Skogsbruket 4SKIDLEGEND SOM ARBETAR FÖR SKOGENS BÄSTA SKOGEN HAR ALLTID BETYTT MYCKET FÖR JUHA MIETO.

Skogsbruket OBUNDEN SPECIALTIDNING FÖR SKOGSÄGARE I FINLANDS SVENSKBYGD NR 1 2009. ÅRGÅNG 79 4SKIDLEGEND SOM ARBETAR FÖR SKOGENS BÄSTA SKOGEN HAR ALLTID BETYTT MYCKET FÖR JUHA MIETO. 12 ÖSTERBOTTEN SATSAR PÅ ENERGIVED ALBESTÅND LÄNGS SJÖ- OCH ÄLVSTRÄNDER ÄR VIKTIGA ENERGIVEDSKÄLLOR. 15 PLOCKAVVERKNING SVORDOM ELLER MÖJLIGHET? EN VÄXANDE SKARA SKOGSÄGARE ÖNSKAR SIG ALTERNATIV TILL DE RÅDANDE SKOGSBRUKSMETODERNA. 20SKATTEFRIHET FÖR INKOMSTER AV VIRKESFÖRSÄLJNING LAGEN BLEV GODKÄND JUST INNAN RIKSDAGEN ÅKTE FÖR ATT FIRA JULLOV. 24KONTROLL PÅ JAKTKAMRATEN GPS PÅ HUND. 4 12 15 20 28 ARBETARSKYDD VID SKOGSARBETE PÅMINNELSE OM DET SOM LÄTT GLÖMS BORT. 31 MILJÖBENSIN ALKYLATBENSIN HAR UTVECKLATS FÖR SMÅ MASKINER. 24 28 OMSLAGSBILDER: FOTOAKUTEN.SE, JUHA MIETOS BILDARKIV 2 SKOGSBRUKET 1/2009

Skogsbruket www.skogsbruket.fi LEDAREN 15.1.2009 Utgivare Redaktion Chefredaktör Redaktionschef Redaktionssekreterare Redaktör Medarbetare SKOGSBRUKET 1/2009 Föreningen för Skogskultur rf Orrspelsgränden 4 00700 HELSINGFORS tfn 020 772 9000 fax 020 772 9008 fornamn.efternamn@tapio.fi Klaus Yrjönen tfn 020-772 9186 Gerd Mattsson-Turku tfn 020-772 9059 Margita Törnroth tfn 020-772 9088 Maria Lindén tfn 020-772 9192 Bjarne Andersson tfn 050-591 2880 bjarne@bjarneandersson.com Helena Forsgård tfn 018-155 50 helena@vikhan.aland.fi Christian Hildén tfn 050-571 8115 christian.hilden@kolumbus.fi Christoffer Thomasfolk tfn 050-353 2018 Bertel Widjeskog tfn 0500-888 530 bergine@multi.fi Annonsförsäljning Oy Adving Ab, Ingmar Qvist tfn 09-221 3246 fax 09-221 3425 ingmar.qvist@elisanet.fi Adressförändringar och prenumerationer Margita Törnroth tfn 020-772 9088 skogsbruket@tapio.fi Prenumerationspriser Helårsprenumeration (11 nummer) 38 euro i Finland 370 SEK i Sverige 45 euro i övriga länder Halvårsprenumeration (6 nummer) 23 euro i Finland 230 SEK i Sverige 27 euro i övriga länder ISSN 0037-6434 Ombrytning Margita Lindgren, Ekenäs Tryckeri Ab Tryckeri Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs Massrörelser FÖR DRYGT TVÅ månader sedan meddelade Metsä-Botnia att man planerar ett långt produktionsstopp eller en nedläggning av massafabriken i Kaskö. Huvudorsaken uppgavs vara tillgången och priset på träråvaran. Resultatet av samarbetsförhandlingarna har utlovats inom januari månad, men då detta skrivs vet man inte resultatet. Den massarörelse som uppstod för att motarbeta en eventuell nedläggning har arbetat på ett konstruktivt sätt. I stället för protestmöten och demonstrationer har man tagit fram olika lösningar för hur fabriken kunde bli mer lönsam. Genom förbättringar i infrastrukturen, såsom fördjupning av farleden och grundförbättring och nybyggnad av järnvägsnätet kunde inte bara fabrikens utan hela regionens konkurrenskraft förbättras. Dylika satsningar i infrastruktur är någonting som borde intressera statsmakten i dessa tider då man söker lämpliga möjligheter för att stimulera samhällsekonomin. Kaskö cellulosafabrik är en betydande producent av förnybar energi, också ur ett nationellt perspektiv. Om den här produktionen går förlorad och den förnybara energin måste produceras på annat sätt för att uppfylla de internationella målsättningar som vi förbundit oss vid, betyder det mycket stora merkostnader för samhället. Däremot om massaproduktionen fortsätter, finns det möjligheter att ytterligare utveckla energiproduktionen genom t.ex. produktion av biodiesel. Moderbolaget Metsäliitto, som sköter virkesanskaffningen till fabriken, har lovat att fortsätta köpa upp allt virke även om Kasköfabriken skulle läggas ner. Det här tröstar kanske inte alla skogsägare eftersom man vet att utbud och efterfrågan kan regleras med priset. Orsaken till att man i tiderna i Österbotten så kraftigt arbetade för att grunda en massafabrik i Kaskö var just de dåliga massavedspriserna. Bland skogsägare i svenska Österbotten samlade man i början av 1970-talet ihop nästan en femtedel av aktiekapitalet för fabriken. Man satte sin själ i saken och om fabriken nu stängs för att, såsom många ser det, ge utrymme för massa som produceras i samma bolags anläggningar i Uruguay, upplever man det som ett svek, låt vara att fabriken redan i trettio år fyllt sin uppgift. Om denna besvikelse leder till att man börjar ta ut sina andelar i moderbolaget kan följden bli en massrörelse med fatala följder för moderbolaget. KÅRE PIHLSTRÖM Skribenten är ordförande i Föreningen för Skogskultur rf 3

Skidlegend som arbetar för skogens bästa SKOGEN HAR ALLTID BETYTT MYCKET FÖR JUHA MIETO BÅDE EKONOMISKT OCH KÄNSLOMÄSSIGT. ATT BEGE SIG UT MED RÖJSÅGEN ÄR NÄMLIGEN TERAPI FÖR DEN 59-ÅRIGA SKIDLE- GENDEN FRÅN KURIKKA. KÄRLEKEN TILL SKOGEN GENOMSYRAR OCKSÅ HANS ARBETE SOM LEDAMOT I RIKSDAGEN. Det är tidig morgon och en av de första att stiga upp med tuppen i Kurikka är skidlegenden Juha Mieto. Men han drar inte på sig träningsoverallen, utan skidorna lämnas hemma i garaget när han beger sig iväg. I stället ska han ut i skogen och se till ett av hans pass ett förnyelsemoget bestånd som snart ska avverkas. Meningen var att den här skogen skulle avverkas redan förra året, men den milda vintern gjorde det omöjligt. Förhoppningsvis kan arbetet genomföras den här vintern, säger Juha Mieto, samtidigt som han inspekterar skogen. Skogsägare som 22-åring Att gå omkring och se till hans drygt femtio hektar skog i Kurikka är något som Mieto gör regelbundet. Det har han gjort ända sedan barnsben. När jag var liten brukade jag följa med min pappa som arbetade i skogen. Mitt intresse för skogen väcktes återigen 1972 när jag köpte egen skog. Jag trivs att vara ute i skogen och för mig är det terapi att arbeta på egen hand, förklarar han. Mieto har alltid skött om sin skog. Han har på egen hand utfört röjningar och mindre gallringar. Men sedan han valdes in i riksdagen för två år sedan har 59-åringen inte haft lika mycket tid att spendera i skogen. Meningen är att jag ska arbeta mera i skogen när jag avslutar mitt arbete i riksdagen. Då har jag mera tid över. Om jag måste välja mellan att vara ute och jaga kvinnor och att vara i skogen, så vinner det senare alternativet. Arbetar för skogsvård Juha Mieto säger att det har varit en rolig utmaning att ta Juha Mieto läser i egenskap av riksdagsman alla nyhetstidningar grundligt varje dag. Att följa med det senaste är viktigt, säger han. sig an arbetet som riksdagsman. Efter två år i den lagstiftande församlingen har han lärt sig att rikspolitiken är ett tungt skepp som vänder långsamt. Det har dock inte hindrat honom från att arbeta för skogens bästa. Med sin bakgrund att han har växt upp i skogen är han orolig över att den förändrade skogsägarstrukturen har bidragit till att skogsvårdsarbetet släpar efter. I dagens läge utgörs den största delen av skogsägarna av stadsbor, som knappt vet hur stort område en hektar är. De förstår sig inte på skogen och det har bidragit till att den inte mår bra. Det har jag fört fram i riksdagen och jag arbetar aktivt för att olika skogsvårdsorganisationer ska börja vidta åtgärder. En åtgärd är att de ska börja ta kontakt direkt med skogsägarna. Nu är många skogar i så dåligt skick att de inte producerar ordentligt. Ett sätt att aktivera skogsägarna kunde vara att skogsorganisationer börjar ringa upp dem per telefon och gå igenom vad som bör göras. Röjsågen passar damer Mieto har också gjort reklam för motorsågar och visat upp sig på diverse mässor där han har huggit ved framför en publik. Det är ytterligare ett försök att sprida kunskap om skogen. Framför allt har jag försökt öka intresset för att använda röjsåg bland damer. Vid ett tillfälle var nästan hundra kvinnor på plats för att lära sig att röja. Att hugga ved är ock- 4 SKOGSBRUKET 1/2009

Juha Mieto trivs med att arbeta i skogen och har alltid skött om sin egen skog. Han äger drygt femtio hektar skog i sin hemkommun Kurikka. I riksdagen arbetar han aktivt för att skogsägarna bättre ska sköta om sina skogar. så något som ligger mig varmt om hjärtat, berättar han. Tar ställning för Metsäbotnia Trots att den finländska skogsindustrin befinner sig i ett pre- Meningen är att jag ska arbeta mera i skogen när jag avslutar mitt arbete i riksdagen. kärt läge är Mieto hoppfull om framtiden. En orsak till det ekonomiskt svåra läget beror enligt honom på överproduktion på vissa produkter och därför måste skogsindustrin nu tänka om en aning. Pappersprodukter kommer alltid att behövas, men frågan är i vilken utsträckning. Därför tror jag att det blir viktigt att satsa på produktutveckling och man ska inte heller glömma bioenergins betydelse för skogen i framtiden. Mieto har aktivt arbetat för SKOGSBRUKET 1/2009 att Metsäbotnias verksamhet i Kaskö ska kunna fortsätta. Orsaken till att han har tagit ställning för massafabriken är att han har känslomässiga band till den. När fabriken grundades på 1970-talet knackade man dörr i hela Österbotten. Alla skogsägare fick en chans att vara delaktig i projektet genom att köpa andelar i bolaget. Därför har jag försökt hjälpa till så att Metsäbotnia i någon form ska kunna fortsätta verksamheten. Han är djupt oroad om frågan inte får en någorlunda positiv lösning. Det är ett hårt slag för regionen om Metsäbotnia går i graven. Fabriken i Kaskö har sett till att det har funnits stor efterfrågan på virke, vilket är bra för skogsägarna. Man ska också komma ihåg att fabriken sysselsätter många personer, säger han. Och fortsätter: Fabrikens stora efterfrågan på massaved påverkar hela landet och är av stor nationalekonomisk betydelse. Men inga beslut (intervjun gjordes innan beslutet om stängning kom) är ännu fattade och det lönar sig alltid att arbeta till slut. Det tänker i alla fall jag göra. Juha Mieto var en av Finlands bästa längdskidåkare i början av 1980-talet. Hemma i prisskåpet finns bland annat två individuella OS-silver och -brons samt ett -guld i stafett. En stor del av arbetet mot att bli världsbäst gjordes i hans egna skogar. Jag har spenderat mycket tid i skidspåren i skogarna i Kurikka. Men nu tar jag inte längre skidåkning som ett måste. Nu skidar jag enbart om jag har tid och det återstår att se om jag hinner ut på några turer i år. Juha Mieto tränade ofta i skogarna i Kurikka när han var aktiv skidåkare på 1970 1980- talet. Att hålla till i skogen är något som ligger honom varmt om hjärtat. Men nu handlar det inte om träning, utan om att sköta om sina skogar. TEXT OCH FOTO: CHRISTOFFER THOMASFOLK 5

