Statistiken i Områdesdatabasen

Version 5 2005-02-16 Statistiken i Områdesdatabasen Beskrivning av register och variabler samt en allmän inledning om nationell och regional statistik i Sverige Marie Haldorson, SCB, på uppdrag av Regionplane- och trafikkontoret, Stockholms läns landsting

Inledning Innehållsförteckning Inledning...3 Det svenska statistiksystemet...4 Den regionala statistikens utveckling...6 Områdesdatabasen ODB...11 Registerstatistik lite grunder...12 Arbetsmarknad Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik...13 Arbetssökande vid arbetsförmedlingarna...16 Yrkesregistret...18 Barn och deras familjer Registret över barn och deras familjer...21 Befolkning och befolkningsförändringar Registret över totalbefolkningen...28 Byggande Bostadsbyggnadsstatistiken...32 Inkomster Inkomst- och taxeringsregistret...34 Förmögenhetsregistret...36 Kommunikation Statistikregistret för fordon...38 Markanvändning Fastighetstaxeringsregistret...39 Socialomsorg och ohälsa Registret över ekonomiskt bistånd (socialbidrag)...42 Pensions- och sjukförsäkringsregistret...45 Utbildning Befolkningens utbildning, Utbildningsregistret...49 Årskurs 9-elevregistret...51 Gymnasieskolan Elever 15 oktober...52 Registret över avgångna från gymnasieskolan...54 Universitets- och högskoleregistret...55 Hushåll, bostäder m.m. Folk- och bostadsräkningarna 1960-1990...58 Basområden Basområdesregistret...67 Källor...68 Bilaga 1: Folkbokföringsregler och regler för invandring...69 Bilaga 2: Tablå över variabler i Folk- och bostadsräkningarna 1960-1990...71 Bilaga 3: Områdesindelningar i ODB...72 Bilaga 4: Näringsgrensindelningar m.m....74 Bilaga 5: Länderindelning...79 Bilaga 6: Tabell över TYKO-koder...81 2

Inledning Inledning SCB har på uppdrag av Regionplane- och trafikkontoret inom Stockholms läns landsting (RTK) gjort denna rapport som beskriver register och variabler i RTK:s Områdesdatabas samt en allmän inledning om nationell och regional statistik i Sverige. Avsnittet om den regionala statistiken har fördjupats i denna version av rapporten. Tyngdpunkten i rapporten har lagts vid att ge en översiktlig beskrivning av de register varifrån statistiken i Områdesdatabasen hämtas, samt att ge en mer detaljerad beskrivning av de ingående variablerna. Ibland hänvisas till dokument eller texter på SCB:s webbplats, eller på andra myndigheters webbplatser. Dessa gällde när rapporten senast uppdaterades, februari 2005, men kan ha ändrats sedan dess. Vid problem kan man alltid ange myndighetens startsida, t.ex. www.scb.se och sedan med hjälp av sökfunktionen hamna på rätt sida. Om man söker regional statistik på SCB:s webbplats finns numera en sammanställning av Regional statistik efter ämne. SCB har under 2004 utvecklat den regionala portalen, Regioner och kommuner, på webbplatsen för att det skall gå lättare att hitta regional statistik oavsett om den produceras av SCB eller någon annan statistikansvarig myndighet. Man når den regionala portalen dels via Specialingångar Regioner och kommuner, dels via SCB tipsar. Registerbeskrivningarna tar upp registrens bakgrund och innehåll med fokus på om det skett viktiga förändringar som påverkar jämförbarheten mellan åren. Kvaliteten hos registret beskrivs, liksom med vilken tidsfördröjning statistiken produceras. Nya register i årets rapport är Yrkesregistret och Förmögenhetsregistret. Källmaterial har till stora delar hämtats från de produktbeskrivningar som finns på SCB:s webbplats, se även under Källor. Variabeldefinitionerna har i första hand hämtats från publikationer och dokument inom SCB samt, där så har krävts, från andra myndigheter. När relevant definition har saknats beskrivs istället vilka värden variabeln har i Områdesdatabasen. 3

Inledning Det svenska statistiksystemet Den svenska officiella statistikens historia kan sägas ta sin början i mitten av 1700- talet, även om registreringar av befolkningen gjordes redan i mitten av 1600-talet. Statistiken uppstod därför att det fanns intresse för den i samhället. Statistikens inriktning och intresset för den har varierat genom tiderna beroende på den statliga politiken och på samhällsdebatten. Statistik har tagits fram på områden där man har behövt underlag för politiska ställningstaganden, men även på områden där forskare och andra har velat få samhällsförhållanden belysta. Kraven på statistiken har ökat under de senaste decennierna. Den snabba internationella integrationen, inte minst inom den Europeiska unionen (EU), samhällsekonomins hastiga förändringar, en åldrande allt mer mångkulturell befolkning och andra förändringar i omvärlden, ställer samhällets statistikförsörjning inför nya utmaningar. Därtill kommer att utvecklingen av informationstekniken gör det möjligt att ta fram ny och bättre statistik, bland annat för att belysa den regionala utvecklingen och att göra den lätt tillgänglig via internet. En fråga, som kommer att ha stor betydelse för statistiken under de närmaste åren, är det planerade men ännu inte beslutade införandet av ett lägenhetsregister och folkbokföring på lägenhet. Det skulle leda till en avsevärd förbättring av hushålls- och bostadsstatistiken utan att man behöver göra en ny folk- och bostadsräkning. SCB är den centrala myndigheten för insamling, bearbetning och tillgängliggörande av Sveriges officiella statistik (SOS). SCB ansvarar i ekonomiska termer för något mer än hälften av statistiken och för samordningen av den. För den resterande delen ansvarar 23 andra myndigheter, var och en på sitt område. SCB genomför emellertid närmare 90 % av produktionen av den officiella statistiken, en betydande del på uppdrag av andra statistikansvariga myndigheter. Vilken statistik som SCB inom sin anslagsverksamhet skall producera bestäms i stor utsträckning av användarnas behov. När det gäller att tillgodose regeringens och regeringskansliets egna behov av statistik är styrningen direkt. När det gäller andra myndigheters statistikbehov tillgodoses dessa till stor del genom att myndigheterna har eget statistikansvar. Myndigheter utan eget statistikansvar, organisationer m.fl. för som regel fram sina statistikbehov via SCB. För att få en överblick över statistikanvändarnas behov har SCB omfattande kontakter med användarna. SCB har exempelvis inrättat elva programråd, vilka tillsammans täcker flertalet samhällsområden inom SCB:s ansvarsområde. När det gäller bevakningen av allmänhetens statistikbehov fyller SCB och SCB:s styrelse en viktig funktion. En ny lag om den officiella statistiken trädde i kraft den 1 juni 2001. Genom den nya lagen och en ny statistikförordning har förutsättningarna för samordning av den officiella statistiken kraftigt förbättrats. Under år 2002 inrättades ett särskilt Råd för den officiella statistiken. Rådet leds av SCB:s generaldirektör. I rådet ingår representanter för statistikansvariga myndigheter. Rådet är rådgivande och ska behandla principiella frågor om den officiella statistikens tillgänglighet, kvalitet och användbarhet samt frågor om att underlätta uppgiftslämnandet. Rådet ska också verka för samarbete mellan de statistikansvariga myndigheterna samt för utveckling och förvaltning av ett statistiknätverk, www.svenskstatistik.net. 4

