INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 65 Internetanvändning med och utan bredband Annika Bergström 2007
1 Internetanvändning med och utan bredband Runt tre fjärdedelar av den svenska befolkningen har tillgång till internet i hemmet. Ända sedan mitten av 1990-talet har diskussioner förts kring hur spridningen ser ut i befolkningen. Ungdomar och högutbildade ligger långt före pensionärer och lågutbildade. En annan diskussion har kretsat kring tillgängligheten och utbyggnaden av infrastruktur. Det anses vara viktigt att alla medborgare får möjlighet till bra internetuppkoppling i praktiken någon form av bredband. Den här typen av uppkoppling innebär möjlighet till överföring av större datamängder, vilket är nödvändigt om man exempelvis vill använda rörliga bilder på nätet, men vilket också gör all användning smidigare. Bredband innebär i de flesta fall en fast kostnad för internetanvändningen oavsett hur ofta man använder nätet och hur stora datamängder man plockar ner. Tillgängligheten har förändrats mycket under de dryga år som allmänheten kunnat koppla upp sig. Möjligheten att ansluta sig till nätet via någon typ av bredband har ökat. Teoretiskt sett skulle 9 av svenska hushåll kunna ansluta sig till internet via bredband. I realiteten har närmare 4 av utnyttjat möjligheten (figur 1). Bland internetanslutna hushåll är nu bredband vanligare än modemuppkoppling (Bredband i Sverige 2006; Internetbarometern 2006; SCB 2006). Den vanligaste bredbandstypen är xdsl, dvs via telefonnätet. Denna bredbandslösning, som är den kraftigast expanderande, är betydligt billigare än optisk fiber, som dock är en tekniskt bättre lösning. Bredband via kabel-tv, satellit och radio är också under utveckling. Stora operatörer på marknaden var 2005 Telia Sonera (närmare 40 procent), B2/Bredbandsbolaget (20 procent) och com hem (11 procent) (Bredband i Sverige 2006:27). Tillgången och valmöjligheterna är störst i städer och tätorter, medan små orter i glesbygden har betydligt sämre tillgång. Figur 1 Tillgång till några medietekniker i hushållen 1987-2005 (procent av befolkningen) 0 90 80 70 Mobiltelefon Internet totalt Persondator Internet i hemmet Procent 60 40 Bredband Mp3 20 0 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1987-2005.
2 Precis som för många andra nya medietekniker skiljer sig tillgången till bredband i olika befolkningsgrupper. I figur 2 framgår att det framför allt är unga människor som kan koppla upp sig mot nätet till en fast kostnad. Tillgången är också mer utbredd bland hög- och medelutbildade än bland lågutbildade. Här syns också den tidigare nämnda skillnaden mellan land och stad. Bredbandstillgången är dubbelt så utbredd i storstäderna som på landsbygden. Figur 2 Bredbandstillgång i olika grupper (procent av befolkningen) Alla 43 15-29 år 62-49 år 56-64 år 39 65-85 år Låg utbildning 24 Medellåg utbildning 45 Medelhög utbildning 52 Hög utbildning 54 Landsbygd 27 Mindre tätort 41 Större tätort 46 Storstad 55 0 20 40 60 70 Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2005. Mönstren i generell internettillgång och bredbandstillgång liknar varandra: det är unga människor och personer med högre utbildning som ligger väl framme (jfr Bergström 2006). Tidigare var bredbandstillgången inte sällan ett resultat av att man råkade bo i en fastighet som antingen möjliggjorde bredband via kabelnätet, eller låg nära en nergrävd kabel. Idag utgör inte sällan tillgången ett aktivt val från användarens sida, varför vi får mönster som allt mer liknar dem för annan tekniktillgång. Med vetskap om att tillgängligheten till internet exempelvis är sämre på landsbygden än i storstaden och att äldre och lågutbildade har sämre tillgänglighet än unga och högutbildade, reser sig en naturlig fråga: spelar det någon roll? Ja, om ett antagande är att internetanvändning har betydelse för människors deltagande i samhället och/eller för deras vardagsförehavanden och om det visar sig finnas skillnader i användning beroende på om man har bredband eller inte. De flesta instämmer i antagandet att det faktiskt har betydelse om man är online eller inte och att olika grupper ägnar sig åt olika saker. Om tillgängligheten till nätet via modem eller bredband har betydelse kommer fortsättningen av detta pm att visa.
