Statistiken i Områdesdatabasen

Transkript

1 Reviderad april 2013 Statistiken i Områdesdatabasen Beskrivning av register och variabler samt en allmän inledning om nationell och regional statistik i Sverige Förfrågningar : kontakta ODB-helpdesk odb@scb.se

2 Inledning Innehållsförteckning Inledning... 3 Det svenska statistiksystemet... 4 Den regionala statistikens utveckling... 6 Områdesdatabasen ODB Registerstatistik lite grunder Arbetsmarknad Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik Arbetssökande vid arbetsförmedlingarna Yrkesregistret Barn och barnfamiljer Registret över barn och deras familjer Befolkning och befolkningsförändringar Registret över totalbefolkningen Byggande Nybyggnad av bostäder Fastigheter och befolkning Fastighetstaxeringsregistret Inkomster Inkomst- och taxeringsregistret Förmögenhetsregistret Kommunikation Statistikregistret för fordon Socialomsorg och ohälsa Registret över ekonomiskt bistånd (socialbidrag) Pensions- och sjukförsäkringsregistret Utbildning Befolkningens utbildning, Utbildningsregistret Grundskolan: slutbetyg Gymnasieskolan Elever 15 oktober Gymnasieskolan: slutbetyg Universitets- och högskoleregistret Hushåll, bostäder m.m. Folk- och bostadsräkningarna Basområden Basområdesregistret Källor Bilaga 1: Folkbokföringsregler Bilaga 2: Tablå över variabler i Folk- och bostadsräkningarna Bilaga 3: Områdesindelningar i ODB Bilaga 4: Näringsgrensindelningar m.m Bilaga 5: Länderindelning Bilaga 6: Tabell över TYKO-koder Reviderad

3 Inledning Inledning SCB har på uppdrag av Tillväxt, miljö och regionplanering inom Stockholms läns landsting gjort denna rapport som beskriver register och variabler i Tillväxt, miljö och regionplaneringens Områdesdatabas samt en allmän inledning om nationell och regional statistik i Sverige. Tyngdpunkten i rapporten har lagts vid att ge en översiktlig beskrivning av de register varifrån statistiken i Områdesdatabasen hämtas, samt att ge en mer detaljerad beskrivning av de ingående variablerna. Ibland hänvisas till dokument eller texter på SCB:s webbplats, eller på andra myndigheters webbplatser. Dessa gällde när rapporten senast uppdaterades, oktober 2009, men kan ha ändrats sedan dess. Vid problem kan man alltid ange myndighetens startsida, t.ex. och sedan med hjälp av sökfunktionen hamna på rätt sida. Om man söker regional statistik på SCB:s webbplats finns en sammanställning av Regional statistik efter ämne som täcker in både sådan statistik som SCB:s producerar och sådant som produceras av andra statistikansvariga myndigheter. Man når sidan enklast genom att skriva in Registerbeskrivningarna tar upp registrens bakgrund och innehåll med fokus på om det skett viktiga förändringar som påverkar jämförbarheten mellan åren. Kvaliteten hos registret beskrivs, liksom med vilken tidsfördröjning statistiken produceras. Källmaterial har till stora delar hämtats från de produktbeskrivningar som finns på SCB:s webbplats, se även under Källor. Variabeldefinitionerna har i första hand hämtats från publikationer och dokument inom SCB samt, där så har krävts, från andra myndigheter. När relevant definition har saknats beskrivs istället vilka värden variabeln har i Områdesdatabasen. 3 Reviderad

4 Inledning Det svenska statistiksystemet Den svenska officiella statistikens historia kan sägas ta sin början i mitten av talet, även om registreringar av befolkningen gjordes redan i mitten av 1600-talet. Statistiken uppstod därför att det fanns intresse för den i samhället. Statistikens inriktning och intresset för den har varierat genom tiderna beroende på den statliga politiken och på samhällsdebatten. Statistik har tagits fram på områden där man har behövt underlag för politiska ställningstaganden, men även på områden där forskare och andra har velat få samhällsförhållanden belysta. Kraven på statistiken har ökat under de senaste decennierna. Den snabba internationella integrationen, inte minst inom den Europeiska unionen (EU), samhällsekonomins hastiga förändringar, en åldrande allt mer mångkulturell befolkning och andra förändringar i omvärlden, ställer samhällets statistikförsörjning inför nya utmaningar. Därtill kommer att utvecklingen av informationstekniken gör det möjligt att ta fram ny och bättre statistik, bland annat för att belysa den regionala utvecklingen och att göra den lätt tillgänglig via internet. En fråga, som kommer att ha stor betydelse för statistiken under de närmaste åren, är införandet av ett lägenhetsregister och folkbokföring på lägenhet. Det leder till en avsevärd förbättring av hushålls- och bostadsstatistiken utan att man behöver göra en ny folk- och bostadsräkning. SCB är den centrala myndigheten för insamling, bearbetning och tillgängliggörande av Sveriges officiella statistik (SOS). SCB ansvarar i ekonomiska termer för något mer än hälften av statistiken och för samordningen av den. För den resterande delen ansvarar 24 andra myndigheter, var och en på sitt område. SCB genomför emellertid närmare 90 procent av produktionen av den officiella statistiken, en betydande del på uppdrag av andra statistikansvariga myndigheter. Vilken statistik som SCB inom sin anslagsverksamhet skall producera bestäms i stor utsträckning av användarnas behov. När det gäller att tillgodose regeringens och regeringskansliets egna behov av statistik är styrningen direkt. När det gäller andra myndigheters statistikbehov tillgodoses dessa till stor del genom att myndigheterna har eget statistikansvar. Myndigheter utan eget statistikansvar, organisationer m.fl. för som regel fram sina statistikbehov via SCB. För att få en överblick över statistikanvändarnas behov har SCB omfattande kontakter med användarna. SCB har exempelvis inrättat nio programråd, vilka tillsammans täcker flertalet samhällsområden inom SCB:s ansvarsområde. När det gäller bevakningen av allmänhetens statistikbehov fyller SCB och SCB:s insynsråd en viktig funktion. En ny lag om den officiella statistiken trädde i kraft den 1 juni Genom den nya lagen och en ny statistikförordning har förutsättningarna för samordning av den officiella statistiken kraftigt förbättrats. Under år 2002 inrättades ett särskilt Råd för den officiella statistiken. Rådet leds av SCB:s generaldirektör. I rådet ingår representanter för statistikansvariga myndigheter. Rådet är rådgivande och ska behandla principiella frågor om den officiella statistikens tillgänglighet, kvalitet och användbarhet samt frågor om att underlätta uppgiftslämnandet. Rådet ska också verka för samarbete mellan de statistikansvariga myndigheterna samt för utveckling och förvaltning av ett statistiknätverk, aspx 4 Reviderad

