Kvalitetsredovisning för 2005 Allmänt



Relevanta dokument
Välkommen till Eskilstuna musikskola

För dig som är nyfiken på musik

Musik- och kulturskolan

REGELVERK FÖR MUSIKSKOLAN

Kursprogram LÄSÅRET 2014/2015

Kulturskolans kurser

ATT VÄLJA INSTRUMENT. Det finns mycket att välja på. Här är en liten guide till dig som funderar. Mycket nöje

KULTURSKOLAN i Katrineholm 2011/12

Nyanmälan till Kulturskolan

Välkommen till musikinstitutet! Vanda musikinstitut svenska enheten

KULTURSKOLAN. Kulturskolan LOMMA KOMMUN

VILL DU LÄRA DIG SPELA ELLER SJUNGA?

Kulturskolan. Uppropstider VÄLKOMMEN TILL VERKSAMHETSÅRET 2013 / 2014 OCH ORDINARIE TIDER FÖR VÅR GRUPPVERKSAMHET KONTAKT

Majorna-Linné stadsdelsförvaltning. Program 2015/

Information och anmälan 2015/2016

Fotograf: Hans-Göran Johnson MUSIKSKOLAN

NACKA MUSIKSKOLA 2009/2010

KVALITETSREDOVISNING. Musikskolan. Läsår 2008/2009. Peter Ström. Rektor

Kulturskolan i Eslöv. UTBUD LÄSÅRET 2008/2009 cirkus dans konst musik teater film

Kulturskolan i Eslöv. UTBUD LÄSÅRET 2007/2008 cirkus dans konst musik teater film. Anmäl dig senast den 15 april!

Välkommen till Ale kulturskola!

Kursprogram Västerås Kulturskola

Att välja instrument

Kulturskolan i Sjöbo Läsåret

Välkommen till Nya Musikskolan läsåret

Lokal verksamhetsplan Kulturskolan

Nacka musikskola Nacka kommun

Anmälan till musikinstitutet

BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS UPPDRAG FÖR ÅR 2013 TILL KULTURSKOLAN

MUSIKSKOLAN. Vårterminen 2015

Kvalitetsredovisning 2015 och verksamhetsplan 2016 Leksands musikskola

Verksamhetsberättelse, utvärdering och kvalitetsredovisning 2003 för Musik & Kulturskolan

Vårspel. vecka Kulturskolan

KVALITETSREDOVISNING MUSIKSKOLEENHETEN 08-09

VERKSAMHETSBESKRIVNING

Det finns mycket att välja på. Här är en liten guide till dig som funderar. Mycket nöje

Verksamhetsberättelse, utvärdering och kvalitetsredovisning 2004 för Musik & Kulturskolan

Kulturskolan. Kursprogram. teater. sång musik. dans

Samhällsvetenskapsprogrammet, Mediaprogrammet Akademi, Sinclair. Kvalitetsredovisning för läsåret 2012/2013

Kulturskolans kurser

Kan vi tillsammans göra skolan roligare, mer innehållsrik, bättre måluppfyllelse och möta fler inlärningsstilar..?

ANSÖKNINGSGUIDE Läsåret

MUSIKSKOLAN. Läsåret 2018/2019

Läsåret Musiklekskola Rytmik Karusellundervisning Förberedande undervisning i musik Musikstudier på grund- och institutsnivå

Nyhetsbrev nr 1 Årgång 2013

14/15. Program MÖTESPLATSEN FÖR LUSTFYLLT SKAPANDE

ÅLANDS MUSIKINSTITUT Musik- & Dansstudier

Vår strävan är att få eleverna att delta i samspel med andra

Reviderad Riktlinjer för fritidshemsverksamhet i Bjuvs kommun

REGIONAL KULTURSKOLA Västmanlands län

STUDIER & INTRÄDESPROV

Skolplan Uppföljning och utvärdering

VÄLKOMMEN TILL MUSIKINSTITUTET! VANDA MUSIKINSTITUT VMO - VMI 2017

TRUMPET, VALTHORN, BARYTON, TROMBON & P-BONE & P-TRUMPET

KVALITETSREDOVISNING 2009/10. Skolenhet: Roslagens kulturskola 1. GRUNDFAKTA 2. UNDERLAG OCH RUTINER

Vad är det bästa med Kulturskolan?

Välkommen till Kulturskolan Korpen den avgiftsfria Kulturskolan! Musikundervisningen inom Kulturskolan

Hur dokumenterar vi elevens individuella utveckling?