2008 Deklarationsråd Deklarationsråd ges här med hjälp av ett deklarationsexempel. En ifylld skogsbrukets deklarationsblankett 2C för en traditionell gård med jord- och skogsbruk presenteras. Då blanketten gås igenom behandlas olika aktuella frågor, även sådana som är viktiga för dem som enbart har skogsbruk. En del frågor som är oförändrade behandlas kort och med en hänvisning till Skogsbruket 1/2008. Den hittas på webbsajten www.skogsbruket.fi > Arkiv. Mervärdesskatteredovisningen behandlas inte här. Skogsblanketten 2C har förändrats. Ett nytt tabellfält där de delvis skattefria inkomsterna skall redogöras har kommit till. Av avskrivningsberäkningarna deklareras nu endast själva avskrivningen och utgiftsresten i slutet av året. De kompletta avskrivningsberäkningarna skall finnas arkiverade tillsammans med bokföringsanteckningarna. Uppföljningen av skogsavdraget har ändrat. Nu kan uppgifterna från alla skogsfastigheter som berättigar till avdrag räknas ihop. Dessutom har man vänt på steken så att nu skall man hålla reda på hur mycket skogsavdrag man sammanlagt har använt vid skatteårets utgång. Tidigare antecknade man återstående oanvända skogsavdrag vid skatteårets utgång. Ytterligare finns det på skogsblanketten en ny tabell för uppgifter om inkomster och utgifter för skattefria för- FÖR FÖRSTA GÅNGEN PÅ LÄNGE KOMMER DET LITE NYHETER IN I DEKLARATIONEN. DE NYA SKATTELÄTT- NADERNA OCH HÖJNINGEN AV SKOGSAVDRAGET MEDFÖR NYA ANTECKNINGSFÄLT I SKOGENS DEKLARA- TIONSBLANKETT. DET ÄR VIKTIGT ATT ALLA SOM HAR BERÖRTS ELLER BERÖRS AV SKOGSAVDRAGET SER TILL ATT FÖRHÖJNINGEN AV AVDRAGSGRUNDEN SKRIVS IN I ÅRETS BLANKETT. stagallringar och uppgifter om utgifter för delvis skattefria virkesförsäljningar. För att deklarationsarbetet skall gå smidigt krävs att bokföringen av de löpande transaktionerna är genomtänkt och korrekt gjord. Virkesinkomster Virkesförsäljningsinkomsterna deklareras i punkt 1 alternativt 2. I huvudsak är det inkomster från stock och massaved. När inkomsten antecknas skall man komma ihåg att det är den momsfria ersättningen för virket som beaktas. Den av uppköparen gjorda skatteinnehållningen på 19 resp. 13 % skall alltså inte dras av. Försäljning av vedklabbar liksom även inkomster från grot, energived, barrträdkvistar till dekorationer, vägkäppar, julgranar o.dyl. räknas numera som skogens kapitalinkomst. Rotförsäljningar är sådana där skogsbolaget skött avverkningen i egen regi. De deklareras i punkt 1.1 eller 2.1 lika som också oftast försäljning av grot, energived, julgranar etc. när uppköparen sköter uppsamlingen. I deklarationsexemplet har grot från en tidigare avverkning sålts åt en energientreprenör som själv skött om uppsamlingen. Försäljningar som sker via och sköts av skogsvårdsföreningarna och reviret räknas som leveransförsäljningar. Inkomsten från dem antecknas i punkt 1.2 eller 2.2 och avverkningsutgifterna i punkt 7.3 (övriga årsutgifter). Gällande den typen av försäljning har texten i deklarationsanvisningarna gjorts tydligare. Ifall man, som i deklarationsexemplet, har haft leveransförsäljningsinkomster och gjort berednings- och transportarbetet själv skall leveransarbetets värde dras av från virkesförsäljningsinkomsten. Skillnaden antecknas i huvudkolumnen. Värdet på leveransarbetet är ersättning för arbete och ses ur beskattningssynvinkel som en lön. Man är tvungen att själv räkna ut leveransarbetets värde på blankett 2C. Delvis skattefria inkomster Virkesförsäljningsinkomst är skattepliktig inkomst för fysiska personer, dödsbon, beskattningssammanslutningar och samfällda skogar enligt följande: för virkesaffärer gjorda 1.4 2008 31.12 2009 är 50 % skattepliktig inkomst om virkeslikviden kommer på kontot 1.4 2008 31.12 2010 och 75 % om virkeslikviden kommer först 1.1 31.12 2011 för virkesaffärer gjorda 1.1 31.12 2010 är 75 % skattepliktig inkomst om likviden kommer på konto senast 31.12 2011. Det att man valt att binda skattelättnaden vid den tidpunkt när virkesaffärerna sker och inte t.ex. vid den tidpunkt när virkeslikviden kommer in på bankkontot har gjort att frågan redan har debatterats och att det kommer att uppstå olika tolkningar av gränsfall. Vid rotaffärer är det köpeavtalets underteckningstidpunkt som är avgörande. I kontantaffärer är det fråga om den tidpunkt när virket överlåts till köparen och överlåtelsehandlingarna tecknas under. Också för leveransaffärer anses undertecknandet av köpeavtalet som den avgörande tidpunkten. Virkesförsäljningar via skogsvårdsföreningen/reviret är leveransaffärer. Svårigheterna med dem är att inget entydigt köpeavtal görs upp, speciellt om skogsägaren själv sköter avverkningen. Riksdagens finansutskott anser att skogsvårdsföreningarna borde skriva intyg över när virkesaffärerna är uppgjorda. I brist på övriga utredningar kan som tidigaste tidpunkt för virkesaffären anses då när avverkningen påbörjades. Som en följd av skattelätt- 6 SKOGSBRUKET 1/2009

naden är inte heller utgifterna som hänför sig till virkesaffären avdragbara till fullo. Endast 50 % resp. 75 % får dras av. Riksdagen finansutskott slog fast att begränsningen enbart gäller utgifter för avverkning och transport av det aktuella virket samt kostnader för resor mellan bostaden och avverkningsområdet. Alla andra utgifter, som delvis nog kan förknippas med det avverkade området, är avdragbara som tidigare. Det gäller t.ex. utgifter för bottenröjning, skogsförnyelse, skogsvårdavgift och avskrivningar. I mervärdesskatteredovisningen skall mervärdesskatten på virkesförsäljningsinkomsterna uppges i sin helhet. Samma sak gäller inköpsavdragen för utgifterna som endast delvis får dras av i inkomstbeskattningen. I deklarationsexemplet har man haft leveransförsäljningsinkomster från en regelrätt leveransvirkesaffär gjord efter den 1.4 2008. Virkesersättningen (8 232,71 ) är i sin helhet antecknad i punkt 2.2. Eftersom man själv ha utfört berednings- och transportarbetet skall leveransarbetets värde dras av från virkesförsäljningsinkomsten. Skillnaden (6 952,54 ) som ytterligare halveras antecknas i fält 667 och transporteras därifrån till huvudkolumnen. Hur man har kommit till siffrorna beträffande leveransarbetet framgår av tabell 1. Enhetspriserna fås från deklarationsanvisningarna. Maskinkostnaderna finns inte i anvisningarna, däremot nog i skattestyrelsen publikation för harmonisering av beskattningen (www.vero.fi/publikationer). Man kan också räkna ut dem eftersom de är 1,5 x transportarbetets normvärde. Leveransarbetets totala värde fås genom att addera ihop arbetets värde för beredning och transport (992,92 + 287,25 = 1 280,17). Totalsummorna och namnet på den som har utfört leveransarbetet skrivs in i deklarationsblanketten högst SKOGSBRUKET 1/2009 Virkesslag Mängd uppe på sid. 2. Därefter dras värdet av från försäljningsinkomsten i p. 2.2 fält 665. Maskinkostnaderna (431,01 ) används när man på en gård har använt jordbrukstraktorn vid leveransarbetet. Till den del överförs utgifterna för jordbrukstraktorn, vilka är bokförda i jordbrukets bokföring, från jordbruket till skogsbruket. Eftersom maskinkostnaderna hänför sig till en leveransinkomst som är föremål för skattelättnad har beloppet halverats och den halverade summan (215,51) ingår i punkt 10. Den totala maskinkostnaden skall i sin tur ingå i den summa som antecknas vid punkt 30 i fält 683. Enligt gällande regler är leveransarbete skattefritt upp till 125 m 3. I exemplet är den avverkade och transporterade mängden (145 m 3 ) över den gränsen. Det innebär att den del av leveransarbetet som överskrider 125 m 3 är skattepliktig inkomst och den bör räknas ut. Leveransarbetets skattepliktiga värde räknas så att man först räknar ut en koefficient enligt en formel som finns i deklarationsanvisningarna och den multipliceras med arbetets totala värde. I exemplet blir koefficienten (145 125)/145 = 20/145 = 0,14. När man tar 0,14 x 1 280,17 kommer man till det skattepliktiga värdet 179,22 som skrivs in i tabell II i fält 15 på blankett 2C. Den summan kommer sedan att räknas som företagarens personliga inkomst och har ungefär samma Beredning Transport Arbete Arbete Maskinkostnad Pris Värde Pris Värde Pris Värde /m 3 /m 3 /m 3 Tallstock 55 4,58 251,90 1,94 106,70 2,91 160,05 Tallmassa 23 10,64 244,72 2,00 46,00 3,01 69,23 Granstock 48 5,93 284,64 1,96 94,08 2,94 141,12 Granmassa 19 11,14 211,66 2,13 40,47 3,19 60,61 Sammanlagt 145 992,92 287,25 431,01 Tabell 1: Leveransarbetets värde i deklarationsexemplet skatteeffekt som t.ex. en löneinkomst. Leveransarbetet uppges för det år arbetet i verkligheten görs. Ett avverkningsavtal på t.ex. 150 m 3 vintern 2008/2009 kan därför spjälkas upp på två deklarationsår ifall en del av arbetet utförs på hösten och en del på våren. Detta oberoende av när virkeslikviden erhålls. Förstagallring Fysiska personer, dödsbon, beskattningssammanslutningar och samfällda skogar kan yrka på att virkesförsäljningsinkomster från förstagallringar som gjorts under tiden 1.4 31.8 2008 skall vara skattefria. Skattefriheten förutsätter att beståndets medeldiameter före gallringen är högst 16 cm (på 1,3 m höjd) och till bokföringsmaterialet skall fogas tillförlitliga handlingar om förutsättningarna för skattefriheten (anmälan om användning av skog, virkesförsäljningskontrakt, mätbesked eller dylikt). Om man yrkar på skattefrihet för förstagallringsinkomster är inte heller utgifter som direkt hänför sig till avverkningen (kostnader för själva avverkningen, transport, kostnader för resor mellan bostaden och avverkningsområdet) avdragbara. Från skattefri förstagallringsinkomst drar man inte heller av leveransarbetets värde. Man får inte heller göra skogsavdrag eller utgiftsreservering på basis av en sådan inkomst. Om man inte yrkar på att inkomsterna för en förstagallring skall var skattefria kommer inkomsten att hanteras enligt reglerna om 50 % skattelättnad (se ovan). Ett sådant förfarande är motiverat om utgifterna för förstagallringen av någon anledning överstiger inkomsterna. I exemplet har det gjorts en förstagallring efter den 1.4 2008. Gallringen har utförts i skogsrevirets regi. Virkesinkomsten från den är skattefri och antecknas följaktligen inte bland de övriga skattepliktiga inkomsterna utan i stället i punkt 29.2 på sidan 2 i blanketten. Utgifterna för gallringen är då inte heller avdragbara. De skall dock antecknas i punkt 29.3. I mervärdesbeskattningen redovisas mervärdesskatten på inkomsterna och utgifterna som hänför sig till en förstagallring på normalt sätt. Skogsbrukets understöd Hanteringen av skogsbrukets understöd har inte ändrat. Se www.skogsbruket.fi > Arkiv. Uttag av eget virke Virke som tagits från egen skog och används i en annan inkomstkälla (jordbruk, näringsverksamhet eller privat) är skattepliktig inkomst i skogen. I vissa fall (t.ex. i jordbruket) berättigar det å andra sidan till avdrag i den mottagande inkomstkällan. Reglerna för virkesavdraget finns i deklarationsanvis- 7

Det finns inte utrymme att beräkna värdet på virket i blanketten. För det måste man ha separata anteckningar. I exemplet är värdet på eget virke som använts i jordbruket 178,98 (bl. 2C p. 4). Det är 85 m 3 slanor till flis och 2 m 3 gagnvirke. För privatbruk har man i exemplet inte använt annat virke än flis för uppvärmning (skattefritt). Det sammanlagda värdet av eget virke som använts i annan verksamhet utgör alltså skattepliktig inkomst i skogsbruket. I klar text betyder det att man får betala 28 % skatt på summan. 2 C Skattebyråns namn och adress Den skattskyldiges namn och adress Alvar Blomgren Pigbyvägen 24 04130 Sibbo Hemkommun 31.12.2007 ningarna (sid. 5). Det är ändå värt att notera att värdet på byggnadsvirke för renovering och byggande av jordbrukets byggnader inte beaktas (det får inte heller tas upp som avdrag i jordbruket, tyst kvittning). Brännved och flis som används i privathushållet är i sin tur skattefritt. Däremot skall t.ex. byggnadsvirke till privathushållet och brännved/ flis till jordbruket beaktas. Virkesmängderna och värdet måste uppskattas. Normer för enhetspriserna finns inte i anvisningarna. De publiceras i skattestyrelsens anvisningar för harmonisering av beskattningen (www.vero. fi/publikationer). För kusten och Åland är värdet på brännved 17,09 /m 3, på gagnvirke 18,09 /m 3 och på byggnadsvirke 50,28 /m 3. När flis används till uppvärmning av ekonomibyggnader är värdet på basvirket (slanor) 1,68 / m 3 (0,67 /lös-m 3 ). Sista inlämningsdag Personbeteckning eller FO-nummer SKATTEDEKLARATION FÖR SKOGSBRUK Samtliga gårdsbruksenheter Makarnas andelar av skogsegendomen % 600 Egen separat 601 Den skattskyldige 602 Maken deklaration I Uträkning över skogsbrukets kapitalinkomst euro cent 1. Inkomster av virkesförsäljning (affären ingåtts före 1.4.2008) 1.1. Rotförsäljningar 2008 1.3. Avdras värdet av leveransarbete 604 605 1.2. Leverans- och kontanta försäljningar, försäljningsinkomst sammanlagt - + 2. Delvis skattefria inkomster av virkesförsäljning (affären ingåtts 1.4.2008 eller senare), se ifyllningsråd Försäljningsinkomst sammanlagt Skattepliktigt belopp (50%) 2.2. Leverans- och kontanta 2.1. Rotförsäljningar försäljningar Avdras värdet av leveransarbete 663 664 665 666 667 3. Försäkrings- och älgskadeersättningar, skogsbrukets understöd 3.1. Försäkringsersättningar 3.2. Ersättningar för älgskador 3.3. Skogsbrukets understöd 607 608 609 4. Virke som tagits från egen skog 614 4.1. För jordbruk 4.2. För näringsverksamhet 4.3. För privatbruk 5. Skogsavdrag och reserveringar 5.1. Skogsavdrag 5.2. Utgiftsreservering 615 616 617-5.3. Skadereservering 6. Andra poster som betraktas som kapitalinkomst 6.1. Inkomstförda reserveringar 6.2. Inkomstförda understöd 6.3. Övriga 619 621 620 7. Årsutgifter 7.1. Avlöningsutgifter 7.2. Resekostnader 7.3. Övriga årsutgifter 622 623 624 Utredning om utgifter som skall dras av såsom avskrivningar Maskiner och redskap Byggnader Diken och vägar 8. Avskrivningar 9. Utgiftsrest 31.12.2008 10. Utgifter som överförs från en annan inkomstkälla 642 643 644 626 627 628 11. Utgifter för annan verksamhet som ingått i skogsbrukets anteckningar 11.1. Jordbrukets utgifter 11.2. Näringsverksamhetens utgifter 11.3. Privata utgifter 12. Skogsbrukets nettokapitalinkomst eller 13. Skogsbrukets förlustbringande kapitalinkomst VEROH 3043r 11.2008 Sibbo 090256-031H 50 50 8 232 71 1 280 17 603 + + + + - + - - 630-634 + 635 = 636 = 726 18 3 476 27 3 476 27 178 98 178 98 2 193 15 2 193 15 878 20 878 20 675 63 675 63 228 68 228 68 686 05 1 092 28 1 069 89 Skogsavdrag Grunden för skogsavdraget har höjts. Den har tidigare varit 50 % av köpeskillingen (inkl. övriga kostnader för anskaffningen) för skogsmark som har köpts efter den 1.1 1993. Andelen höjs nu till 60 %. Samtidigt höjs det årliga skogsavdraget till 60 % (tidigare 40 %) av den skattepliktiga kapitalinkomsten från de områden som berättigar till skogsavdrag. Dessutom uppföljs inte skogsavdraget längre lägenhetsvis utan som en klumpsumma för samtliga fastigheter som berättigar till skogsavdrag. Det är viktigt att notera att höjningen av grunden för skogsavdraget gäller alla skogsfastigheter som köpts mot vederlag efter den 1.1 1993. Alla kan höjas med ett belopp motsvarande 10 % av köpeskillingen för skogen. Det gäller även i sådana fall att skogsavdraget har utnyttjats i sin helhet (någon som köpt avverkningsmogen skog i början av perioden, t.ex. 1993 och 1994, och avverkat flera gånger). Man blir nu berättigad till ett nytt underlag och kan igen börja göra årligt skogsavdrag när man avverkar på de avdragsberättigade skogsfastigheterna. Förhöjningen gäller givetvis också alla som köpt sin gård (mot vederlag) i samband med ett generationsskifte. Förhöjningen av skogsavdraget görs inte automatiskt. Alla som köpt skog under den aktuella perioden bör alltså se till att förhöjningen skrivs in i deklarationsblanketten 2008. Det gäller också de som inte har sålt virke från avdragsberättigade skogsfastigheter under år 2008. I exemplet har man gjort ett skogsavdrag. Tilläggsuppgifter om det anges i tabell III på blankettens baksida. Grunden för skogsavdrag uppstår 8 SKOGSBRUKET 1/2009