5 Inledning Inom vilka områden det ska finnas officiell statistik och vilka myndigheter som ansvarar för den (statistikansvariga myndigheter) beslutas av regeringen och framgår av bilagan till statistikförordningen. Enligt 2 i statistikförordningen beslutar en statistikansvarig myndighet om statistikens innehåll och omfattning inom sitt statistikområde om inte något annat följer av ett särskilt beslut av regeringen. Den intresserade kan läsa mer om detta på SCB:s webbplats ( Om SCB ). De resurser statsmakterna satsar på officiell statistik relativt sett har minskat kraftigt de senaste decennierna, Sverige satsar förhållandevis lite på samhällets statistikförsörjning i ett internationellt perspektiv. Statistiken har under senare år alltmer kommit att användas för uppföljning av politik på både nationell nivå och EU-nivå, vilket ställer stora krav på tillförlitlighet och aktualitet. Den svenska statistiken anpassas successivt till EU:s beslut. EU har initierat såväl ny statistik som förändringar och utveckling av befintlig statistik, t.ex. i form av harmonisering. Samtidigt som EU-medlemskapet inneburit betydande krav på förändring och utvidgning av statistiken har samhällets statistikbehov fått tillgodoses inom krympande budgetramar. SCB:s verksamhet bedrivs både med anslagsmedel från staten och i form av uppdragsverksamhet. Syftet med SCB:s uppdragsverksamhet är att öka statistikanvändarnas möjligheter att utnyttja SCB:s kompetens och de statistiska material, metoder m.m. som SCB förfogar över. Uppdragsverksamheten utförs parallellt med och i samma organisation som anslagsverksamheten, som vanligen är en bas för uppdragsverksamheten. Bakom detta ligger målet att de uppgifter som samlas in från individer och företag och som används för produktion av den officiella statistiken, skall komma till så stor användning och nytta som möjligt i samhället. Inriktningen är således att SCB genom uppdragsverksamheten skall öka tillgången på statistisk information i samhället utöver det som den anslagsfinansierade statistiken möjliggör. Därigenom får de av riksdagen beviljade anslagen ett samhällsekonomiskt mervärde. Uppdragsverksamheten svarar för knappt hälften av SCB:s totala omslutning. Produktion av officiell statistik för andra statistikansvariga myndigheter, statistiska undersökningar/datainsamling, konsultationer och tjänsteexport svarar tillsammans för ca 75 procent av SCB:s totala uppdragsverksamhet. Ungefär 20 procent av uppdragsverksamheten utgörs av registerbearbetningar eller statistik från SCB:s register. Den delen bygger på det datalager, som finns hos SCB och som i huvudsak har samlats in för den anslagsfinansierade statistiken. SCB utnyttjade relativt tidigt de möjligheter som internet ger. På SCB:s webbplats som har utvecklats och ändrats flera gånger, kan man nu bl.a. finna pressmeddelanden, statistikmeddelanden och de siffermässiga resultaten i Sveriges statistiska databaser (SSD). Dessa är sedan år 2000 gratis tillgängliga för användarna. Den regionala statistikens utveckling Kommunreformerna Efter det andra världskriget fanns det en politisk vilja att bygga ut välfärden för medborgarna. Kommunerna fick en allt viktigare del i genomförandet av de politiska välfärdsambitionerna. I början av 1950-talet fanns det ett par tusen kommuner i 5 Reviderad

6 Inledning Sverige. Många kommuner var mycket små, genomsnittsstorleken var ca invånare. De ansågs därmed vara för små för att kunna utgöra basen för välfärdsinsatserna. Genom att slå samman kommunerna till allt större enheter skulle de bli effektivare ur olika perspektiv och det fanns stora ekonomiska fördelar med stordrift. Grundskolereformen och miljonprogrammets byggnation är exempel på sådant som krävde större kommuner. Sammanslagningen gjordes i flera steg, först i storkommunreformen 1952 och senare i kommunblocksreformen som pågick under För Stockholms län innebar reformerna att kommunantalet halverades från 56 stycken 1952 till 23 stycken För hela riket fanns 278 kommuner kvar Därefter har det skett ett antal justeringar av vissa kommuner. För närvarande finns det 290 kommuner. Regional statistik före 1970 Före 1970 var Folk- och bostadsräkningarna en av de viktigaste statistikkällorna för planering och utredningar av regional karaktär. Räkningarna genomfördes fram till och med 1950-talet regelbundet vart tionde år. Från och med 1960 gjordes de vart femte år. Statistiken var ofta relativt gammal när den skulle användas. Den snabba samhällsutvecklingen efter andra världskriget ökade behovet av ett mer aktuellt statistiskt underlag och den tekniska utvecklingen medgav möjligheter att producera en del av ämnesinnehållet Folk- och bostadsräkningarna som årlig statistik till en rimlig kostnad. De stora gemensamma resurser som satsades på att omdana Sverige under 1950-, och 1970-talen innebar att bl.a. utredningsresurser byggdes upp både inom staten och kommunerna. På den statliga sidan byggdes regionalpolitik och länsplanering upp under senare delen av 1960-talet. I landet inrättades på vissa håll regionala planeringskontor, som exempelvis Tillväxt, miljö och regionplanering i Stockholms län, som företrädesvis arbetade med fysisk planering. Kommunreformen innebar att alltfler kommuner blev tillräckligt stora för att kunna anställa experter inom olika kommunala verksamhetsområden. Dessa behövde underlag för att kunna göra planer och prognoser. De statistikkällor som man hade tillgång till var främst befolkningsstatistik på kommun- och församlingsnivå samt folk- och bostadsräkningar. Med stöd av den nya datortekniken kunde materialet i den samordnade folk- och bostadsräkningen 1960 bearbetas av statistikmaskiner. I samband med Folk- och bostadsräkningen 1965 användes datorer för första gången. Den nya tekniken innebar att man betydligt enklare än tidigare kunde sprida statistiken på fler variabelkombinationer och uppdelad i fler klasser. Innehållet i redovisningarna blev därigenom betydligt mer omfattande och komplexa. I anslutning till räkningarna 1960 och 1965 kunde man exempelvis även redovisa statistik för delar av de större kommunerna. Den stora förändringen för statistiken kom i samband med att dåvarande Riksskatteverket 1967 datoriserade folkbokföring och skatteredovisning. Förändringen innebar att befolknings-, inkomst-, taxerings- och fastighetsregistren blev tillgängliga i elektronisk form. Inom SCB fanns ett intresse att skapa en uppdragsfinansierad registerbaserad statistik. Syftet med denna var att på uppdragsbasis årligen kunna redovisa statistik från olika ämnesområden för bl.a. fritt valda områden inom kommuner. Redan i samband med Folk- och Bostadsräkningarna 1960 och 1965 kunde exempelvis SCB erbjuda kommunerna ett särskilt tabellprogram med redovisning för av kommunen avgränsade områden. Den redovisningen byggde på att en områdeskod sattes för uppslag och ruta i mantalsskrivningen. Med hjälp av denna koppling kunde 6 Reviderad