Anmälan till kulturskolan

Skriftlig reservation från socialdemokraterna och vänsterpartiet angående budgetskrivelse för gymnasienämnden 2010.

et är här det börjar!

Förutsättningar Organisation Instrument Elever gruppundervisning och individuell undervisning

Verksamhetsrapport 2012/2013

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Munkfors kommun Skolplan

Våga Visa kultur- och musikskolor

Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016

Sektorsredovisning 2014 Lärande och stöd

Undervisa i världens största språk - musik

Är alla blås- och stråkinstrument på väg ut ur musik- och kulturskolorna? Ersatta med sång eller elgitarrer?

Kvalitetsredovisning 2010

falun.se/kulturskolan Kulturskolan i Falun Läsåret

En handbok från Kulturskolerådet. Från musikskola till kulturskola - tips på vägen

Verksamhetsplan för Storåskolan

Välkommen till musikinstitutet! Vanda musikinstitut svenska enheten

Verksamhetsplan Vimmerby lärcenter. Kommunal vuxenutbildning på gymnasial och grundläggande nivå samt i svenska för invandrare

Plan för Hedemora musikskola

Beslut. På Skolverkets vägnar. Björn Persson Enhetschef Cecilia Hanö Undervisningsråd

Arbetsplan/Utvecklingsplan för Ljungdalaskolans verksamheter Läsåret 08/09

Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9

för barn och elever i Nybro kommuns förskolor och skolor

Kvalitetsredovisning för. Grundskoleverksamheten i Storfors kommun. Bjurtjärns skola

Elevers övergångar från grundskola till gymnasium

Kvalitetsarbete för förskolan Bikupan period 3 (jan mars), läsåret

skola för alla barn i Söderhamns kommun

Helsingborgs Sportgymnasium. Kvalitetsredovisning för läsåret Ansvarig: Stefan Krisping

Kvalitetsanalys. Lärandesektion

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET

Varför slutade du i Kulturskolans musikundervisning?

Rengsjö skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Preliminär verksamhetsplan Riksförbundet Unga Musikanters Stockholmsdistrikt

Kvalitetsredovisning Bobygda skola 2007

Lokal arbetsplan Läsåret 12/13. Stavreskolans Äldrefritids

Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015

Kvalitetsredovisning. Kulturskolan Läsåret

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning

SLUTRAPPORT FÖRPROJEKTERING

Kvalitétsredovisning 07/08

Kulturskolan Läsåret

Transkript:

Kvalitetsredovisning för 2005 Allmänt Musikskolan tillhör område 14 (område 8 fr.o.m. 1 januari 2006) tillsammans med C4 Gymnasiet och Milner. Ytterst ansvarig för området var skolchef Ulf Stenåsen (fram t.o.m. 31/12 2005). Ingrid Priemer är administrativ chef inom området. På kommunala musikskolan arbetar 43 st. medarbetare inklusive vikarier. Rektorsresursen består av 1,5 tjänst, fördelad på Violetta Lefler 1,0 tjänst och Bengt Ericsson 0,5 tjänst. P.g.a. Violetta Leflers sjukskrivning med 25 % är uppdelningen 75 % tjänst per rektor. Lärarresurs omräknat i heltidstjänster är ca. 22 tjänster på kommunala musikskolan inklusive 0,5 projekttjänst i samarbete med grundskolan, ca. 10 tjänster på ES och drygt 1 tjänst FU. Musikskolan har 1,0 assistenttjänst och 1,0 institutionsteknikertjänst som är anställd med hjälp av C4 arbetsmarknad. Samarbete med C4 Gymnasiets assistenter sker med bl.a. personaladministration. Undervisning bedrivs i musikskolans nya lokaler och på i stort sett alla kommunens skolor. Vi når ca 1900 elever, i åldrarna 6 20 år, fördelat på 1164 i ämneskurs och ca 800 i förberedande undervisning. Budget är ca 11,5 miljoner kr inklusive ett intäktskrav på 1,7 miljoner kr i terminsavgifter d.v.s. en nettobudget på 9,8 miljoner. Om man räknar med resultatöverföringar och generationsväxlingspengar är bruttobudgeten 12,3 miljoner kronor.

