Detta vill vi att partierna i Västerås stad åstadkommer under mandatperioden 2015-2018



Relevanta dokument
STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

Miljöprogram Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige

Vi bygger ut fjärrvärmen i Täby

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Miljöhandlingsplan för Farsta stadsdelsnämnd

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Lokala miljömål Dokumenttyp Riktlinje För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2021

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE

Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun

Britt Karlsson Green Region Skåne Strateg Hållbara transporter. Den stora omställningen - 2 mars år till fossilfritt 2020 Hur ser läget ut?

Motion till riksdagen: 2014/15:2573 av Annie Lööf m.fl. (C) Sund och säker mat

Vilka problem och möjligheter finns i den offentliga upphandlingen? Staffan Carlberg KRAV Kundansvarig Offentlig sektor

Biogas som drivmedel. Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Antagen av kommunfullmäktige , 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern

Energistrategi. Älvkarleby kommun

Klimatkommunernas synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun

Naturskyddsföreningen i Faluns remissvar på Miljöprogrammet 2020

Miljöenkät inför kommunvalet 2014

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

Miljöprogram

STOCKHOLMS STADS MILJÖPROGRAM

Yttrande över motion Giftfri region

Naturskyddsföreningen remissvar angående förslag till Översiktsplan för FalunBorlänge

För mer information om IP SIGILL och IP Grundcertifiering se

Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun. Behovsbedömning KS

1,3% Minskningstakt av koldioxidintensiteten sedan år 2000

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering

Plattform för den politiska majoriteten på Orust Samverkan för ett mer hållbart och jämlikt Orust

Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö

Motion 2015:53 av Anna Sehlin (V) och Pia Ortiz Venegas (V) om vegetariska måltider under landstingsfullmäktiges möten

Återrapportering giftfri förskola

V i by gger fram tiden s Ty resö an sv ar och u tv eck lin g. Moderaterna i Tyresö om trafik, kommunikationer och miljö

Generationsmål RIKSDAGSBESLUT OM MILJÖMÅLEN FOTO: ELLIOT ELLIOT/JOHNÉR

Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget Solenergi och gröna jobb

Jino klass 9a Energi&Energianvändning

Grundläggande miljökunskapsutbildning

Miljöprogram för Malmö stad

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun

NÄRODLAD POLITIK FÖR ORUST FRAMTID! HANDLINGSPROGRAM

Johanna Ingre, Processledare Hållbar Samhällsbyggnad. Klimatsmart Borlänge Energi- och klimatstrategi

Finansdepartementets promemoria Bensin- och. Bensin- och dieselkonsumtion i Sverige ekonometriska skattningar av priselasticiteter

Miljö- och hållbarhetsplan för Landstinget Blekinge

MINNESANTECKNINGAR Datum Närvarande från länsstyrelsen: Anna-Lena Fritz, Magnus Martinsson och Ingrid Thomasson

PM Reflektioner på metod för samhällsekonomisk bedömning inom projektet Stadens ljud

Seminarium om elfordon och laddinfrastruktur 13 juni 2012

Göteborgs Stad Norra Hisingen, tjänsteutlåtande 2(5) 1 PM från Västtrafik TU , Dnr 1380/11

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete

Särskild sammanställning till ÖP 2010

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

UTVECKLING INOM JÖNKÖPINGS KOMMUN

Svar på motion 2014:03 från Anders Grönvall (S) om giftfri förskola UN-2014/357

att det t.ex. ofta är billigare att handla nya produkter än att reparera produkten och därmed återanvända och återvinna resurser. Handel och globala

VÅRT FRAMTIDSKONTRAKT FÖR HUDDINGE

Förslag till lokala miljömål för Nacka.

Villkor för framtidens kretslopp om vi nu ska ha något? Örebro 20 januari 2015 Sunita Hallgren, LRF, Anders Finnson Svenskt Vatten

Bibliografiska uppgifter för Lokal mat och logistik - hur ser framtidens distributionssystem ut?

Stockholms Naturskyddsförening VERKSAMHETSPLAN 2016

Riktlinjer för hållbar samhällsplanering och hållbart byggande i Lidköpings kommun

Stockholm, en världsledande miljöstad med långsiktigt hållbar samhällsutveckling

Goda exempel. från investeringsprogrammen Klimp och LIP

Våra vägval för Dalarnas väg in i framtiden

Presskonferens inför barn- och ungdomsnämndens sammanträde

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket Ur GSD Blå kartan, diarienummer

HÅLLBAR MAT POLICY

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Riktlinje för inköp och upphandling av livsmedel

GÖTEBORG 2050 GÖTEBORG Urban struktur Göteborg /

Valmanifest FÖR SundsvallS KOMMUN Sundsvall behöver ett grönt styre

En rättvis hälso- och sjukvård - i hela länet!