som en följd av köp av skogsmark efter den 1.1 1993. Ett årligt skogsavdrag får göras det år man säljer virke från sådana skiften. Även de som har köpt skog efter 1.1 1993 och haft arealbeskattningen kan göra årligt skogsavdrag när de säljer virke från den inköpta skogen. Det årliga skogsavdraget är högst 60 % av virkesintäkten från de aktuella fastigheterna och bör vara minst 1 500. Det förutsätter en 2 500 inkomst från ifrågavarande skogslägenheter. I exemplet har man köpt en skogsfastighet i oktober 1998. Köpeskillingen för skogen var då 33 637,59. Utgående från det fås grunden för skogsavdraget som nu är 60 % av köpeskillingen, alltså 20 182,55 (punkt 19). I fjol var den grunden bara 16 818,79. Tidigare har man redan utnyttjat en del av det totala skogsavdraget, dvs. sålt virke från den aktuella fastigheten, så att i början av år 2008 har man utnyttjat 8 036,47 (punkt 20). Den summan finns inte utskriven i fjolårets deklarationsblankett utan måste räknas ut som skillnaden mellan den dåvarande grunden för skogsavdraget och återstående skogsavdrag vid slutet av år 2007. Efter det räknas summorna gällande skogsavdragen från flera fastigheter ihop i punkterna 21-26. I exemplet är det virke för vilket de skattepliktiga inkomsterna har antecknats i punkterna 2-4 i deklarationsexemplet (totalt 3 655,25 ) från fastigheten som berättigar till skogsavdrag. Energivirket kommer från en annan del av skogen. Skatteåret 2008 görs ett årligt avdrag som är 60 % på virkesinkomsten, dvs. 2 193,15 (punkt 25). Den summan antecknas också på blankettens första sida i punkt 5.1. Vid årets utgång har man således utnyttjat 10 229,62 (8 036,27 + 2 193,15) av den totala skogsavdragsgrunden. Av totala skogsavdraget återstår alltså 9 952,93 som helt eller delvis kan användas SKOGSBRUKET 1/2009 följande gång man avverkar på skogsavdragsberättigade skogsskiften. Reserveringar II Utredning om leveransarbete Villkoren för utgifts- och skadereserveringar samt deras användning har inte ändrat. Se www.skogsbruket.fi > Arkiv. I deklarationsexemplet kommer skogsbrukets resultat som en följd av skattelättnaderna och skogsavdraget att bli tämligen lågt därför har man valt att inte göra någon Leveransarbetarens namn Personbeteckning 14. Leveransarbetets värden sammanlagt utgiftsreservering. Däremot har man passat på att använda en gammal reservering från år 2006 (p. 6.1). Därmed finns endast en reservering från år 2007 kvar oanvänd för tillfället (se punkt IV Reserveringar som inte inkomstförts på sidan 2 i blankett 2C). Avlöningsutgifter Beredd Transporterad mängd mängd m m III Uppföljning av skogsavdraget (fastigheter som förvärvats mot vederlag år 1993 och senare) 15. Fastighetsbeteckning 16. Fastighetens anskaffningstidpunkt 17. Anskaffningsutgift 18. Skogens andel av anskaffningsutgiften 19. Grunden för skogsavdraget = 60 % av skogens anskaffningsutgift 20. Skogsavdrag som utnyttjats före år 2008 Löner och de därtill relaterade sociala kostnaderna som betalats för skogsarbete dras Leveransarbetets värde Leveransarbetets skattepliktiga värde 3 3 euro cent euro cent Fastighet 1 Fastighet 2 Fastighet 3 21. Grunden för skogsavdraget sammanlagt 22. Sammanlagda skogsavdrag som utnyttjats 23. Skogsavdrag som inte utnyttjats från punkt 19 före år 2008 från punkt 20 (=21. - 22.) 655 24. Skatteårets kapitalinkomst av skogsbruket från skogsavdragsfastigheten under skatteåret IV Reserveringar som inte inkomstförts 25. Skatteårets skogsavdrag Återstående reserveringar i slutet av år 2008 efter reserveringar som gjorts år 2003-2008 2) 26. 656 15 15 Utnyttjat skogsavdrag sammanlagt (=22. + 25.) 2003 2004 2005 2006 2007 2008 (Uleåborgs och Lapplands län) (Uleåborgs och Lapplands län) 27. Utgiftsreservering 637 638 639 640 641 28. Skadereservering V Anspråk på skattefrihet för inkomst av försäljning av förstagallringsvirke. Uppgifter om utgifter som ansluter sig till dessa inkomster av virkesförsäljning och till delvis skattefria inkomster av virkesförsäljning. 29. Inkomster som under år 2008 har fåtts av förstagallringsvirkesaffärer, som gjorts under tiden 1.4.2008-31.8.2008 och till dessa virkesförsäljningar anslutna utgifter, som inte har dragits av i punkt 7 29.1. Rotförsäljningar 29.2. Leverans- och kontanta försäljningar 29.3. Utgifter 680 681 682 30. De totala utgifter som ansluter sig till de i punkt 2 antecknade delvis skattefria inkomster av virkesförsäljning, av vilket belopp hälften har dragits av i punkt 7 683 Skattedeklarationen kompletterande uppgifter lämnas av Telefon 928 Fritt formulerade bilagor Underskrift och namnförtydligande Ja Datum Alvar Blomgren 090256-031H 145 145 1 280 17 179 22 3) 5:22 15.10 1998 33 637 59 33 637 59 20 182 55 8 036 47 1 280 17 20 182 55 8 036 47 12 146 08 3 655 25 2 193 15 10 229 62 341 10 1 059 27 558 17 Alvar Blomgren 040 235 0850 2.3 2009 Alvar Blomgren 1) Formeln i ifyllningsråd 2) Skogsavdraget utgör högst 60 % av den kapitalinkomst av skogsbruk som förvärvats från skog och som berättigar till skogsavdrag, minst 1 500 euro och högst beloppet i punkt 23. Transporteras till punkt 5.1 3) Andra än skatteförvaltningens bilageblanketter, se ifyllningsråd VEROH 3043r 11.2008 609 91 av i p. 7.1. När skogsägaren betalar lön fungerar han/hon som arbetsgivare och då måste man komma ihåg att sköta de skyldigheter som hör till en arbetsgivare. Innehållningar skall göras, pensionsförsäkring skötas, olycksfallsförsäkring tecknas o.s.v. Lämpligare kommer man undan om man kan anlita en yrkesutövare/entreprenör som skriver ut (har rätt att skriva ut) en räkning för det utförda arbetet och 1) 9

själv sköter de administrativa åliggandena. När man betalar en sådan räkning för t.ex. gallringsarbete är det inte lön utan en övrig årsutgift som deklareras i p. 7.3. Lön får inte betalas åt make men däremot nog åt eget barn som före skatteårets ingång har fyllt fjorton år (för lön 2009: född 1994 eller tidigare). Om t.ex. ett eget barn i lämplig ålder (< 18 år) är i skogen och gallrar på sommarlovet är det ingenting som hindrar att man betalar en skälig lön som sedan är avdragbar. Om lönen är högst drygt 2 000 behöver skoleleven inte betala skatt under förutsättning att han/ hon inte har andra inkomster. Endast dagpenningpremie påförs (2009: 0,7 %). Förskottsskatteinnehållning bör göras enligt anvisningarna i skolelevens skattekort. Den enda direkta omkostnaden som behöver betalas på en sådan lön är socialskyddsavgiften. Den är 2,771 % år 2009. Dessutom är det förstås skäl att se till att barnet är försäkrat i fall olyckan skulle vara framme. Resor Kostnader för resor i anknytning till skogbruket är avdragbara. Det kan t.ex. vara resor mellan bostaden och skogsparcellen för att avverka, gallra, plantera, granska älgskador och vindfällor etc. Det kan också vara resor för mässsor och kurser eller resor för att sköta andra skogsärenden. Beträffande avdrag för privatbilens användning känner man inte i skogsbeskattningen till begreppet tilläggsavdrag på samma sätt som i jordbruket. Här är enda möjligheten att dra av de verkliga kilometerkostnaderna (förutsätter bokföring) eller att använda normen som gäller för resor mellan bostaden och arbetsplatsen (0,24 /km). Det totala beloppet skrivs i så fall in under punkt 7.2. En redogörelse över körslorna (kördagbok) bör finnas i anslutning till bokföringsanteckningarna. Resor som hänför sig till skogsbruket har i exemplet utförts med lantbruksbilen. De kostnaderna (856,25 ) ingår i summan i punkt 10 på blankett 2C. Även avdrag för dagtraktamenten för tillfälliga arbetsresor får göras. Här godkänns dock inte resor till den egna skogsparcellen däremot nog t.ex. resor till mässor och kurser samt studieresor. Avdraget för dagtraktamente är 21 / dag ifall arbetsresan varat över 10 timmar och 11 om resan varit över 6 timmar. På den här punkten känner man alltså inte heller till de s.k. tilläggsavdragen som finns i jordbruksbeskattningen. Övriga utgifter I punkt 7.3 antecknas alla egentliga skogsutgifter. I stort sett alla utgifter som är nödvändiga för skogsinkomstens förvärvande är avdragbara. Det är allt från förnyelse- och skogsskötselutgifter till försäkringar, utbildning och administrativa utgifter med anknytning till skogen. Det är alltså en brokig samling utgifter och summan kan bli betydande. I fjol behandlades vissa frågor om enskilda utgiftsposter, se www.skogsbruket.fi > Arkiv. Utgifter som direkt hänför sig till avverkningen som berättigar till skattelättnad på 50 % får endast dras av till hälften. I exemplet är det endast en mindre summa för bränsle, olja och reservdelar till motorsågen (178,90 ) som har halverats (89,45 ) innan samtliga utgifter har antecknats i punkt 7.3. Den totala summa som hänför sig till den skattelättnadsberättigade avverkningen skall även ingå i summan vid punkt 30. Avskrivningar Förfarandet med avskrivningar på skogsbrukets maskiner, byggnader, diken och vägar är oförändrat. Se www.skogsbruket.fi > Arkiv. I deklarationsexemplet finns två skogsmaskiner vars sammanlagda värde i början av året är 914,73. Inga nyanskaffningar har gjorts under år 2008. När man har gjort maximal avskrivning (25 %) på bägge maskinerna är det tillsammans 228,68. Denna summa förs till huvudkolumnen som avdrag i beskattningen. Det återstående värdet 31.12 2008 (utgiftsresten) blir då 686,05. Utgifter från annan inkomstkälla Summan i punkt 10 i deklarationsexemplet inkluderar hälften av jordbrukstraktorns kostnader (50 % av 431,01 ) till den del den har använts för leveransarbetet, kostnader för lantbruksbilens användning i skogsbruket (856,25 ) och telefonens användning i skogsbruket (20,52 ). Posterna gällande traktorn och bilen har beskrivits ovan. Resultat När man räknar ner huvudkolumnen i deklarationsblanketten kommer man till skogsbrukets nettokapitalinkomst (eller förlustbringande kapitalinkomst). Skogsbrukets resultat i exemplet är 1 069,89. Eftersom bägge makarna äger skogen delas den inkomsten jämnt mellan makarna och adderas till de skattskyldigas övriga kapitalinkomster. Därifrån dras sedan av bl.a. skogsbrukets räntor som alltså inte antecknas i Får du tidningen till rätt adress? 2C blanketten utan skall finnas (eller antecknas) på den förhandsifyllda privata blanketten som skickas i april. Det kan vara skäl att påpeka att även sådana år när man enbart har utgifter i skogen skall bokföras och deklareras. Skogsbruket kommer då att visa ett negativt resultat (förlustbringande kapitalinkomst). Den förlusten beaktas automatisk av myndigheterna så att det negativa resultatet i första hand dras av från den skattskyldigas övriga kapitalinkomster. Om sådana inte finns eller om de inte räcker till träder systemet med den s.k. underskottsgottgörelsen i kraft, vilket innebär att 28 % av det negativa resultatet dras direkt av skatterna på förvärvsinkomsterna (t.ex. från skatter på löneinkomster). Även det görs automatiskt. Om man vill att makens/makans underskottsgottgörelse skall användas till godo för den andra parten skall man ge tillåtelse till det på den förhandsifyllda deklarationsblanketten. I år skall blanketterna (2 och 2C) lämnas in senast måndagen den 2 mars. Den förhandsifyllda blanketten omfattande även skogsbrukets resultat skall sedan vid behov korrigeras och lämnas in den 7 alternativt 14 maj tillsammans med övriga bilageblanketter (t.ex. blankett 7, 9 och 14). TEXT: KIM NORDLING ProAgria Svenska lantbrukssällskapens förbund (SLF) Vi ber dig vänligen kontrollera att adressen på bakpärmen är den rätta. Om inte, vänligen meddela din rätta adress till Margita Törnroth, tfn 020 772 9088, skogsbruket@tapio.fi eller via våra webbsidor www.skogsbruket.fi/adressandring SKOGSBRUKET får inte automatiskt meddelande om ny adress vid eventuellt flytt eller byte av adress. Tack! 10 SKOGSBRUKET 1/2009

