentrum i Mälardalen. Projektet berör punkterna "kommunen som samordnare för företagsnätverk" och "kommunen och näringsliv i samverkan med andra regionala parter i energi- och klimatarbetet" i Energimyndighetens inbjudan till Etapp 3. ii. Biogasproduktion i Sala/Heby Sala-Heby Energi AB har för avsikt att etablera en lokal biogasproduktion belägen mellan Sala och Heby och baserad på substraten halm, gödsel och slakteriavfall. Ca 8000 ton TS av substratmaterial kommer användas och halm kommer att utgöra den dominerande råvaran för biogasproduktionen. Det unika med anläggningen blir förbehandlingen med termisk hydrolys, som kommer att göra det möjligt att utnyttja halm för rötning på ett industriellt sätt. Rötresterna kommer att återföras till jordbruksmark för att säkra kretsloppet av näringsämnen. Biogasen kommer att uppgraderas till fordonsgaskvalitet. Konceptet att utnyttja ett vanligt förekommande lignocellulosamaterial med stor potential, halm, för produktion av biogas kan med denna anläggning demonstreras i ett lokalt/regionalt energisystem på ett mycket bra sätt. Sala-Heby Energi AB har sökt investeringsmedel från Energimyndigheten för projektet. Arbetet inom Uthållig kommun etapp 3 skulle innebära att investeringen kopplas till en plattform för erfarenhetsutbyte och spridning av det goda exemplet. Projektet berör punkterna "stärka lokal förnybar energiproduktion genom kommunala satsningar" i Energimyndighetens inbjudan till Etapp 3.

8(12) 2011-05-09 Tekniska förvaltningen 4. OCH 5 Vilka mål och resultat har ni för projekten? a. Temaområde fysisk planering i. Energi och byggande Målet med projektet energi och byggande är att vara ett övergripande projekt och katalysator för genomdrivandet av energieffektiviseringar i kommunen. Målet är att säkerställa att byggande i Sala är energieffektivt Till 2015 ska projektet ha bidragit med att målen i klimatstrategin nås. ii. Energismart stadsdel Målet med projektet är att arbeta fram en modell för hur en mindre kommun kan arbeta med energifrågan på stadsdelsnivå. Vilka styrmedel råder kommunen över, utformning av bebyggelse, transporter etc. Resultatet tänker vi oss skulle kunna användas som underlag för "policy" för byggande på kommunal mark. Resultatet tänker vi även skulle kunna sammanställas som inspiration för andra kommuner. iii. Energieffektivisering i kulturbyggnader Dels så förväntas en mätbar minskning av energiförbrukningen, både i kwh och kronor. Vidare kommer erfarenheter sammanställas i en handbok med bland annat goda exempel som ska användas inom respektive bolag, men även ska spridas till andra med likande utmaningar. iv. Planering av vindkraft Målet med projektet är att få styrdokument för arbetet med vindkraft och genom dessa få ett mer effektivt arbetssätt vad gäller vindkraftfrågan. Syftet med handlingen är att den ska underlätta för kommunerna, andra myndigheter och eventuella exploatörer i kommande prövningar av vindkraftsanläggningar

