E N T I D N I N G F R Å N S K Ä R G Å R D S S T I F T E L S E N N R 1 / 2 0 0 7 Passbåt till Arholma Milo har mulltoa i båten Anmäl dig till vänmötet på båtmässan! Vintersol på Arholma
Rysshärjningarna på Ostkusten sommaren 1719 Läs om den dramatiska sommaren 1719 då ryssarna brände sju städer, från Norrköping till Öregrund, ett 60-tal bruk, slott och andra herresäten och ca 500 gårdar och byar. Läs också om striderna till sjöss och till lands mellan ryssar och svenskar som kulminerade i slaget vid Baggensstäket nära Stockholm. I boken kan du också se hur slotten och herresätena ser ut idag. Boken har ett 90-tal illustrationer i form av målningar, kartor mm, de allra flesta i färg. 185 sidor. Bokens mått 26x21 cm. En praktbok! Pris: 385 kr. Vill du beställa så fyll i och posta talongen redan idag. Du kan även beställa boken direkt på fax 08-599 290 01, tel 08-599 290 28 eller e-mail: magnus.ullman@lmlaw.se. www.magnusullman.com B O K F Ö R L AGET M AGNUS U L L M A N Ja, tack! Jag beställer Rysshärjningarna st ex. à 385 kr/st = kr Namn: Adress: Postadr: Underskrift: Frankeras ej, portot är betalt Bokförlaget Magnus Ullman Böckerna levereras direkt från lager med en inbetalningsavi till adressen ovan. Priset inkluderar porto och emballage. Erbjudandet gäller endast i Sverige. Svarspost 121 206 800 110 27 Stockholm
LEDARE INNEHÅLL NR 1 2007 Vilken väg tar skärgårdsturismen? Ur bevarandesynpunkt är alla stiftelsens områden naturreservat (de enda återstående: Ålö, Rånö och Nåttarö beräknas bli det till hösten 2007). Skyddsformen Naturreservat infördes i samband med att Sverige fick en ny naturvårdslag 1964. Den präglades av det synsätt som kom till uttryck redan i 1952 års naturskyddslag. Naturen skulle inte längre skyddas mot människorna utan vårdas för dem i stället. Naturreservaten fick i större utsträckning en social funktion till skillnad från nationalparkerna där naturskyddet fortfarande var det dominerande. Naturvårdsverket bildades 1967 och därmed hade staten också skaffat sig en central myndighet med ansvar för naturvård och rörligt friluftsliv. Detta öppnade vägen för nya markförvärv från stiftelsens sida eftersom staten förklarade sig beredd att bidra med halva köpeskillingen när det gällde förvärv av natur- och friluftsmark av riksintresse förutsatt att den skyddades som naturreservat. Och i stort sett all råmark i skärgården var av riksintresse på den tiden. Efter det att Stockholms läns landsting 1971 blev huvudfinansiär av stiftelsens verksamhet gjordes många markaffärer i skärgården där staten och landstinget delade på kostnaderna. Det är dessa förvärv tillsammans med dem som Stockholms stad gjorde främst under 1940-talet som är grunden för stiftelsens verksamhet idag. Att garantera allmänheten strövmarker, läger- och badplatser och naturhamnar i skärgården ansågs alltså angeläget redan i slutet av 1950-talet, när Skärgårdsstiftelsen bildades. Men hur ser nyttjandet av skärgården ur besökssynpunkt ut idag nästan 50 år efter stiftelsens tillblivelse? Från 1950-talet och fram till i mitten av 1980-talet ökade båtlivet i skärgården markant. Det handlade om ett rörligt friluftsliv där många tillbringade stora delar av sin semester i fritidsbåten. Från 1980-talet och framåt har förutsättningar för andra sorters turism skapats i och med den kraftiga utbyggnaden av olika typer av anläggningar för kost och logi. Nu kom dagturister och vandrarhemsgäster ut tack vare en allt mer förbättrad service inte minst när det gäller reguljärtrafiken i Waxholmsbolagets regi. Under det senaste decenniet har det rörliga friluftslivet i form av kanotister i nya säkrare och komfortablare havskajaker blivit en alltmer framträdande besökskategori. Men turismen tar sig också andra och nya former, som inte på samma sätt som tidigare bygger på naturnära upplevelser. Snarare är det fartupplevelser på vatten som i allt större utsträckning lockar ut människor i form av företagsevent mm. Här tenderar skärgårdslandskapet i stället att bli en kuliss till dessa mer äventyrliga vattenkonster. Hur rimmar detta med vår allmänna föreställning om skärgården som en rekreerande, avkopplande och hälsofrämjande miljö? RIB-båtar och vattenskotrar som i 40 knop dånar in i naturreservaten är inte välkomna. De utgör en säkerhetsrisk för människor och djur som rör sig i vattenområdet och stör dessutom genom höga bullernivåer. När det gäller vattenskotrar är rättsläget idag oklart, i avvaktan på en EU-dom, men RIB-båtar som framförs på ett ansvarsmedvetet och hänsynsfullt sätt har all rätt att nyttja våra områden. Rent allmänt kan sägas att skärgården aldrig förr samtidigt trafikerats av så många höghastighets- och långsamtgående farkoster som idag. Detta ställer naturligtvis långtgående krav på kompetensen hos båtförarna men även kanotisterna har ett ansvar när det gäller kajakernas synlighet i både ljus och mörker och uppmärksamhet vid passager av farleder. 1996 bildades Svenska Ekoturismföreningen för att främja ett ansvarsfullt resande i naturen som hjälper till att skydda naturmiljöer och stödjer lokalbefolkningens välbefinnande. Föreningen har också utvecklat ett kvalitetsmärkningssystem Naturens Bästa för olika turistarrangemang med naturupplevelser som blivit alltmer uppmärksammat under senare tid. Om denna motkraft till motoriserade höghastighetsupplevelser skall jag berätta mer i en kommande ledare i Stångmärket. Berndt Festin 4 5 7 10 12 14 17 19 21 22 Noterat. Gästkolumn av journalisten Kerstin Ekberg. Möt familjerederiet på Krokholmen. På Grinda byggs toaletter med EU-stöd. Seglaren Milo Dahmann har mulltoa ombord. Detta händer på stiftelsens områden. Dags att anmäla sig till årets vänmöte! Välkomna alla barn och ungdomar! Nu får ni en egen sida! Taube i våra hjärtan och i en unik box. Nya böcker. kommer ut med sex nummer om året och går till alla Skärgårdsstiftelsens vänner och samtliga hushåll på öarna i Stockholms skärgård. Utgivare och ägare: Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län, Box 7669, 103 94 Stockholm Telefon: 08 440 56 00 Telefax: 08 440 56 19 e-mail: kansliet@skargardsstiftelsen.se Internet: http://www.skargardsstiftelsen.se Ansvarig utgivare: Berndt Festin Redaktör: Misse Ljungström misse.ljungstrom@skargardsstiftelsen.se I redaktionen: Johan Ahlbom och Christina Ohlig Omslag: Foto: Misse Ljungström. Prenumerationer och adressändringar: 08 440 56 00 Pren.pris: 120:-/år Lösnummer: 20:-/st. Tryck: Elanders Gummessons, Falköping Upplaga: 26 000 ex. Papper: Tryckt på svanmärkt matt G-print, 90 g. Omslag 130 g G-print. Nästa nummer utkommer 29 mars 2007 Annonser: (bokning och material) Hummelgren Media, Södra Agnegatan 27 n.b., 112 29 Stockholm Telefon: 08 715 20 23 Fax: 08 545 501 11, e-mail: hummelgren.media@telia.com stångmärket 1 2007 7