Lönar det sig att gallra själv? DE SENASTE ÅREN HAR LEVE- RANSPRISET STIGIT MERA ÄN ROTPRISET. FRÅN EN FÖRSTA- GALLRING KAN SKOGSÄGAREN RÄKNA MED EN ARBETSINKOMST PÅ DRYGT SEXTON EURO PER KUBIK I EN TALLSKOG, NÄR HAN GALLRAR SJÄLV. Skogsägare, som väljer att själv utföra förstagallringarna i sin skog, får ordentlig inkomst för sitt arbete. Skillnaden mellan rotpris och leveranspris kallas leveranstillägg och det är skogsägarens lön eller inkomst för att han gallrar själv. I januari var leveranstillägget för tall- och björkmassaved omkring 16 euro per kubikmeter och för granmassaved 14 euro. Nettoinkomsten närmare 10 euro per kubik Även genom att enbart gallra själv med motorsåg, får skogsägaren en rejäl arbetsinkomst. Uttransporten av virket från skogen lönar det sig att ge åt en utomstående skogsmaskinentreprenör. Taxorna för skogstransporten är omkring fem euro per kubikmeter och därför lönar det sig inte ur ekonomisk synvinkel att skaffa en terränghjuling eller mönkijä för utkörning av virke. Av ett leveranstillägg på sexton euro per kubikmeter, slukar uttransporten av virket fem euro. Kvar blir elva euro per kubikmeter och av den summan får skogsägaren sätta ett par tre euro på olika kostnadsposter, bl.a. bränslekostnader. Rotpriset för massaved från förstagallringar är vanligtvis SKOGSBRUKET 1/2009 Skillnaden mellan rot- och leveranspris under åren 2000 2008. Euro/m 3 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Tallmassaved 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 längre än för massaved från grövre skog. Skillnaden är 4 5 euro per kubikmeter. Vid leveransförsäljning görs ingen skillnad på massaved från förstagallring och massaved från förnyelseavverkningar. Skattefri inkomst med vissa finesser Leveransavverkning, dvs. avverkning och uttransport av virke som skogsägaren utför själv i egen skog är skattefri upp till 125 m 3 per år. Den virkesmängden kan skogsägaren, maken eller hemmaboende barn som fyllt fjorton år avverka per år utan att behöva betala skatt på inkomsten, som betraktas som personlig inkomst. Om den årliga avverkningsmängden är större betalar han skatt enbart på den överstigande delen. Om det är fråga om en leveransförsäljning, men avverkningen och uttransporten av Leveranspris Rotpris Leveranstillägg Leveranstillägget för massved steg kraftigt för ett par år sedan och det har gjort eget arbete mera inkomstbringande. virket utförs av utomstående person eller av reviret eller skogsvårdsföreningen, är det inte fråga om leveransavverkning som berättigar till skattefri inkomst. Skattefriheten för leveransarbete gäller per gårdsbruksenhet. En skogsägare som exempelvis äger skog i två kommuner har rätt till skattefritt leveransarbete i båda kommunerna eller 2x125 m 3. I deklarationen uppges leveransarbetet för det år arbetet i verkligheten görs. Ett leveransförsäljningskontrakt på t.ex. 150 m 3 vintern 2008/2009 kan spjälkas upp på två deklarationsår ifall en Från en förstagallring kan skogsägaren räkna med en arbetsinkomst på sexton euro per kubikmeter, när han gör allt själv. Ett par tre euro får han sätta på olika kostnadsposter, bl.a. bränsle. del av arbetet utförs på hösten och en del på våren, helt oberoende av när virkeslikviden erhålls. Kostnaderna är avdragsgilla, men Utgifterna för leveransavverkningen är avdragsgilla trots skattefriheten upp till 125 m 3. De närmaste åren, när vi har en lag om partiell skattefrihet för inkomster från försäljning av virke, är bara 50 resp. 25 procent av kostnaderna avdragsgilla. Det här har inget med den skattefria inkomsten att göra. TEXT: GERD MATTSSON-TURKU 11

Österbotten satsar på energived ALBESTÅND LÄNGS SJÖ- OCH ÄLVSTRÄNDER, KLENVIRKE FRÅN UNGSKOGSGALLINGAR OCH GROT FRÅN FÖRNYELSEAVVERK- NINGAR ÄR DE VIKTIGASTE ENERGIVEDSKÄLLORNA. RIVNINGS- VIRKE ÄR EN OUTNYTTJAD RESURS, MEN METALLSKROT OCH SAND VÅLLAR PROBLEM. Grundandet av den hela Österbotten omfattande skogsvårdsföreningen innebär också fortsatt satsning på energived. Skogsvårdsföreningen Norrskog har utvecklat fungerande system som nu förhoppningsvis ger effekt i hela den nya föreningen. Albestånden längs stränderna ger energived Joakim Holmqvist ansvarade för energiveden och drivningstjänsten inom Norrskog, och nu får han i den nya föreningen förstärkning av Jens Helenelund och Robert Broo på heltid, samt Kim Back på halvtid. Råvara finns, och här i Österbotten har vi speciellt albestånden längs sjö- och älvstränderna. De lämpar sig mycket väl för utvinning av energived, men tyvärr ligger stora arealer också inom strandskyddsområden, berättar Joakim Holmqvist. Men i ungskogsvården utvinns ju också energived, liksom i form av hyggesrester eller grot på förnyelseytor. Värmeverken byggs ut Norrskog har för tillfället avtal om flisleveranser till tret- Råvara finns, i Österbotten har vi speciellt albestånden längs sjö- och älvstränderna ton värmeverk, bland annat ett nytt för Bennäs centrum och likaså ett för Ytteresse skolområde. Joakim Holmqvist anlitar tre entreprenörer för energived, avverkning och drivningstjänst. Redan med dagens leveransavtal bör föreningen ha ett lager på 50 000 fliskubikmeter. Det motsvarar 450 500 flisbilar med släpvagn. Dagens flisbilar har normalt tre container, en på dragbilen och två på släpvagnen. En container rymmer knappt fyrtio kubikmeter. Vi hoppas naturligtvis att det kommer nya kunder, samtidigt som vi sett tendensen att befintliga anläggningar byggs ut, konstaterar Joakim Holmqvist. Daniel Käcko, t.v., och Joakim Holmqvist vid den nya maskinen som skall klara också mjuka marker. Maskinen väger 13,5 ton och kan lasta 9 10 kubikmeter virke. Maskinen ägs av Daniel Käcko och John Lund i Purmo. 12 SKOGSBRUKET 1/2009

verkningar samlat ris som underlag på körstråken för att förbättra bärigheten, men när man också tar ris och toppar till vara så ställer det större krav på skogstraktorerna, påpekar Joakim Holmqvist. TEXT OCH FOTO: BERTEL WIDJESKOG Har du synpunkter på tidningen? Via webben, www.skogsbruket.fi, kan du skicka dem till redaktionen. Ab Mellanå Plant Oy är ett växande ISO 9001 och 14001-certi erat skogsplantbolag med Kristinestad som huvudort. Joakim Holmqvist vid ett större virkeslager i Pedersöre, grot från en förnyelseavverkning. Groten får torka över en sommar Det av Norrskog utvecklade systemet, med Johnny Fagerholm som primus motor, innebär att virket ligger oflisat i lager minst ett år. Lagerplatsen måste väljas med omsorg. Fel vald lagerplats kan medföra hög fukthalt hur lagret än sköts. Flisning sker sedan efter behov, eftersom vi inte har täckta lager för flis. När vi samlar grot fås bästa resultatet om resterna får ligga kvar på ytan över en sommar. Skogsägarna i Norrskog är numera helt med på noterna när det gäller energived, och Holmqvist beräknar att 30 40 procent av virket kommer som leverans från skogsägarna. Byggnadsavfall har testats För värmeverken är det viktigt att flismaterialet är av god kvalitet, men Joakim Holmqvist berättar att man också måste satsa på kvalitet i utvinningsskedet. Entreprenörerna måste arbeta så att inte stenar och annat ovidkommande material kommer in i råvaran. Detta bör beaktas också när man väljer lagerplats. Tyvärr finns det också mycket metallskrot i skogarna. Norrskog gjorde försök med rivningsvirke, men metallskrot och sand vållade problem. Däremot fick föreningen goda erfarenheter av restvirke från sågarna. Menföre största problemet Med det klimat Österbotten upplevt flera vintrar i följd ser Joakim Holmqvist ändå menföret som det största problemet. Energiveden finns ofta på låglänta, mjuka marker. Nu har vi fått en specialmaskin för utdrivning av energived, en lätt, midjestyrd maskin med larvband på såväl bakhjul som framhjul. Vad gäller avverkning har giljotin varit allmän, men numera finns det smidiga traditionella avverkningsmaskiner som klarar samma mängder. Normalt har man vid av- Vi söker en PRODUKTIONSCHEF för vår skogsplantsodling och utveckling av produktionsprocesser. Vi önskar att du har minst skogs- eller trädgårdsexamen på institutnivå och goda kunskaper i båda inhemska språken. Vår blivande produktionschef är utåtriktad, exibel teamledare med goda IT-kunskaper. Vi uppskattar även intresse för marknadsföring. Om du är den vi söker, erbjuder vi en intressant arbetsplats med motiverade arbetskamrater. Närmare uppgifter ges av vd Rainer Bodman, tel 040 5460274. Din ansökan och CV vill vi ha före 6.2.2009 till: Mellanå Plant Ab Oy, Mellanåvägen 33, 64320 Dagsmark eller rainer.bodman@mellanaplant. SKOGSBRUKET 1/2009 13

BIOBRÄNSLE Klenvirke i ungskogar en outnyttjad resurs I DAG ANVÄNDER VI I FINLAND BARA EN FEMTEDEL AV DET SKOGSBRÄNSLE SOM FINNS I VÅRA SKOGAR. UTTAGET HAR DOCK MÅNGDUBBLATS UNDER 2000-TALET OCH PÅ VISSA OM- RÅDEN ÄR UTTAGET AV GROT OCH STUBBAR REDAN MAXIMALT. TILLVÄXTÖKNINGEN FINNS I KLENVIRKE I UNGSKOGAR. Foto: Juha Laitila. Skogsforskningsinstitutet har räknat ut att vi på årsnivå kan ta ut 4,6 milj. kubikmeter klenvirke från våra ungskogar i samband med röjningar och första gallringar. Den verkliga mängden är omkring en tredjedel större, med energived tas inte ut från magra marker. Tall och lövträd är de dominerande trädslagen i klenvirkesuttag. Dyrare att avverka klenvirke Uttag av klenvirke blir ungefär hälften dyrare än uttag av grot och en tredjedel dyrare än stubbrytning. Den allt större efterfrågan på energived kommer att göra klenvirke attraktivare på energivedsmarknaden. Bara omkring femton pro- cent av klenvirket tas tillvara i dag för energiändamål och de statsstöd som betalas för uttag av klenvirke har stor betydelse. Lågkonjunktur för sågar minskat utbud på grot och stubbar Tillgången på grot och stubbar beror på gagnvirkesavverkningarna och framför allt på marknaden för sågade trävaror. Om intresset att köpa stockskog minskar, minskar också tillgången på grot och stubbar, då grot och stubbar tas tillvara från förnyelseavverkningar. Om avverkningsnivån hålls oförändrad kan vi i teorin per år ta ut 10 milj. m 3 grot från förnyelseavverkningar i talloch granskogar och 7 milj. Från våra ungskogar kunde vi ta ut avsevärt mera energived. m 3 stubbar. De mängder som i praktiken kan tas ut stannar vid 6,5 milj. m 3 resp. 2,5 milj. m 3. Den här jämförelsen visar att klenvirket är en stor till- TEXT: Tillgången på energived i ungskogar per skogscentral. gång, då potentialen är 4,6 milj. m 3. GERD MATTSSON-TURKU K usten S ydkusten K usten Österbotten K aakkois-s uom i E telä-p ohjanm aa P irkanm aa K eski-s uom i K ainuu Häm e-uusim aa Lounais-S uom i P ohjois-k arjala E telä-s avo P ohjois-s avo Lappi P ohjois-p ohjanm aa P otential A nvändning 2007 0 200 400 600 800 1000 1200 1000 m 3 per år Endast omkring femton procent av klenvirket i våra ungskogar tas tillvara som energived. Källa: Skogsforskningsinstitutet Svenska Österbotten hör till de områden där det finns mest klenvirke. Karta: Skogsforskningsinstitutet 14 SKOGSBRUKET 1/2009

SKOGSVÅRD Plockavverkning svordom eller möjlighet? EN VÄXANDE SKARA SKOGSÄGARE ÖNSKAR SIG ALTERNATIV TILL DE RÅDANDE SKOGSBRUKSMETODERNA, SPECIELLT TILL KALHYG- GEN. ENLIGT EN UNDERSÖKNING ÄR 27 PROCENT AV SKOGS- ÄGARNA MISSNÖJDA MED DE NUVARANDE SKOGSBRUKSMETO- DERNA. Det huvudsakliga alternativet till kalhyggen är kontinuitetsskogsbruk. Det går ut på att sköta trädbeståndet utan kalavverkningar. I praktiken innebär det plockavverkningar eller öppnande av små luckor i beståndet, beroende på växt- förhållandena. Gran förnyas ofta väl under bestånd, men tall behöver mera ljus och lite större luckor. Professor emeritus i skoglig produktionslära Mats Hagner från Umeå besökte Finland för att utlysa en ny era i skogsbruket en utan kalavverkningar. Plockavverkningar, även kallad blädning, i början av 1900-talet utfördes på helt felaktiga grunder. Det var inte hållbart skogsbruk, men det är inte heller dagens extrema metoder där kalavverkning är en norm. Vi måste hitta en mellanväg. Kontinuitetsskogsbruk kan i bästa fall vara lönsammare än de konventionella metoderna, om man vet vad man gör. Kontinuitetsskogsbruk kräver kunskap och planering Metoderna i kontinuitetsskogsbruk är inte enkla och Mats Hagner är professor emeritus i skoglig produktionslära vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Foto: Mats Hagner I denna skog belägen i Arjeplog, Sverige, gjordes en befriande gallring för 30 år sedan. Idag växer där värdefull timmerstock. SKOGSBRUKET 1/2009 15