HÅLLBAR TILLVÄXT. Miljöarbete i Uddevalla kommun

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Klimatkommunernas svar på Naturvårdsverkets remiss Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 (Rapport 6537)

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för Jägarparken. del av fastigheten Sandbäcken 3:1 Katrineholms kommun. Dnr Plan tillhörande

Stockholms Naturskyddsförening VERKSAMHETSPLAN 2015

30 juni Byggnadsnämnden Göteborgs stad Yttrande över Förslag till Översiktsplan för Göteborg

Trafikpolitiskt program för Miljöpartiet i Skåne

TYCK TILL. om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD. Samråd 16 januari till 9 mars

Undersökning "Unga vuxna"

HALVTID I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. en avstämning från Moderaterna

Dyrare kollektivtrafik, färre jobb och sämre turtäthet - Konsekvenser av rätt till heltid och en visstidsbegränsning för upphandlad busstrafik

Europaparlamentets och Rådets förordning om åtgärder för att minska kostnaderna för utbyggnad av höghastighetsnät för elektronisk kommunikation

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020

De 15 nationella miljökvalitetsmålen har varit vägledande för detta miljöprogram.

Bostadsförsörjningsprogram

Bokslutskommuniké 2012

ANTAGANDEHANDLING. Behovsbedömning. Dnr MOB tillhörande ändring av detaljplan för. del av Hultsfred 3:1 m.fl

Naturskyddsföreningens miljöenkät till Tjörnpartierna inför valet. Samtliga frågor och fritextsvar

INLEDNING. Vad är en översiktsplan? Planprocessen. Miljökonsekvensbeskrivning. Översiktsplanen ska vara aktuell. Översiktsplanen och andra planer

Begäran om planbesked inom Kattleberg 1:3 m.fl.

PitePanelen. Rapport 2. PitePanelens synpunkter inför Klimat- och energiplan för Piteå geografiska kommun

Riktlinjer för. upphandling och inköp

Klass 6B Guldhedsskolan

Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp

KOMMUNALFÖRBUNDET GR. GR prioriterar

Sammanfattning Handlingsprogram för en grön omställning

Transkript:

Detta vill vi att partierna i Västerås stad åstadkommer under mandatperioden 2015-2018 2014-08-26 Krav på partierna i Västerås mandatperiod 2015 2018_s1BJ 1

ETT LÅNGSIKTIGT HÅLLBART VÄSTERÅS. Naturskyddsföreningen verkar för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling inom naturens ramar. Med hållbart avser vi att våra handlingar som påverkar klimat, miljö och naturresurser är anpassade till ekologiska principer men också att sociala och ekonomiska aspekter av vårt vardagsliv är anpassade till ekologiska principer. Vi vill se en utveckling av Västerås där staden förtätas men med bibehållande av gröna värden och befintliga gröna ytor och där nya grönområden anlägges i nya/ förändrade stadsdelar. De gröna värdenas betydelse för oss såväl fysiskt som mentalt lyfts fram allt mer. Vid samhällsplanering och fysisk planering såsom detaljplaneläggning, bör kommunen följa en konsekvent, genomtänkt linje, så staden växer på ett hållbart sätt. Annars riskerar man att infrastrukturen inte kan fungera på ett bra sätt då människor behöver bil när det är långt till samhällsservice, samt att man får långt till naturen då staden breder ut sig geografiskt ( Sprawling ) A. KLIMATET Västerås stad har antagit ett klimatprogram som Naturskyddsföreningen tycker är en bra början och inriktning för att vi skall kunna reducera utsläppen till 1 ton koldioxid per person. Naturskyddsföreningen vill att kommunen - Ger klimatplanen prioritet och tyngd över alla andra planer och aktiviteter. - Att planen vidareutvecklas och ges innehåll och förslag för hur vi skall nå 1 ton koldioxid per person senast år 2040. - Att kommunen och politikerna verkar för att ekonomiska hjälpmedel och incitament skapas för att fastighetsägare skall genomföra en energirenovering av miljonprogrammet och annan äldre bebyggelse (flerbostadshus, servicefastigheter etc.) utan att hyrorna behöver höjas. Detta är en utökad renovering utöver normal förslitnings/ underhållsrenovering. - Att en plan tas fram som visar hur energianvändningen inom sektorn bostäder och service skall minska med 20 % till 2020 och 50 % till 2050. B. TRAFIKEN Bilen och bilåkandet har en rad negativa konsekvenser: Vi får mer hälsofarliga avgashalter, höga utsläpp av växthusgaser, ökad bullernivå. När vägnätet expanderar inkräktar det ofta på värdefulla natur- och kulturmiljöer. Naturskyddsföreningen vill inte förbjuda bilen som transportmedel men en minskning är nödvändig liksom övergång till ett fossilfritt transportsystem. Tre grundläggande förändringar krävs om man ska kunna hantera dessa problem: En ökad satsning på kollektivtrafiken. Ökad utbyggnad och framkomlighet för cykel och gångtrafik. En reglering av vägtrafiken som radikalt minskar köproblemen. Krav på partierna i Västerås mandatperiod 2015 2018_s1BJ 2

