MÅNGFALDSBAROMETERN 2010

Sociologiska institutionen MÅNGFALDSBAROMETERN 2010 Ansvariga: Orlando Mella, professor Irving Palm, docent Augusti, 2010

PRESENTATION Mångfaldsgruppen vid Sociologiska institutionen, Uppsala universitetet, tog år 2005 initiativ till en mångfaldsbarometer, som årligen kartlägger attityderna till etnisk mångfald bland befolkningen i Sverige. Vi vill bidra till diskussionen om detta ämne genom att med hjälp av resultaten från den årliga undersökningen redovisa de åsikter som återfinns i den svenska populationen idag. En redovisning av de aktuella attityderna kan bidra till att denna problematik hanteras på ett rätt sätt, något som har stor betydelse för det framtida svenska samhället. Den första rapporten publicerades 2005 med redovisningen av de första resultaten från ett slumpmässigt urval av den svenska populationen. I de fyra följande, Mångfaldsbarometern 2006, 2007, 2008 och 2009, publicerades resultaten från de nya undersökningarna och jämförelser gjordes med tidigare år. Nu presenteras resultaten från 2010 års mätning. Aktuella attityderna till mångfalden hos den svenska befolkningen redovisas och kommenteras. Även denna rapport bygger på en undersökning av ett slumpmässigt urval av den svenska befolkningen (1083 personer). Med hjälp av olika index behandlas det statistiska materialet och jämförelser görs med resultaten från åren 2005-2009. Professor Orlando Mella och docent Irving Palm är ansvariga för Mångfaldsbarometern. Mångfaldsbarometern, en panelbaserad attitydundersökning är ett forskningsprojekt som bedrivs vid Sociologiska institutionen, Uppsala universitet, med stöd från FAS, Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap. 2

SAMMANFATTNING AV RESULTAT 1. Många svenskar har goda erfarenheter av nära kontakt och samarbete med personer med invandrarbakgrund. År 2006 angav 65,3% att de hade mycket eller ganska goda erfarenheter, året 2007 var det 62,9% och sedan ökar andelen något för åren 2008 och 2009 till 67,4%. Andelen med goda erfarenheter för året 2010 är också 67%. 2. Kvinnor har i större utsträckning än män mycket goda eller ganska goda erfarenheter av att ha personer med invandrarbakgrund som arbets eller kurskamrater. För året 2010 blir de goda erfarenheterna 67,2% en minskning jämfört med 2009 som blev 71%. 3. Personer som bor i storstäder och mindre städer centralt har i större utsträckning mycket eller ganska goda erfarenheter av invandrare som arbets eller kurskamrater, däremot är andelen med goda erfarenheter lägre för dem som bor i mindre tätorter och på landsbygden eller i glesbyggd. 4. De yngre svenskarnas negativa erfarenheter visar en viss trend att öka från 11,4% 2009 till 20,3% för året 2010. 5. Ett påstående som ges stort stöd är Alla invandrare som kommer hit måste ges samma sociala rättigheter som landets egen befolkning. Andelen som instämde i detta var 72,4% år 2005, 72,6% år 2006, 71,3% år 2007, 74,3% år 2008, 72,8% år 2009 och 71,4% året 2010. 6. Bland de negativa attityderna är det framförallt påståendet Alla utlänningar som begått brott i Sverige bör tvingas att lämna landet som en klar majoritet, 63% instämde helt eller delvis år 2005. År 2006 ökar andelen till 64,8%. Därefter inträffar ett trendbrott. År 2007 är andelen 63,6% och år 2008 60,8%. Året 2009 ökar andelen något till 62,9% och för året 2010 blir den 60,2%. Man kan kommentera i detta avseenden att invandrare måste ha samma sociala rättigheter som alla andra invånare men tydligen också samma skyldigheter, det vill säga att följa landets lagar. Invandrare är således välkomna och skall ha samma sociala rättigheter men det finns ett förbihåll. Begår utlänningarna brott stängs landets dörr för dem. 7. När man beräknar ett index som mäter globala attityder, överväger de 3

SAMMANFATTNING AV RESULTAT globala, positiva attityderna över de negativa, och detta mönster gäller för alla sex åren, 2005-2010. 8. De som har högre utbildning är positivare till mångfalden. Detta förhållande kvarstår även under 2010. 9. De som endast har grundutbildning är de som är mest negativa till mångfalden men denna tendens försvagas under år 2010. Opinionsklyftan mellan hög- och lågutbildade består och det föreligger statistiskt signifikanta skillnader mellan skolnivåer. Det är dock en växande andel lågutbildade som anger att de saknar erfarenheter. 10. Kvinnor är mer positiva än män till mångfalden. Även för variabeln kön föreligger statistiskt signifikanta skillnader för perioden 2005-2010. 11. De flesta svenskarna är positiva till mångfalden men det förekommer också extrema, negativa attityder. Andelen personer med sådana attityder beräknades till ca 4,1% för år 2005, och ökar till 5,1% för år 2006. För år 2007 är andelen på ungefär samma nivå eller 4,9%. År 2008 sker en viss ökning till 5,8% minskar något till 4% för året 2009 och ökar till 5,7% för året 2010. Inga signifikanta skillnader finns när man jämför de olika åren. 12. De extremt negativa attityderna har ökat mest hos personer med bara grundutbildning och ökar till 10,3%, men också för dem som bara har gymnasieutbildning, till 7,8% året 2010. 13. När man beräknar ett index som mäter attityderna till mångfalden i relation till dimensionen arbete blir de positiva, och det gäller för alla sex åren. Kvinnorna är dock positivare än männen (statistiskt signifikanta skillnader). 14. De flesta svaren är positiva till mångfalden, men de tyder också på stora krav på invandrarna. Påståendet Invandrarna har skyldighet att anpassa sig till vårt lands vanor fick 80,1% av instämmande svar år 2005. Andelen ökade till 81,9% år 2006 och får samma nivå, 81,8% år 2007, minskade något år 2008 till 79,7% för att sedan öka till 81,1% år 2009 och ökar ytterligare till 83,8% året 2010. 15. Uppfattningen bland större delen av svenska folket att invandrare skall 4

SAMMANFATTNING AV RESULTAT ha samma sociala rättigheter som övriga går igen när det gäller attityden till mångfald i relation till arbetet. Det påstående som får starkast stöd är Alla invandrare borde ha samma arbetsvillkor som svenskarna och det gäller för alla åren 2005-2010. 16. När man jämför attityderna enligt födelseland, visar de som är födda i ett annat land i Europa, mindre positiva attityder än de som är födda i Sverige. 17. Attityderna till mångfalden i förhållande till religionen är väsentliga. Vi byggde ett index som mäter attityder i förhållande till religionen. För året 2010 är 49,2% mycket eller ganska negativa. Männen är dessutom negativare än kvinnorna och andelen negativa attityder stiger till 56,8%. Hos de som bara har grundutbildning blir dessa negativa attityder 68,3% medan andelen minskar till 39,3% hos de som har högskolutbildning. Vår prognos är att de negativa attityderna förmodligen kommer att öka bland de som har högskolutbildning. 18. En viktig fråga i relation till religionen var följande: I flera europeiska länder är man kritisk mot att muslimska symboliska slöjor används offentligt. Vad tycker Du om att dessa används i skolan eller arbetet? Sätt ett kryss för att markera vid varje typ av slöja Svarsalternativen var helt acceptabelt, ganska acceptabelt, tveksam, ganska oacceptabelt, helt oacceptabelt, vet inte. Följande diagram sammanfattar svaren: 5