7 Inledning befolkningen knytas till fastigheter. Den nya datortekniken var mer sofistikerad och medgav större möjligheter att knyta statistiken till eget valda områdesindelningar. Nyckelkodsystemet (NYKO) - grunden för delområdesstatistiken Kommunreformerna innebar att kommunerna blev större och därigenom fanns ett behov att få tillgång till statistik för olika typer av geografiska områden som var relevanta för den kommunala planeringen, som t.ex. skolupptagningsområden och socialdistrikt. Den metod som användes för att knyta ihop statistiken med geografin byggde på att befolkningen var folkbokförd på fastighet och att fastigheterna fanns uppritade på kartor. Genom att det finns en fastighetsuppgift för varje folkbokförd person i Sverige i befolkningsstatistiken är det möjligt att koppla ett geografiskt begrepp till alla personregister. Kommunernas områdesindelning byggdes ofta upp utifrån små områden t.ex. kvarter som sedan hierarkiskt uppsummerades till bostadsområden, stadsdelar och stadsdelsgrupper. Utanför de stora tätorterna byggdes ofta områdena upp kring landsförsamlingar och mindre tätorter. Den indelning i NYKO som kommunerna gjorde i Stockholms län har sedan talet även använts inom Stockholms läns landsting. Områdena kallades först FoBområden och senare basområden, de beskrivs närmare i avsnittet om Basområdesregistret. Regional statistik under 1970-talet En viktig del i utvecklingsarbetet för att utveckla den elektroniskt baserade registerstatistiken vid SCB var att skapa ett register över samtliga folkbokförda i landet hos SCB. Registret baserades på de uppgifter från folkbokföringen. Det befolkningsregister som lades upp på SCB kom att benämnas Registret över totalbefolkningen (RTB). Utifrån de variabler som fanns i registret konstruerades ett antal tabeller som ingick under namnet DEMOPAK (demografiskt statistikpaket). DEMOPAK var det första i serien av statistikpaket från SCB. Det första DEMOPAK som producerades baserades på 1967 års RTB. Paketet heter numera BEFPAK-Folkmängd. Inkomststatistiken blev nästa statistikgren att paketeras och det inkomststatistiska paketet fick namnet INKOPAK. Den första versionen kom INKOPAK baseras på SCB:s Inkomst- och taxeringsregister (IoT). Under 1970-talet utvecklades en rad nya statistikpaket som AVIPAK, TAXOPAK och BILPAK. AVI i AVIPAK står får aviseringar till folkbokföringen. I AVIPAK redovisades bl.a. födda, döda, flyttningar, civilståndsändringar. DEMOPAK och AVIPAK blev två viktiga statistikpaket för planerarna. AVIPAK heter numera BEFPAK- Befolkningsförändringar. TAXOPAK baserades på SCB:s register över taxeringar (SCBTB). Statistikpaketet redovisar taxeringsstatistik för den mantalsskrivna befolkningen. Det används framför allt för beräkningar av kommunernas skatteinkomster. BILPAK redovisar uppgifter om bilar och bilägarna. Uppgifterna hämtas från bilregistret och RTB. De används bl.a. i trafikprognoser och dimensionering av parkeringsplatser. 7 Reviderad

8 Inledning 1980-talets statistikpaket Arbetssökandestatistik för delområden, Statiskunderlag för befolkningsprognoser, Ohälsodata, FASTPAK och SYSSPAK var statistikpaket som utvecklades under talet. Arbetssökandestatistiken utgår från AMS:s statistikfil PRESO, som är baserad på AMS:s Händelsedatabas. Uppgifterna samkörs med RTB. Paketet produceras två gånger per år med redovisning för månaderna mars och oktober. Uppgifterna används för att bl.a. prognostisera behov av sociala insatser. Statistikunderlag till befolkningsprognoser utvecklades för att ge underlag till de prognosprogram som bl.a. dåvarande Kommundata konstruerade. Statistikpaketet togs fram i samarbete med företrädare för bl.a. Föreningen för kommunal statistik och planering (KSP). Ohälsodata är ett litet statistikpaket som redovisar bl.a. sjukdagar fördelade efter variabler från RTB. Statistikpaket har stor utvecklingspotential. FASTPAK är ett statistikpaket som haft flera skepnader. Det redovisar uppgifter om fastigheter och byggnader. SYSSPAK utvecklades för att redovisa årlig sysselsättningsstatistik, som 1985 togs fram registerbaserat för första gången. Tidigare var det endast Folk- och bostadsräkningarna som kunde redovisa en totalräknad sysselsättningsstatistik vidgades paketet från att vara en sysselsättningsstatistik till att bli ett arbetsmarknadsstatistiskt paket och bytte namn till AMPAK. Det nya namnet knöt an till att statistiken kunde redovisa statistik både för arbetsmarknadens utbuds- och efterfrågesida den sista traditionella FoB:en I samband med FoB 70 blev Folk- och bostadsräkningarna en symbol i pressen för den ökade rädslan i samhället för vad datoriseringen kunde innebära för den personliga integriteten. Kritiken kulminerade i samband med 1990 års Folk- och bostadsräkning, då bl.a. ledande politiker i Stockholms stad uppmanade till bränning av de blanketter som distribuerades av FoB:en. Detta fick bl.a. till följd att hushållsstatistiken i Stockholms stad inte kunde användas 1. Redan i början av 1980-talet ersatte man i Danmark den traditionella insamlingsmetoden för Folk- och bostadsräkningar, som bestod av blanketter till hushållen med registerlösningar. Det innebar att man byggde upp en registerstatistik kring bl.a. sysselsättning, pendling, hushåll och bostäder. Finland genomförde liknande förändringar på 1990-talet och Norge gick över till en registerlösning i samband med 2000 års Folk- och bostadsräkning. I Sverige togs de danska idéerna upp och i samband med FoB 85 skapades en registerlösning för sysselsättningsstatistik. Denna kunde dock inte helt ersätta alla uppgifter från folkräkningen exempelvis saknades uppgifter om yrke och färdsätt till arbetet. Inför FoB 90 påbörjades redan 1985 arbetet med att bygga upp ett nationellt utbildningsregister blev den sista traditionella folkräkningen. Tanken var från början att man skulle bygga upp en registerstatistik på danskt manér. Vissa delar av det danska konceptet har utvecklats. Utöver sysselsättningsregistret och utbildningsregistret tillkom ett yrkesregister Läs mer i avsnittet om hushåll, bostäder m.m. 8 Reviderad