Noterat Vildsvin på Riddersholm Fyra simmande vildsvin dök upp framför kameralinsen på Skärgårdsstiftelsens tillsynsman Gunnar Lodin på Riddersholms naturreservat nära Kapellskär. Han satt vid stranden för att prova en ny kamera och tydligen låg vinden åt rätt håll för de märkte honom inte. Det är första gången som vildsvin varit synliga vid Riddersholms naturreservat, säger Gunnar Lodin. Läs mer på stiftelsens hemsida www. skargardsstiftelsen.se FOTO: GUNNAR LODIN Besöksvänlig donation Stiftelsen har fått en donation på ca 40 meter flytbrygga från Breviksmarens Bryggförening på Tyresö. Bryggan bogserades av Urban Söderberg med båten Minerva till Rögrund. Där kommer den att användas som gästbryggor i hamnen, när denna så småningom är muddrad och klar. Vi är många som är tacksamma för den gåvan. Tack! Gräsligt rovfiske! Hur är den eller de personer funtade som drog upp 24! gäddor på Östra Lagnö i slutet av förra året och bara slängde dem i gräset på stranden? Vi bara undrar varför och påminner om att fria fisket är en ynnest att vara rädd om och vårda. Det ger ingen rätt att rovfiska på ett så respektlöst sätt. Flytten går till Lidö Nu har Lidös nya arrendatorspar Mikael Jansson och Tanja Tabulovich flyttat in på Lidö. En regnig och blåsig dag i trettonhelgen gick flyttlasset från Mikaels hemö Hjälmö. Ett stadigt hölass, hästarna Willia och Alice, en ko från Lådna, bohag, traktor och jordbruksverktyg lastades ombord på färjan Brahe, som körde upp till Lidö, där det nya livet väntar jordbruksutbildade Micke och Tanja. Lycka till, säger vi! Nytt vandrarhem på Utö Utö Turistbyrå har för närmare tre miljoner köpt Edesnäs gårds huvudbyggnad från 1860 för att använda som vandrarhem. Till byggnaden hör 6 500 kvadratmeter mark, där några små stugor kommer att byggas för att utöka övernattningsmöjligheterna. Vi har länge behövt fler alternativ till värdshuset stångmärket 1 2007 på Utö och Edesnäs gård är verkligen perfekt, säger Britt-Marie Anell på Utö Turistbyrå. För närvarande har vi 16 platser, men övervåningen byggs om och vårt mål är att ha 35 40 platser samt lämpliga fest- och konferenslokaler. Planerna är många och Stångmärket lär få anledning att återkomma med fler detaljer. Länsstyrelsen stöttar båthus och bodar Fram till 31 mars finns det möjlighet att söka bidrag till renovering av gamla sjöbodar och båthus hos Länsstyrelsen. Både båthus och fiskebodar blir allt färre och det vore olyckligt om de försvann, då de berättar om äldre tiders skärgårdsbruk. Båthusen var skärgårdsbornas garage och utgör ett viktigt kulturminne i skärgårdsnaturen. Ekonomiskt stöd kan sökas till renovering av tak, stomme, grund eller stenkista men förutsätter egen delfinansiering. Se mer på www.1st.se.
Aktiv arrendator Stiftelsens arrendator och fyrabarnsmamman Lill Schierman på Hjälmö, tog ett litet avbrott i julstöket för att sälja in Skärgårdsstiftelsens olika produkter på den traditionella julmarknaden på Svartsö. Upplevelsehelg på Finnhamn 23 25 mars är det dags för förra årets succé; en upplevelsehelg på Finnhamn. Naturvård, massage, tovning och god mat ingår i programmet. Mer info på: info@finnhamn.se. Sjöräddningssällskapet fyller 100 år Tradition för tillsynsmän Sjöräddningen i Sverige fungerade mycket dåligt i början av 1900-talet. Så dålig att den till och med användes som skräckexempel internationellt. Ämnet aktualiserades under svåra höststormar 1903. Dessa gav upphov till Svenska Sällskapet för Räddning av Skeppsbrutne, SSRS, som startades som ideell och frivilligorganisation 1907 av Sveriges Allmänna Sjöfartsförening. Kustborna runt om i Sverige startade insamlingar för att kunna inhandla räddningsbåtar och driva räddningsstationer. Redan första året hade det ideella sällskapet över 1 000 medlemmar. Idag uppgår medlemsantalet till över 30 000 medlemmar. Och 1:a juni firas 100-årsjubileum! Varje nyårsafton sedan 1998 träffas de tillsynsmän som har möjlighet att komma vid stångmärket på Stora Kalholmen, vilket är den gamla stiftelsens allra första inköp. Denna nyårsafton träffades två pensionärer; Karl Edvard Sjöberg och Anders Ljungström samt aktiva Jan-Ola Öding, Sten Söderlund, Sven Lindholm, Hasse Nilsson, Petter Lundgren och Björn Sundberg med fruar, sambos, barnbarn, hundar, kaffekorgar, skumpa och varm glögg för att skåla in det nya året. Gästkrönika Utvidga stiftelsen till Grodhavet! båten står på land. De smutsiga tamparna är tvättade och undanstuvade. Snart är det för kallt även för en tur i kanoten. Det är fredag eftermiddag och jag bläddrar i bostadstidningen som just har dumpit ner på hallgolvet. Mälarnära. Strandnära tomter på pendlingsavstånd. Kom och boka de sista tomterna med egen brygga. En ny stadsdel vid Mälaren. Stockholm är trångt. Skärgården fullbyggd och därmed dyr. Nu är det Mälarens stränder som exploateras, långt bort mot Strängnäs, Eskilstuna och Västerås. Annonserna är förföriska. Priserna är höga tycker jag. Men jämfört med en lägenhet på någon av Stockholms nyligen bebyggda stenkajer så kan det vara okej. Mälaren har väldigt många öar och vikar, stränderna är verkligen långa. Många hus och många strandtomter kan få plats. Men nur många? jag känner en tilltagande oro. Jag seglar en hel del, både i Stockholms skärgård och i Mälaren. De två sidorna om slusströskeln är olika och har var sin charm. Du som inte