Bild: Mats Hagner Foto: Mats Hagner På övre bilden en typisk lite överåldrig skog med goda förutsättningar för produktion av tallstock. Man vill avlägsna överåldriga träd, träd av sämre kvalitet, gran eftersom man vill gynna tallens tillväxt samt träd som konkurrerar för starkt med nästa generations timmerträd. På nedre bilden visas skogen efter befriande gallring. I de största luckorna görs tilläggsplantering. Skogen kan verka gles eftersom illustrationen visar den i två dimensioner. På nästa bild visas skogen som den ser ut i verkligheten. En tallskog ett år efter att gallring utförts enligt schemat ovan. Hagner poängterar att det behövs specialutbildade personer som utför gammaldags stämpling. Med hjälp av en datamodell räknar de ut nuvärdet på träden i den olikskiktade skogen och väljer ut träden som skall avverkas. Målet är att maximera nuvär- det i varje liten grupp av träd som utnyttjar gemensamma tillväxtresurser. Det gäller att utnyttja olikheten i storlek och värde som finns hos närstående träd och dra nytta av konkurrensen. Man fokuserar alltså inte på trädbeståndet, som i dagens skogsbruk, utan på mindre trädgrupper. Befriande gallring företas inom alla trädskikt och varje avverkning innehåller både röjning, gallring och slutavverkning. Vid behov kompletteras naturlig förnyelse genom plantering. Nytt i Norden I Norden har vi inte utövat kontinuitetsskogsbruk lika länge som i t.ex. centrala Europa. I Tyskland har man fått ökade inkomster, eftersom träd som växer upp under konkurrens av stora träd ger ett ypperligt sågtimmer. I Niedersachsen övergick man till kontinuerligt skogsbruk år 1991 på statens mark. En uppföljning av ekonomin som tyskarna gjort, tyder på en fördubbling av nettot i virkesproduktionen. Samma resultat har man fått i Lybeck, där man övergick till kontinuitetsskogsbruk för tjugo år sedan. I Norden driver vi upp träd på kala ytor, där de unga träden växer fort och bildar många och grova grenar i stammens nedersta del, vilket givetvis försämrar virkeskvaliteten, påminner Hagner. Att virket inte är det samma som förr i tiden har nog många byggmästare märkt i praktiken. Det borde även märkas i priset, eftersom de nedersta fem metrarna av trädstammen hos en tall motsvarar ungefär hälften av trädets nettointäkterna. Men timmerkvaliteten tycks inte spela in på vad sågarna betalar i Finland. Hagner misstänker att den starka pappersindustrin i Finland och Sverige har påverkat prisstyrningen så att timmer av god kvalitet inte värdesätts som den verkliga huvudprodukten, utan skogsbruket har gått ut på att hålla cellolusaindustrin med ett konstant flöde av massaved. I Norden betalar inte sågverken ett rejält pris för timret och därför har svenska skogsägare, som avverkar kvalitetsvirke sålt det till Tyskland och fått ett gott pris, säger Hagner. Ekonomiskt hållbart En jämförelse gjordes mellan fastigheter med skog i närheten av varandra, där vissa hade följt konventionellt skogsbruk och andra hade använt kontinuitetsskogsbruk. I jämförelsen granskades fjorton års bokföring. Kassaflödet per hektar var 3,7 gånger större vid kontinuitetsskogsbruk än vid konventionellt skogsbruk. Kassaflödet per kubikmeter var 4,4 gånger större. En viktig anledning var att man kunde sälja grovt timmer av hög kvalitet. En annan viktig faktor var minskade stormskador. Resultatet uppnåddes trots att volymproduktionen på fastigheter med kontinuerligt skogsbruk var något lägre (90 %) än produktionen på 16 SKOGSBRUKET 1/2009

fastigheter med konvnetionellt skogsbruk. Enligt Hagner uppstår ekonomisk vinst i kontinuitetsskogsbruk dessutom genom minskade kostnader för plantering på kalhygget, röjning och gallring. Därutöver tillkommer den värdeökning som inte alltid kan mätas i pengar, som stormstabilitet, ökad biodiversitet, bättre möjligheter till rekreation, jakt, renskötsel, etc. Vid kontinuitetsskogsbruk odlar man inte många fler småträd än vad som behövs för att ersätta de fullvuxna träden som avverkas. De största kostnadsökningarna i kontinuitetsskogsbruk uppstår av att man gör ingrepp oftare i skogen, med 15-30 års mellanrum och av att man oftare måste använda sig av manuell fällning. Professor emeritus Erkki Lähde är pionär på forskning inom kontinuitetsskogsbruk i Finland. En studie från skogsforskningsinstitutet baserad på datamodellering visar att åtminstone i frodig granskog av MT-typ är kontinuitetsskogsbruk trettio procent lönsammare än konventionellt skogsbruk. Tillväxten fokuseras på timmerträd I kontinuitetsskogsbruk fokuseras tillväxtresurserna på de större träden, som får växa sig grova, medan de mindre träden växer sig kvistfria och väntar på befriande gallring. Hagner förkastar teorin om att träd som fått lida under beståndet blir svagare och inte kan uppnå samma tillväxtfart som de dominanta träden. Det finns inga vetenskapliga bevis på att små träd som stått i skugga skulle växa långsammare efter att de befriats. Tvärt om, de börjar sin tillväxt mycket snabbt och de växer snabbare i längd än de träd, som varit dominanta och inte lidit av konkurrens. Se bara på resultaten från Finlands utdikade torvmarksskogar som forskarna stolt visar upp. Pinade små träd med mycket hög ålder har återtagit sin tillväxt på ett imponerande sätt efter utdikningen. Denna återhämtningsförmåga är logisk, när man tänker på de långa utvecklingscykler som finns i naturen, säger Hagner. Skogslagen sätter hinder Finlands och Sveriges skogslag gör det svårt att utöva kontinuitetsskogsbruk. Vår skogslags femte paragraf tillåter två typer av avverkningar, dvs. beståndsvårdande avverkning och förnyelseavverkning och enligt skogscentralernas tolkning är plockavverkning enligt kontinuitetsskogsbrukets principer olagligt. I den sjätte paragrafen tillåts ändå specialavverkningar på områden där bevarandet av landskapet, biodiversiteten eller möjligheterna till rekreation ses som speciellt viktiga värden. Man måste alltså få ett speciallov för att utöva kontinuitetsskogsbruk. I Sverige har en skogsägare som förvägrats utöva kontinuitetsskogsbruk fört saken till EU-domstolen och ett prejudikat förväntas inom kort. Det har även i grannlandet antytts att en lagändring är påkommande. Nya tag i rådgivningen Som ett svar på skogsägarnas krav har ett nytt rådgivningsföretag Innofor Ab grundats, som gör skogsbruksplaner med mera miljöhänsyn och utan kallavverkningar. Även UPM har gått in på en mjukare linje och införde i december 2008 naturvårdsplaner för skogsägare som vill ta hänsyn till viltvård, vattenvård, biodiversitet eller landskapsvård. Mera information om kontinuitetsskogsbruk: Tahvonen, O. 2007. Optimal choice between even- and uneven-aged forest management systems. Metlan työraportteja/working Papers of the Finnish Forest Research Institute 60. 35 p. Mats Hagners lärobok Naturkultur, med forskningsresultat finns på nätet http://www-sekon.slu.se/~mats/ TEXT: JULIA LENKKERI Närmare 20 milj. m 3 illegalt virke Den illegala virkeshandeln i Ryssland har ökat de senaste åren. År 2007 ökade volymen med nästan fyrtio procent på tio månader. Den ryska skogsstyrelsen beräknade att den illegala avverkningen uppgick till nitton miljoner kubikmeter. Då ska man komma ihåg att tillsynen täcker tio procent av den totala skogsarealen i Ryssland. Den nya skogsvårdslagen har inverkat negativt och snarast förstärkt den illegala avverkningen och handeln. Den illegala verksamheten är störst i närheten av Kina och i de delar av nordvästra Ryssland som gränsar till Finland eller har närhet till St. Petersburg, dvs. i Karelen, Leningradregionen, Pskov, Novgorod och Vologda distrikten. Illegala virkeshandlare arbetar i västra Ryssland med sofistikerade metoder för att legalisera virket eftersom de finska, svenska och övriga västeuropeiska köpare har kontrollsystem för att försöka garantera virkets ursprung. Källa: Skogsvärlden, hösten 2008, Skogssällskapet. Ikea ökar i Ryssland Ikea ska bygga ett trettiotal nya varuhus i Ryssland de närmaste åren. När Ikea inledde satsningarna i Ryssland var målet att öppna ett varuhus i varje rysk stad med över en miljon invånare. Nu har Ikea höjt ambitionen och målet är att bygga varuhus i städer med minst en halv miljon invånare. Det blir i drygt trettio städer. I dag har Ikea elva varuhus i Ryssland. Nästan en tredjedel av de varor som Ikea säljer i Ryssland är tillverkade i landet och dessutom står Ikea för cirka fyrtio procent av den ryska möbelexporten. Dotterbolaget Swedwood har flera sågverk och möbelfabriker i landet. Källa: Skogsland 49/2008. Läst i Skogsbruket? På webben hittar du 2003 6/2008. www.skogsbruket.fi SKOGSBRUKET 1/2009 17

Skogscertifieringen ses över MINST TRETTIO PROCENT AV GROTEN OCH MINST 25 STUBBAR PER HEKTAR SKA BLI KVAR PÅ EN FÖRNYELSEYTA EFTER UTTAG AV SKOGSBRÄNSLE. DESSUTOM FÅR NATURVÅRDSTRÄD OCH DÖD VED VAR SITT KRITERIUM. DET HÄR ÄR TVÅ NYA SAKER SOM ÄR PÅ FÖRSLAG ATT TAS MED I SKOGSCERTIFIERINGEN FRÅN ÅR 2010. Det är inget dramatiskt i att Natur och Miljö har valt att inte delta i den arbetsgrupp som jobbar med att förnya skogscertifieringskriterierna i PEFC-systemet, säger Bernt Nordman. Foto: Magnus Östman Det har nu gått tio år sedan de första skogarna i Finland blev certifierade enligt PEFC-systemet. Vart femte år gås innehållet i skogscertifieringskriterierna igenom eftersom förhållandena ändrar och det kommer nya forskningsresultat om skogsvård och skogsnaturen. Av Finlands skogar är över 95 procent certifierade enligt PEFC-systemet. Skogsbranschen jobbar för konsensus Nu har den andra genomgången påbörjats och målet är att både nya kriterier och kriterier som innehållsmässigt förändras kan tas i bruk år 2010. I arbetsgruppen som behandlar skogscertifieringskriterierna ingår fyrtio organisationer som representerar skogssektorn och närstående organisationer. Naturorganisationer som WWF och Finlands Natur har valt att ställa sig utanför. Enligt Martti Kuusinen på Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio, som fungerar som sekreterare för arbetsgruppen, fick WWF, Natur och Miljö och andra naturorganisationer inbjudan att delta i arbetsgruppens arbete, men alla uteblev utan någon förklaring. Jag träffade företrädare för WWF på ett seminarium i december och frågade varför WWF valde att inte delta i arbetsgruppens arbete. Svaret var att WWF satsar på det andra certifieringssystemet eller FSC, säger Martti Kuusinen. Enligt Kuusinen jobbar arbetsgruppen mycket konstruktivt och atmosfären är öppen. Virkesanskaffningsbolagen är aktiva och det är bl.a. på initiativ av dem som kriteriet om uttag av energived kom med i förslaget till nya kriterier. Kraven på skogsvården ändrar när det samhälle vi lever i förändras. Klimatfrågorna och den positiva inställningen till förnybara råmaterial och skogsbränslen är exempel på detta. Natur och miljö utanför Enligt Bernt Nordman som är verksamhetsledare på Natur och Miljö, är det ingenting dramatiskt i att Natur och Miljö är utanför. Natur och Miljö var med i slutet av 1990-talet, men vi konstaterade snabbt att PEFC som system inte stämmer överens med våra värderingar, säger Bernt Nordman. Skogsindustrin talan var för dominerande. Därför hoppade vi av och är nu aktivt med i FSC-processen, vars format passar oss bättre. Vi anser att nivån på miljökriterierna är för låg i PEFC och inför den här genomgången av kriterierna fanns det inga signaler som tydde på att PEFC skulle vara beredd att höja nivån. FSC kräver bl.a. att fem procent av skogsbruksmarken i ekonomiskogarna ska fredas och både artskyddet och biotopskyddet är ambitiösare med bl.a. bredare skyddszoner i FSC-systemet. Dikning på torvmarker är också något som vi motsätter oss. Vi säger inte konsekvent nej till alla dikesrensningar, men i de fall då den ursprung- 18 SKOGSBRUKET 1/2009

Foto: Skogsindustrin rf. Enligt förslag till nya kriterier får högst trettio procent av all död ved som finns på en avverkningsyta före avverkningen skadas eller bortföras. Som död ved räknas döda träd, både liggande och stående. liga torvmarkskaraktären finns kvar bör torvmarken återställas i sitt ursprungliga skick. Förslag till fyra nya kriterier Bra en del av certifieringskriterierna berör direkt den enskilda skogsägaren. En stor del av kraven gäller organisationer och företag som planerar och genomför avverknings- och skogsvårdsarbeten. Fyra helt nya kriterier ingår i förslaget: Död ved ska sparas på avverkningsytor. Med död ved avses över 10 cm grova, rotstående döda träd, högstubbar och lågor som funnits på ytan före avverkningen. Även SKOGSBRUKET 1/2009 stormfällda träd och träd som drabbats av naturskador ska sparas. Uttag av energived ska ske enligt hållbarhetsprincipen. Det innebär bl.a. att 30 procent av groten ska kvarlämnas på en förnyelseyta och minst 25 färska stubbar per hektar vid stubbrytning. Förutsättningarna för mångbruk ska bibehållas. Konkret innebär det att bl.a. friluftsleder ska hållas fria från hyggesrester och att de ska förbli orörda vid markberedning och stubbrytning. Skyltar intill lederna får inte heller förstöras i samband med avverkningar och andra skogsarbeten Skogarnas kolsänka ska bibehålls. Det innebär rent konkret att landets skogar, när de växer, binder in mera koldioxid i stam, rötter, blad och barr än vad som transporteras bort med virket från skogen efter avverkning. Skogsforskningsinstitutet gör varje år beräkningar på skogscentralnivå. TEXT: GERD MATTSSON-TURKU Kom med på Skogsbrukets läsarresa till Jönköping och Gällaryd den 4 5 juni. Se bakpärmen! 19