SAMMANFATTNING AV RESULTAT Svaren innebär att motståndet i Sverige mot burka och niqab är kompakt. 88,8% respektive 86,2% anser att de är helt eller ganska oacceptabla. Motståndet mot chador är däremot mindre, 37,2% medan Hyab och Shayla bedöms av en majoritet som acceptabla, 62,6% respektive 59,4%. 19. Vi har konstruerat ett index som mäter hur folket förhåller sig till samtliga slöjor. Resultatet visar att 20,3% av de som besvarade frågeformuläret visar ett extremt stort motstånd mot alla typer av muslimska slöjor, något som kan anses vara en bra indikator för graden av islamofobi i Sverige. 6

SAMMANFATTNING AV RESULTAT 20. En känslig och diskuterad fråga i Sverige har varit de religiösa friskolorna. En relativt stor andel, 56,3%, instämde i påståendet att Religiösa friskolor motverkar integration. Denna fråga ställdes först året 2006 och 2007 är andelen som instämmer något lägre, 54,5%, men fortfarande är en majoritet av det svenska befolkningen negativt inställd till dessa skolor. Denna negativa attityd förstärks år 2008, 58,4% men reduceras året därpå till 54,8% och blir 55% året 2010. 21. Attityder till mångfalden i förhållande till bostaden är också viktiga och när vi räknade andel mycket eller ganska negativa blir resultatet för året 2010 40,6%. 22. Attityderna till mångfalden i relation till kulturen är ambivalenta. De flesta svarade genom att ta avstånd från påståendet Invandrarna utgör en fara för vår kultur, åren 2005-2010 och får bara 26,2% stöd för året 2010. 23. På samma sätt instämmer de flesta individerna i samplen att Den etniska mångfalden utvecklar vår kultur, med 64,7% år 2005, 63,9% år 2006, 60,7% år 2007, 61,8% år 2008, 62,9% år 2009 och minskar något till 59,3% för året 2010. Men samtidigt de som instämmer med påståendet Invandrarna har skyldighet att anpassa sig till vårt lands vanor utgör en stor majoritet (se punkt 14). Det tycks finnas en öppenhet för att acceptera andra kulturella inslag men de måste integreras i en gemensam svensk kultur, kan vara en möjlig tolkning. 24. Mångfalden innefattar många kulturer och etniska grupper, något som kommer fram i svaren till påståendet Det finns grupper av invandrare som inte klarar av att integreras i vår kultur. 64,0% instämde med påståendet år 2005 och andelen ökade till 69,3% år 2006, minskade något till 66,9% år 2007 för att sedan fortsätta att minska något till 65,6% år 2008 och 64,1% år 2009. En tolkning är att majoriteten av det svenska folket tycker att vissa invandrargrupper kommer inte att kunna integreras till det svenska samhället. 25. Vi sammanfattar attityderna i relation till kulturen genom att kategorisera enligt de svarsalternativ som fanns för dessa påståenden. Det som 7

SAMMANFATTNING AV RESULTAT kommer fram är att 38% är mycket eller ganska negativa medan 27% är mycket eller ganska positiva. 26. När man sammanfattar attitydernas nivå enligt de fyra dimensioner som vi har presenterat: arbete, religion, kultur och bostad, kan man konstatera att dimensionen arbete ger till största delen positiva attityder. De andra visar snarare negativa än positiva attityder och det gäller främst dimensionen religion. 27. Enligt denna studie kan individer tillhörande följande nationaliteter och folkgrupper föras samman, beroende på kulturella avstånd. Det blir en grupp bestående av iranier, irakier, kurder, somalier, kineser, turkar, romer, chilenare, thailändare, judar, ryssar, kroater, serber, bosnier, polacker och greker. De nationaliteter som inte ingår i problematiken invandrare /främlingskap är norrmän, engelsmän, finländare, tyskar och amerikaner. 28. Ett index som mäter kulturellt avstånd till de nationaliteter och folkgrupper som nämns ovan, visar att det finns en tendens att betrakta denna grupp på större kulturellt avstånd. 29. I denna studie är det därför en tendens till att ha positiva attityder till mångfalden men att behålla invandraren och vissa nationaliteter på större kulturellt avstånd, med andra ord, det är inte samma sak att medge positiva attityder och att ha nära kulturellt avstånd. 8

BESKRIVNING AV SAMPLET ÅR 2010 Typ av undersökning: Attitydundersökning genom postenkät. År och månad: maj-juni 2010. Slumpmässigt urval, hela Sverige. Samplet: 1083 individer. Samplet 2010 har en balanserad andel av kvinnor och män, 50,8% för kvinnor (som kan jämföras med 49,8% för hela riket enligt SCB) och 49,2% för män. Åldersintervallet är mellan 18 till 75 år, med en genomsnitts ålder av 50,2 år. När det gäller ålderskategorierna, är kategorin yngre underrepresenterad i en viss mån och kategorin äldre är något överrepresenterad. Utbildningsnivåerna visar en struktur med en viss underrepresentation av gymnasial utbildning och kategorin högskoleutbildning över representerad i någon mån. År 2010 består 12,3% av samplet av personer födda i ett annat land. 9

ERFARENHETER AV ATT ARBETA/STUDERA MED KOLLEGOR MED INVANDRARBAKGRUND Åren 2009 var svarsfrekvensen för de som hade mycket eller ganska goda erfarenheter 67,4%. Året 2010 minskar den till 66,8% men skillnaderna är inte signifikanta. Kategorin ganska goda erfarenheter är den som får flera markeringar, 36,5% året 2010. Svarsalternativet saknar erfarenheter fanns ej 2005 10

ERFARENHETER AV ATT ARBETA/STUDERA MED KOLLEGOR MED INVANDRARBAKGRUND år 2006 år 2007 år 2008 år 2009 år 2010 Saknar erfarenheter Mycket eller ganska dåliga Mycket eller ganska goda Saknar erfarenheter Mycket eller ganska dåliga Mycket eller ganska goda Saknar erfarenheter Mycket eller ganska dåliga Mycket eller ganska goda Saknar erfarenheter Mycket eller ganska dåliga Mycket eller ganska goda Saknar erfarenheter Mycket eller ganska dåliga Mycket eller ganska goda 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 Högskol Gym Gr Utbildningsnivån associeras starkt med den typ av erfarenheter som de intervjuade deklarerar: de som i större utsträckning medger att de har haft goda erfarenheter är de som har högskolestudier medan de som har endast grundutbildning är de som deklarerar mindre positiva erfarenheter. Skillnaderna i attityder enligt utbildningsnivåerna är statistiskt signifikanta för alla år (2006:Chi-två 21,5, sig 0,00; 2007: Chi-två 53,17, sig 0,00; 2008: Chi-två 42,07, sig 0,00; 2009: Chi-två 75,29, sig 0,00; 2010 Chi två 85,67, sig =0,00). Kategorin saknar erfarenheter är intressant. Hela 40,6% av de som har endast grundutbildning säger inte ha erfarenheter med invandrarkollegor. Det kan mycket väl dölja negativa attityder som har svårt att komma fram på grund av de är politiskt inkorrekta. Det gäller samma sak men i mindre utsträckning för de som har bara gymnasieutbildning. 11