prövat grodhavet, gör det! Det är sport med de ständigt växlande vindarna. Och vattnet är både varmare och renare. Inga snäckor på båtbotten. Lägre priser i gästhamnarna. I saltsjön finns Skärgårdsstiftelsen. Det känns tryggt. Stiftelsen sköter om vår vackra skärgård på ett fantastiskt sätt och ger oss förutsättningar att vara i skärgården utan att slita ner den. Dass och soptunnor, information och naturstigar. Och stiftelsen bevakar och larmar, tillsammans med andra, när det behövs. I många år har de politiker, medlemmar och anställda som är Skärgårdsstiftelsen, arbetat för att Stockholms skärgård ska bevaras för de många människorna och vara öppen och tillgänglig. Resultatet är lyckat. Just nu gäller det de kanonfina öar och skär som försvaret inte längre behöver. Många vill givetvis exploatera dem och tjäna pengar. Men många vill också bevara dem för friluftslivet och turismen och förhoppningsvis kommer de att vinna. vem vakar över mälaren? Här finns en organisation för vattenvård. Jättebra. En annan som vill öka den turism som hänger samman med ångbåtsturer och slottsbesök. Kul. Och här finns många båtklubbar med hamnar och klubbholmar. Men Mälaren saknar en organisation som tar ett samlat grepp för det rörliga friluftslivet och båtlivet. Mälaren har ju gott om öar och vikar, men inte så många naturhamnar och badklippor. Bevara de som finns och gör dem lättare att hitta. Och skapa nya genom röjning och kanske muddring. Vi vet inte hur det går med Östersjöns vatten. Det är inte kul att segla i algsoppa och inte tillrådligt at bada i den. Då blir Mälaren viktigare. Samtidigt ser vi hur några av de bästa stränderna nu exploateras av ny bebyggelse. Här finns inte, men skulle behövas, en organisation som Skärgårdsstiftelsen. Kanske kan stiftelsen stå fadder för en sådan? The Grodhavet foundation. KERSTIN EKBERG Kerstin Ekberg är erfaren journalist men nu avtalspensionär friherrinna, som trivs vid vatten. Under många år var hon chefredaktör för restaurangfackets tidning Svensk Hotellrevy. stångmärket 1 2007
Noterat Stormen Per tog bryggan för Per FOTO: PER MATTSON Insistera på enbart Volvo Penta Originaldelar, tillbehör och gör regelbunden service hos en auktoriserad återförsäljare. Reservdelar & Tillbehör Motorer Service Plats för ÅF Tel: logotype 08-571 631 64 Auktoriserad service www.kanholmsfjardensmarina.se Din Volvo Pentaåterförsäljare på på Orust Lövtorpsvägen 18, Djurhamn På Örskär var det nästan orkanstyrka i byarna den 14 januari. Havet dånade och när vinden lagt sig hade den tagit med sig hela den ganska stora kajen på ön och bara lämnat spillror kvar. Lyckad Filmfestival! I november hölls stiftelsens tredje skärgårdsfilmfestival på Filmhuset i Stockholm. Den besöktes av 350 personer, som njöt av härligt nostalgiska skärgårdsfilmer, bland andra Karl-Axel Sjöblom, som suverän intervjuare av profilerna Simes-Ville och Uno Österman, samt Torbjörn Wileens beundrade Kust & Hav skärgårdsfilmer, en modern utflykt i Stora Nassa skärgård, en finstämd film om skärgårdsmålaren Axel Sjöberg och som avslutning härliga och numera klassiska Änglar finns dom? med Christina Schollin och Jarl Kulle. Tillsynsmännen Sten Söderlund och Britten Hjertstrand presenterade också sina engagerande videofilmer med örnar, sälar och berguvar från projektet Levande Skärgårdsnatur. Hur mår sälen i Östersjön? Välkommen på seminarium i Skärgårdsstiftelsens regi. Torsdagen den 1:a mars kl 13.00 i Hörsalen på Naturhistoriska Riksmuseet, Frescativägen 40. Seminariet är kostnadsfritt och vi bjuder på fika. För att veta hur många som kommer ber vi er att anmäla deltagandet till kansliet, tel 08-440 56 00 eller på e-post: kansli@skargardsstift elsen.se. Välkommen! Arkeologiska utgrävningar på Utö Länsstyrelsen har givit två arkeologer från handelsbolaget Kvadratmeter Arkeologi tillstånd att genomföra utgrävningar vid två ödegårdar på fastigheten Trema 3:1. Grävningarna görs under året och har som syfte att ge ökad insikt om bebyggelsen i södra skärgården fram till sommaren 1719, då ryssarna brände stora delar av skärgården. Filmfestivalen samlade många entusiastiska skärgårdsälskare i Filmhuset en hel söndag i november. FOTO: ANDERS UNOSSON Christer Nettelbladt t.v., är den som letat reda på alla gamla godbitar bland filmerna och Sten Söderlund t.h., berättade om projektet Levande Skärgårdsnatur. Båtar för sjöfolk www.tiiskeriboats.se www.tiiskeri.fi stångmärket 1 2007
Familjeföretag med framtidstro Det är milt och grått som en novemberdag den här dagen i januari, men det är ändå vinter och Erik Westerlund står för turerna mellan Simpnäs och Arholma med stora, trygga järnbåten Hemfjord. Monsun, passbåten med plats för 95 personer, som är välkänd för sommarens resenärer ligger på varv på Rindö för att få en ny miljöanpassad motor installerad. Text och Foto: Misse Ljungström Erik Westerlund och hans Krokholmens Sjötrafik AB är ett välkänt begrepp i norra skärgården. I nästan 35 år har han funnits till hands och troget kört sina turer mellan fastlandet och Arholma. Nu har han även sönerna Daniel och Johan samt anställda Per Eriksson, som alla är utbildade skeppare till hjälp, för turerna är många och dagarna långa. Jag blir mött i Simpnäs av tre generationer Westerlund samt Per, som kör den här dagen. Allt startade 1973 med att Erik började hjälpa Lennart Fransson, som just tagit över passbåtsrörelsen mellan Simpnäs och Arholma. Det var naturligt för Erik att köra båt, eftersom han är född och uppvuxen på Krokholmen och gick i skola på Arholma. Ja, vi var elva elever och sju klasser i ett klassrum, i Arholma högre allmänna läroverk, som vi sade på skoj, minns han med ett leende. Erik hade en träbåt efter sin pappa och körde med den. Den var för liten och efter något år köpte han träbåten Annika från Waxholm. Den hade plats för 12 passagerare och passade bättre för turtrafiken. > stångmärket 1 2007 Erik Westerlund med sonen Daniel och 10 månader gamla sonsonen Lucas, som ännu så länge mest är med som maskot, men det kanske inte dröjer länge innan även han kör passbåt.