JmSAlA W'i1I KOMMUN 9 (12) 2011-05-09 Tekniska förvaltningen b. Temaområde näringslivspolitik i. Energieffektivt näringsliv ii. Målet är att skapa nätverk mellan kommunen och näringslivet och inom näringslivet för att Sala ska får ett mer energieffektivt näringsliv, med större konkurrenskraft. Att etablera ett passivhuscentrum för Mälardalen i Sala. Biogasproduktion i Sala/Heby Målet är en produktion av 20,7 GWh biogas årligen. I och med att gasen ska upp graderas till fordonsgaskvalitet kommer det kunna ersätta 2100 m 3 bensin och därmed minska utsläppen av koldioxid med över 5000 ton/år. 5. Vilket stöd efterfrågar kommnnen från Energimyndigheten för att kunna utveckla projektet/ideen på bästa sätt? a. Temaområde fysisk planering i. Energi och byggande Sala önskar expertstöd från Energimyndigheten genom att bland annat: hitta potentiella samarbetsparter som arbetar utifrån samma synsätt. uppmärksamma oss på goda exempel där likande projekt redan genomförts där Sala skulle kunna använda det som en grund för att utveckla och optimera arbetet. ii. Energismart stadsdel Sala önskar expertstöd från Energimyndigheten genom att bland annat: hitta potentiella samarbetsparter som arbetar utifrån samma synsätt uppmärksamma oss på goda exempel där likande projekt redan genomförts där Sala skulle kunna använda det som en grund för att utveckla och optimera arbetet. Expertkunskap att bolla detta specifika projekt med eller medel att anlita "projektledare" för att säkerställa att processen leder till önskat resultat. iii. Energieffektivisering i kulturbyggnader Inom projektet skulle expertstöd sökas på Energimyndigheten. Även myndighetens roll som förmedlare av kontakter inom den statliga sektorn, verk (tex Statens fastighetsverk) och myndigheter, efterfrågas. Projektet skulle även vilja, med hjälp av energimyndigheten, knyta kontakt och söka stöd av Högskolan på Gotland och forskningsprogrammet Spara och bevara

I'mSAlA ~KOMMUN 10 (12) 2011-05-09 Tekniska förvaltningen iv. Planering av vindkraft Inom projektet önskar Sala stöd av Energimyndigheten att genom att möjliggöra samordning av den planerade utredningen med andra kommuner i samma situation. b. Temaområde näringslivspolitik i. Energieffektivt näringsliv Sala önskar experthjälp av Energimyndigheten när det gäller energieffektivisering i näringslivet med att hitta modeller, metoder och verktyg för effektivt nätverkande mellan kommun och näringsliv. Sala söker också stöd för att hitta bra utbildningsplattformar när det gäller energieffektivisering. ii. Biogasproduktion i Sala/Heby Sala önskar expertstöd från Energimyndigheten genom att bland annat: Utgöra en plattform för spridning av vårt goda exempel Stärka kontakterna mellan universitet/högskola 6. Finns det ett strukturerat samarbete med regionala parter och/eller andra kommuner i ert beskrivna projekt? Om detta är fallet, beskriv det nedan. Som redovisats ovan kommer samarbeten ske i samtliga projekt. Samarbeten kommer att etableras kommunkoncernövergripande och med privata aktörer med liknande utmaningar. Sala önskar även etablera samarbeten och utbyte med andra myndigheter, Länsstyrelsen, statliga verk och högskolor/universitet. Inom vindkraftsprojektet planeras ett fortsatt samarbete med energibolag och intresseorganisationer. Ett ökat samarbete mellan näringsliv, markägare och lokala företag krävs för att uppnå ett lyckat resultat. För energieffektivisering i näringslivet har redan samarbete med Heby kommun inletts. Vi har för avsikt att gemensamt arbeta för ett mer energieffektivt näringsliv. Även samarbeten med EU-finansierade SUNE-projektet (Svartådalens Utsläpp s neutrala Energi)bland annat avseende utbildning kring energi effektivisering planeras. En inledande kontakt med passivhuscentrum i Alingsås har redan tagits. Dessa, samt näringsliv, skola, universitet/högskola och andra kommuner blir givna samarbetsparter för att skapa ett passivhuscentrum för Mälardalen i Sala. Samarbeten med Storstadsklustret, från Etapp 2, och deras gemensamma projektupplägg ses som en möjlighet till samarbete. Sala ser gärna samarbeten med andra kommuner som antas till Etapp 3.