9 Inledning Eftersom folkräkningsdelen numera i stort sett är komplett och redovisas årligen inom respektive ämnesområde har den resterande delen av FoB döpts om till Hushålls- och bostadsräkning (HoB). Sverige kommer att uppfylla EU-direktivet om en census 2011 som avser statistik om hushåll och boende talet: statistikreform och EU-medlemsskap Regionalt fördelad statistik produceras över hela SCB, merparten baseras på de olika totalräknade registren. De register som är av intresse inom Områdesdatabasen finns beskrivna i denna rapport. Sedan statistikreformen 1994/95, då ansvaret för den officiella statistiken i Sverige delades upp mellan SCB och ett drygt tjugotal andra statistikansvariga myndigheter, finns också ett antal register inom andra statistikansvariga myndigheter. Dessa register utnyttjas också för produktion av regionalt fördelad statistik. Regionalpolitiken har under de senaste åren fått en ny inriktning. Sverige omfattas av EU:s struktur- och regionalpolitik sedan EU-inträdet Vidare har regionalpolitiken i Sverige förändrats och är numera grundad på regionala tillväxtavtal. För att följa den regionala utvecklingen och utvärdera effekterna av den regionala utvecklingspolitiken krävs i många fall att statistik, som tidigare endast tagits fram på riksnivå, behöver delas upp på detaljerad regional nivå. Det gäller exempelvis s.k. regionprodukter, som är en motsvarighet till den nationella nivåns BNP. Det gäller också regionala skillnader på välfärdsområdet. Programrådet för regionalstatistik 2 har pekat på att behoven av regional statistik har förstärkts kraftigt inom vissa områden under nittiotalet - t.ex. vad gäller regionernas ekonomiska struktur och inbördes beroenden, sambanden mellan offentlig, privat och hushållssektor, de lokala arbetsmarknadernas förutsättningar och funktion, geografiska skillnader i välfärd och sociala förhållanden samt näringslivets utvecklingsbetingelser. Det är viktigt att kunna analysera regionala styrkor och svagheter. Sveriges medlemskap i EU har också ökat regionernas betydelse. Under 1990-talet har geografiska informationssystem, GIS, gett nya möjligheter att hantera statistik. All person- och fastighetsrelaterad information kan aggregeras till koordinatdefinierade områden av olika slag, som t.ex. regelbundna rutnät, omland kring servicepunkter, upptagningsområden längs transportnät m.m. Statistiken i ODB kan knytas till digitala basområdesgränser för olika typer av analyser med hjälp av GIS talet: Statistik via internet År 2000 blev de officiella databaserna (Sveriges statistiska databaser, SSD) gratis tillgängliga på SCB:s webbplats. Det har inneburit helt nya möjligheter för användare av regional statistik att enkelt hämta uppgifter om län och kommuner. När det gäller den avgiftsbelagda statistiken på delområden, som erbjuds inom statistikpaketen, så har den under 2000-talets första år successivt fått ny skepnad. Internet har möjliggjort att den statistik som tidigare distribuerades som papperstabeller och excelfiler på diskett, numera distribueras via Internet. Statistikpaketens internetdatabas heter Områdesstatistiska databasen, OSDB. Kommunerna hämtar i stort sett all sin delområdesstatistik på det här sättet. 2 I rådet finns representanter för kommuner, länsstyrelser och landsting, för Sveriges kommuner och landsting samt för regional forskning m.m. 9 Reviderad

10 Inledning Uttagssystemet har byggts med en teknik som möjliggör mer flexibla uttag, än vad som var möjligt tidigare när variabelkombinationerna redan på förväg hade bestämts. Tabellerna aggregeras från en individdatabas när användaren gjort sina val. Samma teknik kommer även att användas till forskare och regionala organ. För samhällsplanerare på regional nivå finns ett regionalt Analys- och prognossystem (raps) för vilket Tillväxtanalys är ansvarig. raps fungerar både som ett analysverktyg för den regionala nivån och som ett system med krav på konsistens över hela riket för den centrala nivåns behov. Systemet innehåller både en prognosdatabas och en Internetdatabas. raps säljs som årliga licenser. SCB arbetar på olika sätt med att utveckla såväl den befintliga regionala statistiken som sådan ny statistik som efterfrågas, t.ex. genom programrådet för regionalstatistik eller genom de olika arbetsgrupper som finns inom föreningen för kommunal statistik och planering, KSP. Det finns ett särskilt regionalt nätverk inom SCB där representanter för alla ämnesavdelningarna är med, för att bevaka de regionala aspekterna och förbättra samordningen inom SCB. Under 2004 fick de regionala sidorna på SCB:s webbplats ett efterfrågat tillskott: regional statistik efter ämne. Regional statistik från SCB och övriga statistikansvariga myndigheter har samlats ämnesvis i överskådliga tablåer, se mer på Områdesdatabasen - ODB Förvaltningarna inom Stockholms läns landsting använder statistikunderlag på detaljerad områdesnivå i sin planering, liksom kommunerna i länet och andra offentliga aktörer. För att tillgodose många skiftande planeringsbehov finns sedan många år en särskild Områdesdatabas, ODB, som Tillväxt, miljö och regionplanering ansvarar för. Den täcker in hela Stockholms län och innehåller en mängd statistik som beskrivs i denna rapport. ODB innehåller data för kortare eller längre tidsperioder bakåt i tiden. För att kunna utnyttjas inom landstingets många verksamheter kan man ta ut statistiken för en mängd olika områdesindelningar, t.ex. primärvårdsområden och trafiksektorer. För att i möjligaste mån tillgodose alla olika önskemål krävs en geografisk indelning i tillräckligt små områden, som är enhetlig för hela länet. De områden som används som minsta byggsten i Områdesdatabasen kallas basområden. Basområdena består av tre typer av områden; bostadsområden, arbetsplatsområden och restområden. Basområdena kallades tidigare FoB-områden och skapades redan Före 1995 byggde basområdena på respektive kommuns NYKO, geografiska områden som används för den kommunala planeringen. Från och med 1 januari 1995 släpptes kopplingen till NYKO och basområdesindelningen är sedan dess kommunoberoende och fastighetsbaserad. Alla ODB-användare får underteckna ett sekretessavtal. Siffror som hämtas från ODB får inte spridas, utan att man först sett till att inga uppgifter går att härleda till enskilda personer. Det finns en särskild Helpdesk dit ODB-användare kan vända sig med frågor om ODB, eller för att få hjälp med lösenord. Helpdesk nås via mail till odb@scb.se. 10 Reviderad