Erik Westerlund och Per Eriksson berättar om passbåtsturerna mellan Arholma och Simpnäs. Det är viktigt att det funkar med busspassningarna och vi är glada om grupper ringer och föranmäler att de ska åka, så vi kan planera för att undvika trängsel och obehag för resenärerna. stångmärket 1978 sålde Lennart Fransson passbåtstrafiken till Magnus Uggla. I samma veva blev Waxholmsbolaget uppdragsgivare till turtrafiken och Erik blev förstås kvar i rörelsen. Året efter köpte han en röd järnbåt med det underliga namnet Kyana. Det låter som ett konstigt namn, men det kommer från grekiskans Ky anos, som är en djupblå mineral, säger Erik och berättar att den tidigare varit blå och aldrig klassades men att den gick alldeles utmärkt i is. Nu är den såld, ombyggd och går i trafik vid Stavsnäs. Avtalet med Waxholmsbolaget löper fem år i taget och i dag är det Erik som är pappa både till sitt rederi och till avtalet med Waxholmsbolaget. Sedan åtta år ingår också Monsun, som tidigare ägdes av Magnus Uggla, i Eriks flotta och enligt Waxholmsbolagets statistik på enkelresor kör nu Krokholmens Sjötrafik mellan 25 28 000 passagerare om året. I avtalet med Waxholmsbolaget ingår det att ha en miljöpolicy och där har Erik gott stöd av hustrun sedan 25 år; Catharina, som är egenföretagare och sysslar med hemförsäljning av både miljövänliga städartiklar och en drivmedelstillsats som gör att dieselåtgången för det egna rederiet har minskat med nästan 10 procent. Och vi städar faktiskt båtarna helt utan kemiska rengöringsmedel, säger Erik, som betonar vikten av att en miljöpolicy innehåller något konkret och inte bara är tomma ord. Miljön är förstås oerhört viktig för oss. Vi vistas här jämt och ska ju åka omkring i den här skärgården själva. Förra årets algblomning var svår här, det hoppas vi att vi inte ska behöva se igen. Säkerhet är en annan sak som betyder mycket. Just nu ska alla båtar som har avtal med Waxholmsbolaget förses med en transponder, så det alltid går att hitta dem. En annan sak som är bra är att radiokommunikationen med SL ska förbättras, vilket betyder mycket för våra passagerare vid eventuella förseningar. 1 2007 Inför framtiden har Erik mest positiva förväntningar trots att Arholma, som många andra skärgårdsöar mest bebos av äldre människor vintertid. Polisens anmälningscentral har sedan flera år 18 tjänster på ön, några anställda bor på ön, några pendlar från Hallstavik eller Grisslehamn, vilket är tillräckligt för att ge en reguljär trafik. Sonen Daniel bor på Stridsholmen med sin familj, Anna, som är en av öborna som arbetar på polisens anmälningscentral och sonen Lucas, 10 månader. Sonen Johan bor i Stockholm varannan vecka och kommer hem för att köra passbåten varannan. Vi är ett familjeföretag och jag kan se en fortsättning, säger Erik och tittar ömt på Lucas, som gissningsvis i framtiden vill bli skeppare precis som farfar, farbror och pappa. Eriks anställda skeppare Per och hans fru Marie ser positivt på ett liv på Arholma och ska själva dra igång en gästhemsverksamhet på militärernas gamla revir på norra Arholma till sommaren. De har många roliga planer, både konferens och museum ryms i dem. Men det blir mjukstart till sommaren i alla fall, säger Per lugnt och klokt. Och både Erik, Daniel och Per ser fram emot att dansbanan på Arholma lär ska få en uppryckning, vilket kommer att få ön att leva upp. Flexibilitet och hög tolerans är två egenskaper Erik värderar högt. Det är nödvändigt, vi tycker att det är viktigt att hålla bra service, för ofta är ju vi det första ansikte turisten ser och det kanske sätter sin prägel på hela dagen, säger Erik och ler med hela ansiktet. Lucas, som sitter i pappas knä mitt emot Erik nere i Hemfiords kajuta jollrar plötsligt blablablabla varpå Erik börjar skratta och frågar honom om farfar pratar för mycket. Det tycker inte jag, jag tror enbart att Lucas är en serviceinriktad liten kille, som vill hjälpa till i familjeföretaget. n
SMÄCKRA SKÖNHETER. gamlin-zeipel.se GÖR FAST. STANNA HELA DAGEN. SURFA HEM MED EN NY GARDEROB. FARTIGA VIDUNDER. GARANTERAD YTSPÄNNING. NÖDVÄNDIGA TILLBEHÖR. Allt för sjön. På ett och samma ställe! Snart är det vår igen. Och visst längtar vi alla ut till sjöss. Varmt välkommen att kryssa runt på Nordens största båtmässa. Här finns aktiviteter och produkter för alla smaker och åldrar. Surfa in på vår hemsida och läs mer om allt som händer. Välkommen ombord! ABSOLUT FOTRÄTT. 3-11 MARS 2007 Måndag fredag kl 11 20, lördag och söndag kl 10 18 www.alltforsjon.se
Peder Bubbi Liljeblad, Kennet Fluntan Johnson och Lennart Kurre Landstedt från FJK Bygg AB på Ljusterö har ett drygt jobb att hinna få mulltoaletterna på Grinda klara före vintern. Nu byter Grinda till mer miljövänliga toaletter Besökarna i skärgården blir fler för varje år. Trycket på toaletterna ökar i samma takt och det blir allt mer uppenbart att det krävs nya toalösningar. På Grinda byter stiftelsen ut alla torrdass till långtidskomposterande toaletter, som är skonsamma mot naturen. Text och Foto: Misse Ljungström Just nu i dag när Stångmärkets utsända är på besök för att en inblick i vad som händer på toalettfronten ser det inte särskilt miljövänligt ut här på Grinda. Den varma hösten har gjort att det är väldigt lerigt där man gräver för de jättekomposttankar som krävs för de nya toaletterna. Det är faktiskt en sådan lervälling så det är svårt att tänka sig att det över huvud taget går att återställa marken till sommaren. Men tiden lär ju som bekant läka alla sår och så småningom kommer toaletterna att passa fint in i naturen och den här leran faller i glömska. När vi talar om de nya toaletterna handlar det om totalt ungefär 15 byggnader med plats för 40 sittande 10 stångmärket 1 2007