ERFARENHETER AV ATT ARBETA/STUDERA MED KOLLEGOR MED INVANDRARBAKGRUND OCH VARIABLERNA KÖN OCH ÅLDER Kvinnor har visat en trend till positivare attityder i samband med erfarenheter att arbeta/studera med kollegor med invandrarbakgrund än män vid de flesta mätningstillfällen: år 2006 66,1%, år 2007 62,7%, år 2008 69,1% och år 2009 71%. De kommer dock ner till 67,2% året 2010. Attityderna även hos män är övervägande mycket och ganska positiva men i mindre utsträckning än hos kvinnor. Skillnaden mellan mäns och kvinnors attityder har inga signifikanta skillnader. Axis Title 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Saknar invandrarerfarenheter 41,9% 42,1% 41,2% 44,5% 34,3% 21,1% 20,9% 19,4% 18,1% 19,1% 11,4% 4,3% 6,2% 3,8% 3,9% år 2006 år 2007 år 2008 år 2009 år 2010 Axis Title äldre medelålder yngre Andelen personer som medger att de saknar erfarenheter är ovanlig stor bland de äldre svenskarna, 34,3%. 2010 och ännu större åren 2008 till 2009. Det förefaller nästan omöjligt att en tredje del av befolkningen inte har kontakter med invandrare. En tänkbar förklaring kan vara att istället för att medge negativa attityder som bedöms troligtvis som politiskt inkorrekta väljs saknar erfarenheter. Denna förklaring stöds i att bland yngre, som har den lägsta andelen i denna kategori, ökar de negativa attityderna samt minskar andelen saknar erfarenheter 12

RESULTAT ESULTAT: ERFARENHETER AV ATT ARBETA/STUDERA MED KOLLEGOR MED INVANDRARBAKGRUND OCH ÅLDER De yngre svenskarnas negativa attityder (18-29 år) har ökat kraftigt från 11.4% till 20,3% i jämförelse 2009 och 2010. Medelålders attityder förändras inte men minskar något bland äldre. Det finns dock inte signifikanta skillnaderna mellan ålderskategorierna. 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 15,0% 12,6% 7,0% 23,2% 15,0% 13,4% 20,3% 16,8% 11,4% 11,2% 11,4% 11,6% 8,1% 7,5% 6,1% Mycket eller ganska dåliga erfarenheter yngre medelålder äldre De flesta åldersgrupper visar en mycket hög procentandel som uppger mycket eller ganska goda erfarenheter. Vissa förändringar ställer några frågor om hur stabila de positiva attityderna är: Äldre svenskar (65-75) är åren 2006-2009 de som uppvisar mindre positiva attityder i jämförelse med de andra ålderskategorierna, men dessa ökar 2010. I kategorin medelålder (30-64) är de positiva attityderna relativt stabila. 0,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% år 2006 år 2007 år 2008 år 2009 år 2010 84,8% 77,0% 73,6% 75,8% 72,5% 69,4% 70,5% 69,3% 66,3% 65,7% 58,3% 51,2% 52,7% 47,4% 42,9% år 2006 år 2007 år 2008 år 2009 år 2010 Mycket eller ganska goda erfarenheter yngre medelålder äldre Yngre svenskar (18-29) svenskar är de mest positiva, men dessa minskar nästan 10% året 2010. 13

GLOBALALOBALA POSITIVA ATTITYDER Tre påståenden indikerar positiva attityder till mångfalden: a) Samhället bör skapa möjligheter för invandrare att bevara sina kulturella traditioner, b) Alla invandrare som kommer hit måste ges samma sociala rättigheter som landets egen befolkning och c) Det är bra om invandrarna som kommit till Sverige behåller sitt modersmål och lär sina barn det. Vi har konstruerat ett index som mäter graden av positiva attityder, där 3 poäng innebär den minsta graden och 15 poäng det högsta graden. Indexet visar att de positiva attityderna är i majoritet året 2010. Medelvärdet ligger vid 10,8 poäng och kurvan i diagrammet lutar åt de positiva attityderna. Detta resultat överensstämmer med resultaten från åren 2005 till 2009, med ungefär samma medelvärde. 5: instämmer helt 1: tar helt avstånd Svenskarna är mycket positiva till mångfalden beträffande påståendet Alla invandrare som kommer hit måste ges samma sociala rättigheter som landets egen befolkning. Andelen som instämmer helt eller delvis med påståendet var 72,8% 2009 och blir 71,4% året 2010. 14

RESULTAT ESULTAT: : GLOBALAG LOBALA POSITIVA ATTITYDER 0 poäng: tar helt eller delvis avstånd från påståendet. 4 poäng: instämmer helt eller delvis med påståendet 5: Instämmer helt 1: Tar helt avstånd När man jämför trenderna genom åren 2005 till 2010 kan vi se vissa tendenser: Påståendet Samhället bör skapa möjligheter för invandrare att bevara sina kulturella traditioner är den som får mindre stöd och minskar vid 2010. Skillnaderna mellan åren är statistiskt signifikanta (F:3,17, sig 0,008). År Medelvärde år 2010 3,23 år 2007 3,25 år 2009 3,26 år 2006 3,30 år 2008 3,37 år 2005 3,42 De andra två påståendena visar en stabil trend utan stora skillnader. 15

RESULTAT ESULTAT: : GLOBALAG LOBALA POSITIVA ATTITYDER 5: Instämmer helt 1: Tar helt avstånd Vi jämför de positiva attityder till invandraren och mångfalden i förhållande till i vilket land var föräldrarna födda. Det finns stora skillnader mellan grupperna beträffande påståendet Samhället bör skapa möjligheter för invandrare att bevara sina kulturella traditioner. När båda föräldrarna är födda i Sverige blir medianen vid 3 i skalan mellan 1 och 5. Spridningen är också större. När en eller båda föräldrarna är födda utomlands blir medianen 4, nämligen mer positiva. När en förälder är född i Sverige blir spridningen åt mindre poäng. Skillnaderna är statistiskt signifikanta (Chi två 18.8, sig, 0,02). Påståendet Alla invandrare som kommer hit måste ges samma sociala rättigheter som landets egen befolkning visar också skillnader. När båda föräldrarna är födda i Sverige blir medianen 4 och stor spridning, medan i de andra kategorierna med en eller båda föräldrarna födda utomlands blir medianen 5 och därför mer positiva och mindre spridning. Trenden är dock inte statistiskt signifikant. Påståendet Det är bra om invandrarna som kommit till Sverige behåller sitt modersmål och lär sina barn det visar inga skillnader mellan dessa kategorier. 16