Inledning Inom vilka områden det ska finnas officiell statistik och vilka myndigheter som ansvarar för den (statistikansvariga myndigheter) beslutas av regeringen och framgår av bilagan till statistikförordningen. Enligt 2 i statistikförordningen beslutar en statistikansvarig myndighet om statistikens innehåll och omfattning inom sitt statistikområde om inte något annat följer av ett särskilt beslut av regeringen. Den intresserade kan läsa mer om detta på SCB:s webbplats ( Om SCB ). De resurser statsmakterna satsar på officiell statistik relativt sett har minskat kraftigt de senaste decennierna, Sverige satsar förhållandevis lite på samhällets statistikförsörjning i ett internationellt perspektiv. Statistiken har under senare år alltmer kommit att användas för uppföljning av politik på både nationell nivå och EU-nivå, vilket ställer stora krav på tillförlitlighet och aktualitet. Den svenska statistiken anpassas successivt till EU:s beslut. EU har initierat såväl ny statistik som förändringar och utveckling av befintlig statistik, t.ex. i form av harmonisering. SCB beräknar att drygt 60 % av verkets budget för produktion av officiell statistik avser produktion som sker med utgångspunkt från EU-krav. När det gäller ekonomisk statistik sker produktionen till ca 95 % i enlighet med EU-krav. Samtidigt som EU-medlemskapet inneburit betydande krav på förändring och utvidgning av statistiken har samhällets statistikbehov fått tillgodoses inom krympande budgetramar. Statsmakterna satsar idag mindre än hälften så stor andel av de totala resurserna på statistik som de gjorde i mitten av 1970-talet. SCB:s verksamhet bedrivs både med anslagsmedel från staten och i form av uppdragsverksamhet. Syftet med SCB:s uppdragsverksamhet är att öka statistikanvändarnas möjligheter att utnyttja SCB:s kompetens och de statistiska material, metoder m.m. som SCB förfogar över. Uppdragsverksamheten utförs parallellt med och i samma organisation som anslagsverksamheten, som vanligen är en bas för uppdragsverksamheten. Bakom detta ligger målet att de uppgifter som samlas in från individer och företag och som används för produktion av den officiella statistiken, skall komma till så stor användning och nytta som möjligt i samhället. Inriktningen är således att SCB genom uppdragsverksamheten skall öka tillgången på statistisk information i samhället utöver det som den anslagsfinansierade statistiken möjliggör. Därigenom får de av riksdagen beviljade anslagen ett samhällsekonomiskt mervärde. År 2002 svarade uppdragsverksamheten för drygt hälften av SCB:s totala omslutning. Produktion av officiell statistik för andra statistikansvariga myndigheter, statistiska undersökningar/datainsamling, konsultationer och tjänsteexport svarar tillsammans för ca 75 procent av SCB:s totala uppdragsverksamhet. Ungefär 20 procent av uppdragsverksamheten utgörs av registerbearbetningar eller statistik från SCB:s register. Den delen bygger på det datalager, som finns hos SCB och som i huvudsak har samlats in för den anslagsfinansierade statistiken. SCB utnyttjade relativt tidigt de möjligheter som Internettekniken ger. På SCB:s webbplats www.scb.se, som har utvecklats och ändrats flera gånger, kan man nu bl.a. finna pressmeddelanden, statistikmeddelanden och de siffermässiga resultaten i Sveriges statistiska databaser (SSD). Dessa är sedan år 2000 gratis tillgängliga för användarna. 5

Inledning Den regionala statistikens utveckling Kommunreformerna Efter det andra världskriget fanns det en politisk vilja att bygga ut välfärden för medborgarna. Kommunerna fick en allt viktigare del i genomförandet av de politiska välfärdsambitionerna. I början av 1950-talet fanns det ett par tusen kommuner i Sverige. Många kommuner var mycket små, genomsnittsstorleken var ca 3 500 invånare. De ansågs därmed vara för små för att kunna utgöra basen för välfärdsinsatserna. Genom att slå samman kommunerna till allt större enheter skulle de bli effektivare ur olika perspektiv och det fanns stora ekonomiska fördelar med stordrift. Grundskolereformen och miljonprogrammets byggnation är exempel på sådant som krävde större kommuner. Sammanslagningen gjordes i flera steg, först i storkommunreformen 1952 och senare i kommunblocksreformen som pågick under 1962-74. För Stockholms län innebar reformerna att kommunantalet halverades från 56 stycken 1952 till 23 stycken 1974. För hela riket fanns 278 kommuner kvar 1974. Därefter har det skett ett antal justeringar av vissa kommuner. För närvarande finns det 290 kommuner. Regional statistik före 1970 Före 1970 var Folk- och bostadsräkningarna en av de viktigaste statistikkällorna för planering och utredningar av regional karaktär. Räkningarna genomfördes fram till och med 1950-talet regelbundet vart tionde år. Från och med 1960 gjordes de vart femte år. Statistiken var ofta relativt gammal när den skulle användas. Den snabba samhällsutvecklingen efter andra världskriget ökade behovet av ett mer aktuellt statistiskt underlag och den tekniska utvecklingen medgav möjligheter att producera en del av ämnesinnehållet Folk- och bostadsräkningarna som årlig statistik till en rimlig kostnad. De stora gemensamma resurser som satsades på att omdana Sverige under 1950-, 1960- och 1970-talen innebar att bl.a. utredningsresurser byggdes upp både inom staten och kommunerna. På den statliga sidan byggdes regionalpolitik och länsplanering upp under senare delen av 1960-talet. I landet inrättades på vissa håll regionala planeringskontor, som exempelvis Regionplanekontoret i Stockholms län, som företrädesvis arbetade med fysisk planering. Kommunreformen innebar att alltfler kommuner blev tillräckligt stora för att kunna anställa experter inom olika kommunala verksamhetsområden. Dessa behövde underlag för att kunna göra planer och prognoser. De statistikkällor som man hade tillgång till var främst befolkningsstatistik på kommun- och församlingsnivå samt folk- och bostadsräkningar. Med stöd av den nya datortekniken kunde materialet i den samordnade folk- och bostadsräkningen 1960 bearbetas av statistikmaskiner. I samband med Folk- och bostadsräkningen 1965 användes datorer för första gången. Den nya tekniken innebar att man betydligt enklare än tidigare kunde sprida statistiken på fler variabelkombinationer och uppdelad i fler klasser. Innehållet i redovisningarna blev därigenom betydligt mer omfattande och komplexa. I anslutning till räkningarna 1960 och 1965 kunde man exempelvis även redovisa statistik för delar av de större kommunerna. Den stora förändringen för statistiken kom i samband med att dåvarande Riksskatteverket 1967 datoriserade folkbokföring och skatteredovisning. Förändringen innebar att befolknings-, inkomst-, taxerings- och fastighetsregistren blev tillgängliga i elektronisk form. Inom SCB fanns ett intresse att skapa en uppdragsfinansierad 6