fmsala ~KOMMUN 11(12) 2011-0S-09 Tekniska förvaltningen 7. Beskriv ev spridningsvägar till andra parter för den kunskap kommunen inhämtar genom deltagande i Uthållig kommun a. Temaområde fysisk planering i. Energi och byggande ii. Genom de projekt Sala avser att genomföra inom ramen för Etapp 3 och Energi och byggande kommer spridningen vara god. Samtliga bolag och förvaltningar kommer vara aktiva och får ta del av de resultat som framkommer av genomförda delprojekt Sala kommer starta upp en hems ida (under kommunens officiella hems ida) där projekten kommer beskrivas, resultat, erfarenheter och tips kommer presenteras. Sidan kommer vara sökbar för alla vilket kan ge god spridning av våra projekt och resultat Små kommuner i Sverige har andra förutsättningar för att arbeta med energieffektivisering än större kommuner. Det goda arbete vi tänker genomföra inom ramen för etapp 3 kan ge många goda exempel till andra små kommuner, som Sala, med liknande resursmässiga förhållanden. Energismart stadsdel Små kommuner i Sverige har andra förutsättningar för att arbeta med energieffektivisering än större kommuner. Det goda arbete vi tänker genomföra inom ramen för etapp 3 kan ge många goda exempel till andra små kommuner, som Sala, med liknande resursmässiga förhållanden. Resultatet av projektet Energismart stadsdel tänker vi även skulle kunna sammanställas som inspiration för andra kommuner. iii. Energieffektivisering i kulturbyggnader Spridningseffekterna i projektet är stora. I Sala är hela innerstaden riksintresse för kulturmiljö där energieffektivisering ska gå hand i hand med värnande om riksintresset Där finns en möjlighet att sprida kunskapen både inom den kommunala koncernen som ägare till flera fastigheter, men även till privata aktörer och privatpersoner. Projektet öppnar även upp för fler projektdeltagare både kommunala och privata med likande utmaningar. En spridning nationellt är även den möjlig. iv. Planering av vindkraft Genom den plattform som Sala önskar att Energimyndigheten bistår kan arbetet spridas. Genom dialog med privata aktörer, näringsliv, markägare och intresseorganisationer sprids även frågan lokalt.

Pm SALA ~KOMMUN 12 (12) 2011-05-09 Tekniska förvaltningen 8. Övrigt b. Temaområde näringslivspolitik i. Energieffektivt näringsliv Vårt arbete för att näringslivet ska bli energieffektivt kan spridas till andra kommuner med samma förutsättningar genom bland annat hemsidan, Energimyndigheten och massmedia. Ett passivhuscentrum för Mälardalen i Sala sprids genom de utbildningsinsatser som genomförs, framtaget material, massmedia, annonser, evenemang mm mm. ii. Biogasproduktion i SalajHeby Projektet förväntas spridas dels genom Energimyndighetens kanaler, dels genom den egna hemsidan, massmedia och trycksaker. Även möjligheter till studiebesök planeras. Energi- och klimatstrategi Kommunen har en antagen klimatstrategi från 2006 som bifogas denna ansökan. Klimatstrategin omfattar hela kommunen och är gällande. En tvärpolitisk grupp kommer i augusti få i uppdrag att ta fram en uppdaterad energi- och klimatstrategi. Till den politiska gruppen kommer berörda tjänstemän knytas. Nya projekt och samarbeten Under programperioden öppnar Sala upp för att ansluta sig till nya projekt och samarbeten som uppkommer inom ramen för Etapp 3. Med vänliga hälsningar Per-Olov Rapp Kommunstyrelsens ordförande Jan-Olof Friman Kommunchef Bilagor: 1. Klimatstrategi för Sala kommun, antagen 2006-10-19 2. Sala kommuns arbete inom energi- och klimatfrågor, 2001-05-30

3 ; Kl i matstrate för Sala kommun Antagen av kommunfullmäktige, Sala kommun 2006 10 19 Strategidokumentet är framtaget i samverkan mellan samhällsbyggnadsförvaltningen, Sala kommun och Sala Heby Energi AB. Författare. miljöingenjör Lisa Granström Sala kommun och produktutvecklare Hans Nilsson SHE AB.