POSITIVA ATTITYDER OCH KÖN Beträffande påståendet Samhället bör skapa möjligheter för invandrare att bevara sina kulturella traditioner finns skillnader mellan män och kvinnor. För män blir medianen vid 3 i skalan mellan 1 och 5. För kvinnor blir medianen 4. 5: Instämmer helt 1: Tar helt avstånd När vi jämför utbildningsnivåerna och positiva attityder till mångfalden, skiljer sig högskolutbildningen från de andra två. Medianen placerar sig vid 4 poäng medan för grundskolutbildning och gymnasieutbildning blir vid 3 poäng, nämligen mindre positiva när det gäller påståendet samhället bör skapa möjligheter för invandrare att bevara sina kulturella traditioner samt 4 respektive 5 poäng för påståendet Alla invandrare som kommer hit måste ges samma sociala rättigheter som landets egen befolkning 17

GLOBALALOBALA NEGATIVA ATTITYDER Ett negativt påstående som får ett visst stöd är Många utlänningar kommer till Sverige bara för att utnyttja våra sociala förmåner. En successiv minskning ägde rum från 40,2% år 2005 till 36,5% år 2008 och öka igen för år 2009 till 39,9% och 39,2% för år 2010. Bland de negativa attityderna är det framförallt påståendet Alla utlänningar som begått brott i Sverige bör tvingas att lämna landet som en klar majoritet, 63% instämde helt eller delvis år 2005. År 2006 ökar andelen till 64,8%. Därefter inträffar ett trendbrott. År 2007 är andelen 63,6% och år 2008 60,8%. Året 2009 ökar andelen något till 62,9% och året 2010 blir 60,2%. Inga signifikanta skillnader finns mellan åren. Det negativa påståendet som får minst stöd är Svenskarna känner ett större ansvar för sitt arbete än de utlänningar som har kommit till Sverige, bara 18% instämde året 2009 och 17,2% för år 2010. De som tar definitivt avstånd är en majoritet, för åren 2009-2010. 18

RESULTAT ESULTAT: ETTTT INDEX SOM MÄTER GLOBALA ATTITYDER TILL MÅNGFALDEN Med hjälp av de negativa påståendena Ju mindre man märker av alla utlänningar desto bättre är det, Svenskarna känner ett större ansvar för sitt arbete än de utlänningar som har kommit till Sverige, Många utlänningar kommer till Sverige bara för att utnyttja våra sociala förmåner och de positiva påståenden Samhället bör skapa möjligheter för invandrare att bevara sina kulturella traditioner, Alla invandrare som kommer hit måste ges samma sociala rättigheter som landets egen befolkning och Det är bra om invandrarna som kommit till Sverige behåller sitt modersmål och lär sina barn det har vi konstruerat ett index som mäter de olika nivåerna av globala attityder till mångfalden. Vi balanserar tre positiva och tre negativa påståenden och viktar dem enlig deras loading i en faktoranalys. Indexet varierar mellan 9 (mycket negativa) till +9 (mycket positiva). Diagrammen visar nivåerna åren 2005-2010. Det framgår tydligt från diagrammen ovan att för de sex åren är svenskarna mycket mer positivt än negativt inställda till invandrare (medelvärden kring 2 poäng och mellan -9 och +9 poäng). Det finns inga signifikanta skillnader mellan åren. De som visar någon grad av negativa attityder är dock en stor grupp. Det är dessa som ger möjligheter till att extrema negativa attityder kan komma fram och växa. Attityderna var i genomsnitt positivare år 2005 jämfört med de följande åren. År 2008 uppvisade en viss återhämtning, medan årets resultat är det lägsta hittills. Skillnaderna mellan åren är dock inte statistiskt signifikanta. 19

KÖN, UTBILDNING OCH GLOBALA ATTITYDER TILL MÅNGFALDEN Kvinnor är mer positiva än män till mångfalden. Medelvärdet för indexet för globala attityder är högre för kvinnor än för män samtliga sex år. Skillnaderna mellan män och kvinnor är statistiskt signifikanta för alla år (t:5,752 år 2005, sig:0,00; t:7,233 år 2006, sig 0,00; t:5,998 år 2007, sig 0,00; t:5,493 år 2008, sig 0,00; t: 4,974 år 2009, sig 0,00; t:4,68, sig 0,00 år 2010). När det gäller sambandet mellan utbildning och globala attityder till mångfalden, är det de som har högre utbildning som är de mest positiva till mångfalden. Den högre nivån på dessa positiva attityder, speglas av ett högre medelvärde i indexet år 2005 4,22, minskar något år 2006 till 3,69 för att sedan öka år 2007 till 3,85, år 2008 till 3,92 och ökar ytterligare något, till 4,18 för året 2009 och blir 3,8 för året 2010. De som endast har gymnasial utbildning visar däremot positiva men låga och minskande nivåer på attityderna till mångfalden och medelvärdet reduceras till 1,18 år 2010. De som har endast grundutbildning är de som har varit mest negativa och ligger på 0 poäng året 2010, inte positiva och inte negativa. Skillnaderna mellan utbildningarna är statistiskt signifikanta för alla åren. 20

BOSTADSORT, FÖDELSELAND OCH GLOBALA ATTITYDER TILL MÅNGFALDEN De som bor centralt i storstad är de som är mest positiva till mångfald. De som bor i mindre tätort eller landsbygd, visar negativare attityder än de som bor centralt i storstäder. Attityderna blir lite lägre och mindre positiva för de som bor i mindre stad/ytterområde, något som aktualiserar frågan om det inte är en reaktion på integrationspolitiken som försöker sprida invandrare över hela landet. De lägsta attityderna finns för de som bor i mindre stad/ytterområde både för år 2009 och 2010. När man jämför enligt födelseland, är det de som är födda utanför Europa som visar de mest positiva attityderna med ett medelvärde på 3,11. De som är födda i ett annat europeiskt land är de mindre positiva, med ett medelvärde på 1,65 för året 2010. De som är födda i Sverige visar ett medelvärde på 2,14 för året 2010. 21

EXTREMA GLOBALA NEGATIVA ATTITYDER TILL MÅNGFALDEN Profilerna för alla fem år visar att det svenska folket i allmänhet ställer sig ganska positivt till mångfalden, men det finns en icke obetydlig grupp som har extrema negativa attityder. Dessa definieras som de som befinner sig under 2 standardavvikelsen i förhållande till medelvärdet i indexet för globala attityder. Det innebär gruppen som får mellan 6 och 9 poäng i indexet som mäter globala attityder till mångfalden. Extremt negativa attityder nådde 5,7% året 2008, minskade till 3,9% året 2009 och ökar igen till 5,7% året 2010. Skillnaderna mellan åren är dock inte statistiskt signifikanta. 22