Inledning registerbaserad statistik. Syftet med denna var att på uppdragsbasis årligen kunna redovisa statistik från olika ämnesområden för bl.a. fritt valda områden inom kommuner. Redan i samband med Folk- och Bostadsräkningarna 1960 och 1965 kunde exempelvis SCB erbjuda kommunerna ett särskilt tabellprogram med redovisning för av kommunen avgränsade områden. Den redovisningen byggde på att en områdeskod sattes för uppslag och ruta i mantalsskrivningen. Med hjälp av denna koppling kunde befolkningen knytas till fastigheter. Den nya datortekniken var mer sofistikerad och medgav större möjligheter att knyta statistiken till eget valda områdesindelningar. Nyckelkodsystemet (NYKO) - grunden för delområdesstatistiken Kommunreformerna innebar att kommunerna blev större och därigenom fanns ett behov att få tillgång till statistik för olika typer av geografiska områden som var relevanta för den kommunala planeringen, som t.ex. skolupptagningsområden och socialdistrikt. Den metod som användes för att knyta ihop statistiken med geografin byggde på att befolkningen var folkbokförd på fastighet och att fastigheterna fanns uppritade på kartor. Genom att det finns en fastighetsuppgift för varje folkbokförd person i Sverige i befolkningsstatistiken är det möjligt att koppla ett geografiskt begrepp till alla personregister. Kommunernas områdesindelning byggdes ofta upp utifrån små områden t.ex. kvarter som sedan hierarkiskt uppsummerades till bostadsområden, stadsdelar och stadsdelsgrupper. Utanför de stora tätorterna byggdes ofta områdena upp kring landsförsamlingar och mindre tätorter. Den indelning i NYKO som kommunerna gjorde i Stockholms län har sedan 1960- talet även använts inom Stockholms läns landsting. Områdena kallades först FoBområden och senare basområden, de beskrivs närmare i avsnittet om Basområdesregistret. Regional statistik under 1970-talet En viktig del i utvecklingsarbetet för att utveckla den elektroniskt baserade registerstatistiken vid SCB var att skapa ett register över samtliga folkbokförda i landet hos SCB. Registret baserades på de uppgifter från folkbokföringen. Det befolkningsregister som lades upp på SCB kom att benämnas Registret över totalbefolkningen (RTB). Utifrån de variabler som fanns i registret konstruerades ett antal tabeller som ingick under namnet DEMOPAK (demografiskt statistikpaket). DEMOPAK var det första i serien av statistikpaket från SCB. Det första DEMOPAK som producerades baserades på 1967 års RTB. Paketet heter numera BEFPAK-Folkmängd. Inkomststatistiken blev nästa statistikgren att paketeras och det inkomststatistiska paketet fick namnet INKOPAK. Den första versionen kom 1968. INKOPAK baseras på SCB:s Inkomst- och taxeringsregister (IoT). Under 1970-talet utvecklades en rad nya statistikpaket som AVIPAK, TAXOPAK och BILPAK. AVI i AVIPAK står får aviseringar till folkbokföringen. I AVIPAK redovisades bl.a. födda, döda, flyttningar, civilståndsändringar. DEMOPAK och AVIPAK blev två viktiga statistikpaket för planerarna. AVIPAK heter numera BEFPAK-Befolkningsförändringar. 7

Inledning TAXOPAK baserades på SCB:s register över taxeringar (SCBTB). Statistikpaketet redovisar taxeringsstatistik för den mantalsskrivna befolkningen. Det används framför allt för beräkningar av kommunernas skatteinkomster. BILPAK redovisar uppgifter om bilar och bilägarna. Uppgifterna hämtas från bilregistret och RTB. De används bl.a. i trafikprognoser och dimensionering av parkeringsplatser. 1980-talets statistikpaket Arbetssökandestatistik för delområden, Statiskunderlag för befolkningsprognoser, Ohälsodata, FASTPAK och SYSSPAK var statistikpaket som utvecklades under 1980- talet. Arbetssökandestatistiken utgår från AMS:s statistikfil PRESO, som är baserad på AMS:s Händelsedatabas. Uppgifterna samkörs med RTB. Paketet produceras två gånger per år med redovisning för månaderna mars och oktober. Uppgifterna används för att bl.a. prognostisera behov av sociala insatser. Statistikunderlag till befolkningsprognoser utvecklades för att ge underlag till de prognosprogram som bl.a. dåvarande Kommundata konstruerade. Statistikpaketet togs fram i samarbete med företrädare för bl.a. Föreningen för kommunal statistik och planering (KSP). Ohälsodata är ett litet statistikpaket som redovisar bl.a. sjukdagar fördelade efter variabler från RTB. Statistikpaket har stor utvecklingspotential. FASTPAK är ett statistikpaket som haft flera skepnader. Det redovisar uppgifter om fastigheter och byggnader. SYSSPAK utvecklades för att redovisa årlig sysselsättningsstatistik, som 1985 togs fram registerbaserat för första gången. Tidigare var det endast Folk- och bostadsräkningarna som kunde redovisa en totalräknad sysselsättningsstatistik. 1993 vidgades paketet från att vara en sysselsättningsstatistik till att bli ett arbetsmarknadsstatistiskt paket och bytte namn till AMPAK. Det nya namnet knöt an till att statistiken kunde redovisa statistik både för arbetsmarknadens utbuds- och efterfrågesida. 1990 den sista traditionella FoB:en I samband med FoB 70 blev Folk- och bostadsräkningarna en symbol i pressen för den ökade rädslan i samhället för vad datoriseringen kunde innebära för den personliga integriteten. Kritiken kulminerade i samband med 1990 års Folk- och bostadsräkning, då bl.a. ledande politiker i Stockholms stad uppmanade till bränning av de blanketter som distribuerades av FoB:en. Detta fick bl.a. till följd att hushållsstatistiken i Stockholms stad inte kunde användas 1. Redan i början av 1980-talet ersatte man i Danmark den traditionella insamlingsmetoden för Folk- och bostadsräkningar, som bestod av blanketter till hushållen med registerlösningar. Det innebar att man byggde upp en registerstatistik kring bl.a. sysselsättning, pendling, hushåll och bostäder. Finland genomförde liknande förändringar på 1990-talet och Norge gick över till en registerlösning i samband med 2000 års Folk- och bostadsräkning. I Sverige togs de danska idéerna upp och i samband med FoB 85 skapades en registerlösning för sysselsättningsstatistik. Denna kunde dock inte helt ersätta alla uppgifter från folkräkningen exempelvis saknades uppgifter om yrke och färdsätt till 1 Läs mer i avsnittet om hushåll, bostäder m.m. 8