Musikskolan bedriver undervisning på följande instrument: Baryton Trombon Tuba Trumpet Valthorn Fiol Altfiol Cello Kontrabas Nyckelharpa Oboe Fagott Tvärflöjt Saxofon Blockflöjt Klarinett Gitarr Elgitarr Elbas Slagverk Piano Elpiano (gruppundervisning) Sång Harpa Kyrkorgel Rockensemble Kör Rytmik Musikdata Improvisation Musik och ljudskapande En mycket viktig del av skolans verksamhet består av ensembleverksamhet: Juniormusikkåren Blåsvädret- Blåsbusarna Swingfonics - C4 Big Band - Unga symfoniker Drum Corps Kammarorkestern - Juniororkestern Knatteorkestern - Stråkdraget - K. Gitarrorkester - Flute for fun - Nya gitarrorkestern Kammarkören - La Musica - Da Capo - Jazz ork - Världsmusikensemble - Harpa ensemble Stråkkvartett Rockensembler Fjälkinge skolorkester Musikskolan har sedan slutet av 2004 ett måldokument. Detta måldokument kommer att revideras i samband med att skolplanen revideras.

Musikskolan hade, den 1 juni 2005, 1164 st. elever i ämneskurs. Fördelningen såg ut som följande: Ämne Antal elever Förra året Piano 275 246 Gitarr 169 137 Blockflöjt 119 128 Violin 108 92 Tvärflöjt 104 96 Slagverk 100 97 Saxofon 63 62 Trumpet 41 50 Elgitarr 31 30 Sång 31 28 Trombon 29 35 Klarinett 25 30 Cello 19 17 Harpa 11 8 Valthorn 9 7 Elbas 7 3 Tuba 5 4 Baryton 4 2 Improvisation 3 6 Rytmik 3 Nyckelharpa 2 Oboe 2 3 Kyrkorgel 2 Fagott 1 2 Kontrabas 1 1 Blockflöjt Slagverk Övriga Bleckblås Sång Piano Gitarr Träblås Stråk

I. Mål, II. Åtgärder 2005 och III. Resultat och måluppfyllelse Musikskolan ska Ge eleverna kunskaper i instrumentspel och möjligheter till orkestermedverkan, konsertbesök samt samarbete med professionella musiker. Musikskolan erbjuder undervisning på alla orkesterinstrument samt piano, sång, gitarr, blockflöjt, kyrkorgel och nyckelharpa. Alla elever har möjlighet att delta i orkestrar/ensembler och körer. Orkesterverksamhet utökades med Irländsk folkmusikensemble, Knatteorkester, Lilla Gitarrorkestern, Slagverksensemble och Drum Corps. Elever har erbjudits gratis besök på konserterna med bl. a Helge Antoni, Symfoniorkester och Total cellogrupp. Workshops med musiklärarna från Moskva anordnades. Elever har medverkat med Christianstads Symfoniker. Möta elever i öppen verksamhet med t.ex. musiklyssning och improvisations- och gehörsspel. Improvisationskurs fortsätter. Musik- och ljudskapande kurs har startat. Folkmusikensemble tränar på gehörsspel. Pröva nya pedagogiska och metodiska vägar i utvärderingsbara projekt. Pedagogiska möten. Brasslek, Stråklek, Körlek startades. Brass och stråkkurserna bygger på samarbete mellan instrumental - och rytmikläraren. Projekt 1=2. Hur då? Ett samarbetsprojekt mellan grundskolan och musikskolan. Diplom system för stråkorkestrar och ämneselever utarbetas. Konsert med Anders Bergcrantz kvintett. Samarbete med praktikanter från Musikhögskolan i Malmö. Studiedag med Micke Nord. Rundgång med pianoelever. Saxofonfrossa. Gitarrens dag, ett samarbetsprojekt mellan musikskolorna i Skåne. Kick off dag för gitarrister med föräldrar.

Vara en aktiv del i Kristianstads kulturliv, där samarbete med andra kulturinstitutioner uppmuntras. Diverse projekt med Barbacka. Samarbete med Kick i projektet 1=2. Hur då? Samarbete med Christianstadssymfoniker, Lions, Furuboda, Handelsföreningen, RUM s internationella musikfestival, Svenska kyrkan och andra församlingar, Musik i Syd m.m. Aktiv samarbeta med barnkulturhuset Barbacka för att skapa ett kommunalt kulturskoleutbud. Studiedag förlagd till Barbackas lokaler. H. C. Andersen projekt. Videoinspelning av Knatteorkestern. Möten är inplanerade med Barbackas ledning. Bygga upp internationellt samarbete med orkestrar och kulturinstitutioner. Kontinuerligt samarbete med musikskolan i Moskva. Stråklärare och elever besökte skolan i Moskva. JMK besökte skolor i USA. Chr.Symf. planerar resa till Skottland i juni 06.

