BJÖRNA KYRKA Byte av funktionshinderramp Björna församling, Örnsköldsviks kommun Dokumentationsavdelningen Rapport 2013: 15, Bodil Mascher
2
3 Innehåll: Sid. Inledning 4 Objekt / dnr. Länsstyrelsens tillståndsärende Beställare Beställarens ombud Entreprenör Arbetsbeskrivning Antikvarie Objektbeskrivning 5 Beskrivning / Historik 5 Kulturhistorisk status 5 Åtgärder och genomförande 6 Planerade åtgärder 6 Genomförda åtgärder 6 Ombyggnad av trappan 6 Ramp 9 Ombyggnad av portomfattning. Tröskel 11 Avvikelser 11 Antikvariska synpunkter 14 Källor 15 BILAGOR Arbetsbeskrivning, CE Konsult AB, Curt Eriksson, 2009-12-11.
4 Inledning Objekt / dnr. Björna begravningsplats, Örnsköldsviks kommun. Länsmuseets Dnr: 2010 / 104. Länsstyrelsens tillståndsärende Beslut 2010-03-31 dnr. 433-14016-2009. Beställare Själevad, Mo och Björna samfällighet. Beställarens ombud Nils G Sandin (2012), Johan Nyberg (2013), Box 54, 894 22 Själevad. Entreprenör CE Konsult AB, Curt Eriksson, Örnsköldsvik. Markarbeten: Bredby Schakt. Smide till rampen: Strandbergs Smide, Själevad. Arbetsbeskrivning Beskrivning av ombyggd entrétrappa och nybyggnad av handikappramp. Björna kyrka inom Själevad-Mo-Björna kyrkliga samfällighet, CE Konsult AB, Curt Eriksson, 2009-12-11, ritningar 2009-11-27. Antikvarie Murberget Länsmuseet Västernorrland, Bodil Mascher.
5 Objektbeskrivning Beskrivning / Historik Källor från 1500- talet omtalar att det fanns 7 byar i Björna år 1550 med totalt 15 rökar. Eftersom det var lång obanad väg, cirka 5 6 mil, till Själevads kyrka, diskuterades under 1700- talet ett kyrkbygge. Befolkningen hade ökat, delvis på grund av privilegier för nybyggen i övre Norrland. Under åren 1789 99 byggdes en kyrka i trä efter ritningar av Daniel Hagman. Hagmans ritning från 1765 saknade, som tidigare brukligt, torn men kyrkan försågs med ett torn efter en senare revidering vid Överintendentämbetet 1772. Det växte fram ett sockencentrum i Björna med sockenstuga, prästgård, skola, kyrkstugor, kyrkstallar och fattighus. Prästgårdar byggdes 1700- talets slut, på 1870- talet och 1922-24. Relativt många uppgifter om dessa prästboställens byggande förekommer, troligen eftersom de låg helt och hållet under församlingens ansvar. 1848 brann den gamla kyrkan ner och församlingen anhöll nästan omgående hos Kungl. Maj:t om att få bygga en ny kyrka, även den i trä. Den nya kyrkan med timmerstomme, rektangulärt långhus med sadeltak och västtorn med huvudingång ritades av Fredrik Wilhelm Scholander och byggdes 1851-53 nordväst om den gamla kyrkan. Erik Jonsson från Åsele anställdes som byggmästare. Målare av exteriör och interiör var G. Tjärnström från Örnsköldsvik. Tornets tak kopparkläddes 1891. En läktare byggdes till västra väggen vid 1890- talets slut. Vid en upprustning 1902 ledd av arkitekterna Gustaf Hermansson och John Wikberg skedde vissa förändringar. Kyrkan fick rakt spetsbågiga fönster, det snickrades nya bänkar, väggar och tak kläddes med compoboard och kyrkan målades in- och utvändigt. Troligtvis tillkom också samtidigt målningar i grissaille utförd på duk som tidigare fanns i koret. Under omfattande restaureringar 1956-57 och 1976 togs de nygotiska förändringarna från 1902 bort och kyrkan återfick delvis sin interiör sedan Scholanders tid med raka fönsterbågar upptill och ljusa rena väggar av stående panel. Träfiberplattorna avlägsnades från tredingtaket. Långhusets yttertak avtäcktes med kopparplåt. På 1880- talet uppfördes ett gravkapell, ombyggt på 1930- talet och 1956-57, kallat Löftets kapell 1970. En tidig uppgift om kyrkogården finns i ett sockenstämmeprotokoll från 1829. Inhägnaden byggdes upp och virke anskaffades gemensamt av socknenmännen. Det anges vidare i protokollet från 1829 att stigportar fanns på södra och västra sidan om den gamla kyrkan. När nya kyrkan byggdes flyttades den södra. Staketet skulle målas svart (tjäras?) och stegportarna vita. Kyrktaket (gamla kyrkans) var tjärat enligt protokollet. Kulturhistorisk status Kyrkan skyddas enligt Kulturminneslagen kap. 4.