Inledning arbetet. Inför FoB 90 påbörjades redan 1985 arbetet med att bygga upp ett nationellt utbildningsregister. 1990 blev den sista traditionella folkräkningen. Tanken var från början att man skulle bygga upp en registerstatistik på danskt manér. Vissa delar av det danska konceptet har utvecklats. Utöver sysselsättningsregistret och utbildningsregistret tillkom ett yrkesregister 2001. Någon fullständig lösning har dock inte kommit till stånd eftersom det saknas politiskt stöd i riksdagen för att fortsätta arbetet med att utveckla registerlösningar för FoB. Det stora problemet har varit ett lägenhetsregister som skulle ge möjlighet till redovisning av hushåll och boende. Eftersom folkräkningsdelen numera i stort sett är komplett och redovisas årligen inom respektive ämnesområde har den resterande delen av FoB döpts om till Hushålls- och bostadsräkning (HoB). Sveriges beslut att inte uppfylla FN:s rekommendationer om en census 2001 innebär att Sverige är ett av få länder i världen som saknar aktuell statistik om hushåll, bostäder och boende. Fortfarande 2005 saknas ett beslut från riksdagen om hur vi i Sverige ska kunna redovisa statistik om hushåll och bostäder. Därmed saknas också två viktiga statistikpaket i SCB:s regionalstatistiska arsenal. 1990-talet: statistikreform och EU-medlemsskap Regionalt fördelad statistik produceras över hela SCB, merparten baseras på de olika totalräknade registren. De register som är av intresse inom Områdesdatabasen finns beskrivna i denna rapport. Sedan statistikreformen 1994/95, då ansvaret för den officiella statistiken i Sverige delades upp mellan SCB och ett drygt tjugotal andra statistikansvariga myndigheter, finns också ett antal register inom andra statistikansvariga myndigheter. Dessa register utnyttjas också för produktion av regionalt fördelad statistik. Regionalpolitiken har under de senaste åren fått en ny inriktning. Sverige omfattas av EU:s struktur- och regionalpolitik sedan EU-inträdet 1995. Vidare har regionalpolitiken i Sverige förändrats och är numera grundad på regionala tillväxtavtal. För att följa den regionala utvecklingen och utvärdera effekterna av den regionala utvecklingspolitiken krävs i många fall att statistik, som tidigare endast tagits fram på riksnivå, behöver delas upp på detaljerad regional nivå. Det gäller exempelvis s.k. regionprodukter, som är en motsvarighet till den nationella nivåns BNP. Det gäller också regionala skillnader på välfärdsområdet. SCB:s regionalstatistiska råd 2 har pekat på att behoven av regional statistik har förstärkts kraftigt inom vissa områden under nittiotalet - t.ex. vad gäller regionernas ekonomiska struktur och inbördes beroenden, sambanden mellan offentlig, privat och hushållssektor, de lokala arbetsmarknadernas förutsättningar och funktion, geografiska skillnader i välfärd och sociala förhållanden samt näringslivets utvecklingsbetingelser. Det är viktigt att kunna analysera regionala styrkor och svagheter. Sveriges medlemskap i EU har också ökat regionernas betydelse. Under 1990-talet har geografiska informationssystem, GIS, gett nya möjligheter att hantera statistik. All person- och fastighetsrelaterad information kan aggregeras till koordinatdefinierade områden av olika slag, som t.ex. regelbundna rutnät, omland kring servicepunkter, upptagningsområden längs transportnät m.m. Statistiken i ODB kan knytas till digitala basområdesgränser för olika typer av analyser med hjälp av GIS. 2 I rådet finns representanter för kommuner, länsstyrelser och landsting, för Kommunförbundet och Landstingsförbundet samt för regional forskning m.m. 9

Inledning 2000-talet: Statistik via Internet År 2000 blev de officiella databaserna (Sveriges statistiska databaser, SSD) gratis tillgängliga på SCB:s webbplats. Det har inneburit helt nya möjligheter för användare av regional statistik att enkelt hämta uppgifter om län och kommuner. När det gäller den avgiftsbelagda statistiken på delområden, som erbjuds inom statistikpaketen, så har den under 2000-talets första år successivt fått ny skepnad. Internet har möjliggjort att den statistik som tidigare distribuerades som papperstabeller och excelfiler på diskett, numera distribueras via Internet. Statistikpaketens Internetdatabas heter Områdesstatistiska databasen, OSDB, vilken successivt byggs ut så att snart alla de gamla paketen går att få den vägen. Ännu så länge kan kommunerna hämta sin delområdesstatistik på det här sättet, utveckling pågår för att även länsstyrelser och landsting skall få sin statistik från paketen på samma sätt. Uttagssystemet har byggts med en teknik som möjliggör mer flexibla uttag, än vad som var möjligt tidigare när variabelkombinationerna redan på förväg hade bestämts. Tabellerna aggregeras från en individdatabas när användaren gjort sina val. Samma teknik kommer även att användas till forskare och regionala organ. För samhällsplanerare på regional nivå har NUTEK låtit utveckla ett regionalt Analysoch prognossystem (raps) i samarbete med SCB, Inregia och norska SINTEF. Systemet togs i drift under 2000 och säljs i form av årliga licenser. raps fungerar både som ett analysverktyg för den regionala nivån och som ett system med krav på konsistens över hela riket för den centrala nivåns behov. SCB arbetar på olika sätt med att utveckla såväl den befintliga regionala statistiken som sådan ny statistik som efterfrågas, t.ex. genom Regionalstatistiska rådet eller genom de olika arbetsgrupper som finns inom föreningen för kommunal statistik och planering, KSP. Det finns ett särskilt regionalt nätverk inom SCB där representanter för alla ämnesavdelningarna är med, för att bevaka de regionala aspekterna och förbättra samordningen inom SCB. Sedan 2003 finns också en strategisk grupp för regionala frågor som t.ex. skall se till att idéer inom det regionala området omsätts till nya produkter och att SCB:s regionala insatser samordnas. Under 2004 har de regionala sidorna på SCB:s webbplats fått ett efterfrågat tillskott: regional statistik efter ämne. Regional statistik från SCB och övriga statistikansvariga myndigheter har samlats ämnesvis i överskådliga tablåer, se mer på www.scb.se/regionalt. 10