Skattefrihet för inkomster av virkesförsäljning LAGEN SOM GÄLLER TEMPORÄR, PARTIELL SKATTEFRIHET FÖR IN- KOMSTER AV VIRKESFÖRSÄLJNING BLEV GODKÄND JUST INNAN RIKSDAGEN ÅKTE HEM FÖR ATT FIRA JULLOV. FÖR SKOGSÄGAR- NA BETYDER DET ATT MÅNGA FRÅGOR FICK SINA SVAR. EFTER OMFATTANDE PÅTRYCKNINGAR FRÅN SKOGSÄGARHÅLL BLEV KOSTNADERNA FÖR BOTTENRÖJNING INFÖR AVVERKNING- AR HELT AVDRAGSGILLA. Det avgörande för avdragsrätten är datum då försäljningkontraktet undertecknas och datum när skogsägaren får pengarna på sitt konto. Vid rotförsäljning och leveransförsäljning är det datum då virkesförsäljningskontraktet undertecknas tidpunkten för köpet. Vid handköp är det datum då virkespartiet överlåts till köparen och överlåtelsehandling upprättas tidpunkten för köpet. Försäljning via fullmakt Då skogsägaren låter reviret eller skogsvårdsföreningen sälja hans virke via fullmakt har datumet när han undertecknar fullmakten ingen betydelse. Riksdagen föreslår att skogsägaren ska begära ett intyg av reviret eller föreningen från vilket datum för försäljningen ska framgå. Det här intyget ska fogas till anteckningsboken, där skogsägaren bokför alla inkomster och utgifter efterhand som de uppkommer. Om ett sådant intyg inte skrivs ut betraktas som tidigast möjliga datum för försäljningskontraktet den dag då avverkningen påbörjas och som senast möjliga datum den dag virket överlåts till köparen eller slutmätningen genomförs. Enligt Ragnar Gartz på Söd- ra skogsreviret kommer reviret att skriva ut ett intyg, när en skogsägare som säljer sitt virke via fullmakt begär det. Skattelättnaden gäller inte tomtvirke Skattefriheten för inkomster av virkesförsäljning gäller enbart för virke som säljs från skogen, inte för virke som säljs från tomter. Det betyder att de virkesinkomter som en tomtägare får beskattas normalt med 28 procents skattesats. Skattefriheten gäller däremot inkomster från försäljning av enegived och julgranar. Skogsägare som låter utföra stubbrytning bör vara alert. Det är kutym att markberedning utförs i samband med stubbrytningen och att en del av markberedningskostnaderna kvitteras med rotnettot för stubbarna. Nu vinner skogsägaren på att kräva skilda räkningar för markberedningen och stubbrytningen och en skild virkeslikvid för stubbarna. Värdet av ved för uppvärmning av bostad är fri från skatt. För virke som tagits från egen skog för att bygga och renovera produktionsbyggander som används i jordbruket tilllämpas s.k. tyst kvittering. Inkomster från första gallringar Den fullständiga skattefriheten är frivillig och beviljas på basis av yrkande på skattefrihet som framställs av skogsägaren. Om den skattskyldiga inte lägger fram anspråk på skattefrihet, beskattas inkomsterna från förstagallringen som partiell skattefri inkomst. Som förstagallringsskog betraktas en skog där trädens medeldiametern före avverkningen är högst 16 cm på Ingen skatt på försäljning av skog för naturskyddsändamål Områden som skogsägare säljer till staten för naturskyddsändamål befrias för skatt. På det här sättet vill staten göra det attraktivare att sälja mark till staten. Även när skogsägaren kvarstår som ägare till det skyddsområde som fredas, betalar han ingen skatt på den ersättning han får. Ersättningen täcker den ekonomiska förlust som skogsägaren drabbas av som följd av att han inte kan utnyttja området för praktisk skogsbruk. brösthöjd. I anteckningsboken ska skogsägaren som bilaga ha en intyg som visar skogen uppfyller kriterierna för en förstagallring. Som intyg duger anmälan om användning av skog, virkesförsäljningskontraktet eller mätbeviset. Det behövs inget utlåtande av skogscentralen. Förhandsfinansering om avverkningen drar ut på tiden? När vi gick över från arealbeskattning till kapitalbeskattning för skogen, kunde en skogsägare få virkeslikviden från en rotpost som han sålt att omfattas av av arealbeskattning fastän rotposten avverkas först året efter att arealbeskattningen upphört. Skogsägaren kunde tack vare ett förhandsbeslut från Högsta Förvaltningsdomstolen utnyttja bankernas finansieringstjänst. Banken betalade till skogsägaren 90 95 procent av den uppskattade sammanlagda virkeslikviden inklusive mervärdesskatt. För förhandsfinasieringen betalade skogsägaren en ränta, egentligen en låneränta. Banken fick i sinom tid pengar från skogsbolaget. Nordea och andelsbankerna erbjöd den här finansieringen 2005. I början av januari hade ingen bank ansökt om förhandsbeslut i den här frågan från Högsta Förvaltningsdomstolen. Begränsad avdragsrätt Skogsägaren har inte rätt att dra av utgifter för förvärvande av skattefri inkomst. Följande regler gäller: 50 procent av utgifterna är 20 SKOGSBRUKET 1/2009

avdragsgilla när utgifterna hänför sig till virkesförsäljningsinkomster av vilka 50 procent har varit skattepliktiga 75 procent av utgifterna är avdragsgilla när utgifterna hänför sig till virkesförsäljningsinkomster av vilka 75 procent har varit skattepliktiga. Som utgifter betraktas: utgifter för avverkning och utkörning av virke resekostnader mellan bostaden och skogen som gäller ärenden som t.ex. avverkningsplanering och virkesförsäljning. Avdragsgilla till fulla belopp är bl.a. kostnader för bottenröjning, skogsvårdsavgiften och inbetalning till Finlands skogsstiftelse. Motorsågar, röjsågar och andra maskiner kan såsom tidigare avskrivas till sitt fulla belopp. Föskottsinnehållning 2008 Virkesköparna har innehållit skatt på alla virkesförsäljningsinkomster under år 2008 enligt gammal modell, dvs. 19 procent vid rotköp och 13 procent vid leveransköp. Skattelättnaderna kommer skogsägarna till del först när den slutliga beskattningen fastställs. År 2009 innehåller virkesköparna 10 procent vid rotköp och 7 procent vid leveransköp. Skogsägare som bor utomlands Skogsägare som bor utomlands betalar källskatt på virkesförsäljningsinkomsten. Källskatten redovisas i sin helhet till staten och den har utgjort nitton procent på inkomst av virkesförsäljning. Källskatten är tio procent när kontraktet skrivs 1.4.2008 31.12.2009 och skogsägaren får pengarna senast 31.12.2010. Källskatten är femton procent när kontraktet skrivs 1.4.2008 31.12.2009 och SKOGSBRUKET 1/2009 Skattelättnaden på femtio procent betyder penningmässigt ungefär 6 euro/m 3 mera för stock och 2 euro/m 3 mera för massaved. skogsägaren får pengarna år 2011 och även när kontraktet skrivs år 2010 och skogsägaren får pengarna år 2011. På inkomster av virkesförsäljning från förstagallringar betalas ingen källskatt alls om kontraktet skrevs 1.4.2008 31.8.2008 och skogsägaren får pengarna senast 31.12.2009. Källskatt på inkomster från virkesförsäljningar under år 2008 har verställs enligt 19 procent. Den skatteskyldiga ska själv ansöka återbäring av källskatten. Ansökan riktas till Nylands länsskatteverk. Källskatten är slutlig och skogsägaren kan inte göra några avdrag från virkesförsäljningsinkomsten. Kringgående av skatt I lagen om beskattningsförfarande (1558/1995) finns bestämmelser om kringgående av skatt. Eftersom datumet för när kontraktet undertecknades är ett avgörande villkor för att den partiella skattefriheten beviljas, kan följden bli att redan ingångna avtal upprättas på nytt och dateras så att de infaller under den period då den partiella skattefriheten tillämpas. Skattemyndigheterna kan därför ingripa i fallen med stöd av bestämmelsen om kringgående av skatt Har köpesumma, annat vederlag eller prestationstid i ett köpeeller annat avtal bestämts eller annan åtgärd vidtagits uppenbarligen i syfte att uppnå befrielse från skatt, kan den beskattningsbara inkomsten och förmögenheten uppskattas. Skogsavdraget höjs Avdraget höjs så att det årliga avdraget kan uppgå till 60 procent av virkesförsäljningsinkomsterna. Minimiavdraget är 1 500 euro. Det förutsätter en kapitalinkomst från skogen på minst 2 500 euro under skatteåret. Skogsavdrag får sammanlagt uppgå till högst 60 procent av beloppet av de sammanlagda anskaffningsutgifterna för skog som den skattskyldiga äger vid ugången av skatteåret. Skogsavdraget är inte längre fastighetsbundet utan de skogsområden som den skattskyldige äger och som berättigar till skogsavdrag behandlas som en enda skog. Från anskaffningsutgiften för en sådan skog där det har gjorts ett skogsavdrag på 50 procent kan avdraget nu göras till 60 procent. Det innebär att skogsavdraget höjs med 10 procent också för sådana skogsfastigheter där skogsavdraget enligt den gällande lagen har använts. TEXT OCH FOTO: GERD MATTSSON-TURKU Där kan du bl.a. följa med hur rotprisen och leveransprisen utvecklas från vecka till vecka. Priserna uppdateras varje tisdag. Användarnamn och lösenord får du från redaktionen. 21

Åländskt skogsbolag friställer sex anställda AB SKOGEN PÅ ÅLAND FÖRSÖKTE IN I DET LÄNGSTA UNDVIKA PERMITTERINGAR MEN TILL SLUT FATTADES DET SVÅRA BESLUTET FRÅN DEN 1 FEBRUARI TILL DEN SISTA MARS FRISTÄLLS SEX ANSTÄLLDA. VID DET ANDRA ÅLÄNDSKA SKOGSBOLAGET, CARL RUNDBERG AB, SÅGAR MAN MINDRE ÄN I FJOL DEN HÄR TI- DEN MEN NÅGRA FÖRÄNDRINGAR I PERSONALSTYRKAN ÄR INTE AKTUELLA. Foto: Stora Enso. De anställda som permitteras arbetar både vid sågverket och vid renseriet och mottog det tråkiga beskedet förvånansvärt bra. De har förstått vilket svårt läge vi befinner oss i och det blir ohållbart i längden att köra sågen på halvfart. Vi har samma fasta kostnader ändå, säger Joakim Blom som är vd för Ab Skogen och även för Ålands Skogsägarförbund. Bakom beslut om permitteringar ligger både höstens turbulens på världens finansoch kreditmarknader, som påverkat efterfrågan på sågad trävara, och höstens ovanligt regniga väder, som ledde till stora svårigheter att få ut timmer ur skogarna. Det har regnat nästan nonstop sedan augusti. De som vet säger att det inte varit lika illa sedan 1966, säger Blom. Köper som tidigare Ålands Skogsägarförbund, som är storägare i Ab Skogen, stryper inte sin verksamhet utan köper upp virke som tidigare. Det betyder med andra ord att man tror sig kunna säkra råvarutillgången så att det finns något att såga när de permitterade återvänder den 1 april. Vi har skogsområden som är stämplade och klara och nu hoppas vi på ordentlig tjäle i marken så att vinteravverk- ningen kan komma igång. Vi har tre ben att stå på sågen, flisen och bioenergin och de är beroende av varandra och av regelbunden avverkning, säger Blom. De sex övriga vid Ab Skogen permitteras inte men påverkas ändå på olika sätt av det rådande marknadsläget de kan till exempel få förändrade arbetsuppgifter. Det tuffa marknadsläget kan också leda till att andra lösningar diskuteras, exempelvis ett utökat samarbete mellan de båda åländska skogsbolagen. När tiderna är dåliga ser man en större nytta med att diskutera och kanske utveckla samarbetet men våra båda sågar behövs eftersom vi har olika nischer. Vi har specialiserat oss på klentimmer medan Rundbergs har satsat på grovtimmer, säger Joakim Blom. Ett utmanande år Jan Stenlund, vd vid Carl Rundbergs Ab, säger att man sågar mindre vid företaget i år än motsvarande tid i fjol men några permitteringar är inte aktuella. Vi måste givetvis anpassa oss efter det svåra marknadsläget och kan inte köra på med gasen i botten men hittills har ingenting stått stilla och vi jobbar på så gott vi Även de två sågverken på Åland har svåra tider framför sig. kan. Personalen vid sågen har exempelvis arbetat mer med nedplockning av virke efter torkningen, säger Stenlund. Han vill inte spekulera i om framtiden kan föra med sig förändringar i personalstyrkan. 2009 blir helt säkert ett utmanande år men vi får se mot sommaren vad som händer med försäljningen, säger han. I november i fjol blev Rundbergs nya tork färdig och det ger företaget en helt ny sits. Nu kan vi torka virke efter behov, tidigare var torkningen vår flaskhals när virket delvis skulle lufttorka, säger Stenlund. TEXT: HELENA FORSGÅRD 22 SKOGSBRUKET 1/2009

Liten, men naggande god det finns fördelar med små skogsvårdsföreningar HUR SER DE SMÅ SKOGSVÅRDSFÖRENINGARNA I SVENSKFIN- LAND SOM VALT ATT FÖRBLI SJÄLVSTÄNDIGA PÅ FRAMTIDEN? VILKEN ÄR FÖRDELARNA? FINNS DET NÅGRA NACKDELAR? I Svenskfinland har vi från årsskiftet två jättestora skogsvårdsföreningar och fyra små, när vi tar med den åländska. De två storföreningarna är Södra Skogsreviret och Skogsvårdsföreningen Österbotten. Skogsvårdsföreningarna Jeppo, Väståboland, Kimitonejden och Åland är de fyra små. Väståboland har ingen passande granne Tom Engström, som är verksamhetsledare i Väståbolands skogsvårdsförening, ser inga fördelar med att skogsvårdsföreningen skulle gå ihop med en annan. Enligt Engström skulle Kimitonejdens skogsvårdsförening ligga närmast till, men avståndet mellan Pargas och Kimito är sextio kilometer. Vi är två skogsfackmän och har knappt 15 000 hektar vardera. Det är en lämplig storlek på ett instruktörsområde, säger Tom Engström. Vårt område är utspritt på många öar och det medför en hel del bilåkande. Det räcker lika länge att ta sig från Pargas till Mossala på Houtskär, som det räcker att ta sig från Pargas till Helsingfors. Till Iniö åker vi via Gustavs, det sparar tid. Men det blir ändå över hundra kilometer. Skogsvårdsavgiften kan ändra karaktär Engström berättar vidare att skogsvårdsavgiften står för cir- SKOGSBRUKET 1/2009 Tom Engström ka fyrtio procent av årsbudgeten. Sextio procent ska tas in i form av avgifter av skogsägare. De viktigaste inkomstkällorna är stämpling och arbetsledarersättningar för röjningar som skogsvårdsföreningen åtar sig att utför åt skogsägare. Engström ser ingen risk i att skogsvårdsavgiften helt skulle försvinna, men grunderna för hur den uppbärs kan andra. Om den försvinner betyder det höjda avgifter för skogsägarna och en medlemsavgift av samma art som andra föreningar uppbär av sina medlemmar. Virkeshandeln har förändrats Enligt Engström vill skogsägarna ha mera service i dag. Självverksamheten har minskat och det betyder att de lejer bort skogsvårdsarbeten, planteringar och röjningar. Skogsvårdsföreningen är för dem den naturliga samarbetsparten. Virkeshandeln har också förändrats. Skogsägarna säljer mera sporadiskt virke. Tidigare sålde de ofta och små mängder, idag mera sällan men större mängder per försäljning. Det gör att skogsägarna inte längre har samma kontakt med köparna och därför väljer allt flera att låta skogsvårdsföreningen sköta affärskontakterna. Vi tar in anbud, jämför dem och presenterar alternativen för skogsägaren. Han fattar sedan beslutet vem han säljer till. Jeppo i annan situation tack vare skogsandelslaget Jeppo skogsvårdsförening med drygt 320 medlemmar valde att inte gå med i Skogsvårdsföreningen Österbotten. Enligt Kim Söderholm, som är verksamhetsledare i Jeppo skogsvårdsföreningen, hade skogsägarna inte vunnit något på att ansluta sig till storföreningen. Vi har sänkt skogsvårdsavgiften från 5,5 procent till 4,5 procent och våra förrättningsavgifter är bland de lägsta i landet, säger Kim Söderholm. Den här situationen kan vi upprätthålla tack var det nära samarbetet med Jeppo skogsandelslag. Skogsvårdsföreningen säljer mina tjänster till skogsandelslaget. Jag jobbar sextio procent för skogsandelslaget och fyrtio procent för skogsvårdsföreningen. Vad är Jeppo skogandelslag? Skogsandelslaget har drygt tvåhundra medlemmar. Drygt två tredjedelar av skogsägarna i Jeppo är medlemmar i skogsandelslaget. Skogsandelslaget leds av en styrelse, som inte har någon koppling till skogsvårdsföreningens fullmäktige eller styrelse. Skogsandelslaget köper och förmedlar virke av sina medlemmar, omkring 30 000 m 3 per år. Jeppo vill samarbeta med storföreningen Söderholm medger att pappersarbetet ökat, men säger samtidigt att det finns kontorshjälp att få om det blir nödvändigt. Han hoppas också på ett nära samarbete med Skogsvårdsföreningen Österbotten, bl.a. kring rådgivning. Jag har jobbat drygt tre år i skogsvårdsföreningen. Hittills har föreningen kunnat erbjuda skogsägarna de tjänster som de efterfrågat, säger Söderholm. Vissa tjänster är avgiftsbelagda, men det är helt i linje med vad andra skogsvårdsföreningar har. Det positiva är att våra avgifter är bland de lägsta i landet. TEXT: Kim Söderholm GERD MATTSSON-TURKU 23