Innehållsförteckning INNEHÅLLSFORTECKNING... 2 INTRODUKTION... 3 BÄRANDE IDEER FÖR ENERGI- OCH KLIMATARBETET I SALA KOMMUN... 4 ENERGIEFFEKTIVISERING... """""""''''''''''''''''''''''...,... 4 UPPVÄRMNING... 4 TRANSPORTER... 4 ENERGIPRODUKTION... 4 SAMVERKAN, KUNSKAPS SPRIDNING OCH FÖRBEREDELSE... 5 ENERGIANVÄNDNING I SALA KOMMUN... 6 UPPVÄRMNING... 7 TRANSPORTER... 8 UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER I SALA KOMMUN... 8 KOLDIOXID... 8 METAN... Il DIKVÄ VEOXID... Il ÖVRIGA VÄXTHUSGASER... Il V AD HAR GJORTS HITTILLS?... 12 ENERGIEFFEKTIVISERING... 12 UPPVÄRMNING... 12 TRANSPORTER... 12 ENERGIPRODUKTION... 13 SAMVERKAN, KUNSKAPS SPRIDNING OCH FÖRBEREDELSE... 13 MÅL FÖR MINSKADE UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER... 14 NATIONELLA MILJÖKVALITETSMAL.... 14 SALA KOMMUNS KLIMATMAL... 14 Långsiktiga mål... 14 Delmål Energieffektivisering.... 14 Delmål Uppvärmning... 14 Delmål Transporter... 15 Delmål Energiproduktion.... '" 15 Delmål Samverkan, kunskapsspridning och förberedelse...... """""""""""'" 15 VAD BEHÖVER GÖRAS? - HANDLINGSPLAN FÖR ATT NÅ DELMÄLEN... 15 ENERGIEFFEKTIVISERING... 15 UPPVÄRMNING... 15 TRANSPORTER... ""'''''' 15 ENERGIPRODUKTION... 16 SAMVERKAN, KUNSKAPS SPRIDNING OCH FÖRBEREDELSE.... 16 UPPFÖLJNING AV HANDLINGSPLANEN... 17 ENERGIEFFEKTIVISERING... 17 UPPVÄRMNING... ""'''' 17 TRANSPORTER... "."... ".""."".""""".".".".. ".".. ""... 17 ENERGIPRODUKTION... 17 SAMVERKAN OCH KUNSKAP S SPRIDNING... 17 Bilaga 1: Detta har gjorts; fler åtgärder 2 (18)

Introduktion Klimatstrategin syftar till att ge en överskådlig och samlad bild av Sala kommuns bidrag till klimatpåverkan. Baserat på redovisade källor till utsläpp och en översiktlig analys av möjligheter att minska utsläppen av växthusgaser, ges förslag till mål och åtgärder för att minska Sala kommuns klimatpåverkan. I Sala kommun bor ca 21 500 personer, varav drygt 30 % bor utanför någon av tätorterna. Kommunen är till ytan Västmanlands läns största kommun med l 175 km 2. Kommunikationer är viktiga, och att kunna erbjuda transportalternativ som främjar lägre utsläpp av växthusgaser, såsom kollektivtrafik och/eller alternativa drivmedel, är en stor utmaning. Sala är en pendlingskommun varför dessa frågor är av särskilt stor vikt. Sala kommun har ett brett näringsliv med många småskaliga verksamheter. Utmärkande för Sala kommun, jämfört med riket, är sysselsättningen i vård- samt jordbrukssektom. Sala kommun har en stor andel jordbruksbygd, ca 24 % av kommunens totala areal 5% av Salas invånare är direkt sysselsatta med jord- och skogsbruk. Andelen privatägd skog är stor, 70% av den totala skogsarealen. Förutom den traditionella vårdsektorn har Sala även en rättspsykiatrisk anstalt och byggandet av Sveriges största fangelse pågår. Arbetet med frågor kring hållbar utveckling har länge varit en prioriterad fråga i Sala. Mellan år 1994-2002 bedrevs ett mycket aktivt projekt, Vår bit av jorden, som ledde fram till den kommunövergripande kombinerade Agenda 21- och översiktsplanen, Plan för Sala ekokommun. Planen redovisar mål och åtgärder för hur kommunen ska uppnå hållbar utveckling, vilka många är kopplade till arbetet med att minska kommunens utsläpp av växthusgaser, till exempel beslutet att inte tillåta extemhandel Arbetet har allt sedan dess fortskridit med fortsatt fokus på hållbar utveckling, där klimatstrategin är en central del i arbetet. Ett nätverk har bildats, Agenda 21-nätverket, med en representant från varje förvaltning samt från kommunala bolag, i vilket frågor kring hållbar utveckling diskuteras och erfarenhetsutbyte sker. 3 (18)