Inledning Områdesdatabasen - ODB Förvaltningarna inom Stockholms läns landsting använder statistikunderlag på detaljerad områdesnivå i sin planering, liksom kommunerna i länet och andra offentliga aktörer. För att tillgodose många skiftande planeringsbehov finns sedan många år en särskild Områdesdatabas, ODB, som Regionplane- och trafikkontoret ansvarar för. Den täcker in hela Stockholms län och innehåller en mängd statistik som beskrivs i denna rapport. ODB innehåller data för kortare eller längre tidsperioder bakåt i tiden. För att kunna utnyttjas inom landstingets många verksamheter kan man ta ut statistiken för en mängd olika områdesindelningar, t.ex. primärvårdsområden och trafiksektorer. För att i möjligaste mån tillgodose alla olika önskemål krävs en geografisk indelning i tillräckligt små områden, som är enhetlig för hela länet. De områden som används som minsta byggsten i Områdesdatabasen kallas basområden. Basområdena består av tre typer av områden; bostadsområden, arbetsplatsområden och restområden. Basområdena kallades tidigare FoB-områden och skapades redan 1960. Före 1995 byggde basområdena på respektive kommuns NYKO, geografiska områden som används för den kommunala planeringen. Från och med 1 januari 1995 släpptes kopplingen till NYKO och basområdesindelningen är sedan dess kommunoberoende och fastighetsbaserad. Alla ODB-användare får underteckna ett sekretessavtal. Siffror som hämtas från ODB får inte spridas, utan att man först sett till att inga uppgifter går att härleda till enskilda personer. Sedan 2002 finns en särskild Helpdesk dit ODB-användare kan vända sig med frågor om ODB, eller för att få hjälp med lösenord. Helpdesk nås enklast via mail till odb@scb.se. 11

Inledning Registerstatistik lite grunder SCB har ett stort antal s.k. statistiska register, det gemensamma för dessa register är att de är totalräknade och därmed går att bryta ned på olika geografiska nivåer. De flesta av SCB:s statistiska register skapas med hjälp av registerstatistiskt metodarbete utifrån administrativa register, som från början har ett annat syfte än att utgöra underlag för statistikframställning hos registermyndigheterna. Många av SCB:s register bidrar med variabler inom ODB. I den beskrivning som följer här har registren ordnats efter ämnesområde som ansluter till befintliga ämnesområden inom ODB. När man beskriver register är det vissa termer som är bra att känna till: Objekt: Objekten kan vara personer, företag, bostäder, elever m.m. Population: Alla objekt som ingår i ett register. Variabel: Egenskaper hos objekten, som går att redovisa i tabeller. T.ex. personers ålder och kön eller bostäders storlek och byggnadsår. Totalräknad: Motsatsen till statistik baserad på urval, d.v.s. statistik som baseras på alla individer eller alla företag t.ex. Undertäckning: De objekt som saknas, men som egentligen borde vara med i populationen t.ex. nybyggda lägenheter som inte rapporterats från kommunerna, men som är färdigställda. Övertäckning: De objekt som finns med i registret, men som egentligen inte ingår i populationen t.ex. finns det personer i befolkningsregistret som egentligen har utvandrat men som fortfarande finns kvar i registret. Primärmaterial: T.ex. ett register som kommer till SCB från en annan myndighet, eller blanketter med statistikuppgifter som kommer till SCB och som utgör underlag för det slutliga statistikregistret. 12

Arbetsmarknad Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik Bakgrund och innehåll Den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) ger sedan 1985 årlig information om sysselsättning, pendling och näringsstruktur. RAMS hette tidigare ÅRSYS (Årlig regional sysselsättningsstatistik) och skapades för att ersätta sysselsättningsdelen i folk- och bostadsräkningarna. RAMS har successivt byggts ut med allt fler variabler, bl.a. för att belysa personalstruktur i företag och på arbetsställen samt händelser och flöden på arbetsmarknaden. RAMS omfattar fyra delar i en gemensam databas: Sysselsättningsregistret Aktivitetsregistret Registret över arbetsställen i RAMS Registret över företag i RAMS Sysselsättningsregistret Viktiga förändringar över tiden Sysselsättningsregistret visar personers sysselsättningsstatus i november och omfattar hela Sveriges befolkning den sista december. Registret är huvudregistret i RAMS och innehåller en mängd uppgifter från olika källor 1. Samtliga personer som är folkbokförda i landet den sista december enligt Registret över totalbefolkningen ingår i registret. Hur en person klassas som förvärvsarbetande framgår nedan under kvalitetsavsnittet. För personer med kontrolluppgift eller inkomst av aktiv näringsverksamhet väljs det företag/arbetsställe där personen bedöms ha utfört mest arbete under november. De största förändringarna i RAMS sedan starten 1985 är en ny metod för att avgränsa förvärvsarbetande som infördes i 1993 års statistik. Ny näringsgrensindelningen har införts vid två tillfällen, 1993 (SNI 92) och 2002 (SNI 2002). I övrigt har inte några väsentliga förändringar i definitioner eller metod genomförts, vilket innebär god jämförbarhet mellan åren i övrigt. Näringsgrensindelningen, SNI 92, är samordnad bl.a. med EU:s näringsgrensstandard och ersatte den tidigare indelningen från 1969, SNI 69. Det är stora skillnader mellan SNI 92 och SNI 69. På alla nivåer är det svårt att göra jämförelser mellan indelningarna, för mer detaljer se SCB:s Meddelande i samordningsfrågor MIS 1992:6. SNI 92 har i sin tur ersatts av en ny näringsgrensindelning, SNI 2002 2, som började tillämpas i statistiken från 2002. En viktig skillnad som berör tabeller med redovisning av SNI, grov nivå, är att förskolor numera ingår i gruppen Utbildning, från att tidigare ingått i Vård och omsorg. Från och med 2002 års statistik finns en liten skillnad jämfört med tidigare som innebär en viss kvalitetsförbättring. Detta gäller den grupp som är kombinerat anställda och företagare under året, som har hanterats något annorlunda än föregående år vid avgränsningen av förvärvsarbe- 1 Sysselsättningsregistret byggs upp av följande register: Registret över totalbefolkningen (RTB), Kontrolluppgiftsregistret (KU-registret, sammanställs av Riksskatteverket), Inkomst- och förmögenhetsregistret (IoF), Företagsdatabasen (FDB, tidigare CFAR), Utbildningsregistret, Registret över personer i utbildning samt Inkomststatistikens sammanfattningsregister över pensioner, bidrag m.m. 2 http://www.scb.se/statistik/ov/ov9999/2003m00/x71op0301.pdf 13

