Återbäring till vattenkraftskommuner/regioner



Relevanta dokument
Föreningen Sveriges Vattenkraftskommuner

Föreningens syfte II. Föreningen skall vara partipolitiskt neutral. Föreningen skall ej ta ställning för eller emot utbyggnad av vattenkraften.

Elcertifikatsmarknaden i Sverige

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Hållbara villkor för konkurrenskraft på en tuff världsmarknad Maria Sunér Fleming, Enhetschef Energi, Infrastruktur och Miljö

Gemensam elcertifikatmarknaden med Norge

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge

Föreningen Sveriges Vattenkraftskommuner

POTENTIAL ATT UTVECKLA VATTENKRAFTEN - FRÅN ENERGI TILL ENERGI OCH EFFEKT

KRAFTLÄGET I NORDEN OCH SVERIGE

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion

100 procent förnybart, elcertifikat och havsbaserad vind

Ekonomisk kalkyl vindkraftverk 10 november 2012 Olof Karlsson SERO

Svensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv

Fortsat satsning i vedvarende energi

Header. Body Text. Svensk vindkraftförening. Ideell förening med ca 2000 medlemmar. Verkar för en långsiktigt hållbar vindkraftanvändning

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd?

Ringhals en del av Vattenfall

STATKRAFT SCA VIND AB

En rapport från Villaägarnas Riksförbund

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion

Energigas en klimatsmart story

Vattenkraften i kraftsystemet

Energimarknadsinspektionen

El från förnybara källor. Den nya torktumlaren

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi

Dags att utveckla landsbygden


KTH Sustainability Research Day 100 procent förnybar elproduktion: Från omöjligt till main stream

Stärk inlandet - lärdomar från Norge

EN DROPPE AV H 2 OPP

Windcap Fond 1 AB. Halvårsrapport

Energimarknadsrapport - elmarknaden

STATKRAFT SCA VIND AB

Sverigedemokraterna 2011

Regional Energi - en drivkraft även i framtiden?

Bodecker Partners. Vindkraftseminarie Eolus Vind

En skattereform för hyresrätten

Kraftbalansen i Sverige under timmen med högst elförbrukning

Lars G Nordström Styrelseordförande

Power Väst Västra Götalandsregionens utvecklingsnätverk för vindkraft

Hur blåser vindarna. Potential, vad kan man göra, vad får man plats med och tekniska möjligheter. Power Väst - Chalmers, 5 september 2014

TROLLEBODA VINDKRAFTPARK

Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor

Vindenheten, Lars Andersson

Energimarknadsrapport - elmarknaden

En rapport från Villaägarnas Riksförbund

Erik Larsson Svensk Fjärrvärme. Nordvärme, Ålesund

Vindkraften ger systemtjänster, men hur skapas incitamenten?

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Introduktion LOKALT ÄGD VINDKRAFT Tore Wizelius Oktober Presentation. Nätverket för Vindbruk

Årsstämma Anförande av Lars Larsson, tf VD Fredrik Samuelsson, Ekonomichef Britta Ersman, IR- och Finanschef

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Bodecker Partners

Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel!

LOKALT ÄGD VINDKRAFT. Tore Wizelius November 2011

Jämförelse med uppsatta mål

Energianskaffning, -förbrukning och -priser

MAGNUS HALL. VD och koncernchef

LOKALT ÄGD VINDKRAFT. Tore Wizelius Mars 2011

Kan vindkraften bidra till lokal/regional utveckling?

Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik & Automation

Energianskaffning, -förbrukning och -priser

Vindkraftutbyggnad. Svensk Vindenergi Tomas Hallberg

Biokraftvärme isverigei framtiden

Seminarium om elsystemet

Klimat- bokslut 2010

Det här är elcertifikatsystemet

Köparens krav på bränsleflis?

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Ringhals historia från 1965 till 2014

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

Skånes Energiting tisdag 11 april, 2013 Malmömässan i Hyllie. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH

Energiskaffning och -förbrukning

Kan marin energi bli kommersiellt gångbar?

Lule älv Åtgärder som påverkar produktionen

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi

Energimarknadsrapport - elmarknaden

SMÅSKALIG VATTENKRAFT

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Hur kan vindkraft vara till nytta för kommun och lokalsamhälle?

Remissyttrande om Energimyndighetens rapport Kontrollstation 2017 för elcertifikat en delredovisning

Blekinge Offshore Blekinge Offshore AB,

Ett 100 procent förnybart elsystem till år 2040

Därför kräver klimatomställningen satsningar på elnäten!