Bärande ideer för energi- och klimatarbetet i Sala kommun Energieffektivisering Den mest miljö- och klimatvänliga kilowattimmen är den som aldrig används. Att kraftigt minska användningen av energi är absolut nödvändigt för att nå ett hållbart samhälle. Såväl i Sverige som i Sala har energianvändningen de senaste två decennierna varit på en ganska konstant nivå. Det är bra att energianvändningen inte ökar, men inte nog bra att den inte minskar. Nu krävs nya insatser för att effektivisera energianvändningen. Förutom miljövinster så finns ofta goda ekonomiska vinster med en minskad användning av energi. Uppvärmning En stor energiaktör lokalt för uppvärmning är Sala-Heby Energi AB (SHE), som till 87,5 % ägs av Sala kommun. SHE:s visioner inom detta område är bland annat att alla hushåll i kommunen ska kunna erbjudas ett uppvärmningsalternativ som inte är baserat på el eller fossila bränslen. Att man ska använda så lite som möjligt av fossila bränslen är idag en självklarhet. El, som är en mycket högvärdig form av energi, används bättre inom andra områden än till uppvärmning. Sett till det nationsövergripande energisystemet sker produktion avel med en hög insats av s.k. primärenergi; el produceras ofta med olja eller kol som bränsle. l de fall där el sparas in eller ersätts av någon annan energiform besparar man därför atmosfären en hel del koldioxid. Transporter En dominerande del av utsläppen av växthuspåverkande gaser härrör från transporter. Sala kommuns geografi, med stor yta, och struktnr, med många utspridda tätorter, medger tyvärr en begränsad kollektivtrafik. l ett kortare perspektiv är ett snabbt och effektivt införande av tillgängliga alternativa fordonsbränslen därför en god lösning. På längre sikt måste beteendemönstret ändras så att transporterna minskar. Sala tätort är också en viktig jämvägsknutpunkt för arbetspendlare till och från bland annat Västerås och Uppsala, och förhoppningen är att järnvägstrafiken skall öka på bekostnad av bilåkande. Energiproduktion Den energi som produceras i kommunen ska självklart vara förnybar. De förutsättningar som finns i kommunen medger goda förutsättningar för t.ex. kraftvärme för el- och värmeproduktion samt småskalig biogasproduktion. De bränslen som används till detta ska vara lokalt producerade, vilket ger flera hållbarhetsvinster; en ekonomiskt livskraftig landsbygd, en bibehållen öppen landskapsbild, ökad försörjningssäkerhet och minskade transporter. Tyvärr är vindförhållandena inom kommunen relativt ogynnsamma för vindkraft enligt de vindkarteringar som gjorts och med dagens energipriser. Ä ven vad gäller småskalig vattenkraft är möjligheterna begränsade. Solenergi, både aktiv och passiv, borde däremot kunna utnyttjas betydligt mer omfattande än idag. 4 (18)

Samverkan, kunskapsspridning och förberedelse Klimatförändringar är en global företeelse. Sala kommun ska verka för samarbete med aktörer på många nivåer inom klimatområdet. Samverkan ska ske lokalt, regionalt, nationellt och internationellt, och Sala kommun ska sträva efter att vara en föregångskommun i klimatfrågor för framför allt mindre och mellanstora kommuner. Ett effektivt kunskapsutbyte är nyckeln till ett snabbare införande av mer energieffektiv teknik, nya bränslen och förändrade beteenden. En viktig del av klimatstrategin är att stå förberedd för de ändrade klimatförhållanden som kan uppkomma. Idag vet vi för lite om vad som kan hända för Sala kommuns del vid en ökad växthuseffekt. Det är viktigt att belysa detta närmare i en studie, och att förmedla resultat och slutsatser till kommuninvånarna parallellt med övrig klimatinformation. 5 (18)