EXTREMA GLOBALA NEGATIVA ATTITYDER TILL MÅNGFALDEN Profilerna för alla fem år visar att det svenska folket i allmänhet ställer sig ganska positivt till mångfalden, men det finns en icke obetydlig grupp som har extrema negativa attityder. Dessa definieras som de som befinner sig under 2 standardavvikelsen i förhållande till medelvärdet i indexet för globala attityder. Denna nivå når 3,9% för året 2009 och minskar i förhållande till året 2008. För året 2010 ökar den igen till 5,7%. Skillnaderna är dock inte statistiskt säkerställda. Det är framförallt män som har extrema negativa attityder. När man jämför åren 2005-2010, kan man se att de extrema negativa attityderna är på en högre nivå för män. Kvinnor håller sig på de låga nivåerna av extremt negativa attityder vid 2-3%. Deras attityder ökade till 4,1% året 2008, minskade till 2,02% året 2009 och ökar till 3,28 för året 2010. Skillnaderna mellan män och kvinnor är statistiskt signifikanta för alla åren. De extrema negativa attityderna hos de som har endast grundskolenivå ökade mycket år 2006 för att sedan minska vid året 2007 och bli på nästan samma nivå som år 2005. Andelen ökar igen för året 2008 och uppnår 8,3%, för att minska till 7,8% för året 2009 och öka ganska mycket för året 2010 till 10,3%. De som har högskolestudier visar de lägsta nivåerna av extrema negativa attityder. En ökning av sådana attityder bland personer med högskolstudier skedde för året 2008 och uppnådde 4,1% för att sedan minska till 1,1% för året 2009 och uppnå 2,4% för året 2010. Skillnaderna mellan utbildningsnivåerna är statistiskt signifikanta för alla åren. 23

NEGATIVA ATTITYDER TILL MÅNGFALDEN I FÖRHÅLLANDE TILL ARBETET Arbetet är en dimension som bildar viktiga attityder. Vi har byggt upp ett index som mäter negativa attityder till mångfalden i förhållande till arbetet, genom att addera följande påståenden: Invandrarna är ett hot mot sysselsättningen, Genom att acceptera lägre löner sänker invandrarna svenska löner, Invandrarna tar svenskarnas arbeten, Invandrarna arbetar ineffektivt och Jag föredrar att ha svenska kollegor. Indexet får följande fördelning: Attityderna till de negativa påståendena varierar mellan 0 när man tar helt avstånd till 4 när man instämmer helt. De flesta intervjuade tog avstånd delvis eller helt från påståendena och därför blir medelvärdena kring 1,2 poäng som motsvarar att ta delvis avstånd från påståendena. Mönstret är ganska stabilt genom de sex åren. När indexet kategoriseras för att sammanfatta informationen, och man jämför männens och kvinnornas attityder blir det signifikanta skillnader mellan dem. Männen är negativare än kvinnorna. Skillnaderna är statistiskt signifikanta för året 2010 (Chi två 11,997, sig 0,00). Mönstren genom åren visar att kvinnorna har hela tiden varit mindre negativa än männen. En viss ökning av de negativa attityderna kan ses för året 2010, bland männen. 12,18% Mycket eller ganska negativa attityder till mångfalden i förhållande till arbete 8,38% 15,06% 7,09% Män 13,72% 13,98% 7,79% Kvinnor 7,87% 14,48% 9,90% 17,23% 10,21% år 2005 år 2006 år 2007 år 2008 år 2009 år 2010 24

NEGATIVA EGATIVA ATTITYDER TILL MÅNGFALDEN I FÖRHÅLLANDE TILL ARBETET 0: tar helt avstånd 4: instämmer helt När det gäller de olika påståenden som speglar negativa attityderna till mångfalden i relation till arbetet, placerar sig de flesta vid kategorin tar delvis avstånd (1 poäng). Attitydstrukturerna åren 2005-2010 är desamma, det tyder på ett stabilt attitydklimat. Påståendet Genom att acceptera lägre löner sänker invandrarna svenskarnas löner får förhållandevis högre acceptans och placerar sig vid de sex åren nära nivån varken instämmer eller tar avstånd (2 poäng). Påståendet Jag föredrar att ha svenska kollegor får också större instämningsnivå. 25

POSITIVAOSITIVA ATTITYDER TILL MÅNGFALDEN I FÖRHÅLLANDE TILL ARBETET 0: tar helt avstånd 4: instämmer helt De positiva påståendena i relation till dimensionen arbete får en hög grad av acceptans. Dimensionen arbete verkar inte vara ett problematiskt område för mångfalden oavsett den ekonomiska krisen. Uppfattningen bland större delen av det svenska folket är till exempel att invandrare skall ha samma arbetsvillkor som övriga. Detta går igen när det gäller attityden till mångfald i relation till arbetet. Det påstående som får starkast stöd är Alla invandrare borde ha samma arbetsvillkor som svenskarna. Denna positiva inställning får samma höga instämmandenivå alla sex åren. Påståendet Sverige behöver mer utländsk arbetskraft minskar i acceptans jämfört med året 2008, ligger nu på samma nivå som 2009 och placerar sig under mitten antingen instämmer eller tar avstånd. Minskningen i instämmandet i det senare påståendet som ägde rum 2009 bekräftas året 2010. Det kan tyda på en växande insikt om svårigheterna på arbetsmarknaden. 26

ATTITYDERTTITYDER TILL MÅNGFALDEN I FÖRHÅLLANDE TILL ARBETET Diagrammet visar associationerna mellan faktorerna åldern, kön och utbildning i samband med attityderna till mångfalden i förhållande till arbetet. Det gäller attityderna för året 2010, och illustrativt kan åtminstone urskiljas två mönster: faktorer som associeras med de mycket eller ganska negativa attityderna och faktorer som associeras med positiva attityder. De som tenderar att ta avstånd från de negativa påståendena är personer som har högskolestudier De mest negativa till mångfalden i förhållande till arbetet är äldre med bara grundutbildning. 27

ATTITYDERTTITYDER TILL MÅNGFALDEN I FÖRHÅLLANDE TILL RELIGIONEN Högre poäng negativare attityder Vi har konstruerat ett index som mäter negativa attityder till mångfalden i förhållande till religionen. Påståendena Böneutrop från moskéer stör mer än ljudet av kyrkklockor, Kristna värderingar är modernare än muslimska, Muslimska kvinnor som lever i Sverige är i större grad förtryckta än andra kvinnor i Sverige och Det är svårare för personer som inte firar svenska högtider att komma in i det svenska samhället visade sig vara adekvata (enligt faktoranalys) för att konstruera ett index som mäter denna typ av attityder. Indexet varierar mellan 0, när attityderna är mycket positiva till 4 när attityderna ä mycket negativa. Diagrammen visar att attityderna för året 2010 är 49,2% mycket eller ganska negativa, 36,8% varken positiva eller negativa eller vet ej. Endast 14% är positiva. under 2010. Trenden för de sex åren kan också ses i de andra två diagrammen. Vi kan konstatera att från 2005 till 2010 ökar andelen mycket eller ganska negativa. Religionen verkar vara en faktor som bidrar till att svenskarnas attityder till mångfalden blir mindre positiva. 2010 2005 28