6 Åtgärder och genomförande Planerade åtgärder Tidigare skick Kyrkans huvudentré har en blockstenstrappa i granit samt en rullstolsramp i trä. Nuvarande ramp uppfyller inte dagens krav på tillgänglighet vad gäller lutning och kontrastmarkering. Det finns en alltför stor nivåskillnad mellan stenstrappans vilplan och golvet i vapenhuset, vilket gör att en rullstolsbunden person svårligen kan komma in och ut i kyrkan utan hjälp. Aktuella åtgärder Befintlig träramp ska rivas. Befintlig blockstenstrappa i granit demonteras och byggs om på underlag med frostisolering. Vilplanets djup ökas motsvarande den nya rampens bredd. Nya ramper gjutes i betong enligt ritning och förses med granitbeläggning. Ramperna förses med kontrastmarkering i ndre rampen och på övre vilplanet. Trappa och ramper förses med räcke av järnsmide enligt ritning. Genomförda åtgärder Ombyggnad av trappan Startmöte hölls 2012-10-03 då smärre avvikelser diskuterades på plats. Enligt bygghandling skulle trappan rivas och byggas om med djupare vilplan, som ansluter till rampen, som kommer in från sidan. I stället har vilplanet sänkts ner mellan översta trappstegen, som bildar en ram omkring samtidigt som trappans nedersta steg placerades ca 1 dm högre än tidigare. Trappan blir således ett sättsteg lägre och rampen blir inte alltför brant, vilket är positivt för tillgängligheten.
7 Den kulturhistoriska fördelen, förutom ökad tillgänglighet, är att åtgärden är reversibel dvs. ingen sten behövde sågas av utan trappan kan återställas i en framtid om man vill det. Samtliga trappdelar har återanvänts utan ingrepp i stenmaterial. Utseendemässigt blev trappan ett steg lägre men i gengäld kunde trappans karaktär av blocktrappa bibehålles. Trappan skulle enligt ritningen ha blivit avskuren på norra sidan mot rampens anslutning. I stället för konstgjord isolering under trappan enligt bygghandling, har Bredby Schakt lagt ett bärlager av grus och sand på berghällen, vilket kan ersätta konstgjord isolering, eftersom bärlagret är dränerande och inte kommer att frysa. Kontrastmarkering Under arbetets gång planerade man in kontrastmarkering på stentrappan. Boverket föreslår markering med kontrasterande kulör med punkter eller heldragna band på framkant på nedersta plansteget framkant på översta sättsteget. Materialmässigt och estetiskt är sten att föredra jämfört med betong. Heldraget band är bättre ur estetisk synpunkt och mera praktiskt för synsvaga personer, eftersom synintrycket anses bli mindre rörigt, än om det förekommer ett flertal kontrasterande punkter. Nackdelen med heldraget band är att ingreppet blir mera omfattande och är svårare att utföra. Församlingen beslutade kontrastmarkera trappstegen med punkter av vit sten. 2012-10-03. Påbörjad demontering av trappans övre del.
8 2012-10-03. Vilplanet har lyfts ut. 2012 10 15. Översta vilplanet nersänkt i hålrummet mellan översta planstegen på tre sidor.
9 2012 10 15. Marken norr om kyrkans entré före rampens tillkomst. Ramp Den befintliga glasfiberrampen har rivits enligt bygghandling och ersatts av en tvådelad betongramp med mellanliggande vilplan. Både gångytor och sarger utgörs av grå Bjärlövsgranit, som smälter in i trappans stenkulör. Eftersom betongstommen som gjöts sent på höstsäsongen, måste karbonatisera tre månader före applicering av sättbruket till granitplattorna kommer permanent fastgjutning av granitbeläggningen att ske våren 2013, då även rampens räcken skulle monteras permanent. Smidesräcken till rampen har nytillverkats och målats svarta enligt bygghandling. Stolparna utgörs av fyrkantsprofil 30 x 30 mm med överliggare bredd 60 x höjd 20 mm. Handtagen fick en kantig form, eftersom överliggaren är av massivt järn och svår att hamra och skjuter ut 33 cm från räckesdelens början/avslutning. Efter församlingens överenskommelse med Stiftet, där man ansökt om bidrag, slutbesiktades de färdigmålade räckesdelarna verkstad 12 11 26, på verkstad i Själevad samtidigt med de utlagda men ej murade rampplattorna i Björna. Beklädnadsgraniten måste fogas i sättbruk påföljande vår före rampens montering. När räcken väl kommit på plats visade det sig att handtag fattades på räckets avslutning mot trappans vilplan, där man enligt församlingens ombud skulle svetsa på ett handtag under säsongen 2013. Utöver bygghandling har en el-slinga med frigolitisolering gjutits in i betongstommen och under rampen har man lagt markisolering. Åtgärden är positiv ur kulturhistorisk /underhållssynpunkt eftersom den förlänger trappans livslängd. Tösaltning kan orsaka saltsprängning i fogbruk och betong.