Kontroll på jaktkamraten JAG BLEV OMBEDD ATT SKRIVA NÅGONTING OM DE MODERNA HUND GPS:ARNA OCH FUNDERADE ETT TAG PÅ HUR DET GÅR ATT KOPPLA TILL SKOGSBRUKET. VISST HAR DET KOPPLING, TÄNKTE JAG SEDAN. Viltskador i plantskogarna bekämpas bäst genom att hålla en lämplig klövviltstam och som hjälpmedel används jakthundar. Små jaktområden, livligt trafikerade vägar, järnvägar, varg m.m. gör att det är viktigt att veta var hunden befinner sig och i möjligaste mån rädda den från att råka ut för faror. Detta gäller både vid rådjursjakt och vid älgjakt trots att man använder sig av hundar av olika raser. Vanligtvis håller hunden kontakt med sin förare under söket och då viltet skjuts så stannar hunden oftast vid bytet och kan kopplas. Råkar hunden ta upp icke skjutbart djur eller går drevet genom passlinjen så är det idealiska att hunden kan kallas bort från drevet och att jakten omedelbart kan fortsätta i en annan del av jaktmarken. Faktum är dock att det finns en del hundar som är mera självständiga, har mera jaktlust, inte utsatts för dressyr eller är olydigare än andra och då är det guld värt att kunna lokalisera hunden. Förutom att hunden lever tryggare så sparar husse tid och bränsle då han inte behöver söka i onödan utan en titt på pejl eller GPS visar var hunden finns. I begynnelsen Då jag började med älghundar i början av 1970-talet kunde hunden lokaliseras endast genom skallet. Hunden släpptes på sök och då den hittade älg började den skälla. Fanns det inte älg i närheten så återvände hunden för att på nytt ge sig ut på sök. Oftast hörde hundföraren upptaget, men ibland meddelade passkyttarna att hunden skäller älg i den eller den riktningen. Var älgarna störda från förut så hördes endast ett kort upptag och älgar och hund försvann utom hörhåll. Då blev det att söka, lyssna efter skall från högt belägna platser, åka med bil längs skogsvägarna och leta efter spårtecken, utfråga alla mötande, höra i gårdarna om man observerat någonting. Ibland blev man tvungen att höra med polisen om de hade några rapporter om hittehundar. Det blev många nätter som gick till denna sysselsättning, men vanligen hittades hunden och med tiden lärde man sig vart älgarna tog vägen. Några gånger har jag dock hittat hunden för sent och funnit den följande dag ihjälkörd, en gång av bil och en annan gång var det tåget som var boven. Första gången hade jag letat halva natten men i fel riktning. Om jag då haft pejl eller GPS hade inte hunden behövt korsa den stora landsvägen på väg hem. Hundpejl Gråhunden Westergårdens Tidy med GPS i väst på ryggen samt en hundpejl runt halsen. I mitten av 1980-talet kom den s.k. hundpejlen som använder sig av radiovågorna och med vilken man kan pejla in riktning samt beroende av signalens styrka på vilket avstånd hunden befinner sig. Sändaren startas då hunden släpps på jaktdagens morgon och stängs då hunden kopplas efter jakten medan mottagaren är påkopplad endast då man pejlar efter hunden. Såväl sändare som mottagare fungerar med batterier vilka normalt håller för 30 40 dagars jakt. Trots att precisionen varierar mellan 100 och 500 meter så var det i alla fall en stor förbättring och även om hunden inte alla gånger kom på inkallning så visste man alltid var den befann sig. Trots detta blev gråhunden Basso 24 SKOGSBRUKET 1/2009

Patrik Nyholm med den vita älghunden Alpweiden Besserwisser som bär GPS sändaren i halsbandet. rängen eller på grusväg och på basis av detta tas beslut. Skäller den är det ingen fara men hörs det att den springer på grusväg så gäller det att kvickare än fort försöka koppla hunden. Alla vägar innebär nämligen en risk för jakthunden. Diskussion GPS för jakthundar har utvecklats mycket under de senaste åren och varje år presenteras nymodigheter. Sändaren kan alternativt placeras i en väst på hundens rygg eller i halsbandet. GPS sändaren och mottagaren laddas inför jaktdagen på samma sätt som en jaktradio eller mobiltelefon och vid normal användning bör sändarens batteri hålla drygt 24 timmar. Det kan dock inträffa störningar. Obefintligt mobilnät är förvånansvärt vanligt, vatten kan komma in i sändaren eller så går hunden i gryt och GPS:en är stum. Praktiken har lärt mig att alltid använda en vanlig hundpejl som komplement till GPS, dumt kanske med tanke på att man hänger på hunden en utrustning som är värd uppemot 3 000 euro, men vad gör man inte för en god jaktkamrat. En hundägare har också satsat massor av tid och arbete för att få hunden inskolad för jakt. Uppskattar man tidsåtgången till en timme per dag och hunden börjar jaga vid 1½ 2 års ålder så blir det en hel del tid som man är tillsammans redan innan man är klar för jakt. Denna samvaro gör naturligtvis att man blir fäst vid hunden. Man brukar säga att jakthunden är ett viktigt och värdefullt redskap då det gäller att hålla viltstammarna på lämplig nivå. En jakthund är dock inte endast en jaktmaskin utan representerar också ett ansenligt kapital och värderas av Finska Kennelklubben till mellan 3 000 och 10 000 euro beroende av vilka meriter den har från prov och utställningar. För ägaren har inte värdet i pengar största betydelse utan här är det fråga om en jaktkamrat och familjemedlem som man är rädd om. Hundpejlen och GPS har definitivt gjort jakthundens liv en aning tryggare! TEXT OCH FOTO: BJARNE ANDERSSON ihjälkörd av tåget efter en jaktdag. GPS På 2000-talet kom den s.k. hund GPS:en in på marknaden och med hjälp av den kan man ha hunden lokaliserad s.g.s. hela tiden. Principen är den att hunden har en sändare som genom satelliter har kontakt med en mottagare som är ansluten till mobiltelefonnätet. I mottagaren har man sedan programmerat in karta över det aktuella området i önskad skala, vanligen 1:20 000 eller 1:50 000. Skala 1:50 000 är i mitt tycke lämplig att använda vid jakt. Den är tillräckligt noggrann och ger bra översikt då displayen visar ett större SKOGSBRUKET 1/2009 område Använder man sig av skala 1:2 0000 ser man direkt vid exempelvis vilket dike hunden befinner sig men det kräver bra lokalkännedom för att snabbt kunna sluta sig till vilket område det är fråga om. Vill man veta var hunden finns skickar man ett textmeddelande och får på displayen hundens position, hur fort den rör sig och i vilken riktning i det ögonblick då man fick kontakt. Är hastigheten tio kilometer i timmen eller mera kan man dra den slutsatsen att hunden förföljer villebråd medan noll eller några kilometer i timmen kan betyda att den skäller älg. Vill man kontrollera detta ringer man upp hunden och en mikrofon i sändaren förmedlar då om den skäller, springer i ter- GPS mottagarens display visar bl.a. var hunden befinner sig. 25

ÖVERSIKT ÖVER VIRKESMARKNADEN Det lönar sig att investera i skogsbruk Trots nuvarande mycket svaga ekonomiska utsikter inom den allmänna ekonomin och även inom skogsindustrin, har skogsektorn en ljus framtid framför sig i ett längre tidsperspektiv. Efter en lågkonjunktur har det alltid kommit en högkonjunktur och detta kommer att hända också nu. Skogarna spelar en mycket viktig roll till exempel i kampen mot klimatförändringen. Finland, bland andra europeiska länder, har också utmanade mål för användningen av förnyelsebara energikällor fram till år 2020. De skogsbaserade och inhemska energiråvarorna formar den viktigaste basen för produktion av bioenergiprodukter. Utöver dessa, behövs virke i framtiden också för de traditionella skogsindustriprodukterna t.ex. för produktion av trävaruprodukter och förpackningar. På grund av ljusa framtidsutsikter lönar det sig att investera i skogsbruk, sköta ungskogar och utföra gallringar i tid. Vir- ke behövs för olika föremål också i framtiden. Omorganiseringen inom skogsindustri kommer att fortsätta Hela skogssektorn, inte bara i Finland utan också i många andra länder, upplever nu tunga tider. Omorganisering inom den finska skogsindustrin, som började redan år 2004, kommer att fortsätta. Kapacitet läggs ned och efterfrågan på de traditionella skogsindustriprodukterna växer mycket långsamt åtminstone i Europa och Nord- Amerika. Dessa förändringar inom skogssektorn började alltså redan innan vi visste någonting om till exempel ryska virkestullar. Skogsindustrin måste utveckla nya produkter som ersätter gamla traditionella produkter, som har nått slutfasen i sin livscykel. Det är den enda möjligheten om vår skogsindustri vill klara sig på internationella marknader också Erno Järvinen i framtiden. Den period som vi nu upplever är ändå inte ny. Under årtionden har vår skogsindustri lyckats utveckla nya produkter samtidigt som den har förbättrat sin lönsamhet. Det finska skogsklustret, som är världsledande, har utmärkta möjligheter att lyckas också den här gången, men det kräver långsiktiga satsningar på forskning och utveckling. Trä har många ännu okända användningsmöjligheter Som förnyelsebar råvara är trä ett utmärkt material för många olika användningsändamål. Trä kan användas inom byggnation, för tryckning av olika alster, i förpackningar och i energiproduktion. Utöver dessa, innehåller trä många ingredienser som kan utnyttjas i kemikalieindustrin, livsmedelsindustrin, läkemedelsindustrin och kosmetikaindustrin. Många uppfinningar har redan gjorts, men forskare på forskningsinstituten hittar säkert många nya användningsändamål. Några av dessa leder också till industriella skogsindustriprodukter och därigenom förbättras skogsindustrins lönsamhet. TEXT: ERNO JÄRVINEN, forskningschef för MTK:s skogslinje erno.jarvinen@mtk.fi 26 SKOGSBRUKET 1/2009

VIRKESPRISER Prioritera gallringar På virkeshandelsfronten är det lugnt. De tre stora skogsbolagen har sina virkeslager välfyllda och på en del fabriksområden är massavedsplanerna mer än fulla med massavedstravar. Det har lett till kortare och längre avverkningsstopp. Nu lönar det sig att satsa på gallringsavverkningar. Rotpriserna på massaved har sjunkit lite jämfört med timmerprisen. Den partiella skattelättnaden på femtio procent betyder ungefär 2 euro/m 3 mera för massaved. Virkesköparna är nu speciellt intresserade av granmassaved. I prisstatistiken anges de sex vanligaste virkessortimenten. Inga specialsortiment ingår. Priserna anges skilt för rotköp och leveransköp. Uppgifterna baserar sig på de priser som inskrivs i virkeshandelskontrakt mellan virkesköpare och enskilda skogsägare. T.ex. prisjusteringar som kommits överens om med avtalskunder ingår inte och inte heller tidighetstillägg i leveransaffärer. Priserna är utan moms. Prisuppgifterna baserar sig på den information som Skogsindustrin rf. varje vecka tillställer skogsforskningsinstitutet om inköpta virkesmängder från privatägda skogar samt virkespriser. Med privatägda skogar avses skogar som ägs av privatpersoner, samägda och samfällda skogar samt skogar som ägs av städer och kommuner. I statistiken ingår inte mängder och priser som berör skogsbolagens egna skogar och inte heller Forststyrelsens skogar. I statistiken över inköpta virkesmängder och priser ingår uppgifter från ca. 86 procent av alla virkesaffärer i privatägda skogar. Utanför materialet är små och medelstora sågar. De virkespris som anges per område och för hela landet är ett vägt medeltal av priset på de virkesmängder som köpts de fyra senaste veckorna. Om virkesmängden för något sortiment på ett område vid rotköp är under 1.000 m 3 och vid leveransköp under 500 m 3, anges inget pris (..). Om mängden är 0 m 3, anges (-) som pris. Förkortningar: ROT = rotpris; det pris som köparen betalar åt säljaren vid rotförsäljning, då köparen har hand om avverkningen och skogstransporten LEVERANS = leveranspris; det pris som köparen betalar åt säljaren vid leveransförsäljning, då säljaren står för avverkningen och skogstransporten SKOGSBRUKET 1/2009 Svenska Österbotten hör till ett mycket stort område och det försämrar prisstatistikens användbarhet. TEXT: GERD MATTSSON-TURKU KESKI- SUOMI LAPPI SAVO-KARJALA KYMI- SAVO 27

Arbetarskydd vid skogsarbete LJUSARE DAGAR OCH DEN SNÖFRIA VINTERN HAR SÄKERT LOCK- AT MÅNGA BÅDE VANA OCH MINDRE VANA, UNGA OCH ÄLDRE SÅGKÖRARE UT I SKOGEN. HÄR KOMMER EN LITEN PÅMINNELSE OM ALLT DET DÄR SOM VI JU VET MEN SOM LÄTT KAN GLÖM- MAS BORT NÄR MAN ÄR IVRIG ATT SNABBT FÅ KOMMA UT I SKOGEN. Du som är ansvarig för en skogsarbetare eller anställer arbetskraft, kom också ihåg att du bär ett ansvar för att förebygga och förhindra arbetsolyckor i skogen. Se till verktygen före det bär av till skogen Före avfärden till skogsskiftet är det skäl att gå igenom utrustningen. Kolla att servicen är gjord på sågen och se till att du har med dig all tillläggsutrustning du kommer att behöva under arbetspasset. Fälljärn och eller yxa samt mindre serviceredskap och tilläggsbränsle hör till grundutrusningen för sågen. En sliten eller skadad kedja ska kasseras, likaså klingor med synliga sprickor. Skadade klingskydd ska alltid bytas ut före fortsatt användning. Skyddsutrustningen skyddar dig i många fall under arbetet, men metalldelar som i full fart lossnar från utrusningen kan trots skyddsutrustning ställa till med obehagliga skador. Fungerande och hel utrustning gör jobbet både fysiskt lättare, ger ett bättre arbetsresultat och håller humöret på sågaren uppe. Skyddsutrustning en självklarhet Sågaren ska naturligtvis ha på sig all behövlig skyddsutrustning. Hjälmen får inte användas i obegränsade tider, kolla datumstämplingen om en sådan finns och skaffa en ny hjälm även om den gamla inte är trasig om den blivit väldigt gammal. Plasten i hjälmarna åldras med tiden och ska för- Foto: Husqvarna Motorsågning är fysiskt arbete, pulsen och temperaturen stiger rejält men i ändamålsenlig klädsel är arbetet behagligt. 28 SKOGSBRUKET 1/2009