Här ska en ny byggnad uppföras över själva toatankarna till Clivus multrum. Kanske kan det kännas som att sitta på en tron högt över marken för besökaren på toan vid badstranden! Bubbi Liljeblad visar de stora lådor som byggts upp kring tankarna och hur man lätt kommer åt att sköta dem. besökare som byts ut eller byggs. Platserna där de står är desamma, det vill säga vid badplatserna, vandrarhemmet, stugbyn, tältplatserna och bryggorna. Att det sker ett så radikalt byte just nu beror på att toaletterna ingår i ett EU-projekt med målet att skapa en hållbar miljö i skärgården. Tanken är att så många människor som möjligt ska upptäcka fördelarna med långtidskomposterande toaletter jämfört med vattentoaletter och själva vilja installera sådana i framtiden. Allt för att skydda Östersjön för vidare övergödning. Totalt kostar projektet 2,3 miljoner kronor, varav EU-bidrag utgår med 600 000 kronor. Det är ett bra sätt för oss att växla upp våra pengar och få väldigt mycket mera gjort för dem, säger Mats Holmström, som är byggnadsförvaltare för den norra skärgården på Skärgårdsstiftelsen. Projektet, som ska vara klart nu under vintern är inte bara vänligt mot miljön. Det har dessutom givit jobb åt många. Dels handlar det om transporter dels om gräv- och byggjobb. En del byggnader blir helt nya och det är ungdomar i Start, ett projekt för arbetsträning i Stockholms stad som har byggt dem i block, som sedan monteras här, säger Mats. På plats här på Grinda varierar arbetsstyrkan mellan tre och fem personer, säger Mats, som hoppas på gynnsamt väderlag under vintern, så projektet blir klart som planerat. Idag är det Peder Bubbi Liljeblad, Lennart Kurre Landstedt och Kennet Fluntan Johnson från FJK Bygg på Ljusterö som jobbar här. Mer än hälften av toaletterna är av sedan länge beprövade märket Clivus, resten är Mullis. Båda har stora mulltrum, det vill säga tankar, antingen i plast eller rostfritt där nedbrytningen sker under lång tid. Det här gör dessutom toaletterna lätta att sköta. Inga fler tunga lyft krävs i den dagliga skötseln av dem. Uppenbarligen är det enbart fördelar med den här typen av toalett! Förutsättningen är dock att människor förstår hur de fungerar och endast använder dem som toaletter. Blöjor, bindor och andra sopor är definitivt bannlysta i toan och ska alltid slängas i papperskorgar och soptunnor, men med tillförsikt om skärgårdsbesökarnas vilja att verkligen skydda och värna den miljö man så gärna vistas i lär det inte innebära några problem. Så småningom är det tänkt att den här typen av toaletter ska finnas på många fler av stiftelsens välbesökta områden. Först på tur står Finnhamn. n stångmärket 1 2007 11
Miljömedveten långseglare med mulltoa ombord Miljötänkandet har hon haft med sig med modersmjölken och när hon lät bygga en ny båt valde hon i största utsträckning miljövänliga alternativ. När man köper en begagnad båt kan man inte påverka vilka material som använts, men bygger man själv har man ansvar för vad man väljer, säger seglaren och miljöaktivisten Milo Dahlmann, som till och med har en mulltoa i båten. Jag träffar henne i båtklubben där hennes Artemesia II ligger täckt i presenningar en mörk och mulen decemberdag. Text och Foto: Misse Ljungström Det är inte många båtar som ligger kvar i sjön nu. Men Milo Dahlmann, som bland annat är den första kvinna som seglat ensam över Atlanten, föredrar att inte ta upp sin. Alltid är det något som ska fixas och just i dag var Bengt, som är specialist på rostfritt, här och hjälpte henne med en del i båten, som hon seglade hem från Estland i juni i år. Artemesia II är en trevlig båt och det är lätt att förstå att Milo gärna pysslar här lite då och då. Namnet har båten fått efter en furstinna i vinguden Dionysos hemstad i antikens Grekland. Hon var en skicklig sjökapten och strateg och vann alla slag hon ledde. En lämplig förebild för Milo, som ursäktar sig för att det låter konstigt med nummer två, men säger att hon inte kunnat hitta på ett bättre namn som visar att kvinnor faktiskt alltid varit ute på haven. Fyra år har Milos nya båtprojekt tagit. Båten är 32,5 fot, det vill säga nästan 10 meter lång, den väger sju ton och har blivit ungefär 100 000 kronor dyrare än vad som var beräknat från början. Men det är en myt att det kostar mer att tänka miljövänligt, menar Milo. Däremot gäller det att fundera ut alternativ till traditionella material och göra vettiga val, säger hon. Somliga saker blir dyrare men mycket blir billigare så det jämnar ut sig. Båten Artemesia II är en stålbåt som är byggd i Lettland och inredd i Estland. Däcket är i kork och inredningen i körsbär istället för traditionell teak eller mahogny som hotar världens regnskogar. Dynorna är svanmärkta, vilket innebär att de är tillverkade i miljövänliga material. Till och med bomullen i de trivsamma rutiga gardinerna är kravmärkt. Och så det mest anmärkningsvärda ombord! Hon har en mulltoa! Det är en prydlig liten Ecolet från kanadensiska företaget Sun Mar. 12 stångmärket 1 2007
Milo Dahlmann har sin båt Artemesia II liggande mitt i Stockholm. Om två år planerar hon att ge sig ut på de stora haven igen. Målet är Patagonien och Antarktis. klubben, som installerat den i sin båt. För miljöns skull borde man oftare använda sin fantasi för att bryta mönster och göra det man kan göra och inte bara saker man är van vid att göra, säger Milo så klokt. Mulltoan pryder väl sin plats i det lilla tvättrummet. Den mäter helt normala 55 x 45 cm men är 75 cm hög, vilket är lite högre än ordinära båttoaletter. Den är avpassad för kontinuerlig användning för två personer + extra urin. För att den ska fungera optimalt har den en liten 12-voltsfläkt samt att temperaturen är minst 14. Två gånger om året tömmer man toan genom den lilla luckan i underkanten, annars är det inget särskilt konstigt med den. Tvärtom, säger hon, Den kräver bara en annan typ av kunskap och läser man instruktionen är den inte alls så äcklig som en vattentoa med septitank kan bli. Enda nackdelen med toan enligt Milo, är att det blev onödigt dyrt att importera den från Kanada. Själva toan kostade 4 800 kronor och sedan kostade det lika mycket att få hit den. Milo berättar engagerat om sina tidigare seglatser i boken Min dröm om havet. Förhoppningsvis kan boken hjälpa henne att finansiera nästa resa Det lustiga är att den är en svensk uppfinning från början, men det fanns ingen efterfrågan bland båtfolket här, där de flesta fortfarande tömmer sina tankar på öppet vatten. Därför flyttade uppfinnaren till Kanada och de stora sjöarna, där det är helt förbjudet att tömma toaavfall, ja, till och med att kissa i vattnet. Då blev det efterfrågan för där behövdes den verkligen, berättar Milo, som fick vetskap om den unika toan genom kollegan Christer Rindeblad i Oceanseglar- Som den miljömedvetna seglare hon är, hoppas Milo att fler går över till att använda liknande lösningar i båtarna. För övrigt längtar hon till den dag hon kan ge sig ut på långsegling mot Antarktis och Patagonien igen. Efter att ha jobbat på Södersjukhusets akutavdelning i fyra år utbildar hon sig till sjuksköterska och är färdig våren 2008. Jag hade tänkt att ge mig iväg dagen efter jag blir klar, men det dröjer lite längre än jag tänkt mig, eftersom båten blev dyrare än planerat och jag måste få ihop pengar. Men det går inte så fort när man jobbar som undersköterska, så jag måste jobba ett år som färdig storasyrra säger hon med ett glatt skratt. Hon har inga penningstarka sponsorer att lita till men ett sätt för henne att få in pengar lite snabbare är att sälja sin bok Min dröm om havet, som hon skrev 2000 och köpt in resterande exemplar från förlaget. Hon säljer den för 150 kronor och den som är intresserad av att stödja henne genom att köpa boken kan ringa henne direkt på : 0733-52 59 55. n stångmärket 1 2007 13
