Renässans Renässansbegreppet J. Burkhardt 1860 Die Kultur der Rennaissance Både epok och idé-/estetisk strömning och allmän beteckning Utgår från Italien (1300-1500, tre skeden ung-, hög- senrenässans) Återfödelsen av antiken Språklig medvetenhet Nationaltanken Synkretism 1
DRAMATIK Det latinska skoldramat Italien Tragedier Commedia dell arte Spanien Autos (Autos sacramentales) 2
Comedia England The university wits Shakespear Genrer (efter den indelning som görs av Shakespears samlade verk): 1. Tragedier 2. Krönikespel/historiska dramer 3
3. Komedier Ben Johnson PROSA Essän Pikareskromanen LYRIK Petrarkism 4
Frankrike: Pleijaden (Sjustjärnorna) England: sonettdiktning EPIK Nationalepos Portugal: Camões Lusiaderna Spanien: Ercilla y Zuñiga Americana Frankrike: Ronsard, La Franciade England: Spenser, the Faerie Queene Italiensk epik Herdedikt 5
Barock och klassicism Barockbegreppet Litterär estetisk strömning med många olika namn Barroco = snedvriden/skev pärla Att väcka häpnad 1. Det stilistiska 2. Det innehållsliga LYRIK Italien Emanuele Tesauro Giambattista Marino 6
Spanien Culteranismo Conceptismo Frankrike England John Donne, Wit Tyskland EPIK Det kristna eposet 7
DRAMATIK Pedro Calderón de la Barca: La vida es sueño (1635) Klassicismen F. Malherbe: Le mot propre Förnuftet och Naturen Stoicismen Det sannolika och det passande Nicolas Boileau-Despréaux: L Art poétique (1674) 8
Salongskulturen, preciositet DRAMATIK: le grand siècle En regelestetik: Enheterna: en plats, ett dygn, en handling, Qu en un lieu, en un jour, en un seul fait accompli 5 akter Sträng åtskillnad högt-lågt (jfr. Vergilius hjul) Den franskklassiska tragedin: - enkelt scenrum, ingen avancerad dekor - inga övernaturligheter, fr.a. inget övernaturligt, konstlat slut - Inga hemskheter, ex. mord på scen (jfr. Seneca) det passande - Inga körer eller lyriska element - Minsta möjliga antal karaktärer/personer - Hjältarna av kunglig/högadlig börd - Konsekvent form, samma versmått - Tjänarna/de förtrognas betydelse - Monologer 9
Pierre Corneille Jean Racine Komedin: Molière (Jean Baptist Poquelin) Det svenska 1600-talet Generell överblick: Envälde Öppnande mot kontinenten, grand tour Renässans, barock och klassicism Patriotism och göticism 10
representativitet Författaren ämbetsmannen LYRIK Panegyrik Tillfällespoesi Begravningsdikt Bröllopsdikt Övrig tillfällesdikt 11
Vistraditionen: Den profana visan Den andliga/religiösa visan: psalmen Klassicistisk salongspoesi och satir EPIK Haquin Spegel Guds Werk och Hwila (1685) DRAMA Det didaktiska skoldramat PROSA U. Hiärne Stratonice (1668) Anekdotsamlingar 12
Upplysningen Kant: Upplysningen är människans uppbrott mot sin självvalda omyndighet Ett kunskapsprojekt Individualismen Litteratur som idébärare och samhällskritik Striden mellan de antika och de moderna PROSA Upplysningstidens roman: civilisationskritik och samhällskritik 1. Den första romanen 2. Reseskildringar/reseromaner 3. Renässans för pikareskromanen, 13
LYRIK 1. Moralsatir 2. Klassicistisk lyrik 3. Rokoko 4. Naturbeskrivande lyrik DRAMATIK Komedi 1. Karaktärskomedier 2. Det borgerliga tragikomiska dramat 14
Det svenska 1700-talet Två perioder: Frihetstid, 1720-1772, Gustaviansk tid, 1772-1809 Litterära händelser : 1. Den moraliska veckoskriften 2. En svensk teater 3. Tankebyggarna 15
C-M Bellman. Den svenska traditionen, burleska visan (jfr. 1600-tal), socialrealism. Den gustavianska litteraturen Romantiken 1. Förromantik, ca1770-1800 (efter en striktare syn på förromantiken) 2. Högromantik, ca 1800-1830 Förromantiken Reaktion mot upplysningens världsbild Fortsättning på upplysningstiden Nyckelord: Känsla Individualism 16
Fantasi Natur Historia Barndom Frankrike Voltaire Rousseau 17
England Kyrkogårdsromantik/ skräcklyrik Gotisk skräckroman James MacPherson Ossians sånger (1760-62) Tyskland Sturm und Drang Nyklassicism 18
Högromantik: sekelskiftet 1800- Förändringar i synen på litteratur Klassicism (tiden före romantiken) Romantik Diktsyn: mimetisk/pragmatisk Ut pictura poesis Diktsyn: expressiv (jfr. autonom, objektiv) Ut musica poesis Repertoardikt Verkdikt Genreåtskillnad Genreblandning (se Sturm und Drang dramatik, Schlegel: en progressiv universalpoesi ) Författaren: den skicklige Hantverkaren/ ämbetsmannen Samhällsförbättraren Författaren: Det samhällsfrånvända geniet, bohemen Antik romersk litteratur i fokus, Grekisk litteratur i fokus: Nyklassicismen symbolen Referenser: Abrams, M. H. 1958. The mirror and the lamp : romantic theory and the critical tradition. London. Engdahl, H. 1986. Den romantiska texten: en essä i nio avsnitt. Stockholm: Bonniers Förlag. 19
Tyskland Friedrich Schlegel: progressiv universalpoesi England Lyrical Ballads Svensk romantik Svensk förromantik T. Thorild, Passionerna 20
Svensk högromantik Uppsala: Auroraförbundet Stockholm: Götiska förbundet E. Stagnelius Den romantiska romanen 21