11 Inledning Registerstatistik lite grunder SCB har ett stort antal s.k. statistiska register, det gemensamma för dessa register är att de är totalräknade och därmed går att bryta ned på olika geografiska nivåer. De flesta av SCB:s statistiska register skapas med hjälp av registerstatistiskt metodarbete utifrån administrativa register, som från början har ett annat syfte än att utgöra underlag för statistikframställning hos registermyndigheterna. Många av SCB:s register bidrar med variabler inom ODB. I den beskrivning som följer här har registren ordnats efter ämnesområde som ansluter till befintliga ämnesområden inom ODB. När man beskriver register är det vissa termer som är bra att känna till: Objekt: Objekten kan vara personer, företag, bostäder, elever m.m. Population: Alla objekt som ingår i ett register. Variabel: Egenskaper hos objekten, som går att redovisa i tabeller. T.ex. personers ålder och kön eller bostäders storlek och byggnadsår. Totalräknad: Motsatsen till statistik baserad på urval, d.v.s. statistik som baseras på alla individer eller alla företag t.ex. Undertäckning: De objekt som saknas, men som egentligen borde vara med i populationen t.ex. nybyggda lägenheter som inte rapporterats från kommunerna, men som är färdigställda. Övertäckning: De objekt som finns med i registret, men som egentligen inte ingår i populationen t.ex. finns det personer i befolkningsregistret som egentligen har utvandrat men som fortfarande finns kvar i registret. Primärmaterial: T.ex. ett register som kommer till SCB från en annan myndighet, eller blanketter med statistikuppgifter som kommer till SCB och som utgör underlag för det slutliga statistikregistret. 11 Reviderad

12 Arbetsmarknad Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik Bakgrund och innehåll Den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) ger sedan 1985 årlig information om sysselsättning, pendling och näringsstruktur. RAMS hette tidigare ÅRSYS (Årlig regional sysselsättningsstatistik) och skapades för att ersätta sysselsättningsdelen i folk- och bostadsräkningarna. RAMS har successivt byggts ut med allt fler variabler, bl.a. för att belysa personalstruktur i företag och på arbetsställen samt händelser och flöden på arbetsmarknaden. RAMS viktigaste källa är Skatteverkets register. Information om förvärvsarbete finns på de kontrolluppgifter som varje arbetsgivare är skyldig att lämna till Skatteverket för de personer som fått kontant bruttolön eller annan ersättning utbetald under året. Personer som deklarerar för näringsverksamhet lämnar, som bilaga till deklarationen, s.k. standardiserade räkenskapsutdrag. Uppgifterna från Skatteverket kompletteras med företags- och arbetsställeinformation från SCB:s Företagsdatabas. Bakgrundsvariabler för individerna, t.ex. demografiska data och utbildningsuppgifter, hämtas från andra register inom SCB. Objekt och population Viktiga förändringar över tiden Individobjektet omfattar den folkbokförda befolkningen i Sverige den 31/12 aktuellt årsskifte enligt Registret över totalbefolkningen. Det bör observeras att arbetspendlare över riksgräns inte ingår i RAMS. Detta påverkar både dagbefolkningen och statistik över nattbefolkningens förvärvsintensitet. De företagsenheter som ingår i undersökningen är de företag som under året utgett minst en kontrolluppgift för anställda och de företag som deklarerat för näringsverksamhet under året. De anställningar som det utgetts en kontrolluppgift för under året och den näringsverksamhet under året som deklarerats motsvarar objektet "jobb". Den första viktiga förändringen i RAMS sedan starten 1985 är en ny metod för att avgränsa förvärvsarbetande som infördes i 1993 års statistik. Den nya metoden medförde att sysselsättningsnivån sjönk med 3,4 % totalt, men med regionala variationer. Tidsseriebrott uppträder avseende statistiken redovisad efter näringsgren/ bransch beroende på att Standard för svensk näringsgrensindelning, SNI, reviderats. I RAMS 1993 ersattes SNI 69 av SNI 92, i RAMS används SNI 2002 och fr.o.m. RAMS 2008 används SNI Näringsgrensindelningen, SNI 92, är samordnad bl.a. med EU:s näringsgrensstandard och ersatte den tidigare indelningen från 1969, SNI 69. Det är stora skillnader mellan SNI 92 och SNI 69. På alla nivåer är det svårt att göra jämförelser mellan indelningarna, för mer detaljer se Meddelanden i samordningsfrågor (MIS) avseende Standard för svensk näringsgrensindelning. 13

13 Arbetsmarknad SNI 92 har i sin tur ersatts av en ny näringsgrensindelning, SNI , som började tillämpas i statistiken från En viktig skillnad som berör tabeller med redovisning av SNI, grov nivå, är att förskolor numera ingår i gruppen Utbildning, från att tidigare ingått i Vård och omsorg. SNI2007 som nu införs i statistiken (RAMS 2008), både i Sverige och internationellt, kommer att ge bättre möjlighet att belysa vad som händer i ekonomin. En anpassning sker till de förändringar som skett i synnerhet beträffande tjänstenäringarna under den senaste 20-årsperioden. Samtidigt medför detta med nödvändighet att problem uppstår vid jämförelser över en längre tidsperiod. SNI 2007 är en svensk variant av den nya versionen av EU:s näringsgrensindelning, kallad NACE Rev. 2. Ett generellt problem vid införande av en ny näringsgrensindelning är konflikten mellan en strävan att den nya standarden ska ge bättre möjligheter att belysa de förändringar som skett i näringslivsstrukturen, samtidigt som det är av stor vikt att i så stor utsträckning som möjligt kunna behålla någorlunda intakta tidsserier. Dessutom är internationell samordning viktig för att kunna göra rättvisande länderjämförelser. Näringslivsstrukturen ser dock ut på olika sätt i olika länder, vilket medför att dessa har delvis olika intressen. Med nödvändighet leder så skilda önskemål till att kompromisser måste göra i olika avseenden. Revideringsarbetet har medfört ett stort antal förändringar jämfört med den tidigare versionen SNI Bland de viktigaste förändringarna är: ny avdelning för informations- och kommunikationsverksamhet tre nya avdelningar utifrån den gamla indelningen med företagstjänster ny avdelning för miljöaktiviteter ny avdelning för kultur, nöje, fritid utökning med olika högteknologiska aktiviteter flytt av förlagsverksamhet och återvinning från tillverkning till tjänstenäringarna ändrade principer för klassificering av reparationsverksamhet Från och med 2002 års statistik finns en liten skillnad jämfört med tidigare som innebär en viss kvalitetsförbättring. Detta gäller den grupp som är kombinerat anställda och företagare under året, som har hanterats något annorlunda än föregående år vid avgränsningen av förvärvsarbetande. Detta ger ett smärre tidsseriebrott vid jämförelse med tidigare statistik, eftersom denna justering höjer nivån med sysselsatta med , vilket motsvarar 0,37 procent av samtliga förvärvsarbetande i riket. Från och med RAMS 2004 infördes två förändringar: Dels används en ny källa för att identifiera förvärvsarbetande företagare, dels modifierades metoden att klassificera förvärvsarbetande anställda något. Den nya källan medförde att antalet personer som klassats som förvärvsarbetande företagare ökade till en förmodat mer rättvisande nivå. Till skillnad mot tidigare inkluderas nu även verksamheter som uppvisar ett underskott vid klassificering av personliga företagare. Beträffande modifieringen av aspx 14