Om kollektivtrafiken fungerar bättre kan även miljöbelastningen minska liksom behovet av och trycket på att bygga ny, dyrbar infrastruktur. Särskilt nya vägar ger ofta mycket allvarliga effekter på natur- och kulturmiljöer plus en rad andra negativa miljöeffekter. För att lyckas med detta krävs investeringar såväl i vägnätet som i kollektivtrafiken. Inom kollektivtrafiken behöver man höja servicenivån och antalet avgångar så att väntetider, förseningar mm radikalt minskas. Kollektivtrafiken utformas så att den hjälper människor att komma till och från till de stora destinationerna t.ex. stationsområdet, sjukhuset, köpcentra och stora arbetsplatsområdena. Kollektivtrafiken skall också underlätta för föräldrar att ta sig mellan förskola/skola och arbetsplats. Lika viktigt som att investera i nya anläggningar är därför att de löpande anslagen för drift och underhåll ökar så att systemets tillförlitlighet och servicenivå höjs. Att de grundläggande principerna och strategin som finns: Parkeringsutredning för stationsområdet skall tillämpas i alla områden med nybyggnation och även försöka omsättas vid större områdens ombyggnad. Som Energiplanen för Västerås visar, utgör den privata bilismen en betydande del av energiförbrukningen i Västerås varför det är angeläget att minska privatbilismen, genom politisk styrning om så krävs! C. TÄTARE OCH GRÖNARE VÄSTERÅS, GRÖNSTRUKTURPLANEN För att nå ett långsiktigt hållbart Västerås måste ju staden förtätas. Förtätningen innebär att fler bostäder, arbetsplatser, affärer, serviceinrättningar etc. finns inom ett geografiskt område. Med hållbart avser vi att våra handlingar som påverkar klimat, miljö och naturresurser är anpassade till ekologiska principer men också att sociala och ekonomiska aspekter av vårt vardagsliv är anpassade till dessa. Naturskyddsföreningen vill att: Grönstrukturplanen för Västerås med gröna ytor, gröna sammanhängande stråk, stadsdelsskogar m.m. skall respekteras och följas fullt ut. Förtätning sker genom att bygga kompakt och på höjden. Förtätning sker genom ökad tillgänglighet till kollektivtrafik, cykel- och gångtrafik. Grönområden bevaras och nyskapas (om inga finns) där nya bostadsområden byggs Stadsodling vid /runt bostadsområden främjas och möjliggörs. Grönstrukturplanen bör utökas till att gälla hela kommunen och inte som idag endast tätorten. Närnaturen måste göras mer tillgänglig. Uppskyltning och aktiv information krävs. Vidare expansion av externa köpcentra stoppas. Centrum och stadsdelscentra stärks, eftersom människor inte behöver ta bil dit. Kollektivtrafiken till externa köpcentra stärks. Krav på partierna i Västerås mandatperiod 2015 2018_s1BJ 3

Parkeringsavgift införs vid samtliga externa köpcentra (= bussbiljettpris/2 timmar). D. NATURVÅRD Skötselplaner för stadens natur skall finnas och efterföljas. Finansieringen bör säkras långsiktigt. Naturvården och parkunderhållet ska helst ske med miljövänliga metoder, såsom t.ex. gallring med häst, klippning av gräsmattor med häst, samt att då skogsmaskiner används i gallring ska detta göras med varsamhet. Idag sker detta ibland med stor brutalitet, så att skogen i stadens ytterkanter lämnas sargad och i stora delar förstörd för rekreation och friluftsliv. Maskiner för skötsel av stadens parker och skogar skall drivas med den för tillfället existerande miljövänligaste energin för respektive maskinslag. E. KOMMUNAL UPPHANDLING 1. Västerås stad skall välja Bra miljövalsmärkt el Sedan elmarknaden avreglerades kan konsumenten själv välja inte bara elleverantör utan även vilken typ av produktionsanläggning man köper sin el från. Kommunen skall prioritera elleveranser baserade på förnyelsebar energi dvs. sol, vind, vatten och bio. Genom att köpa leveranser som certifierats enligt Naturskyddsföreningens Bra Miljövals kriterier undviker staden att med skattemedel stötta elproduktion och investeringar baserad på kärnkraft eller fossila bränslen. 2. Västerås stad bör välja livsmedel med minimal klimat- och miljöpåverkan Varor märkta med KRAV, EU-ekologiskt eller ekologiskt skall i första hand väljas. KRAV är ett erkänt certifieringssystem för livsmedelsproduktion med särskilt höga ambitioner beträffande miljöpåverkan, djurskydd mm. Genom att köpa KRAV-mat undviker staden att med skattemedel stötta industriell livsmedelsproduktion med hög intensitet och stor miljöpåverkan. Samtidigt visar vi att vi tar vårt globala miljöansvar, eftersom billig mat ofta får betalas med ett högt pris i fattiga länder i syd (genom t.ex. regnskogsskövling, vattenbrist, genmodifierade grödor, monokulturer och giftiga bekämpningsmedel). Naturskyddsföreningen vill att man inför en grön dag på skolmatsedeln, dvs att man en dag i veckan serverar vegetarisk mat. Övriga dagar skall det finnas ett vegetariskt alternativ. Att kommunens köttkonsumtion minskas med 20% och andelen ekologiskt och naturbeteskött ökas. Att endast kött som uppfyller EU:s och Sveriges djurskyddsregler upphandlas (visat i domstol att dessa krav kan ställas). Krav på partierna i Västerås mandatperiod 2015 2018_s1BJ 4