ATTITYDERTTITYDER TILL MÅNGFALDEN I FÖRHÅLLANDE TILL RELIGIONEN GENOM KÖN OCH UTBILDNING 60,0% 55,0% 50,0% 45,0% 40,0% 35,0% 30,0% 43,7% 39,1% Negativa attityder till mångfalden i förhållande till religionen: Mycket eller ganska negativa 54,7% 36,7% 54,2% 39,7% 56,3% 37,6% 52,0% 43,3% år 2005 år 2006 år 2007 år 2008 år 2009 år 2010 56,8% 41,4% män kvinnor Linjär (kvinnor) Linjär (män) När man undersöker hur variabeln kön påverkar attityderna och man skiljer mellan män och kvinnor, kan vi se att männen är negativare än kvinnorna (skillnaderna är statistiskt signifikanta). När man ritar en linjär prognos för varje grupp, blir hypotesen är att både män och kvinnor kommer att öka de negativa attityderna. När analysen skiljer mellan olika utbildningsnivåer, vi kan se viktiga skillnader mellan dessa (skillnaderna är statistiskt signifikanta). De som bara har grundutbildning är de mest negativa och kommer till 68,3%. Bland de som har bara gymnasieutbildning, Negativa attityder till mångfalden i förhållande till religionen. Mycket eller ganska negativa är andel 70,0% negativa 52,2%. De 68,3% 66,7% som visar i mindre 2010 grad denna typ av 60,0% 60,2% attityder är de som 57,0% har högskoleutbildning då nivån av 52,7% 53,4% 55,8% 55,6% 2005 52,2% 52,2% 51,0% negativa attityder är 50,0% 39,3%. De föreslagna 47,8% prognoserna in- nebär hypotesen att 40,0% 39,3% de negativa attityderna kommer att 37,8% öka för alla tre utbildningsnivåerna, 33,2% 34,0% 33,1% 30,0% 29,6% men främst för dem som bara har grundutbildning. 20,0% år 2005 år 2006 år 2007 år 2008 år 2009 år 2010 Grund-utbildning Gymansieutbildning Högskoleestudier Linjär (Grund-utbildning) Linjär (Gymansieutbildning) Linjär (Högskoleestudier) 29

ATTITYDER TILL MÅNGFALDEN I FÖRHÅLLANDE TILL RELIGIONEN GENOM ÅLDER, BOSTADSOMRÅDE OCH FÖDELSELAND Yngre svenskar är de som visar i mindre grad negativa attityder till mångfalden i förhållande till religionen för året 2010. Kategorin 18 till 29 år medger sådana attityder i 34,3%. Äldre svenskar är däremot de som har den högsta graden: 59,3%. Bostadsområdet visar sig inte vara en viktig faktor som skiljer mellan positiva och negativa attityder. Undantaget är storstad/centralt, som har i något högre grad positiva attityder för året 2010. De som är födda i ett annat europeiskt land visar negativa attityder i samma proportion som de som är födda i Sverige. Dessa attityder är ca 46,4-48,9%. Beträffande positiva attityder gentemot mångfalden i förhållande till religionen skiljer sig de som är födda i ett annat land i Afrika, Asien eller Latinamerika markant från de andra två kategorierna och de når 22,4% medan de andra två är kring 13%. Det bör noteras att inom denna grupp är attityderna mer negativa än positiva. 30

ATTITYDERTTITYDER TILL MÅNGFALDEN I FÖRHÅLLANDE TILL RELIGIONEN: FÖRTRYCKT AV MUSLIMSKA KVINNOR OCH RELIGIÖSA FRISKOLOR Religionen är en dimension som mycket lätt orsakar negativa attityder, som till exempel vid påståendet Muslimska kvinnor som lever i Sverige är i större grad förtryckta än andra kvinnor i Sverige. En klar majoritet anser att så är fallet. Denna negativa attityd förstärktes från 58,5% år 2005 till 64,3% år 2009 och en liknande nivå 2010, 61,4%. Det finns inga statistiskt signifikanta skillnader mellan åren. En känslig och diskuterad fråga i Sverige har varit de religiösa friskolorna. Ställningstagandet till påståendet Religiösa friskolor motverkar integration fick år 2006 56,3% svar som instämmer helt eller delvis. År 2007 minskade andelen till 54,5% för att år 2008 öka till 58,4% och sedan minska till 54,8% året 2009 och får samma nivå år 2010, 55%. Resultat för 2010 visar på att mer än hälften av svenska folket delar uppfattningen att religiösa friskolor försvårar integreringen av invandrare i det svenska samhället. Denna attityd är stabil och det finns inga statistiskt signifikanta skillnader mellan åren. 31

ATTITYDERTTITYDER TILL MÅNGFALDEN I FÖRHÅLLANDE TILL RELIGIONEN: MOTSTÅND TILL MUSLIMSKA SLÖJOR Vi har ställt följande frågor i relation till muslimska slöjor: I flera europeiska länder är man kritisk mot att muslimska symboliska slöjor används offentligt. Vad tycker Du om att dessa används i skolan eller arbetet? Sätt ett kryss för att markera vid varje typ av slöja Svarsalternativen var helt acceptabelt, ganska acceptabelt, tveksam, ganska oacceptabelt, helt oacceptabelt, vet ej. HIYAB BURKA NIQAB SHAYLA CHADOR Helt acceptabelt 38,5 2,0 2,5 38,8 20,3 Ganska acceptabelt 24,1,8 2,7 24,2 15,4 Tveksam 12,0 7,0 7,2 10,8 17,4 Ganska oacceptabelt 7,5 6,9 12,3 8,5 15,6 Helt oacceptabelt 16,4 81,9 73,9 16,3 29,7 Vet ej 1,5 1,4 1,4 1,4 1,6 Total 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Svaren innebär att motståndet i Sverige mot burka och niqab är kompakt. Acceptansen av chador är också mindre, medan hyab och shayla bedöms av en majoritet som acceptabla. 32

ATTITYDERTTITYDER TILL MÅNGFALDEN I FÖRHÅLLANDE TILL RELIGIONEN: MOTSTÅND TILL MUSLIMSKA SLÖJOR Vi har byggt upp ett index som mäter hur folket ställer sig till samtliga slöjor. Indexet varierar mellan 0, när det finns inget motstånd till 4 när det finns totalt motstånd. Vi har sammanfattat indexet genom att konstruera intervaller och tolka dem: inget motstånd (0-0,44); mycket litet motstånd (0,45-1,44); tveksam, vet ej (1,45-2,40); ganska stort motstånd (2,5-3,44) och (3,50-4) extremt stort motstånd. Histogrammet visar att den sista kategorin är ovanligt stort i förhållandet till resten av fördelningen. Man kan förstå motståndet mot vissa mycket omdiskuterade slöjor som burka eller niqab utan att betrakta samhället som rasistiskt. Det finns argument för att förstå och stödja motståndet, men när vi får som resultat att 20% är extremt emot muslimska slöjor kan man mycket väl betrakta detta som en indikator för islamofobi, och den nivå av allmän extremt negativa attityder till mångfalden och invandrare (som presenterades vid sidan 20), som uppnår 5,7% i Sverige för året 2010, kan väl bedömas ökar till 20,3% när man preciserar till islam. 33