14 Arbetsmarknad metoden för skattning av förvärvsarbetande anställda berör den huvudsakligen åldersgruppen år. Förändringarna medförde att ett tidsseriebrott inträffade mellan 2003 och Sysselsättningsnivån totalt ökade med ca 1,8 procent och i åldersgruppen år med 1,2 procent. Antalet förvärvsarbetande företagare ökade med ca personer. Metodjusteringen medförde att antalet sysselsatta i åldersgruppen år ökade med knappt 0,5 procent. I framställningen av den Registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) avseende årgång 2011 har SCB gjort en del förändringar jämfört med tidigare årgångar. Förändringen påverkar främst personer som är 65 år och äldre. Förändringarna görs för att få en enhetligare behandling av gruppen egna företagare samt för att få en populationsavgränsning beträffande ålder som överensstämmer med Arbetskraftsundersökningen (AKU). Ovanstående förändringar innebär ett tidsseriebrott mellan RAMS 2010 och RAMS Förändringarna påverkar endast personer som är 65 år och äldre. Jämförelseuppgifter avseende 2011 visar att antalet förvärvsarbetande totalt, år, ökar med 1,2 procent. I åldersgruppen år ökar sysselsättningen med ca personer, 47 procent. Kvalitet Avgränsning av förvärvsarbetande Uppgifterna i RAMS hämtas från register med generellt sett god kvalitet, men statistiken har vissa felkällor som främst gäller variablerna sysselsättningsstatus, arbetsställets belägenhet och näringsgren. Allmänt kan sägas att RAMS ger en god bild av sysselsättningsförhållanden som i stort överensstämmer med Arbetskraftsundersökningarnas (AKU) resultat på riksnivå. Sysselsättningsnivån i RAMS ligger dock något under motsvarande tal i AKU för november. Efter att AKU under 2005 EU-harmoniserats uppgår skillnaden i sysselsättningsnivån mellan AKU och RAMS till drygt fyra procent mot att tidigare legat på cirka två procent. Statistik med redovisning på små redovisningsgrupper (t.ex. små regioner som del av kommun) ger ibland något sämre kvalitet. Det gäller också statistik som avser befolkningsgrupper med svagare anknytning till arbetsmarknaden, t.ex. personer i åldern år samt ålderspensionärer. När SCB ändrade sättet att avgränsa förvärvsarbetande 1993 sjönk antalet förvärvsarbetande med 3 procent för hela riket jämfört med den tidigare metoden. Den gamla metoden byggde på att SCB klassificerade en person som förvärvsarbetande eller inte med hjälp av löneuppgiften på kontrolluppgiften (KU). Var lönesumman över en viss gräns klassades personen som förvärvsarbetande. Lönegränsen justerades varje år med ett löneindex och lönegränsen var lika hög för alla löntagare, oavsett kön eller ålder. Den gamla metoden har använts i sysselsättningsstatistiken från ÅRSYS och i FoB 85 och FoB 90. Den nya metoden innebär att hänsyn tas till löneskillnader som beror främst på ålder och kön. Detta betyder att olika grupper av löntagare får olika lönegränser. Gränserna sätts med hjälp av underlag från arbetskraftsundersökningarna (AKU) för oktober och november. Genom att 15

15 Arbetsmarknad varje år jämföra med uppgifter från AKU på individnivå, kan lönegränserna ändras så att bästa jämförbarhet uppnås över tiden. Avsikten är att som förvärvsarbetande räkna personer som har en arbetsinkomst som motsvarar minst fyra timmars arbete eller varit tillfälligt frånvarande i november. I Sysselsättningsregistret finns inte uppgift om arbetstid. Därför används inkomstuppgift som grund för klassificering. Undantagna från modellskattningar är personer med inkomst av aktiv näringsverksamhet (=företagare) som alltid räknas som förvärvsarbetande. För att betraktas som aktiv skall den skattskyldige ha ägnat sig åt verksamheten i en omfattning som motsvarar minst en tredjedel av en anställning på heltid. Fr.o.m. årgång 2004 används en ny källa, Standardiserade räkenskapsutdrag, för uppgifter om företagare. I och med detta kan även företagare som redovisat underskott av sin näringsverksamhet klassificeras som förvärvsarbetande företagare. Arbetsställe, näringsgren Redovisningstidpunkt Tabeller i ODB Ett arbetsställe kan bli felkodat eller obestämt av flera anledningar. En är att organisationsnumret som anges på kontrolluppgiften inte finns i Företagsdatabasen (FDB). En annan anledning är att ett visst företag hade flera arbetsställen, utan att detta kommit till SCB:s kännedom. Arbetsgivare kan ha angett fel arbetsställe på kontrolluppgiften. Som exempel kan en kommun ha fört alla sina anställda på kommunkontoret, trots att arbetsstyrkan i verkligheten är utspridd på daghem, skolor, vårdhem m.m. Sådana felnumreringar leder till felaktiga eller saknade uppgifter om arbetsplatsens belägenhet, vilken bestäms med hjälp av FDB:s belägenhetsuppgifter. Felaktigt eller saknat arbetsställe påverkar primärt statistik om dagbefolkning och arbetspendling, men också näringsgren, eftersom detta hämtas från arbetsställets SNI-kod i FDB. Sysselsättningsregistret baseras på befolkningen den sista december. Referensperioden för förvärvsarbete är november månad. Framställningstiden är 11 månader. Sysselsättningsstatistik för 1985 och 1990 redovisas med något undantag i kapitlet om FoB, övriga årgångar redovisas här. Fördefinierade tabeller: Natt1: Befolkningen 16- år efter område, ålder, kön, sysselsättning, svenskt/nordiskt/utomnordiskt födelseland, utbildningsnivå, näringsgren och tid Natt1SNI07: Befolkningen 16- år efter område, ålder, kön, sysselsättning, svenskt/nordiskt/utomnordiskt födelseland, utbildningsnivå, SNI2007 utökad nivå och tid. Dag1SNI07: Förvärvsarbetande dagbefolkningen 16- år efter arbetsområde, ålder, kön, svenskt/nordiskt/utomnordiskt födelseland, utbildningsnivå, SNI2007 utökad nivå och tid. Utpend1: Förvärvsarbetande nattbefolkning 16- år efter område, arbetsområde, ålder, kön, utbildningsnivå, sammanräknad förvärvsinkomst i kvintiler och tid Utpend2: Förvärvsarbetande nattbefolkning 16- år efter område, arbetssamsområde, ålder, kön, utbildningsnivå, 16