Att endast kött som uppfyller EU:s krav beträffande användning av antibiotika för djur upphandlas (t.ex. ej antibiotika i fodret, ej antibiotikabehandling av icke sjuka djur etc.) Upphandlingar delas upp så att även närproducerade livsmedel kommer med och inte enbart stora producenter/ leverantörer 3. Generella och fördjupade miljökrav vid i upphandlingar. Genom att ställa miljökrav i upphandlingar kan vi exempelvis undvika ämnen som är cancerogena, mutagena (ämnen som skadar arvsmassan) eller reproduktionstoxiska (ämnen som skadar fertiliteten) s.k. CMR-ämnen. Det skall alltid finnas en lägsta nivå i upphandlingar så att exempelvis nämnda CMR-ämnen undviks i de fall det finns fullgoda alternativ. Västerås stad bör även fasställa för vilka upphandlingar och produktgrupper som fördjupade miljökrav bör ställas i. Genom att fastställa vilka produktgrupper som medför stor miljöpåverkan kan staden medverka till att energisnåla produkter väljs framför energislukande eller att innovativa lösningar skapas. Att ställa miljökrav i upphandlingar ligger i linje med vad miljöbalken anger i balkens inledande hänsynsregler. Naturskyddsföreningen anser att sådana miljökrav bör ställas i upphandlingar att Miljöbalkens hänsynsregler tillgodoses (exempelvis försiktighetsprincipen och bästa teknik principen). Naturskyddsföreningen anser att Västerås stad inte ska upphandla produkter med följande ämnen (då fullgoda alternativ finns att tillgå): Utfasningsämnen enligt kemikalieinspektionens PRIO-lista. CMR-ämnen (cancerogena, mutagena och reproduktionstoxiska) enligt ovan ingår t.ex. i PRIO-listan.. Prioriterade riskminskningsämnen enligt PRIO-listan (ämnen som ingår här är bland andra miljöfarliga ämnen). Ämnen som finns på EU:s kandidatförteckning (ämnen som finns på kandidatförteckningen är bland andra hormonstörande) Ämnen som finns på SIN-listan. (SIN-listan är framtagen av organisationen ChemSec. På SIN-listan finns bland andra hormonstörande ämnen. Inom EU saknas än så länge kriterier för hormonstörande ämnen vilket gör att vissa ämnen inte finns med på EU:s kandidatförteckning. F. KEMIKALIER OCH GIFTFRI MILJÖ, GIFTFRI FÖRSKOLA OCH SKOLA Naturskyddsföreningen har kemikalier som ett prioriterat område och har bl.a. under ett antal år drivit kampanjen En giftfri förskola. Vi noterar med glädje att kommunen nu har ett projekt för att ta fram en kemikaliepolicy och ett samråd har initierats. Naturskyddsföreningen vill att en giftfri förskola prioriteras och att Krav på partierna i Västerås mandatperiod 2015 2018_s1BJ 5

Inom två år skall alla kemikalier som används för städning, disk, underhåll etc. vara genomgångna och endast de miljövänligaste alternativen upphandlas och användas (bör gälla alla skolor i Västerås.) Inom två år införs städrutiner som kraftigt minskar de kemikalier som barn får i sig genom smuts och damm från förslitning av t.ex. golv, leksaker och inventarier. Inom två år skall minst 2 förskolor vara genomgångna och renoverade/ upprustade enligt intentionen en giftfri förskola och möta kraven i den kemikaliepolicy som är under remiss. Krav på partierna i Västerås mandatperiod 2015 2018_s1BJ 6