ATTITYDERTTITYDER TILL MÅNGFALDEN I FÖRHÅLLANDE TILL RELIGIONEN: MOTSTÅND TILL MUSLIMSKA SLÖJOR Motstånd mot muslimska slöjor och kön 45,0% 40,0% 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 16,9% 39,7% 38,2% 25,4% 23,2% 23,2% 17,6% man kvinna Diagrammet visar att män och kvinnor visar ett liknande mönster med undantag för kategorin extremt stort motstånd där mannen får en högre nivå än kvinnorna (skillnaderna är statistiskt signifikanta på grund av detta. Chi två 9,498, sig 0,05). 10,0% 11,6% 5,0%,0% 2,2% 1,9% inget motstånd mycket litet motstånd tveksam eller vet ej ganska stort motstånd extremt stort motstånd 45,0% Motstånd mot muslimska slöjor och ålder 40,0% 40,9% 37,8% Ålderskategorierna skiljer sig åt beträffande motstånd till muslimska slöjor. Ungdomarna (18-29 år) visar det minsta motståndet, i mitten placerar sig medelåldern (30-64 år) och äldre visar den högsta graden av extremt stort motstånd. 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 6,3% 24,4% 15,5% 7,4% 35,0% 28,0% 23,2% 19,7% 28,8% 18,7% 11,8% 18-29 år 30-64 år 65-75 år Motstånd till muslimska slöjor och utbildningsnivå,0% 1,8%,8% inget motstånd mycket litet motstånd tveksam eller vet ej ganska stort motstånd extremt stort motstånd 45,0% 40,0% 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 21,3% 9,6% 42,6% 36,6% 36,4% 28,5% 23,4% 21,8% 33,1% 23,1% 12,0% Grundutbildning Gymnasieutbildning Högskolutbildning Personer som bara har grundutbildning är de som visar det största motståndet mot muslimska slöjor, 33,1%. De som har bara gymnasieutbildning uppnår 23,1% i extremt stort motstånd medan de som har högskoleutbildning visat den lägsta nivån av extremt stort motstånd. 5,0% 5,8%,0% 2,3% 2,2% 1,3% inget motstånd mycket litet motstånd tveksam eller vet ej ganska stort motstånd extremt stort motstånd 34

FAKTORERAKTORER SOM FÖRKLARAR ATTITYDERTTITYDER TILL MÅNGFALDEN I FÖRHÅLLANDE TILL RELIGIONEN Tre faktorer associeras starkt med negativa attityder till religionen: ålder (äldre), utbildning (grundutbildning) och kön (man). Viktigaste är utbildning, enligt en regressionsanalys för kategoriska variabler som presenteras nedan. 35

NEGATIVA EGATIVA ATTITYDER TILL MÅNGFALDEN I FÖRHÅLLANDE TILL BOSTADEN Vi har byggt ett index som mäter negativa attityder till mångfalden i relation till bostaden, genom att lägga ihop påståenden Ett bostadsområde med människor från många olika länder, får lättare problem än områden där majoriteten har samma etniska bakgrund, Det är svårare att dela gemensamma utrymmen t ex tvättstuga, med personer som har en annan kulturell bakgrund, De flesta invandrarfamiljer är mer högljudda och därför mer störande än svenska familjer, Om det flyttade in alltför många invandrare i min trappuppgång skulle jag överväga att flytta, Jag föredrar att ha svenska grannar, Det är farligare att bo i ett område där det bor många invandrare jämfört med ett område där det främst bor svenskar. Indexet kan variera mellan 0 (mycket positiva) till 4 (mycket negativa). Profilerna för åren 2005-2010 visar att fördelningarna ser ganska lika ut (olika sampelstorlekar medför att antal individer varierar). Medelvärdet för alla fem åren är kring 2 poäng och det betyder att attityderna tenderar att placera sig i mittpunkterna, varken positiva eller negativa. 36

NEGATIVA EGATIVA ATTITYDER TILL MÅNGFALDEN I FÖRHÅLLANDE TILL BOSTADEN Medelvärdet 4: instämmer helt; 0:tar helt avstånd Man kan se att trenden är stabil genom de sex mätningarna. Påståendet Ett bostadsområde med människor från många olika länder, får lättare problem än områden där majoriteten har samma etniska bakgrund får mest samtycke alla fem åren. Påståendena som befinner i mitten i attitydskalan och som motsvarar varken instämmer eller tar avstånd, är Det är svårare att dela gemensamma utrymmen med personer som har en annan kulturell bakgrund, Jag föredrar att ha svenska grannar och Det är farligare att bo i ett område där det bor många invandrare jämfört med ett område där det främst bor svenskar och De flesta invandrarfamiljer är mer högljudda Positivare attityder finns till påståenden Om det flyttade in alltför många invandrare i min trappuppgång skulle jag överväga att flytta. 37

NEGATIVA EGATIVA ATTITYDER TILL MÅNGFALDEN I FÖRHÅLLANDE TILL BOSTADEN Om vi kategoriserar indexet attityder till mångfalden i förhållande till bostaden, genom följande intervaller: mycket positiva (0-0,33), ganska positiva (0,5-1,33), varken positiva eller negativa (1,5-2,33), ganska negativa (2,5-3,33) och mycket negativa (3,5-4) får vi följande fördelningar genom de olika mätningarna. Vi kan se en viss ökning av de negativa attityderna vid året 2010. Genom att sammanfatta i tre kategorier: mycket/ganska positiva, varken eller och mycket/ganska negativa får vi följande bild: 45,0% 40,0% 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0%,0% 41,0% 40,6% 37,4% 38,1% 38,3% 34,3% 32,1% 33,6% 23,3% 21,6% 21,3% Attityder till mångfalden i förhållande till bostaden 41,7% 40,6% 38,4% 36,7% 37,0% 22,4% 21,6% år 2005 år 2006 år 2007 år 2008 år 2009 år 2010 Mycket/ganska positiva Varken eller Mycket/ganska negativa Genom denna kategorisering blir de negativa attityderna ca 40,6% för året 2010. Andel tveksamma är mycket stor, 37%. Om vi jämför med året 2009, var den en större grupp. En möjlig tolkning är att när man inte längre är tveksam blir man negativ till mångfalden i förhållande till bostaden. De som definitivt är positiva blir bara 22,4%. 38

FAKTORER SOM FÖRKLARAR DE MEST NEGATIVA ATTITYDER OCH DE MEST POSITIVA ATTITYDER TILL MÅNGFALDEN I RELATION TILL BOSTADEN De mest positiva attityderna till mångfalden i förhållande till bostaden finns hos de personer som har högskolestudier och är kvinnor. 39

ATTITYDERTTITYDER TILL MÅNGFALDEN I FÖRHÅLLANDE TILL KULTUREN Högre poäng, negativare attityder Vi bygger ett index av negativa attityder till mångfalden i relation till kulturen och använder följande påståenden: Invandrarna utgör en fara för vår kultur, De flesta invandrare lär sina barn värderingar som är annorlunda än de som behövs här, Den kulturella mångfalden innebär att vissa av våra värderingar går förlorade, Det finns grupper av invandrare som inte klarar av att integreras i vår kultur. Indexet varierar mellan 0 (när attityderna är inte alls negativa) till 4 (när attityderna är mycket negativa/instämmer helt med det negativa påståendet). Profilerna är likartade alla sex åren och kring 2 poäng. Det betyder att attityderna i denna dimension tenderar att placera sig vid varken instämmer eller tar avstånd. 40