Energianvändning i Sala kommun Här följer en analys över hur energi används i stora drag inom Sala kommun. Diagrammet nedan visar den slutliga energianvändningen i kommunen med sektorsvis uppdelning. (Sektorsnurnreringen här och framöver är densamma som används av SCB). Slutlig energianvändning (MWh) i Sala kommun 800000 700000 600000 500000 400000 300000 200000 l90 6 Hushåll il 119.5 Övriga tjänster i r O 9.4 Transporter lo 9.3 Offentlig \erksamsjet 11119.2 Industri. bygg;erkso o El9.1 Jordbruk,skogsbruk,fiske l 100000 o 1990 1995 2000 2001 2002 2003 2004 _J Diagram J. Slutlig energianvändning i Sala kommun, sektorsvis uppdelning. Källa: SCE. Den slutliga energianvändningen har sedan en tid tillbaka legat på en nivå om ca 700 GWhlår. De sektorer som svarar för den största slutliga energianvändningen är hushållssektorn och transportsektom. Diagram 2 nedan visar vilken typ av bränslen som används inom de olika sektorerna. Använda data är från 2004. Slutlig energianvändning (MWh) i Sala kommun uppdelat på sektor & bränsleslag 300000 250000 i ~ 200000 å 150 000 ~ 50000 9.1 R2 Imrusl.-i. byligve<ks 9.3 otfen~ig verksarrnet 9.4 Transporter 9 5 ÖV'<>la tjlonster 9.6 Kl.hål Jordbruk, akpg" bruk; fis ka sektor Diagram 20 Slutlig energianvändning i Sala kommun 2004, sektorsvis och uppdelat per bränsleslag. Källa: SCB. 6 (18)

I sektorn med störst energianvändning, hushållssektorn, åtgår en stor andel av energin för uppvärmningsändamål. Glädjande nog sker mycket av uppvärmningen i denna sektor med förnybara bränslen såsom trädbränsle och med fjärrvärme. Desto mer bekymrande är den relativt stora användningen av elkraft inom hushållssektorn. Att e1användningen är fortsatt stor trots att ny energieffektiv teknik finns tillgänglig är dock inte unikt för Sala kommun utan är snarast en nationell trend. I transportsektorn dominerar användningen av fossilbränslen helt, och det behövs genomgripande förändringar för att åstadkomma kraftigt minskade utsläpp från denna sektor. Bensin står för lejonparten av bränsleanvändningen och diesel för en mindre del. Inslag av förnybara drivmedel såsom RME, biogas och etanol är än så länge försumbara. Anmärkningsvärt ur klimatsynpunkt i de fyra återstående sektorerna är framför allt användningen av elkraft och att användningen av eldningsolja inom lantbrukssektom är relativt stor. Tabell l nedan visar energianvändningen år 2004 uppdelat på ändamålen uppvärmning, övrig e1användning (exklusive el för uppvärmning) och transport. Dessa data ligger till grund för de delmål som tagits fram för Sala kommuns klimatarbete och som redovisas längre fram i klimatstrategin. För att ge en ökad förståelse följer en kortare analys för speciellt uppvärmningsområdet och transportområdet. Beträffande användningen avel för övriga ändamål (dvs. exklusive uppvärmning) antas att användningen i allt väsentligt överensstämmer med nationella mönster för elanvändning. A v detta skäl görs här ingen närmare analys av användningen av "övrig el" i Sala kommun. Ovrig Ändamäl Uppvärmning el Transport BiObränsle Olja för för El för Energisort uppvärmning uppvärmning Fjärrvärme uppvärmning Övrio el Bensin Diesel Energimängd, GWh 28 81 133 60 165 141 64 Tabell l. Energwnvandnmgen I Sala kommun ar " 2004 uppdelat efter tre Viktiga andamal: uppvarmmng. OVrlg elanvändning (exklusive el for uppvärmning) och transport. Den totala energianvändningen i kommunen var 672 GWh år 2004. Källa: SeE och SHE. Uppvärmning I Sala tätort har utbyggnaden av fjärrvärme kommit relativt långt, trots relativt "värmeglesa" förhållanden. (Värmeglesa förhållanden innebär t.ex. att andelen värmefdrbrukare med ett litet värmebehov är stor: i praktiken innebär det en stor andel småhus och/eller att det är långt mellan de fastigheter som värms upp.) År 1992 övergick värmeverket från att ha eldat i huvudsak kol till att elda biobränsle. År 2001 togs så ett nytt biobränsleeldat kraftvärmeverk i drift, vilket förutom fjärrvärme har medfört en produktion av förnybar elkraft i Sala kommun. Kraftvärmeverket eldas med skogsflis som bränsle. Det viktigaste som återstår utbyggnadsmässigt är att kunna erbjuda småhusområden med direktverkande elvärme en fjärrvärmeanslutning. Detta skulle ge en betydande utsläppsminskning av koldioxid i det större perspektivet då elförbrukningen i det svenska elsystemet på marginalen i praktiken produceras med europeisk kolkraft. 7 (18)