Vad händer på Hamnen Rögrund. Under vinterhalvåret finns tid för att genomföra många nödvändiga underhållsarbeten och upprustningar på stiftelsens områden. Stiftelsens tillsynsmän och naturvårdare har, vid sidan av ett stort antal entreprenörer, fullt upp med naturvårds- och byggnadsjobb. Det blir långa och intensiva dagar! Låt oss följa vad som händer på öarna, från norr till söder. Text: Johan Ahlbom Foto: Misse Ljungström På Arholma planeras en del byggnadsarbeten inför 2007. Bland annat ska taket på Simes-gårdens boningshus läggas om. På Idö, söder om Arholma, fortsätter röjningar kring det gamla odlingslandskapet. Stiftelsens tillsynsman Leif Malmgren röjer fram åkerbryn, strandängar och stigar. Den långsiktiga skötseln bygger på underhållsröjningar och slåtter, men det kommer också att fordras fler betesdjur. En naturstig ska vara klar till sommaren. Om något år planeras större huggningsoch gallringsinsatser i öns skogar. Lidö säteri Flera års omfattande röjningsinsatser har gett ett gott resultat på markerna på Lidö. Ordet lid betyder äng, och ön visar nu återigen upp ett öppet och leende odlingslandskap. Gamla åkrar och beteshagar har röjts fram, strandängar har öppnats, diken har rensats och betesstängsel har satts upp. Det numera återuppståndna jordbruket på ön satsar på betesdrift med kor och får samt ett par hästar. Öns framgångsrika jordbruksarrendator Sandra Söderlund har efter fem år tyvärr valt att av personliga skäl lämna ön, varför stiftelsen nu engagerat en ny arrendator. Sandra har nu lämnat över till stiftelsens 14 stångmärket 1 2007
stiftelsens öar i vinter? yngsta arrendatorer genom tiderna, Micke Jansson och Tanja Tabulovich från mellanskärgården. De ska fortsätta att driva jordbruket med kor och får. En nyhet i skogsbruket och andra körslor utgör deras kraftfulla ardennerhäst. När det gäller byggnaderna uppförs en vagnslider för jordbruksmaskiner samt renoveras tak på vandrarhemsstugorna. Krogen på Fejan genomgår en viss invändig upprustning, till största delen beroende på olika myndighetskrav. Vandrarhemmet Wasa och byggnaden Kongo kommer att fräschas upp och bl.a målas om utvändigt. De stora jordbruksmarkerna på Riddersholm betas sommartid av ett stort antal nötkreatur. Många av dessa djur uppstallas vintertid i stiftelsens ladugård inom området. Denna anläggning kompletteras nu med en urinbrunn för att minska näringsläckaget ut i naturen. Runt vägarna i en del av reservatet kommer skog att röjas. Nyligen har också slutförts en bortfräsning av tusentalet stubbar från betesmarkerna. Flera gamla askar har också hamlats för att återskapa lite av äldre tiders landskap. Skogsbrynen runt Själbottnas odlingslandskap ska huggas ur. Nu planeras för den östra delen av reservatet, och senare fortsätter vi med den västra. inom ramen för ett stort EU-projekt ut till så kalllade långtids-komposterande toaletter, dels uppförs ett vagnslider för jordbruket och dels pågår intensiva förhandlingar om en ny arrendator för stugbyn och vandrarhemmet. På Grinda ska också avloppsreningsverket förbättras och den s.k Sopbryggan i Källviken byggas om. Per Englund som drivit stugbyn och vandrarhemmet i många år avser att sluta och en ny arrendator kommer att ta hand om dessa anläggningar. På Stora Kalholmen har just avslutats en elektrifiering av vandrarhemmet. Nu fortsätter vi med småstugorna som hör till samma rörelse. Jordbruksarrendatorerna på Hjälmö, Lill och Per Schierman arbetar för fullt med röjningar av åkrarna på bland annat Stora Hästnacken. På Hjälmö planeras reparation av bostadshus, fårhus och kofärja. På Lådnaön har Petter Lundgren och Micke Jansson ägnat en stor del av hösten åt att röja av de igenväxande åkrarna. På Lådna planerar vi att uppföra ett vagnslider för jordbruket. Det gamla Frälsningsarméhuset beräknas byggas om till vandrarhem under hösten. Gällnös vandrarhem är så populärt att det mestadels är fullbokat. Därför kompletteras vandrarhemmet i vinter med två nya småstugor. Finnhamns vandrarhem. På Finnhamn råder också full aktivitet. Stiftelsens tillsynsman Lasse Westling har, tillsammans med ett arbetslag från stiftelsens Vänner, röjt fram Västerängen på Idholmen till en hagmark. En utbyggnad av Idholmens ladugård pågår också för att stiftelsens jordbruksarrendator Martina Högberg ska kunna hålla fler nötkreatur samt få in mer hö. Det pampiga båthuset i vandrarhemsviken håller på att rasa samman, då stenkistorna det vilar på har havererat. Dessa måste nu repareras. På vandrarhemmet planeras stambyte. Ett utbyte av torrtoaletter till långtidskomposterande ska göras i stugbyn och i hamnarna på ön. Hösten och vintern på Grinda domineras av framför allt tre stora frågor. Dels byts alla gamla torrtoaletter För stiftelsens områden på Karklö pågår genom Länsstyrelsen arbete med bildning av naturreservat. Ingmar Fogelström som under hela sitt vuxna liv drivit jordbruket på Karklö, och tillika varit stiftelsens jordbruksarrendator på ön har meddelat att vill sluta med jordbruket och gå i pension. Den byggnadsminnesförklarade fyren på Grönskär ska få en invändig upprustning med bl.a ny kalkbehandling på väggarna. På Östanviks gård på Nämdö håller på att slutföras en miljöombyggnad av arrendatorsbostaden. Byggnaden förses med solfångare för värmning av varmvatten, urinseparerande toalett mm. Rögrund har på bara några få år blivit en otroligt populär och uppskattad replipunkt för båtfolk, lägerverksamhet och enklare konferenser. Här planeras en ombyggnad av vandrarhemsköket. En muddring i den inre hamnen planeras också med avsikt att bereda plats för gästande båtar. En ansökan om muddringstillstånd är inlämnad till Miljödomstolen. Den blivande hamnen har nyligen fått flytbryggor i gåva av en båtklubb på Tyresö. Till bostadshusen på Boskapsö har byggts en ny stor stenkistbrygga. Den har utförts av tillsynsmannen Hasse Strand. > stångmärket 1 2007 15