ENERGISEMINARIUM I GLAVA

Eolus Vind Förnybart Det nya normala Hässleholm 26 Januari 2019

Föreningen Sveriges Vattenkraftskommuner VERKSAMHETSRAPPORT 2013/2014

Solenergi och vindkraft i energisystemet

Vattenkraften och miljön

Vattenfall Vindkraft Bruzaholm MarkCheck Juni 2014

Prisbildning på den nordiska elmarknaden

Vindkraftens roll i omställningen av energisystemet i Sverige

Säker och hållbar gasförsörjning för Sverige

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist

Transkript:

Återbäring till vattenkraftskommuner/regioner Redan i början på 60-talet lämnade riksdagsmannen Karl Pettersson i Stugun (m) in den första motionen i riksdagen

3 juni 1999 bildades FSV Den 3 juni 1999 samlades vattenkraftskommuner i Östersund och beslöt att bilda Föreningen Sveriges Vattenkraftskommuner (FSV) Föreningen har nu 44 kommuner som medlemmar med sammanlagt 618 000 invånare i de sju skogslänen

Minst 600 miljoner kr/år Vattenkraftskommunerna kräver att minst 600 miljoner kronor/år skall återföras till kommuner/regioner där vattenkraften produceras Återbäringen skall kompensera regionerna för de stora ingrepp som gjorts i naturen och som idag i stort sett inte ger några arbetstillfällen

Norge är ett föregångsland! Landssammanslutninga av Vasskraftskommunar har verkat framgångsrikt sedan 1978 169 kommuner är medlemmar Stortinget har slagit fast: Vattenkraften är en nationell resurs med stark lokal tillhörighet

Norge I Norge kommer elproduktionen till 99% från vattenkraften. Årsmedelproduktionen är 120 TWh. Kraftverken är till 90% offentligt ägda. De privata kraftverken tillfaller staten efter 60 år utan vederlag. Värdkommunen erhåller då 1/3 av uppskattat värde från staten.

Norska systemets uppläggning 1. Naturresursskatt 1,3 öre/kwh 1,1 öre/kwh till kommunerna och 0,2 öre/kwh till fylkeskommunerna 2. Egendomsskatt Upp till 0,7%. Kommunerna bestämmer själva avgiftsuttaget

Norska systemets uppläggning 3. Koncessionsavgifter Avgift för kraftstationer beräknad efter nhk (naturhestekraft) Indexjusteras vart 5:e år Skall främst användas till näringslivsutveckling och andra utvecklingsinsatser i kommunerna

Norska systemets uppläggning 4. Koncessionskraft Alla kraftkommuner har rätt att köpa el (upptill 10% av produktionen) till självkostnadspris. Staten fastställer självkostnadspriset (År 2009= 9,70 öre/kwh)

Norska systemets uppläggning 5. Summa intäkter brutto till kommunerna blir drygt 6,5 mdr NOK per år Efter avräkning i skatteutjämnings systemet blir det netto kvar ca 5,2 mdr NOK per år till vattenkraftskommunerna och fylken

Total produktion av el år 2008 90% av vattenkraften produceras i de sju skogslänen Så här ser elbalansen ut för år 2008 (enl uppgift från Svensk Energi) Vattenkraft 68 TWh 47% Kärnkraft 62 TWh 44% Vindkraft 2 TWh Övrigt 14 TWh Summa 146 TWh Nettoexport - 2 TWh Förbrukning 144 TWh

Vem äger vattenkraften? I Sverige finns flera tusen anläggningar som producerar elkraft Vattenfall, Fortum och E.on producerar ca 90% av den el som används Runtom i landet finns också omkring 200 lokala elbolag

Staten har höjt fastighetsskatten till följande intäktsnivå 2005 = 588 miljoner kronor/år 2006 = 1 400 miljoner kronor/år 2007 = 2 000 miljoner kronor/år 2008 = 2 900 miljoner kronor/år FSV: Kommunerna/regionerna borde få 1/3 av fastighetsskatten som kan avsättas till utvecklingskapital!

Regional obalans Skogslänens vattenkraftskommuner har haft en negativ utveckling Då vattenkraften byggdes ut gynnade den långsiktigt att investera i redan etablerade industrier. Dessa industrier låg utanför inlandet och vattenkraftskommunerna

Regional obalans Vattenkraftskommunerna kom på efterkälken i industrialiseringen av landet Vi ser effekten av detta i den regionala obalansen

Vad är unikt för vattenkraftskommunerna? Utvecklingen i vattenkraftskommunerna saknar historisk motsvarighet I inga andra kommuner med nationella naturtillgångar finns motsvarande negativa effekter FSVs egen utredning visar att vattenkraftskommunerna de senaste 50 åren suttit med sämre förutsättningar för tillväxt och utveckling än landet i övrigt

FSV vill bryta. FSV vill bryta den negativa trenden FSV vill skapa ett hållbart samverkande system mellan lokal/regional och nationell nivå med ett utvecklingskapital som är stabilt, förutsägbart och med lokal/regional beslutsrätt

Minst 600 miljoner kr/år Vattenkraftskommunerna kräver att minst 600 miljoner kronor/år skall återföras till kommuner/regioner där vattenkraften produceras Återbäringen skall kompensera regionerna för de stora ingrepp som gjorts i naturen och som idag i stort sett inte ger några arbetstillfällen

Användning Till insatser som beskrivs i de lokala och regionala utvecklings- och tillväxtprogrammen Stabila och förutsägbara intäkter i ett samverkande system vilket ger möjlighet till offensiva och långsiktiga satsningar