Öka satsningar på elever med särskilda behov genom samarbete med grund- och gymnasieskola i arbete med rytmik och musikterapi som stöd för elever med inlärningssvårigheter och fysiska- neuropsykiatriska funktionshinder. Inköp av instrument anpassade till funktionshindrade barn. Prioritering vid antagningar. Projektet 1=2. Hur då? i vilket man underlättar inlärningen med hjälp av musikaliska och rytmiska övningar. Friskvård för grundskolepersonal med hjälp av projektet Friskvård med musikskolan. En kompetens höjande timme för kropp och själ. Undervisning anpassad för funktionshindrade barn bedrivs. Samverka med grundskolan avseende musikalisk introduktionsundervisning, där elever i åk 2 skall möta musikskoleundervisning i någon form. Förberedande undervisning i olika former ( musik i klass, blockflöjt, stråkklasser m.m). Projekt i Fjälkingeskola där alla elever i åk 3 erbjuds undervisning på blåsinstrument, fortsätter. Antalet lärare som jobbar med projektet utökades till tre. Slagverket tillkom. Coola musikskolan i form av stråk och blåsensemble besöker alla skolor under lå 05-06. Genomföra samproduktioner och konsertsamarbete tillsammans med andra kulturinstitutioner. Barbacka (H.C. Andersen). Samarbete mellan Christianstad Symfoniker och Unga Symfoniker. Samarbete med Kick. Samarbete med RUM. Samarbete mellan JMK och JJ Big Band.

Pröva nya undervisningsmetoder och musikinriktningar för att bredda elevgruppen avseende social- och kulturell bakgrund Brasslek och Stråklek startades. Irländsk ensemble. Pedagogiska möten har kommit igång. Undervisning i nyckelharpa. Musik i grupp för asylsökande barn. För att upprätthålla en god instrumentbredd samverka med Estetiska programmets musikinriktning. Lärarna har delade tjänster på både musikskolan och ES- musik. I några av ensemblerna deltar elever från både musikskolan och ES- musik. I mån av tillgång, och erläggande av särskild avgift, uthyra vissa instrument Nyinköp och underhåll av instrumenten sker kontinuerligt under läsåren. Prova ett system med bedömningskonferenser. Diplomsystemet kommer att provas av några pedagoger fr o m vt 2006. Diplom system stråkorkestrar presenterades.

Kvalitetsmått 90% av eleverna fortsätter i Musikskolan efter ett läsår. Under läsåret 04/05 togs 578 st. nya elever in varav 258 slutade inom ett år. Således fortsatte 55 % av eleverna efter första året. Denna statistik är något osäker eftersom vårt registreringsprogram inte kan ta fram dessa siffror. Med hjälp av sortering i programmet Exel har denna statistik tagits fram. Förhoppningsvis kan Tieto Enator förbättra Kulturskoleprogrammet i framtiden så att tillförlitlig statistik kan presenteras. Under läsåret arbetar Musikskolan med 1150 elever i egen verksamhet. Den 1 juni 2005 hade vi 1164 elever i ämneskurs Elever erbjuds minst 28 lektioner per läsår med en minsta lektionstid om 20 minuter enskild eller i grupp. I tjänsteplaneringen är grundberäkningen att elev får 31 lektioner under läsåret. Detta ger oss marginal till de garanterade 28 gångerna för oförutsedda händelser. Årlig utvärdering och uppföljning enligt skolplanen avseende - elev och föräldrainflytande Alla elever erbjuds utvecklingssamtal minst en gång per läsår. Elevenkät genomfördes och utvärderades. Föräldraföreningar fortsätter sitt arbete i musikskolans orkestrar. Introduktionsdag för nybörjare och föräldrar genomfördes. - Elevernas nöjdhetsgrad Se sammanfattning av elevenkäten - Elevernas förstahandsval Det är svårt att tillgodose elevernas förstahandsval. Alla elever som står i kö på dom mest eftertraktade instrumenten har erbjudits att välja andra instrument i väntan på att komma in på förstahandsvalet. - Genusperspektiv 40 % pojkar (38 %). 60 % flickor (62 %). - Elevernas trygghet och trivsel Se sammanfattning av elevenkäten För att göra lokalerna på grundskolorna så bra som möjligt för musikundervisningen, har förfrågan gått ut till musiklärarna. Inkomna förslag till förbättringar har redan i de flesta fall beaktats och åtgärdats. - Elevernas syn på vuxnas bemötande. Se sammanfattning av elevenkäten