Utö värdshus. På Bullerö har aktiviteten varit och är mycket stor. Ön har genom en gåva kunnat elektrifieras. Nu installeras el i tillsynsmannabostaden, vandrarhemmet, parstugan och museet. Hela taket på vandrarhemmet har, på grund av läckage, lagts om. Av samma anledning läggs också taket om på museet. En ny toalettbyggnad har byggts i byn. Den allmänna bastun har fått en ny vedeldad bastuugn. En nyanläggning av avloppsinstallationen från byggnaderna kommer att slutföras i vår. För att återställa den tidigare landskapsbilden, då ön genom hårt bete i princip saknade trädvegetation, utförs nu under vintern omfattande röjningar på Bullerös södra udde samt den norra ängen. Till sopmajorna inom Bullerö- och Långviksskärs-reservaten har byggts små angöringsplatser för sopbåtarna. Gålö har fått ett rejält lyft efter reservatsbildningen. Hela 5,8 mil(!) vandringsleder har anlagts och märkts upp. Den stora sandstranden vid Skälåker, Gålö Havsbad, har under förra vintern röjts fram och förbättrats. Det är arbeten som nu fortsätter. Skogsbryn runt den stora lägerängen vid Spjutsund har röjts fram. Flera parkeringsplatser för besökare till reservatet har förbättrats eller nyanlagts. Informationscentraler med skyltar, kartor och broschyrer finns nu på sådana strategiska ställen. Nu anläggs också ytterligare tre mindre p-platser spridda över ön. Skälåkersvägen som utgör den stora tillfartsvägen till Gålö Havsbad, är en enskild väg ägd av stiftelsen, kommer att fortsätta att förbättras och förses med ny asfalt. Den välbesökta campingplatsen vid Skälåker byggs ut med gräsytor och servicehus för att rymma fler campare. Vissa delar av husvagnscampingen vid Frönäs kommer att flyttas till ett nytt område, och markarbeten för detta har påbörjats. Genom den aktiva hembygdsföreningen Gålö Gärsar planeras en utvidgning av det spännande hembygdsmuseet på Morarnas gård. Samma förening genomförde i höstas den lyckade satsningen med uppbyggandet av en kolmila. Vid Morarna byggs en ny brygga intill sjösättningsrampen för trailerburna båtar. I övrigt kommer stora insatser under året att göras på ett antal av de hundratalet hus som stiftelsen äger på Gålö. Den gamla fallfärdiga sopmajan i Vedviken på Fjärdlång rivs och ersätts med en ny. Sydligaste delen av Fjärdlång, med bland annat vandrarhemmet, har nyligen sålts av Naturvårdsverket till Haninge kommun. Skärgårdsstiftelsen fortsätter att förvalta den övriga delen av ön samt fågelskyddsområdet vid Ängsö-Marskär samt Myggskären. Vid entrén till reservatet på Häringe röjs flera gamla lövlundar och ängsbackar fram. De stängslas nu och blir nya betesfållor för får till sommaren. På flera av bostadshusen på Häringe och Hammersta ska göras reparationer. På Utö pågår skogsröjningar vid bland annat Södra Sandvik och Trema Gärde. För att bredda inloppet för den nya generationen Waxholmsbåtar pågår projektering. Tillstånd har sökts hos Miljödomstolen. Beslut kan normalt förväntas efter cirka ett år. Till Utös reningsverk planeras ett pilotprojekt i form av en anläggning för slamavvattning, vilket ska syfta till ett lokalt omhändertagande av avloppsslammet. Idag transporteras det med slambil och färja från Utö till fastlandet, vidare med bil till en ny(!) behandling i Henriksdals reningsverk för att slutligen hamna för slutförvar i Aitikgruvan i Norrbotten. Utvändiga målnings- och renoverings-arbeten av både fritidshus och permanentbostäder fortgår. Den sedan flera år pågående upprustningen av Ålö gård fortsätter. Även ett par av övriga bostäder på ön rustas genom nya tak eller fasader. Rånö var en av de öar som drabbades mycket hårt av skyfallen under eftersommaren 2006. Bland annat skadades öns vägar mycket kraftigt. Här genomförs nu stora insatser med dikning och grusning av vägarna. En del byggnader rustas också. Planeringen för muddring av Ryssundet fortsätter. Miljöprövning pågår för närvarande, men finansieringen är ännu inte löst. På Nåttarö har flera avloppsanläggningar till byggnaderna fallit för åldersstrecket och läggs nu om. Det lokala elnätet kring stugbyn och restaurangen består av s.k blanktråd och läggs till stora delar ner i mark. Käringboda naturreservat har på senare tid tyvärr begåvats med en alltför stor och intensivt bökande vildsvinsstam. Skador på vallar och betesmarker riskerar nu att spoliera hela jordbruksdriften, varför stora 16 stångmärket 1 2007
VÄNMÖTE Lördagen den 10 mars 2007, klockan 13.00 Båtmässan i Älvsjö sal K1 Skärgårdsstiftelsen kallar till vänmöte den 10 mars, kl 13.00 VD Berndt Festin hälsar välkommen och berättar om stiftelsens verksamhet Vännerna berättar om sin verksamhet Årets vänbok Blommande skärgård presenteras av författaren Klas-Rune Johansson Då passersedel fordras för att komma in till mötet i mässhallarna måste vi ha en förhandsanmälan från de som vill bevista mötet. Fyll i nedanstående talong och posta eller faxa in den till kansliet före den 2 mars så hinner vi skicka ut Ditt deltagarbevis. Ange vännummer samt namn och adress på anmälan. Endast 1 biljett per vännummer. 2007 års Vänbok Tänk Skärgårdsfotografen och författaren Klas Rune Johansson har i boken Blommande Skärgård koncentrerat sig på skärgårdens fascinerande och speciella flora. Han tar oss med genom skärgårdens typiska vegetationszoner, från den lummiga innerskärgården till den karga utskärgården och beskriver utförligt specifika arter. Boken erbjuder många fina närbilder, som gör det möjligt att verkligen lära sig en arts innersta väsen men också vidare vyer i kraftiga färger, som framhåller skärgårdens skönhet. Klas Rune Johansson har tidigare kommit ut med Skärgårdens Djurliv (2000) och Skärgårdsvår (2001). på att ju tidigare Du betalar din vänavgift desto snabbare får du hem årets vänbok Blommande skärgård med posten. Vi börjar distribuera den i början av mars. Blommande Skärgård ges ut av Wahlström & Widstrand och är stiftelsens vänbok 2007. ANMÄLAN Jag ämnar deltaga i vänmötet på båtmässan den 10 mars och emotser passersedel till mässhallarna. Namn: Vännummer: Gatuadr: Postadr: Insänds till Skärgårdsstiftelsen, Box 7669, 103 94 Stockholm eller faxas på tel: 08 440 56 19. stångmärket 1 2007 17