Arbetsmarknad tande. Detta ger ett smärre tidsseriebrott vid jämförelse med tidigare statistik, eftersom denna justering höjer nivån med sysselsatta med 15 000, vilket motsvarar 0,37 procent av samtliga förvärvsarbetande i riket. Kvalitet Avgränsning av förvärvsarbetande Arbetsställe, näringsgren Statistik från RAMS är baserad på administrativt material och har därmed fördelen att vara totalräknad och inte heller behäftad med svarsbortfall. Svagheter är att det tar relativt lång tid att ta fram varje årsversion och att ett par av variablerna innehåller osäkerhet. Detta gäller främst avgränsningen av förvärvsarbetande. Det gäller också de variabler som är kopplade till den förvärvsarbetandes arbetsställe som t.ex. näringsgren och belägenhet. Denna senare används i sin tur för framställning av statistik över pendling till och från arbetet. SCB genomför månadsvis Arbetskraftsundersökningar (AKU) för att följa kortsiktiga förändringar på arbetsmarknaden. Definitionerna inom AKU och RAMS stämmer väl överens och i stort föreligger god jämförbarhet mellan dessa statistikkällor. Undersökningarnas mätmetoder skiljer sig dock på ett par väsentliga punkter, vilket leder bl.a. till att det totala antalet förvärvsarbetande enligt RAMS ligger cirka tre procent under AKU. När SCB ändrade sättet att avgränsa förvärvsarbetande 1993 sjönk antalet förvärvsarbetande med 3 procent för hela riket jämfört med den tidigare metoden. Den gamla metoden byggde på att SCB klassificerade en person som förvärvsarbetande eller inte med hjälp av löneuppgiften på kontrolluppgiften (KU). Var lönesumman över en viss gräns klassades personen som förvärvsarbetande. Lönegränsen justerades varje år med ett löneindex och lönegränsen var lika hög för alla löntagare, oavsett kön eller ålder. Den gamla metoden har använts i sysselsättningsstatistiken från ÅRSYS 1986-1992 och i FoB 85 och FoB 90. Den nya metoden innebär att hänsyn tas till löneskillnader som beror främst på ålder och kön. Detta betyder att olika grupper av löntagare får olika lönegränser. Gränserna sätts med hjälp av underlag från arbetskraftsundersökningarna (AKU) för november och december. Genom att varje år jämföra med uppgifter från AKU på individnivå, kan lönegränserna ändras så att bästa jämförbarhet uppnås över tiden. Avsikten är att som förvärvsarbetande räkna personer som har en arbetsinkomst som motsvarar minst fyra timmars arbete eller varit tillfälligt frånvarande i november. I Sysselsättningsregistret finns inte uppgift om arbetstid. Därför används inkomstuppgift som grund för klassificering. Undantagna från modellskattningar är personer med inkomst av aktiv näringsverksamhet (=företagare) som alltid räknas som förvärvsarbetande. Ett arbetsställe kan bli felkodat eller obestämt av flera anledningar. En är att organisationsnumret som anges på kontrolluppgiften inte finns i Företagsdatabasen (FDB). En annan anledning är att ett visst företag hade flera arbetsställen, utan att detta kommit till SCB:s kännedom. Arbetsgivare kan ha angett fel arbetsställe på kontrolluppgiften. Som exempel kan en kommun ha fört alla sina anställda på kommunkontoret, trots att arbetsstyrkan i verkligheten är utspridd på daghem, skolor, 14

Arbetsmarknad vårdhem m.m. Sådana felnumreringar leder till felaktiga eller saknade uppgifter om arbetsplatsens belägenhet, vilken bestäms med hjälp av FDB:s belägenhetsuppgifter. Felaktigt eller saknat arbetsställe påverkar primärt statistik om dagbefolkning och arbetspendling, men också näringsgren, eftersom detta hämtas från arbetsställets SNI-kod i FDB. Redovisningstidpunkt Tabeller i ODB Variabelnamn Dagbefolkning Kön Nattbefolkning Näringsgren Sektor Sysselsättningsregistret baseras på befolkningen den sista december. Referensperioden för förvärvsarbete är november månad. Framställningstiden är 15 månader. Sysselsättningsstatistik för 1985 och 1990 redovisas med något undantag i kapitlet om FoB, övriga årgångar redovisas här. Dagbefolkning tabeller som uppdateras: Dagbefolkning efter ålder och kön 90, 92, 94, 95, 97- Dagbefolkning efter ålder, kön och näringsgren (SNI92-g) 94, 95, 97- Dagbefolkning efter ålder, kön och näringsgren (SNI92-2) 94, 95, 97- Dagbefolkning efter ålder, kön och näringsgren (ISP96) 94, 95, 97- Dagbefolkning efter ålder, kön och födelseland 00- Dagbefolkning efter ålder, kön och utbildningsnivå 00- Dagbefolkning tabeller som inte längre uppdateras: Dagbefolkning efter ålder, kön och näringsgren (SNI69 1-siffer) 92 Nattbefolkning tabeller som uppdateras: Nattbefolkning efter ålder och kön 90, 92, 94, 95, 97- Nattbefolkning efter ålder, kön och näringsgren (SNI92-g) 97- Nattbefolkning efter ålder, kön och näringsgren (SNI92-2) 94, 97- Nattbefolkning efter ålder, kön och näringsgren (ISP96) 94, 95, 97- Nattbefolkning efter ålder, kön och födelseland 00- Nattbefolkning efter ålder, kön och utbildningsnivå 00- Nattbefolkning tabeller som inte längre uppdateras: Nattbefolkning efter ålder, kön och näringsgren (SNI69) 92 Nattbefolkning efter ålder, kön och näringsgren (ISP) 92 Definition Förvärvsarbetande personer 16 år och äldre efter arbetsplatsens belägenhet. Män och kvinnor Förvärvsarbetande personer 16 år och äldre efter bostadens belägenhet. Näringsgren avser företagets eller arbetsställets huvudsakliga verksamhet. I regel används arbetsställets näringsgrenskod när sysselsatta redovisas efter bransch. Om ett företag bedriver flera typer av verksamhet vid exempelvis ett och samma arbetsställe bestäms näringsgrenskoden i princip utifrån den verksamhet som sysselsätter flest anställda. För närmare beskrivning av de olika indelningar som näringsgren kan redovisas enligt (ISP, ISP96, SNI69, SNI92, SNI02 o.s.v.), se bilaga 4! Sektor är en härledd variabel som baseras på den institutionella sektorskoden, d.v.s. ägarkategori och juridisk form. I redovisningen skiljer man på två huvudgrupper; Offentlig förvaltning och Näringslivet. I Närings- 15