I kommunens mindre tätorter saknas fjärr- och närvärme i allt väsentligt. En önskan finns om utbyggnad men de värrneglesa förhållandena har hittills gjort det svårt att få lönsamhet i en sådan verksamhet. En stor del av befolkningen i kommunen är bosatta utanför tättbebyggt område. Här sker uppvärmningen av hus och lokaler till stor del med direktverkande el, värmepumpar och biobränsle (ved, spannmål och pellets). Enligt en tidigare inventering gjord vid SHE och baserad på statistik från SCB och Energimyndigheten så är användningen avel för uppvärnming i Sala kommun ca 60 GWh. Antalet småhus med direktverkande el var vid tidpunkten för inventeringen drygt 700. Därtill finns en stor mängd hus, drygt 2200, med vattenburna system och kombinationspannor i vilka flera energislag, bl.a. el, kan nyttjas för uppvärnming. Ca 350 småhus hade vid tidpunkten för inventeringen uppvärnming med enbart olja. Transporter På grund av de långa avstånden i Sala, och den begränsade möjligheten för kollektivtrafik, är persontransporter med bil vanliga, vilket leder till ökade koldioxidutsläpp. Att kunna erbjuda alternativa drivmedel och ett utökat utbud av kollektivtrafik är åtgärder som skulle minska utsläppen av växthusgaser. Kortare transportsträckor med bil bör kunna ersättas med gång eller cykel. Väg 67 och väg 70 ingår i det nationella stamvägnätet. Dessutom utgör väg 70 en del av förbindelsen mellan Stockholmsregionen och Dalarna, den så kallade Moraleden, med stor andel tung trafik. Vintertid är vägen hårt belastad av turisttrafik till och från skidorterna i Dalarna. Väg 67 och väg 70 har också viktiga regionala funktioner för arbetspendling mellan kommunerna Sala, Västerås, Enköping, Heby, Uppsala och Avesta. Väg 67 är en av de vägar i Sverige som har störst andel tung trafik beräknat utifrån den totala trafikrnängden på vägen. Då SCB:s statistik för koldioxidutsläpp inom transportsektor beräknas utifrån såld mängd drivmedel kan den stora genomfartstrafiken i Sala förklara delar av utsläppen. Utsläpp av växthusgaser i Sala kommun Koldioxid Koldioxid (C0 2 ) bildas vid förbränning av bränslen som innehåller grundämnet kol. Om bränslena är fossila, dvs. de har utgått ur biosfårens kretslopp, tillförs atmosfåren koldioxid av fossilt ursprung. Sedan industrialismens början har halten av koldioxid i atmosfåren ökat från ca 280 ppm till ca 370 ppm. Koldioxid är den växthusgas som ligger bakom den största delen av påverkan på växthuseffekten. Utsläppen av koldioxid i Sala kommun har minskat kontinuerligt sedan med 1990, se diagram 3 nedan. År 1990 var utsläppen av fossil koldioxid ca 5,5 ton per person och år. År 2004 hade den siffran minskat till 3,0 ton per person och år. Det bör betonas att CO 2 -utsläpp från elproduktion inte tas med i SCB:s redovisning av de kommunala energibalanserna, och att 8 (18)