NEGATIVA EGATIVA ATTITYDER TILL MÅNGFALDEN I FÖRHÅLLANDE TILL KULTUREN ingick inte i indexet, eftersom innehållet kan tolkas som negativt men också som inte nödvändigtvis negativa attityder till mångfalden. Det är slående hur de som svarade alla dessa sex år är lika i att kräva att invandrarna ska anpassa sig. Trenden ökar dock till 83,8% för året 2010. Det finns inga statistiskt signifikanta skillnader mellan åren. Detta resultat som kan ses som en mycket hård inställning måste dock analyseras i samband med påståendet på nästa sida. När vi analyserar de olika negativa påståendena och jämför med varandra, kan vi märka att det finns en stabil profil genom de sex åren. Påståendet Invandrarna utgör en fara för vår kultur är det som får minst gehör. Påståendet Invandrarna har skyldighet att anpassa sig till vårt lands vanor 41

ATTITYDERTTITYDER TILL MÅNGFALDEN I FÖRHÅLLANDE TILL KULTUREN Majoriteten tycker att den etniska mångfalden utvecklar vår kultur: år 2005 instämde 64,7% helt eller delvis i detta påstående, år 2006 63,9%, år 2007 60,76%, år 2008 61,8%, 62,9% för året 2009 och minskar till 59,3% året 2010. Om svaren på detta påstående ställs i relation till svaren på det föregående om skyldigheten att anpassa sig, ligger det nära till hands att ställa frågan om anpassning till vad, kanske till en svensk kultur som förändras? Attityderna var mycket stabila fram till 2009 men minskar för året 2010, fast inga statistiskt signifikanta skillnader finns mellan åren. Å andra sida tycker majoriteten att det finns grupper av invandrare som inte klarar av att integreras i vår kultur. År 2005 är det 64% av svaren som instämmer helt eller delvis med påståendet. År 2006 sker en signifikant ökning till 69,3% men minskar sedan något till 66,9% år 2007, 65,6 år 2008 och nästan på samma nivå 64,1%, året 2009 och året 2010. Resultaten visar att dessa attityder till mångfalden är hårda och blir även negativare i relation till vissa invandrargrupper. Det finns inga statistiskt signifikanta skillnader mellan åren, vilket betyder att det finns ett stabilt mönster genom åren. Det innebär att attityderna till mångfalden skiljer sig beroende på vilka invandrargrupper som det handlar om, och samtidigt att politiska åtgärder som inriktar sig på att förbättra de etniska relationerna i Sverige borde ta hänsyn till mångfacetteringen av mångfalden. 42

ATTITYDERTTITYDER TILL MÅNGFALDEN I FÖRHÅLLANDE TILL KULTUREN För att bättre se på skillnaderna mellan olika år har vi kategoriserat indexet på följande sätt: mycket positiva/tar helt avstånd till negativa påståenden (0-0,25), ganska positiva/tar delvis avstånd från negativa påståenden (0,5-1,25), varken eller, vet ej (1,50-2,25), ganska negativa/instämmer delvis med negativa påståenden (2,5-3,25), mycket negativa/instämmer helt med negativa påståenden (3,5-4). Tabellen nedan visar resultaten. En viss ökning av de negativa attityderna kan ses för året 2010. Genom att sammanfatta attityderna i tre kategorier: mycket/ganska positiva, varken eller och mycket/ganska negativa, får vi en bild där inga signifikanta skillnader finns genom åren. Man kan dock kommentera att de som placerar sig i mitten eller inte tar ställning är i majoritet och när de minskar som händer året 2010, väljs i stort sett de negativa attityderna.,5,4,4,3,3 0,28 0,39 0,32 0,25 0,41 0,34 0,37 0,36 0,26 0,36 0,35 0,29 0,26 0,40 0,34 0,38 0,35 0,27 Attityder till mångfalden i förhållande till kulturen Mycket/ganska positiva,2 Varken eller,2 Mycket/ganska negativa,1,1,0 år 2005 år 2006 år 2007 år 2008 år 2009 år 2010 43

FAKTORER SOM FÖRKLARAR DE MEST NEGATIVA OCH DE MEST POSITIVA ATTITYDER TILL MÅNGFALDEN I RELATION TILL KULTUREN De mest positiva till mångfalden i relation till kulturen är personer som har högskolestudier och är kvinnor De mest negativa till mångfalden i förhållande till kulturen är äldre män med grundutbildning. 44

ATTITYDERTTITYDER TILL MÅNGFALDEN, SAMMANFATTNING 70,0 60,0 60,7 50,0 49,2 40,0 36,8 37,0 40,6 34,8 37,7 Mycket/ganska positiva 30,0 25,6 22,4 27,5 Varken eller Mycket/ganska negativa 20,0 13,7 14,0 10,0,0 arbete religion bostad kultur De mest positiva attityderna återfinns i förhållande till arbetet. De mest negativa attityderna återfinns i förhållande till religionen, som dessutom har blivit något negativare jämfört med året 2005. Något liknande händer med attityderna till mångfalden i förhållande till kulturen, som också har blivit en aning negativare året. Skillnaderna är dock inte statistiskt signifikanta. Att attityderna till mångfald är positivare i förhållande till arbete beror förmodligen på att många invånare lär känna och uppskatta människor med invandrarbakgrund på sin arbetsplats. Vidare har många insett dessas betydelse för välfärdssamhällets framväxt och utveckling bl. a. genom arbetskraftsinvandring. Däremot har vissa inslag i olika invandrargruppers kultur och religiös utövande liksom koncentrationen av invandrare i särskilt segregerade bostadsförorter bidragit till de mer negativa attityderna i förhållande till religion, bostad och kultur. 45

KULTURELLTULTURELLT AVSTÅND I en av uppgifterna i enkäten ombads respondenterna att på en sjugradig skala bedöma hur pass lika eller olika de upplevde ett antal olika nationaliteter och folkgrupper i förhållande till sig själva. Resultatet redovisas med hjälp av en avståndskurva, graderad från 0 till 6, där 0 är inget kulturellt avstånd och 6 är maximalt kulturellt avstånd. Som väntat bedöms det kulturella avståndet vara lägst när det gäller invånarna i de nordiska grannländerna. Därefter följer tre nationaliteter, engelsmän, tyskar och amerikaner, som tillhör den västeuropeiska gemenskapen med vilka Sverige och svenskarna sedan en följd av år haft nära och täta kontakter. De nationaliteter som följer därnäst är polacker, greker och judar. Sedan placeras chilenare, kroater, ryssar, bosnier, serber och thailändare. Längst bort placeras turkar, kurder, kineser, iranier, irakier, romer, somalier. I viss mån har det geografiska avståndet betydelse för upplevelsen av etniskt avstånd men det förklarar inte allt. Även religion, andra kulturella uttryck och historiska händelser har betydelse. Nationaliteter och folkgrupper i vilka kristendom eller i något fall judendom är dominerande religion upplevs stå närmare än nationaliteter med islam som dominerande religion. Kulturellt avstånd norrmän svenskar somalier 6,00 5,00 romer irakier År 2010 finländare engelsmän tyskar amerikaner 4,00 3,00 2,00 1,00,00 iranier kineser kurder turkar polacker thailändare greker serber judar bosnier chilenare kroater ryssar 46