Arbetsmarknad livet ingår även offentliga aktiebolag. Se även bilaga 4! Sysselsättning Ålder SCB använder de kontrolluppgifter (KU) som företagen lämnar till anställda och skattemyndigheten för att klassificera vilka individer (16 år och däröver) som är förvärvsarbetande. Under åren 1985-1992 beräknades lönegränsen om mellan åren med hjälp av ett löneindex. Samma lönegräns användes för alla inkomsttagare under samma år, det vill säga ingen hänsyn togs till individens kön, ålder och typ av kontrolluppgift. Från och med inkomståret 1993 används en mer differentierad metod där data delas upp i mindre grupper med avseende på individens ålder, kön och typ av kontrolluppgift (helårs- respektive delårsmarkering m.m.). För varje grupp sätts en lönegräns, som bestämmer om personen anses vara förvärvsarbetande eller ej, vid inkomstnivåer som bedöms motsvara fyra timmars arbete eller tillfällig frånvaro i november. Redovisas i femårsklasser/tioårsklasser. Arbetssökande vid arbetsförmedlingarna Bakgrund och innehåll Definition av öppet arbetslösa SCB har sedan början av 1980-talet tagit fram arbetssökandestatistik baserad på uppgifter från Arbetsmarknadsverkets (AMV:s) Händeldatabas. Bakgrunden var efterfrågan hos ett antal kommuner att kunna redovisa arbetssökande efter olika kriterier på lägre geografisk nivå än kommun. Statistiken avser personer som är 18-64 år och förutom de s.k. öppet arbetslösa (kvarstående arbetssökande aktuella för omedelbar placering) redovisas också personer inom olika konjunkturberoende program (arbetsmarknadspolitiska åtgärder/program). AMV har genomfört förändringar både av definitionen av vilka som räknas till öppet arbetslösa och vilka konjunkturberoende program som finns 3. De viktigaste förändringarna att känna till gäller definitionen av vilka som räknas som öppet arbetslösa: - 1989-06 1994-12: Sökandekategori 1, servicekod 1 Utan arbete, kan ta arbete direkt. Det tidigare kravet på att kunna ta arbete inom 10 dagar tas bort. - 1995-01: Byter servicekoder till tvåsiffriga koder, Sökandekategori 11 Arbetslösa. Dessutom finns andra sökandekategorier som inte räknas till de arbetslösa (sökandekategori 12 utan arbete, vägledning, 13 utan arbete, väntar på beslutad åtgärd och 14 utan arbete, övriga ). - 1996-04: Ny sökandekategori, 15 arbetslösa, timanställda, införs och räknas till begreppet arbetslösa. (Ingår dock inte i SCB:s delområdesstatistik.) - 1997-07: Nytt arbetslöshetsbegrepp, sökandekategori 11+12+13. Kategorierna benämns 11 arbetslösa, platsförmedlingsservice, 12 arbetslösa, vägledningsservice och 13 arbetslösa, väntar på 3 För mer information, läs AMV:s sammanställning som kan laddas hem från deras webbplats: http://www.ams.se/admin/documents/rapporter/2004/uin_def.pdf 16

Arbetsmarknad beslutad åtgärd. Dessutom finns en sökandekategori 14 övriga inskrivna, på väg in på eller ut från arbetsmarknaden som inte ingår i de arbetslösa. (Det nya arbetslöshetsbegreppet används i SCB:s delområdesstatistik fr.o.m. mars 1998.) - 1998-01: Sökandekategori 13 utvidgas till att även omfatta ungdomar 20-24 år, som fått ett konkret erbjudande om att delta i ett arbetsmarknadspolitiskt program, men tackat nej till erbjudandet. - 1999-01: Personer som varit skrivna i sökandekategori 14 förs över till någon av sökandekategorierna 11-13 om de har ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Beslutet påverkar nivån av arbetslösa i hela landet som ökar med ca 20-25 000 personer. - 2001-05: Tre nya sökandekategorier läggs till definitionen av öppet arbetslösa; förutom 11, 12 och 13 ingår nu även 96 (felregistrering), 97 (avbrott/återkallande av beslut) och 98 (slutförd beslutsperiod). De nya koderna används vid automatiska sökandekategoribyten, i samband med att en person avslutat ett arbetsmarknadspolitiskt program. Förändringen kan innebära en viss minskning av antalet inom arbetsmarknadspolitiska program och en viss ökning av antalet öppet arbetslösa. - 2003-11: Sökandekategorierna 12 och 13 upphör, koderna konverteras till 11. Öppet arbetslösa omfattar därmed kategorierna 11, 96, 97 och 98. OBS! Kvalitet I ODB används begreppet arbetssökande synonymt med öppet arbetslösa, så i alla tabeller som redovisar t.ex. arbetssökande efter ersättning eller anmälningstid är det enbart öppet arbetslösa som ingår. Arbetslöshetsnivån skiljer sig mellan AMS siffror och de som SCB redovisar i arbetskraftsundersökningarna (AKU). Skillnaden beror främst på att man i AKU fångar upp även de som inte är anmälda hos arbetsförmedlingarna, men som av olika skäl anger att de är arbetslösa helt eller delvis. Händeldatabasen kompletteras hos SCB med uppgifter från SCB:s Register över totalbefolkningen, så att de arbetssökande redovisas där de är folkbokförda. I AMV:s statistik redovisas de istället efter vilken arbetsförmedling de är inskrivna vid. Ytterligare en skillnad jämfört med AMV:s statistik är att medan AMV redovisar personer efter den ålder man uppnått vid redovisningsmånadens slut, redovisar SCB personerna efter ålder vid årets slut. SCB:s redovisning av AMV:s olika konjunkturberoende (=arbetsmarknadspolitiska) program har ibland inte varit fullständig, genom att förändringar inte meddelats till SCB. Redovisningstidpunkt SCB redovisar arbetssökandestatistik för delområden två gånger per år statistik för 31 mars redovisas i mitten av maj och statistik för 31 oktober redovisas i mitten av december varje år. I ODB finns statistik för 31 oktober. Tabeller i ODB Tabeller som uppdateras: Befolkning (oktober) efter ålder och kön 96-17