Hyr båtplats hos Din fastighetsmäklare i södra skärgården Auktoriserad service Ditt naturliga val i ytterskärgården! Inga skvalpiga och trista ut- eller hemfärder till hemmahamnen du är i ytterskärgården. Parkeringsplats ingår i priset. Komplett marina endast 45 km från Stockholm C Kontakta oss för information: 08-571 631 64 www.kanholmsfjardensmarina.se Info@kanholmsfjardensmarina.se Tullhuset 130 54 Dalarö Tel 08-501 518 80 Fax 08-501 518 81 Mobil 0735-00 00 52 Båt 070-545 93 18 dalaro@telia.com www.dalaroskargard.se Upplev en vinterdag i skärgården! Vi har Vi har öppet för för er er som vill konferera eller bara bara njuta! njuta! För mer Weekendmys information m.m. eller bokning För mer information eller bokning ring 08-542 462 12 ring 08 542 462 12 Varmt välkomna! www.finnhamn.se Fraktbidrag för år 2007 Regionplane- och trafiknämnden har beslutat att avsätta medel för fraktbidrag till företag på ö utan bro eller statlig färja i Stockholms skärgård och i Mälaren. Det innebär att fraktbidrag betalas ut till livsmedelsbutiker för varutransport med båt eller enskild färja i reguljär trafik eller inhyrd båt om det inte finns reguljär båttrafik. Fraktbidrag betalas också ut till andra företag med varaktig verksamhet på ö utan bro eller statlig färja för inhyrning av båt för transport av tungt och skrymmande gods som inte kan fraktas med reguljär båttrafik. Regler för fraktbidrag 2007 och ansökningsblanketter kan rekvireras från Waxholmsbolaget, som administrerar bidraget. Handlingarna finns också på Regionplane- och trafikkontorets hemsida www.rtk.sll.se/verksamhet/skargard Ansökningstiderna framgår av reglerna. Observera att för att få bidrag måste ansökan ha kommit in i rätt tid! Observera också att ansökan som kommer in när avsatta pengar är slut kan komma att avslås. Kontaktperson: Claes Petterson, Waxholmsbolaget Tel: 08-614 64 60, fax: 08-611 84 07 e-post: claes.petterson@waxholmsbolaget.sll.se Dags att boka Vår och sommarannons i Stångmärket under vinjetten Skärgårdsrestauranger/Skärgårdshandlare Tidningen har haft gläden att se en ständigt ökande vänanslutning (medlemmar) till Skärgårdsstifelsen. Upplagan är nu uppe i över 26.000 ex och långt över 60.000 läsare/nr. Stångmärket utkommer från slutet av mars till juni med 3 utgåvor samt 2 under hösten. Två vårnummer, 29 mars dagarna innan Påsk och 10 maj, samt sommarnumret 21 juni. Vi vet av gjord undersökning att 64% av hushållen färdas och vistas i skärgården i egen båt längre eller kortare tid under sommaren, 25% har hus i Skärgården och 11% besöker skärgården på annat sätt. Med en annons i Stångmärket underlättar ni för era gäster/kunder att få tillgång till information om ert företag. Vid bokning av annons i alla tre numren bjuder vi på eventuell färgkostnad (1.500:- - 3.000:-) samt 10% rabatt på ordinarie s/v pris. Vid bokning av 2 införanden lämnas färgkostnaden som rabatt. Kontakt Hummelgren Media Tel: 08-715 20 23 hummelgren. media@telia.com www.hummelgrenmedia.se
Ohoj! Ungdomar kika hit! Hundar är mycket känsligare för ljud än människor. Därför gäller det att skydda dem för höga ljud från motorer, smällare och raketer. Här ser du bordercollien Willie, som har hörselskydd när han är ute och åker i skärgården. Foto: Petter Lundgren Tävling Uttrycken styrbord och babord kommer från segelfartygens tid, då fartyg med styråra hade den placerad på styrbordssidan. Babord kommer av att rorsmannen stod med baken år borden på ba (k) bordssidan. Och nu kommer frågan vilken sida är vilken? Om du vet svaret, skriv ditt namn, adress och din ålder på ett vykort och skicka in till Skärgårdsstiftelsen, Box 7669, 103 94 Stockholm senast 25 februari så är du med i utlottningen av Första Knopboken. Ute på sjön ska hunden också ha flytväst! Det är jättesvårt att få upp en hund som ramlat i sjön från en båt eller brygga. Men har den flytväst får man ett bra tag. Här ser du dansksvenska gårdshunden Bosse med flytväst och sele. I skolan Dags att träna på att knyta knopar Att lära sig att knyta skorna kan vara svårt. Det bästa sättet att lära sig är att träna och träna och träna Men när man väl kan det så sitter det kvar i minnet. Det är på samma sätt som när man lärt sig cykla. Man glömmer inte hur man gör utan det går helt automatiskt. Det finns massor av andra tillfällen då det är jättebra att kunna knyta knutar som håller. När du ska ut på sjön i båt behöver du kunna knyta fast båten säkert. När du ska fiska är det bra att kunna göra en snygg wobblerknut eller firelineknut. Alla som ska vara ute och tälta eller bygga koja har glädje av olika knopar. Det är också roligt att kunna impa med att kunna knyta en slips eller göra prydnadsknopar. Allt det här kan du lära dig i en bok som heter Första Knopboken. Här kan du träna på två olika knopar ur boken: Nyckstek och Gräsknop. Första Knopboken Berndt Sundsten & Jan Jäger 44 sidor ICA bokförlag Cirkapris: 157:- Fröken till Kalle: Kan du räkna upp tre tärnor? Kalle: fisktärna, silvertärna och lanterna!! stångmärket 1 2007 19
Jäntongen på Öhrn pappa Calle tog sin isbill och högg lös ett lagom stort isflak som jag fick ställa mig på. Så tog han i med all sin kraft och skjutsade iväg isstycket mot den fasta åsättrastranden. Jag kom torrskodd iland. Elsie Wijkström skildrar sin uppväxt på den lilla ön Långören ( Öhrn ) i Stockholms mellanskärgård. Den lilla jäntongen berättar om en skärgård som sjöd av aktivitet, umgänge och spännande personligheter, men också om isolering och hårt arbete på ett litet fiskarjordbruk i ständig kamp mot naturen. Elsie Wijkström gör som 80-åring sin litterära debut med bredd och djup i berättarperspektivet och därtill en omisskänlig glimt i ögat. Hon är en av mycket få skärgårdskvinnor som skildrat livet i det märkliga landskap där hav möter land. Redigerad av Torbjörn Wileen och rikt illustrerad med fotografier och klipp från Elsie Wijkströms privata arkiv. Format 297x210 mm, 92 sidor, hårdbunden. Jag beställer... ex av boken Jäntongen på Öhrn för 230:- inkl moms och frakt per bok. Betalningsvillkor 15 dagar, faktura bifogas. Namn:... Adress:... Postadress:... Tel nr:... Jäntongen på Öhrn Elsie Wijkström skildrar sin uppväxt på ön Långören i Stockholms mellanskärgård Redaktör: Torbjörn Wileen TW-Produktion/ Torbjörn Wileen AB Söderhamnen 8 185 31 Vaxholm Boken kan även beställas via mail: twprod@telia.com