Sammanfattning av elevenkäten I elev/föräldrar enkäten kom det in 381 svar från de elever/föräldrar som är aktiva i musikskolan. Flest svar kom in från pianogruppen, träblåsgruppen och gitarrgruppen. 65 % av dom som svarade var flickor och 35 % pojkar. Åldersgruppen 10 12 år var mest aktiv i svaren (40 %). De som gick andra terminen hade den högsta svarsfrekvensen med 30%. Fjärde terminen och sjätte terminen hade frekvens på ca.12 % vardera. Därefter sjönk svarsfrekvensen drastiskt. Fördelningen visar att ungefär hälften får lektion på Musikskolan och hälften får lektion på sin egen skola. Eleverna tyckte att spelandet var ganska viktigt och dom övar någon gång i veckan. I de skriftliga kommentarerna framkommer att lärarna får mycket beröm och är omtyckta. En och annan kommentar visar på att avgiften är för hög, framförallt för en familj som har flera syskon. Lektionstiden 20 minuter anses vara för kort av några svar att döma. Eleverna trivs med sin lärare och har ofta roligt på lektionerna. När det gäller repertoarval är elevinflytandet inte lika tydligt, visserligen får eleven delta i valet men lärarens inflytande är här tydligare. 67 svar kom in från enkäten för elever/föräldrar som har slutat musikskolan. Flest svar kom från pianogruppen, stråkgruppen, gitarrgruppen och träblåsgruppen. 61 % av de som svarade var flickor, 39 % pojkar. Flest svar kom in från åldersgruppen 10 12 år. Här är det tydligt att de som slutade gjorde detta redan efter första terminen, många slutade också efter andra och tredje terminen. 82 % hade fått sitt första instrumentval tillgodosett. 64 % hade enskilda lektioner och 43 % hade grupplektion (här blir procentsumman högre än 100 %, vilket vi tror beror på att en del har kryssat både och eftersom man både kan ha enskild lektion plus att man deltar i en ensemble). Av dessa elever som slutat framgår att dom övat mindre en de som fortsatt spela. Däremot var inflytandet över repertoaren ungefär den samma som för de elever som fortsatt spela. Ungefär hälften av eleverna hade fått erbjudande om att delta i någon konsert. De flesta slutade p.g.a. att det inte var roligt att öva. Man kan också se att dessa elever hade andra aktiviteter som tog mycket tid och bidrog till att intresset svalnade. 23 % tyckte att dom hade fått en olämplig lektionstid. I kommentarerna kan märkas att kostnaden anses vara för hög.

IV. Åtgärder för utveckling 2006 Medarbetarenkäten som genomfördes 2004 visade på att vi ska fortsätta med att jobba med arbetsbelastning, hälsa, relation till chef, rutiner för kränkningar, hot och våld och utveckling. Det finns tankar på att starta en musikallinje. Samarbete mellan lärare på C4 gymnasiet och musikskolans lärare kan möjliggöra ett sådant projekt. Frågan måste samverkas innan resurser kan läggas på detta. Musikskolan har till förvaltningen inlämnat önskemål om rabatter för gruppundervisning. Denna rabatt skall gälla de projekt som har undervisning endast i gruppform, så som Brassoch Stråk- lek. V. Sammanfattande bedömning Den trend som vi tydligt sett de senaste åren när det gäller val av instrument håller i sig. Om inget drastiskt kommer att ske fortsätter köerna att minska på vissa instrument och öka på de instrument som media gör god reklam för. Vi fortsätter att kämpa emot trenden genom att göra så mycket marknadsföring som möjligt. Vid pensionsavgångar måste en noggrann analys av underlaget göras innan återbesättande av tjänst görs. Det är möjligt att morgondagens musikskola ser helt annorlunda ut än dagens. Vi måste tillgodose elevernas behov, samtidigt som vi ska försöka behålla traditionerna. Våra lärares professionalism och engagemang är mycket viktig i bevarandet av traditioner och utvecklingen av nya idéer. Kanske är det så att traditioner kommer att bevaras i nya former som vävs in i ny pedagogik.