10 2012-11-26. Rampens granitplattor på sidor och gångyta. T h syns gamla trappan. 2012-11-26. Rampens granitplattor (före fastgjutning).
11 2012-11-26. Rampens räcken efter målning på Strandbergs i Själevad. Ombyggnad av portomfattning. Tröskel. Det var inte nödvändigt att höja hela karmen och överstycket enligt bygghandling. Det räckte med att iskarva portens omfattning nertill ca 15 cm. För att komma förbi tröskeln sänktes denna ca 6 cm. Åtgärden är positiv ur kulturhistorisk synpunkt, eftersom den krävde färre ingrepp görs i originalmaterial och överstycke. Iskarvningen grundmålades på Nybergs Måleri i Örnsköldsvik med Ottossons linoljefärg och skulle enligt överenskommelse täckmålas våren 2013 med linoljefärg i befintlig kulör, då även bättringsmålning efter snickeriarbeten kring dörren görs. Den befintliga tröskeln av fura visade sig ha så omfattande rötskador att den inte kunde lagas. En tröskel nytillverkades närliggande befintlig i äldre virke av tättvuxen torr fura med undantag för några graders nerslipning i stället för plan ovansida för att underlätta rullstolspassage samt någon centimeter längre för bättre inpassning. Avvikelser Trappan är ej ombyggd enligt bygghandling. I stället gjordes ombyggnaden reversibel, genom att trappstenar ej behövde sågas av utan kunde omplaceras och trappan kunde bibehålla sin form av blocktrappa. Trappan gjordes ett sättsteg lägre, vilket underlättar tillgängligheten för rullstolsbundna. Kontrastmarkering med punkter i natursten är planerad denna säsong på nedersta plansteget framkant på översta sättsteget (enligt bygghandling i stället rampen). I stället för konstgjord isolering under trappan enligt bygghandling, lades ett bärlager av grus och sand på berghällen, som fungerar lika bra.
12 Portomfattningen behövdes ej byggas om genom höjning av karmen och överstycket enligt bygghandling. Det räckte med att iskarva portens omfattning nertill ca 15 cm. Rampen skulle enligt ritning ha ytterligare en räckesdel nerför trappan på framsidan men eftersom trappans blockform och funktion bibehölls skulle ett räcke avskära gående uppför trappan på den sidan. Därför uteslöts denna del. Vid efterbesiktning 2013-06-23 (se Rampen) när räcken under försommaren väl kommit på plats visade det sig att ett handtag fattades på räckets avslutning mot trappans vilplan. Räcket kommer att kompletteras med likadant handtag som finns på övriga räckesdelar, dvs. 33 cm före räckets början och slut (Boverkets rekommendation är minst 30 cm). Kontrasterande vit sten enligt bygghandling, behövs ej på rampen, som ej har nivåskillnader. En el-slinga har lagts in i rampens stomme, vilket kommer att minska behovet av tösaltning, som är skadlig för bruksfogarna. Rampen skulle enligt handlingar fyllas med grus invändigt. I stället har man fyllt på med en isolering av frigolit kring elslingan. 2012 10 15. Iskarvat trästycke nederst på portomfattningen (grundmålad).
13 2012 10 15. Borttaget räcke på norra sidan. 2012 10 15. Trappans norra sida ombyggd, före nya rampens anslutning.
14 2012-11-26. Tröskeln efter ombyggnad. Antikvariska synpunkter Att rampräcken svetsas fast och rampräcket vid trappan avslutas med ett likadant handtag som på övriga räckesdelar samt att kontrastmarkeringen av trappan utförs är viktigt för att tillgänglighetsåtgärderna ska anses vara utförda. Rampräcken ska efter slutgiltig fastsättning rengöras från bruksrester. Täckmålning av ilagningarna nertill på portomfattningen ska göras med linoljefärg i befintlig kulör enligt byggmöte 2012-10-03. Plåttäckningen som tillkommit nertill är enligt uppgift endast tillfällig och ska avlägsnas vid kommande ommålning. Fogning har gjorts här och var med grå silikonfog, som inte stämmer överens med kyrkans karaktär. Fogningar på delar av ramp (samt något lite på trappan) ska enligt församlingens ombud i stället göras med samma kalkbaserade sättbruk, som har använts på resten av fogarna. Nya plåtbleck monterade över sockeln kring porten har församlingen själva utfört efter nuvarande byggetapp. Kyrkan i övrigt har liknande vattbleck över sockeln. De är skruvade med stjärnskruv men borde spikas för att bättre smälta in, om de ska ersätta tidigare bleck.
15 Källor Kyrkobyggnader 1760 1860. Del 4, Riksantikvarieämbetet. Johansson Uno: Björna församling och dess kyrkor, 1973. Telhammer, Ingrid: Kyrkor och Kapell Nolaskogs, CW-förlaget Bjästa, 1985. Telhammer, Ingrid: Kyrkor och Kapell Nolaskogs, CW-förlaget Bjästa, 1985.