16 Arbetsmarknad sammanräknad förvärvsinkomst i kvintiler och tid Inpend1: Förvärvsarbetande dagbefolkning 16- år efter arbetsområde, område, ålder, kön, utbildningsnivå, sammanräknad förvärvsinkomst i kvintiler och tid Inpend2: Förvärvsarbetande dagbefolkning 16- år efter arbetsområde, SAMSområde, ålder, kön, utbildningsnivå, sammanräknad förvärvsinkomst i kvintiler och tid Dag1: Förvärvsarbetande dagbefolkning 16- år efter arbetsområde, ålder, kön, svenskt/nordiskt/utomnordiskt födelseland, utbildningsnivå, näringsgren och tid Historiska tabeller: Dag2: Dagbefolkning 94-95, efter område, ålder, kön, näringsgren (SNI grov nivå) och tid Dag3: Dagbefolkning 94-95, efter område ålder, kön, näringsgren (SNI 2-siffernivå) och tid Dag4: Dagbefolkning 94-95, efter område ålder, kön, näringsgren (ISP 96) och tid Dag5: Dagbefolkning 90, 92, 94-95, efter område, ålder, kön och tid Natt2: Nattbefolkning efter område ålder, kön, näringsgren (SNI grov nivå) och tid Natt3: Nattbefolkning 94, efter område ålder, kön, näringsgren (SNI 2-siffernivå) och tid Natt4: Nattbefolkning 94-95, efter område ålder, kön, näringsgren (ISP 96) och tid Variabelnamn Arbetsområde arbetssamsområde Dagbefolkning Födelseland Kön Nattbefolkning Näringsgren Sammanräknad förvärvsinkomst SAMS-område Definition Område där personen arbetar, används i kombination med område för att få fram pendlingsuppgifter. ArbetsSAMSområde, se SAMS-område nedan. Förvärvsarbetande personer 16 år och äldre efter arbetsplatsens belägenhet. Svenskt, nordiskt, utomnordiskt Män och kvinnor Förvärvsarbetande personer 16 år och äldre efter bostadens belägenhet. Näringsgren avser företagets eller arbetsställets huvudsakliga verksamhet. I regel används arbetsställets näringsgrenskod när sysselsatta redovisas efter bransch. Om ett företag bedriver flera typer av verksamhet vid exempelvis ett och samma arbetsställe bestäms näringsgrenskoden i princip utifrån den verksamhet som sysselsätter flest anställda. För närmare beskrivning av de olika indelningar som näringsgren kan redovisas enligt (ISP, ISP96, SNI69, SNI92, SNI02 o.s.v.), se bilaga 4! Inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet bildar tillsammans sammanräknad förvärvsinkomst. Redovisas i kvintiler: befolkningen 16- år i riket har delats in i fem lika stora grupper, varefter inkomstgränserna har satts. SAMS står för Small Areas for Market Statistics och är en rikstäckande 17

17 Arbetsmarknad områdesindelning som bygger på kommunernas delområden i de större kommunerna och på valdistrikt i de mindre. Sysselsättning Utbildningsnivå Ålder Redovisar om en person har klassats som förvärvsarbetande i november eller inte. Se avsnitt ovan Avgränsning av förvärvsarbetande. Avser personens högsta, avslutade utbildning. Uppgiften hämtas från Utbildningsregistret. Befolkningen 16 år och äldre redovisas i åldersklasser, se även tabellbeskrivningar till respektive tabell som finns i ODB. Arbetssökande vid arbetsförmedlingarna Bakgrund och innehåll Definition av öppet arbetslösa SCB har sedan början av 1980-talet tagit fram arbetssökandestatistik baserad på uppgifter från Arbetsförmedlingen om personer som är inskrivna hos dem. Bakgrunden var efterfrågan hos ett antal kommuner att kunna redovisa arbetssökande efter olika kriterier på lägre geografisk nivå än kommun. Statistiken avser personer som är år och förutom de s.k. öppet arbetslösa redovisas också personer inom program med aktivitetsstöd, sökande med subventionerad anställning, sökande med anställning utan subventioner, nystartjobb och övriga inskrivna. Arbetsförmedlingen har genomfört förändringar både av definitionen av vilka som räknas till öppet arbetslösa och vilka konjunkturberoende program som finns 2. De viktigaste förändringarna att känna till gäller definitionen av vilka som räknas som öppet arbetslösa: : Sökandekategori 1, servicekod 1 Utan arbete, kan ta arbete direkt. Det tidigare kravet på att kunna ta arbete inom 10 dagar tas bort : Byter servicekoder till tvåsiffriga koder, Sökandekategori 11 Arbetslösa. Dessutom finns andra sökandekategorier som inte räknas till de arbetslösa (sökandekategori 12 utan arbete, vägledning, 13 utan arbete, väntar på beslutad åtgärd och 14 utan arbete, övriga ) : Ny sökandekategori, 15 arbetslösa, timanställda, införs och räknas till begreppet arbetslösa. (Ingår dock inte i SCB:s delområdesstatistik.) : Nytt arbetslöshetsbegrepp, sökandekategori Kategorierna benämns 11 arbetslösa, platsförmedlingsservice, 12 arbetslösa, vägledningsservice och 13 arbetslösa, väntar på beslutad åtgärd. Dessutom finns en sökandekategori 14 övriga 2 För mer information, läs Arbetsförmedlingens sammanställning som kan laddas hem från deras webbplats: 18

18 Arbetsmarknad inskrivna, på väg in på eller ut från arbetsmarknaden som inte ingår i de arbetslösa. (Det nya arbetslöshetsbegreppet används i SCB:s delområdesstatistik fr.o.m. mars 1998.) : Sökandekategori 13 utvidgas till att även omfatta ungdomar år, som fått ett konkret erbjudande om att delta i ett arbetsmarknadspolitiskt program, men tackat nej till erbjudandet : Personer som varit skrivna i sökandekategori 14 förs över till någon av sökandekategorierna om de har ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Beslutet påverkar nivån av arbetslösa i hela landet som ökar med ca personer : Tre nya sökandekategorier läggs till definitionen av öppet arbetslösa; förutom 11, 12 och 13 ingår nu även 96 (felregistrering), 97 (avbrott/återkallande av beslut) och 98 (slutförd beslutsperiod). De nya koderna används vid automatiska sökandekategoribyten, i samband med att en person avslutat ett arbetsmarknadspolitiskt program. Förändringen kan innebära en viss minskning av antalet inom arbetsmarknadspolitiska program och en viss ökning av antalet öppet arbetslösa : Sökandekategorierna 12 och 13 upphör, koderna konverteras till 11. Öppet arbetslösa omfattar därmed kategorierna 11, 96, 97 och 98. Kvalitet Arbetslöshetsnivån skiljer sig mellan Arbetsförmedlingens siffror och de som SCB redovisar i arbetskraftsundersökningarna (AKU). Skillnaden beror främst på att man i AKU fångar upp även de som inte är anmälda hos arbetsförmedlingarna, men som av olika skäl anger att de är arbetslösa helt eller delvis. Arbetsförmedlingens register kompletteras hos SCB med uppgifter från SCB:s Register över totalbefolkningen, så att de arbetssökande redovisas där de är folkbokförda. I Arbetsförmedlingens statistik redovisas de istället efter vilken arbetsförmedling de är inskrivna vid. Ytterligare en skillnad jämfört med Arbetsförmedlingens statistik är att medan de redovisar personer efter den ålder man uppnått vid redovisningsmånadens slut, redovisar SCB personerna efter ålder vid årets slut. SCB:s redovisning av Arbetsförmedlingens olika arbetsmarknadspolitiska program har ibland inte varit fullständig, genom att förändringar inte meddelats till SCB. Redovisningstidpunkt SCB redovisar arbetssökandestatistik för delområden två gånger per år statistik för 31 mars redovisas i mitten av maj och statistik för 31 oktober redovisas i mitten av december varje år. I ODB finns statistik för 31 oktober. Tabeller i ODB Fördefinierade tabeller: Asok1: Befolkningen år okt efter område, ålder, kön, sökandekategori, svenskt/nordiskt/utomnordiskt födelseland Asok2: Öppet arbetslösa år okt efter område, ålder, kön, anmälningstid, arbetsmarknadsstöd och tid Historiska tabeller: Asok3: Befolkning efter område, ålder, kön, 19

