Den svenska klimatdebatten har blivit överpolitiserad och vetenskapen riskerar att hamna i off-side Lennart O. Bengtsson Professor, University of Reading, UK Medlem av Vetenskapsakademien
Klimatpolitik och klimatdebatt Dagens mediadebatt har vuxit exponentiellt i volym och uttrycksformer och via Internet gjort det möjligt för alla att lufta sina synpunkter. Detta uppfattas säkert som positivt av många men när det gäller seriösa sakfrågor skapas oftast mer förvirring och osäkerhet, till dels kan detta även vara avsikten. Den senaste tidens klimatdebatt är här ett exempel. Forskarsamhällets försiktiga uppfattning försvinner i det höga och aggressiva tonläge som finns bland klimataktivister med dramatiska överdrifter och de motvallsaktivister som menar att klimatändringar är harmlösa. Det politiska samhället står inför en intellektuell utmaning då det blir alltmer beroende och påverkade av dagens mediala situation som drivs av skilda intressegrupper. Det blir därför alltmer viktigt att basera politiska ställningstaganden på en systematisk vetenskaplig utvärdering av det slag som IPCC utför.
! Kritiken mot klimatforskningen är oberättigad! Den är ingen tvekan att den globala uppvärmningen är en realitet med ett antal samstämmiga indikationer, men Den fortskrider tills vidare långsamt, obevekligt och mestadels odramatiskt. Dramatiken, stormar, oväder, översvämningar etc. som vi dagligen observerar är naturens egen och har alltid funnits. Klimatändringen utgör ett nytt slags problem som vi saknar erfarenhet att rationellt möta då vi har att göra med en tidsskala (på 100 år eller mer) och ett globalt och irreversibelt skeende där ett rationellt gemensamt handlande är det enda som kan leda till en lösning.
Vad är vi säkra på Genom utsläpp av växthusgaser har vi förändrat jordens strålningsbalans mot rymden. Denna motsvarar nu en ändring i solstrålningen som är mer än 10 gånger större än solens normala variationer (11-års cykeln). Koldioxid är det största problemet genom den långa tid den stannar i atmosfären. Jordens temperatur har stigit med 5/6 C på hundra år Både utsläpp av växthusgaser och temperatur ökar snabbare än tidigare Jordens bergsglaciärer har minskat med ca 20% sedan mitten på 1800- talet och avsmältningen accelererar. Dagens globala uppvärmning med sin globala utbredning förefaller anormal även sett i ett perspektiv på mer än 10 000 år.
Jordens temperatur under 13 decennier mer än en +1/2 C sedan 70-talet (källa WMO)
Vad är den troliga orsaken? Jordens befolkningsökning har mer än fyrdubblats på 100 år och beräknas öka med ytterligare 2-3 miljarder under nästa generation. En strävan hos alla människor att förbättra sin levnadsstandard. Avsaknad av realistiska alternativ till fossil energi på global skala. Den fossila energin utgör ca 80% och har knappast ändrats under de senaste 40 åren. Ytterligare ca 10% är bioenergi som också avger växthusgaser. Koldioxidutsläppen är ca 1000 ton/sek, varav Sveriges bidrag är ca 15 ton/sek (2008) men ca 27 ton/sek om vi räknar in utsläpp från bioenergin. Emellertid, billig fossil energi håller gradvis på att ta slut så vi tvingas att finna nya lösningar oberoende av miljöeffekterna.
Väder, klimatvaritioner och växthusgaser Extrema väderhändelser skapar dagligen problem i olika delar av världen. Dessa har inte med växthusgasökningen att göra utan beror på att människor nu är mer utsatta. De har bosatt sig i områden där man inte borde bo och där gjort stora investeringar i infrastruktur. Rapporter i media har en kolossal genomslagskraft och ofta färgade av medias subjektiva föreställningar. Rapporter om stora isavlossningar från Grönland och Antarktis tolkas som en klimatändring och kraftfulla tropiska orkaner som ett exempel på växthusgasernas inverkan. Samma sak gäller hos oss där Gudrunstormen av media och av flera politiker tolkades som en följd av växthusgasernas ökning.
Vad kan vi vänta oss de kommande 50 åren? Klimatprognoser är till sin natur osäkra och bör endast användas som en riskbedömning. Det är omöjligt att uttala sig om klimatändringar för enskilda år eller decennier. Det allvarligaste är sannolikt ändringar i nederbörd som för Nordeuropa och Arktis innebär ökad nederbörd medan exempelvis Medelhavsområdet riskerar ökad torka eller förlängda torrperioder. Liknande ändringar med ökad torka kan förväntas i latitudbältena 20-40 N och 20-40 S. Fortsatt långsam temperaturökning men knappast risk för någon extrem ökning. Fortsatt avsmältning av glaciärer och fortsatt höjning av havsnivån med en förväntat långsam ökning mot ca 4-5 mm/ år Knappt mätbara ändringar i vädervariationerna, stormar mm. Kallvintrar kommer att finnas kvar men gradvis alltmer försvagade. För Sveriges del knappast några dramatiska ändringar eller allvarliga risker jämfört med andra problem; politiska, ekonomiska och sociala. Snarare kommer de positiva fördelarna med högre temperatur och nederbörd vara gynnsamt.
Klimatutvecklingen på ännu längre sikt Detta kan inte meningsfullt bestämmas på grund av ett otal osäkerhetsfaktorer (vetenskapliga såväl som ekonomiskt/sociala) men indikationer från modellberäkningar och studier av tidigare värmeperioder i jordens historia är att risken för stigande havsnivåer på mer än 1 m inte kan uteslutas. Andra risker är ändringar i jordens kolcykel vilken kan ändras från en numera negativ feedback till en positiv och därvid förstärka klimatuppvärmningen ytterligare. Ändringar i den hydrologiska cykeln kommer vidare att förvärra torkproblemen i subtroperna ytterligare.
Vad vi måste göra: lösa jorden energiproblem! Det räcker inte att lösa det svenska problemet Att lösa det svenska energibehovet utan koldioxidutsläpp är säkert möjligt, men knappast ekonomiskt förnuftigt. Det går däremot inte att spara sig ur den globala energikrisen då det fortfarande föreligger ett stort otillfredsställt behov som i utvecklingsländerna. Den kan inte lösas med vattenkraft, vindenergi eller bioenergi De enda nu existerande energikällor som kan klara detta är solenergi, kärnenergi i någon form eller fortsatt användning av fossil energi så länge detta går. Samtidigt måste vi finna metoder att reducera atmosfärens koncentration av växthusgaser då de redan nu innebär risker på lång sikt. En ökad biomassa är ett sådant bidrag.
Tack för uppmärksamheten Mina slutord till den svenska Miljörörelsen: Tag Vetenskapen till Er, behärska och kontrollera den men vänd den för allt i världen inte ryggen Det är i Vetenskapen och Tekniken som framtidens lösningar står att finna. Allt annat är återvändsgränder.