Arbetsmarknad Befolkning efter ålder, kön och sökandekategori 99- Befolkning efter ålder, födelseland och sökandekategori 02- Arbetssökande efter ålder, kön och arbetsmarknadsstöd 91-94, 96- Arbetssökande efter ålder, kön och anmälningstid 91-94, 96- Tabeller som inte längre uppdateras: Personer i arbetsmarknadsåtgärder efter ålder och arbetsmarknadsåtgärd 96-98 Arbetssökande utländska medborgare efter ålder 91-94, 96-01 Variabelnamn Anmälningstid Arbetsmarknadsstöd Arbetsmarknadsåtgärder 96-98 Arbetssökande Födelseland Kön Sökandekategori Utländska medborgare Ålder Definition Antal månader som den arbetssökande varit registrerad hos arbetsförmedlingen. Anger om den arbetssökande fått ersättning från arbetslöshetskassa, alfa (tidigare KAS) eller om man inte fått någon ersättning. Rekryteringsstöd, Starta eget, Beredskapsarbete, Arbetslivsutveckling, Utbildningsvikariat, Arbetsplatsintroduktion, Datortek, Kommunala ungdomsprogrammet, Arbetsmarknadsutbildning. Används i ODB synonymt med begreppet öppet arbetslösa, se nedan. Motsvarar också en av sökandekategorierna; arbetssökande utan arbete. Född i Sverige, född utomlands Män och kvinnor Arbetssökande utan arbete (= öppet arbetslösa), arbetssökande i arbetsmarkn.pol. program, ej arbetssökande Uppgift om medborgarskapsland hämtas från folkbokföringen. Här redovisas enbart en total för samtliga utländska medborgare. Befolkningen 18-64 år redovisas Öppet arbetslösa Personer registrerade vid arbetsförmedlingen inom sökandekategori 11 samt 96+97+98. Kategori 11 benämns arbetslösa, platsförmedlingsservice, kategori 96-98 används vid automatiska sökandekategoribyten. Yrkesregistret Bakgrund och innehåll Riksdagen fattade beslut om uppbyggnad av ett yrkesregister i juni 1999. Yrkesregistret ersätter den insamling av yrkesuppgifter från individer som tidigare skett i samband med folk- och bostadsräkningar, FoB. Den första årgången avser 2001, därefter görs årliga uppdateringar och ett nytt register tas fram varje år. Yrkesstatistiken från yrkesregistret syftar i första hand att ge årlig information om den arbetande befolkningens fördelning på olika yrkesgrupper samt att belysa yrkesutvecklingen inom olika branscher och samhällssektorer. Två sysselsättningspopulationer Registret omfattar hela den folkbokförda befolkningen i åldern 16 år och äldre per den 31 december varje år. I registret kan två olika sysselsättningspopulationer urskiljas, dels för- 18

Arbetsmarknad värvsarbetande under november enligt den definition som tillämpas inom den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS), dels yrkesverksamma någon gång under året. I den sistnämnda populationen ingår alla personer som haft en sammanlagd lön eller företagarinkomst under året om minst ett prisbasbelopp. Yrkesstatistiken i ODB avser förvärvsarbetande under november. För de personer som klassas som antingen förvärvsarbetande eller yrkesverksamma, innehåller registret information dels om det arbete som genererat den högsta förvärvsinkomsten, dels i förekommande fall även om det näst högsta förvärvsinkomsten. Samtliga personer i registret har om möjligt påförts en yrkesuppgift som hör samman med respektive jobb. Om yrkesuppgift saknas för aktuellt jobb eller om personen inte alls arbetat, har den senaste tillgängliga uppgiften lagts in i registret. Yrkesbestämningen görs med utgångspunkt från individens arbetsuppgifter vid mättidpunkten, vilket inte behöver ha något direkt samband med personens (yrkes)utbildning. I princip kan en person byta yrke i samband med varje anställning och även ha flera yrken samtidigt. Den årliga officiella yrkesstatistiken från registret omfattar inledningsvis endast sysselsatta (förvärvsarbetande eller yrkesverksamma) anställda i åldern 16 64 år med högst en yrkesuppgift per person. Jämförbarhet med FoB 90 Kvalitet Den senaste totalräknade yrkesstatistiken framställdes senast i samband med FoB 90. Den byggde på den uppgift om yrke, som varje arbetande person lämnade. Yrkesuppgifterna klassificerades sedan centralt av SCB enligt då gällande yrkesstandard NYK 83 (Nordisk yrkesklassificering). Yrkesstatistiken från FoB 90 och från yrkesregistret skiljer sig på flera punkter. Klassificeringssystemet NYK har ersatts av SSYK, vilken är baserad på den internationella yrkesindelningen ISCO-88. Uppgiftslämnare i FoB 90 var varje enskild person, medan uppgifterna i yrkesregistret bygger på arbetsgivarens klassificering. En nyckel mellan NYK och SSYK har skapats för att möjliggöra jämförelser bakåt i tiden. Yrkesuppgift enligt NYK i FoB 85 och FoB90 går att nyckla till SSYK. Yrkesstatistiken bygger i första hand på redan insamlade uppgifter i olika statistiska register kompletterat med en yrkesenkät till företrädesvis mindre företag och organisationer. Kvaliteten i yrkesregistret är därför i hög grad beroende av kvaliteten i de olika källorna. Yrkesvariabeln är klassificerad enligt SSYK (Standard för svensk yrkesklassificering 1996) på tresiffernivå. För anställda i åldern 16 64 år avser de flesta yrkesuppgifter eller ca 70 procent förhållandena under referensåret och då företrädesvis hösten. Ca 10 procent är antingen insamlade året före eller efter referensåret. Resterande uppgifter avser något av de tre år som föregår året före referensåret.. Företag med en anställd och egenföretagare ingår för närvarande inte i någon undersökning, varför yrkesuppgifter för personer som arbetar i dessa företag tills vidare saknas. Vidare saknas i stor utsträckning yrkesuppgifter för sysselsatta personer som är projektanställda, betingsanställda, anställda med lönebidrag, förtroendevalda, under 20 år eller över 64 år. Dessa kategorier ingår inte i lönestrukturstatistiken. 19

Arbetsmarknad Totalt saknades för år 2002 yrkesuppgift för ca 5,7 procent av de sysselsatta anställda i åldern 16 64 år. Redovisningstidpunkt Tabeller i ODB Yrkesregistret är klart juni respektive år, d.v.s. 18 månader efter mättillfället november månad. Den nya yrkesstatistiken beräknas laddas i ODB i augusti. Tabeller som uppdateras: Förvärvsarbetande anställda 16-64 år efter yrke, ålder och kön 03- Förvärvsarbetande anställda 16-64 år efter yrke, kön och bransch 03- Förvärvsarbetande anställda 16-64 år efter yrke, kön och sektor 03- Förvärvsarbetande anställda 16-64 år efter yrke, kön och födelseland 03- Variabelnamn Definition Bransch SNI 2002, grov nivå. Se bilaga 4! Födelseland Kön Sektor Född i Sverige, född utomlands. Män och kvinnor. Kommun, stat, landsting och privat. Yrke Redovisas enligt Standard för svensk yrkesklassificering (SSYK) på 3- siffernivå, vilket innebär 113 yrkesgrupper. Mer information om SSYK finns på www.scb.se/ssyk. Se även bilaga 4! Ålder Åldersklasserna 16-24, 25-44, 45-64 år. 20