Foto: Husqvarna Foto: Stora Enso Foto: Stora Enso Gör grundservicen på sågen innan det bär av ut till skogen och ta med de verktyg du behöver under arbetspasset. Bra skodon skyddar mot både sågolyckor och halka. Se till att du har med dig all tilläggsutrustning du kommer att behöva under arbetspasset. nyas regelbundet. Visiret på hjälmen ska naturligtvis vara helt och fungerande. Både vid motor- och röjsågning är hjälmvisiret ett oumbärligt skydd för både ögon och ansikte. Hörselskydden monterade på hjälmen skyddar förutom hörseln också de yttre delarna av öronen. Därför ger öronproppar inte tillräckligt skydd i skogsarbete. Kom ihåg förberedelserna: Första Hjälpen förpackning, fäst den gärna t.ex. vid bältet eller förvara den i en ficka. Mobiltelefon, vid ensamarbete i skogen ska det finnas möjlighet för dig att vid behov tillkalla hjälp och för andra att få kontakt med dig. Kom ihåg att meddela till vilket skifte du åker ut för att arbeta och berätta också när du tror att du ska återvända. Kläderna ska vara anpassade för arbetet Skyddsbyxor och skor med förstärkt tåparti ska höra till standardutrustningen för alla sågare. Bra skodon är viktiga också för att du inte ska halka på hala grenar, is eller fällda träd. Halkolyckor kan leda till obehagliga skador också då de inträffar utan en snurrande såg i händerna. Skyddshandskar och huggarrock eller blus med insydd skyddsväv är också bra att ha. Förutom skyddsfunktionerna i riktiga sågarkläder har de också fördelen att vara anpassade till fysiskt arbete. Både i motorsågning och körning med röjsåg stiger både pulsen och temperaturen, och i ändamålsenlig klädsel är arbetet betydligt behagligare. Kom också ihåg att ta med varmare och eventuellt torra ombyteskläder för kaffepausen. Både såg och sågare behöver tankas En såg ska med jämna mellanrum ha bränslepåfyllning och om arbetsskiftet ligger långt ifrån hemmet är det skäl att också ta med en ordentlig matsäck åt sågaren. Såväl varm som kall dryck kan behövas eftersom vätskeåtgången tidvis kan vara mycket stor också i svalare väder. Smörgåspaket men också frukt och eventuellt någon bulle eller energistång gör att humöret och blodsockret hålls på en lämplig nivå också under ett längre arbetspass. Också trötthet som beror på vätskebrist eller hunger utgör ett erkänt faromoment för sågaren. Bekanta dig med din utrustning gör tester Om du har skaffat eller fått ny utrustning är det skäl att på förhand läsa instruktionerna, och kanske till och med testa dem i hemförhållanden, innan du beger dig ut till arbetsskiftet. En ny såg kan ha en annorlunda konstruktion och säkerhetsanordningarna kan fungera på ett annorlunda sätt än den gamla vana. Därför är det skäl att bekanta sig med manualen och vid behov pröva hur eventuella nyheter beter sig till exempel genom att såga i några vedträn på sågbocken. Se till att inställningarna på röjsågens bärsele är bekväma för rygg, axlar, handleder och fingrar. Om flera personer använder samma röjsåg kan också inställningarna på riggröret och handtagen behöva justering. Röjsågen ska hänga i bärselen, så att trycket fördelas så jämnt som möjligt på vardera axeln. Testa också att du vet hur du snabbt kan frigöra dig från bäranordningen. TEXT: MARIA LINDÉN Arbeta aldrig ensam: I stormfälld eller brandskadad skog Vid arbete vid eller under elledningar I svåra väderleksförhållanden Från arbetsplatform eller om du blir tvungen att klättra. SKOGSBRUKET 1/2009 29

KÖP & SÄLJ På annonsplatsen får privatpersoner, enmans- och familjeföretag annonsera ut sina tjänster och varor gratis. Som villkor för annonsering gäller att tjänsterna och varorna ska anknyta till skog och skogssektorn. Utbud på tjänster i Österbotten: Skogsavverkning utförs med gallringsskördare, även huggning av tomter, virkestransport med traktor, röjning mm. utförs i Vasa med omnejd, tfn 050 322 0567. Maskinell gallring och förnyelseavverkning i Malax Korsnäs, Kenneth Forsman, tfn 050 351 3197. Gallring och utkörning av virke utförs med Norcar 600, 490 i Nykarleby med omnejd, P. Blomqvist, tfn 050 349 2888. Skogsvårdsarbeten och avverkning, planering, värdering av skog och rådgivning i Nykarlebytrakten, Smedskog, tfn 050 466 4970. Slyröjning av skogsbilvägar utförs i Närpes-Malax-Korsnäs området, tfn 050 344 3181, Tobias Dahlblom. Slyröjning av skogsbilvägar utförs i Närpes Korsnäs området, tfn 040 750 7929. ITA Nygård Ab utför röjningar, skogsvårdsarbeten och specialavverkningar i Terjärv med omnejd, tfn 050 366 0860. Trädfällning på tomter samt borttransport av ris i Vasatrakten, Österbottens farmartjänst, tfn 0500 567 171 Maskinell gallring, uttag av energived, virkesutkörning med smidig Logset 500 i Pedersöre med omnejd, S. Backman, tfn 050 592 3043. Avverkningstjänster, maskinell gallring, med gallringsskördare utförs i Vörå med omnejd, B. Svens, tfn 050 350 7249. Maskinell gallring med Norcar 600 i Österbotten, S. Ahlback, tfn 050 518 1054 Vägsladdning, slyröjning och övrigt underhåll av skogsvägar utförs mellan Vasa och Oravais, tfn 0500 138 414. Fällning och beskärning av gårdsträd samt stubbfräsning i Vasa och Korsholm, Trädvård Silvitec, tfn 0400 590 999. Närtransport av virke, gallringsavverkning, röjning mm. inom Norrskogs område, I. och A. Nynäs, Finnäs gård, Eugmo, tfn 050 598 3149 eller 050 562 2449. Maskinell gallring och slutavverkning i Korsholm-Malax, H. Skog, tfn 0500 160 669. Björnströms Avverkning och Röj utför skogsvårdsarbeten i Vasanejden, tfn 050 505 7088. Skogsavverkningar utförs med gallringsskördare i norra Österbotten, J. Slotte, tfn 0400 139 508. Skogsdikning, skogsvägar och markarbeten utförs inom Vasaområdet, tfn 0400 86 73 73. Nu har jag fått nog av dessa kådsmakande sorkar från granplanteringen! Nästa tar vi från björkplanteringen! UTNÄMNINGAR Agrolog YH Anders Vahtola har valts till enhetschef vid Axxell (f.d. Yrkesinstitutet Sydväst) naturbruksenhet i Brusaby, Kimito. Han tillträdde 2.1.2009. Utbud på tjänster vid Sydkusten: Trädfällning samt virkeskörning med häst i södra Finland, MW Skogstjänst, Mats Wikström, tfn 0400 887240. Skogsvårdsarbeten och trädfällning i Östnyland, Skogsservice Åberg, tfn 040 5057 723. Snöröjning, vägsladdning, röjning av vägslänter, virkestransport med traktor utförs i östra Nyland, tfn 0400 717 836. Utrymmet per annons får omfatta högst 112 tecken, dvs. bokstäver inkl. mellanslag mellan ord. Skriv in annonstexten i rutfältet nedan och skicka den till redaktionen på adressen: Skogsbrukets köp & sälj, Orrspelsgränden 4, 00700 Helsingfors. Ofullständigt ifyllda annonser beaktas inte. Då SKOGSBRUKET är en tidning som täcker hela Svenskfinland inkl. Åland är det viktigt att det ur texten framgår vilket område annonsören betjänar. Föreningen för Skogskultur r.f. håller sitt stadgeenliga årsmöte onsdagen den 11.02.2009 kl. 15.15 på hotell Kungsvägen, Lagstadsgatan 1, Esbo. Styrelsen 30 SKOGSBRUKET 1/2009

TEKNIK Miljöbensin SEDAN BÖRJAN AV 1990 TALET HAR DET UTVECKLATS ETT S.K. MILJÖBENSIN FÖR SMÅ MOTORER. MILJÖBENSIN ÄR ALKYLAT- BENSIN OCH BENÄMNINGEN KOMMER FRÅN ORDET ALKYLERING SOM ÄR NAMNET PÅ PROCESSEN SOM ANVÄNDES FÖR ATT FÅ FRAM RÅVARAN. MÅLSÄTTNINGEN HAR VARIT ATT MINSKA HÄL- SORISKERNA FÖR DEM SOM ANVÄNDER SMÅ MASKINER OCH ATT PRODUKTEN SKA VARA SKONSAM MOT NATUREN. Foto: Gerd Mattsson-Turku Många har problem med huvudvärk, yrsel och illamående då de använder motorsågen eller röjsågen som är tankad med vanlig bensin och tvåtaktsolja. Det kan ju inte undvikas att man ibland får bensin på händerna i samband med tankning av sågen eller att man inandas bensinångor och avgaser. Dagens blyfria bensin håller inte kvaliteten vid lagring längre än 2 3 månader och startproblem kan ofta sökas i bränslet. Miljöpåverkan är större vid användning av vanlig bensin än miljöbensin, bl.a. är de aromatiska kolvä- Fördelar och nackdelar Vanlig bensin + priset betydligt lägre än miljöbensin, 10 liter 2½ procentig tvåtaktsblandning kostar c. 27,50 euro håller inte kvaliteten för längre lagring än 2 3 månader de aromatiska kolvätena som ingår anrikas i vattenlevande växter bensen bidrar till bildning av marknära ozon lukten i avgaserna och som sätter sig i kläderna irriterar många tillverkad för bilar Miljöbensin + håller kvaliteten vid lagring upp till två år + innehåller inte bensen, aromater, svavel och krackade komponenter + avgaserna innehåller 2/3 mindre kolmonoxid och kväveoxider än vanlig bensin + motor och tändstift hålls renare + kan köpas färdigt blandad med helsyntetisk tvåtaktsolja + tillverkad för småmotorer dyr i förhållande till vanlig bensin, 10 liter tvåtaktsblandning kostar 37,50 euro och 5 liter kostar 22,00 euro 5 och 10 liters dunkar är onödigt små förpackningar för stora förbrukare och medför problemavfall. SKOGSBRUKET 1/2009 tena skadliga för miljön genom att de anrikas i vattenlevande organismer och bensen bidrar till marknära ozon. Läget idag Hur ser då läget ut idag då miljöbensinen varit på marknaden i snart tjugo år? Kristian Karlsson, Flexo Power i Borgå, säger att man säljer ungefär 25 stycken tio liters dunkar per vecka. Främst är kunderna sådana som har liten användning och således beroende av att lagra bränslet rätt så länge, sällan är det proffs skogsarbetare som köper miljöbensin. Sigge Bäckman på Bema i Miljöbensin bibehåller kvaliteten vid lagring upp till två år och lämpar sig utmärkt för den som använder motorsågen mera sällan. Karis har liknande erfarenheter och tillägger att 95 procent av bensinen som säljs går till tvåtaktare och resten till fyrtaktare. En påringning till några skogsarbetare vid Södra skogsreviret gav inte någon större respons för miljöbensinen. Pekka Huikuri, Borgå, sade sig ha prövat en tid för att se om huvudvärken skulle ge med sig men då ingen förändring skedde och då traktens enda tankstation upphörde så övergick han till vanlig bensin igen. Visst är lukten på avgaserna annorlunda men man vänjer sig sade Pekka. Dyrt, sade Bengt Karlsson, också Borgå, på min fråga om hans åsikt om miljöbensin. Då prisskillnaden är en euro per liter och årsförbrukningen ligger på 6 700 liter så känns det rätt mycket. Miljöbensinen är mindre hälsovådlig Det finns alltså ett tvåtaktsbränsle som är mindre hälsovådligt och miljövänligare än vanlig bensin men marknaden är ännu trög. Visserligen är inte heller miljöbensin ofarlig för hälsan och miljön. Ångor och avgaser från miljöbensin kan medföra att man blir dåsig och omtöcknad, men några långtidseffekter är inte kända. Skillnaden mellan vanlig bensin och miljöbensinens risk för hälsan avspeglas i att den förra varnas med en dödskalle (gift) medan den senare anses som hälsoskadlig. Då det gäller bränslen bör man dock alltid vara försiktig. Eftersom miljöbensin är ett renare bränsle bildas även mindre sot och avlagringar i motorn vilket torde ge en högre effekt. Den längre lagringstiden gör att bränslet lämpar sig utmärkt för sådana som inte är storkonsumenter. Några kända fall där motorsågen skurit ihop då man använt sig av miljöbensin har fått sin naturliga förklaring av att man nog haft miljöbensin men av misstag använt fyrtaktsbränsle som saknar olja. Det gäller att hålla reda på burkarna här likaväl som då man blandar sitt bränsle själv. Vid studerande av listan över fördelar och nackdelar så talar allt för miljöbensin förutom priset. Här skulle det vara på sin plats att statsmakten skulle signalera med en skattesänkning för hälsa och miljö. TEXT OCH FOTO: BJARNE ANDERSSON 31

Kom med på vår läsarresa den 4 5 juni 2009 till Jönköping, Sverige. vi besöker Elmia Wood och en skogsägare Dag 1, torsdag, kan du välja mellan ett besök hos skogsägarparet Ann-Sofie och Tomas Rahm på deras gård i Gällaryd eller Elmia Wood. Tomas och Ann- Sofie drabbades hårt av stormen Gudrun. Av deras skogsinnehav på 39 hektar fällde Gudrun 11 hektar, totalt över 2 000 m3 virke. Och inte nog med det. Granbarkborren har dödat ytterligare 1 000 m3 skog intill de stormdrabbade ytorna. Skogsförnyelser och återväxtåtgärder är nu i fokus på gården. Dag 2, fredag, är det Elmia Wood för alla. Elmia Wood är världens största skogsmässa med över 50 000 besökare. Mässområdet är över 150 hektar och utställarna finns längs en fyra kilometer lång skogsslinga. Program: Pris: Anmäl dig senast den 16 februari! Anmälan: e-post nina.simosas@aktia.fi. Antalet platser är begränsat och de fylls i anmälningsordning. På tidningen Skogsbrukets webbsidor www.skogsbruket.fi, finns mera uppgifter och länkar PS! Alla som deltar får en gåvoprenumeration på tidningen Skogsbruket som är i kraft ett år (värde 38 euro). Deltagarna kan använda den själv eller ge den som present åt någon annan. Skogsbruket