19 Arbetsmarknad sökandekategori och tid Asok4: Arbetssökande efter område, ålder, kön, anmälningstid och tid Asok5: Arbetssökande efter område, ålder, kön, arbetsmarknadsstöd och tid Asok6: Befolkning efter område, ålder, kön och tid Variabelnamn Anmälningstid Arbetsmarknadsstöd Arbetssökande historiska tabeller Födelseland Kön Sökandekategori fördefinierade tabeller Sökandekategori historiska tabeller Ålder Öppet arbetslösa Definition Antal månader som den arbetssökande varit registrerad hos arbetsförmedlingen. Anger om den arbetssökande fått ersättning från arbetslöshetskassa, alfa (tidigare KAS) eller om man inte fått någon ersättning. Används i ODB synonymt med begreppet öppet arbetslösa. I tabeller som redovisar t.ex. arbetssökande efter ersättning eller anmälningstid är det enbart öppet arbetslösa som ingår. Svenskt, nordiskt, utomnordiskt födelseland Män och kvinnor Öppet arbetslösa, personer inom program med aktivitetsstöd, sökande med subventionerad anställning, sökande med anställning utan subventioner, nystartjobb och övriga inskrivna Arbetssökande utan arbete, arbetssökande i arbetsmarknadspolitiska program, ej arbetssökande Befolkningen år redovisas i åldersklasser, se även tabellbeskrivningar till respektive tabell som finns i ODB. Arbetssökande utan arbete som aktivt söker och omgående kan tillträda på arbetsmarknaden förekommande arbete och som inte deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Personer registrerade vid arbetsförmedlingen inom sökandekategori 11 samt Kategori 11 benämns arbetslös, kategori används vid automatiska sökandekategoribyten. Yrkesregistret Bakgrund och innehåll Riksdagen fattade beslut om uppbyggnad av ett yrkesregister i juni Beslutet föregicks närmast av en SCB-utredning, Förutsättningar och kostnader för uppbyggnad av ett yrkesregister i Sverige, samt en proposition. Den första årgången avser 2001, därefter görs årliga uppdateringar och ett nytt register tas fram varje år. Yrkesstatistiken från yrkesregistret syftar i första hand att ge årlig information om den arbetande befolkningens fördelning på olika yrkesgrupper samt att belysa yrkesutvecklingen inom olika branscher och samhällssektorer. Yrkesregistret ersätter den insamling av yrkesuppgifter från individer som tidigare skett i samband med folk- och bostadsräkningar, FoB. Den senaste genomfördes hösten

20 Arbetsmarknad En annan viktig aspekt är att förvalta yrkesuppgifter för de som en gång blivit yrkesklassificerade, men inte längre arbetar. Exempel på en sådan grupp är pensionärer eller arbetslösa. Uppgifter hämtas bl.a. från lönestatistiken och en enkätundersökning till privata arbetsgivare. Syftet är att framställa statistik över yrken och yrkesutvecklingen inom olika branscher och samhällssektorer. Arbetet med att bygga upp ett yrkesregister började i slutet av 1990-talet och år 2003 publicerades data från det första registret avseende år Åren redovisades statistiken på tresiffrig SSYK. Från och med år 2005 började yrkesregistret redovisa sin statistik på fyrsiffrig SSYK men dock ej för ingenjörer som inte redovisades på fyrsiffrig SSYK förrän i registret för år 2007 då kvaliteten på den fyrsiffriga nivån ansågs hålla tillräcklig kvalitet. Från år 2007 ingår företag med en anställd i urvalet, vilket innebär att statistiken har förbättrats även för dessa. Från år 2010 redovisas yrken för egna företagare. Registret bygger på yrkesuppgifter från ett tjugotal olika källor, varav de viktigaste är: - Lönestrukturstatistik, privat sektor - Lönestrukturstatistik, primärkommunal sektor - Lönestrukturstatistik, statlig sektor - Lönestrukturstatistik, landstingskommunal sektor - Yrkesenkät till arbetsgivare, privat sektor - Longitudinell individdatabas (LINDA), företagsenkät - Konjunkturstatistik, löner för statlig sektor - Lönestatistik från olika arbetsgivarorganisationer Dessutom utnyttjas bl.a. SCB:s befolkningsregister (RTB), sysselsättningsregister (SREG), aktivitetsregister (AREG) samt registret över befolkningens utbildning (UREG). Objekt och population Registret omfattar hela den folkbokförda befolkningen i åldern 16 år och äldre per den 31 december varje år. I registret kan två olika redovisningsgrupper urskiljas, dels förvärvsarbetande under november enligt den definition som tillämpas inom den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS), dels yrkesverksamma någon gång under året. I den sistnämnda redovisningsgruppen ingår alla personer som haft en sammanlagd lön eller företagarinkomst under året om minst ett prisbasbelopp. För de personer som klassas som antingen förvärvsarbetande eller yrkesverksamma, innehåller registret information dels om det arbete som genererat den högsta förvärvsinkomsten, dels i förekommande fall även om det näst högsta förvärvsinkomsten. Samtliga personer i registret har om möjligt påförts en yrkesuppgift som hör samman med respektive jobb. Om yrkesuppgift saknas för aktuellt jobb eller om personen inte alls arbetat, har den senaste tillgängliga uppgiften lagts in i registret. Yrkesbestämningen görs med utgångspunkt från individens arbetsuppgifter vid mättidpunkten, vilket inte behöver ha något direkt samband med personens (yrkes)utbildning. I princip kan en person byta yrke i samband med varje anställning och även ha flera yrken samtidigt. 21