3 Internetanvändning ser mycket olika ut beroende på om man har bredband eller modemuppkoppling. I bredbandshushållen uppgår andelen frekventa användare till drygt tre fjärdedelar medan motsvarande andel i modemhushållen är knappa hälften. Det är väldigt få i bredbandshushållen som är sporadiska internetanvändare, medan andelen som använder nätet mer sällan eller aldrig är en tredjedel i modemhushållen (tabell 1). Omvänt kan man konstatera att det bland frekventa användare är fler än dubbelt så många som har bredband jämfört med modem. Tabell 1 Internetanvändning beroende på uppkopplingstyp (procent) Uppkopplingstyp Använder internet: Modem Bredband Flera ggr/vecka 45 77 Någon g/vecka 26 12 Mer sällan 17 6 Aldrig 12 5 Antal svar 523 754 Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2005. Det finns också signifikanta skillnader i användningstid beroende på vilken uppkopplingstyp man har. Hemanvändningen en genomsnittlig dag är 55 minuter. Bredbandsanslutna är online omkring en timme, medan modemanslutna lägger en dryg halvtimme på nätet (figur 3). Figur 3 Användningstid beroende på uppkopplingstyp i olika användargrupper (minuter) 0 96 90 80 70 68 76 Bredband Uppringd anslutning 60 40 61 52 34 34 35 45 59 33 42 58 34 52 57 53 33 33 20 0 Alla Kvinnor Mellanutbildning Källa: Nordicom-Sveriges Internetbarometer 2005 (2006).
4 Användningstiden i olika modemhushåll är förhållandevis lika, med undantag för unga och gamla, där unga lägger mer tid på nätet. Däremot framträder tydliga skillnader vid en jämförelse mellan olika bredbandshushåll. Bredbandsanslutna män ägnar nätet i genomsnitt en kvart mer om dagen än kvinnor med fast uppkoppling. Unga lägger mer tid på nätet än äldre, medan tidsåtgången däremot är jämn i förhållande till utbildningsnivå, oavsett uppkopplingstyp. Vi ser i princip samma mönster i användningen som för tillgången till internet och till bredband. Eftersom användningsfrekvensen skiljer sig beroende på uppkopplingstyp finns det anledning att tro att även användningens inriktning skulle göra det. I figur 4 visas hur modem- och bredbandsanvändare skiljer sig för olika användningsområden på nätet. Figur 4 Användningsområden på nätet beroende på uppkopplingstyp (användning minst någon gång varje vecka, procent) Laddat ner musik/film E-post 80 70 60 40 20 Chat Nöje 0 Informationssökning Modem Bredband Bankärenden Besökt blogg Beställt varor/tjänster Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2005. Mönstren för användningsinriktning är i stort sett likadana i modem- och bredbandshushåll, samtidigt som figuren tydligt visar att alla områden är mer utbredda i bredbandshushåll (den mörkare linjen i diagrammet). Man kan vidare konstatera att vissa områden verkar mer beroende av uppkopplingstypen än andra. E-post, informationssökning och bankärenden är exempel på sådana. Här är skillnaderna mellan bredbands- och modemanvändare störst. Däremot tycks inte uppkopplingstypen ha lika stor betydelse för exempelvis beställningar och bloggbesök.
5 Sammanfattningsvis kan konstateras att bredbandstillgången är avgörande för internetanvändningen. Bredbandsanslutna användare är mer frekventa på nätet, lägger mer tid på internetanvändning och ägnar sig oftare åt en rad olika användningsområden. Eftersom bredbandsutvecklingen expanderar kraftigt just nu, finns det anledning att tänka sig en utveckling av användningen i spåren av detta. Denna får också en skjuts av att datormognaden i befolkningen ökar ytterligare. Man kan tänka sig användningsutvecklingen som en positiv spiral där förbättrad tillgänglighet leder till ökad mognad som i sin tur leder till ökade krav på tillgängligheten etc. Detta betyder att vi inte bara har skillnader vad gäller att vara on- eller offline. Vi får också en klyfta mellan de som har snabb och bra uppkoppling och de som inte har det. Bredbandsanvändare blir en slags internetelit. I en ständig expansion av nätet där antalet sajter växer, där det blir billigare att betala räkningar och köpa böcker online, och enklare att få kontakt med politiker och tjänstemän, får den här typen av skillnader självklart betydelse. Eftersom det teoretiskt sett är möjligt för nästan alla att ha en bredbandsuppkoppling blir utmaningen att övertyga modemanvändare om bredbandets förtjänst. Vidare läsning: Bergström, Annika (2006) Nyheter, bloggar och offentliga sajter. I Holmberg, Sören och Weibull, Lennart (red) Du stora nya värld. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet, rapport nr 39. Bredband i Sverige 2006. Utbygganden av IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet. Post & Telestyrelsen, PTS-ER-2006:22 Internetbarometern 2005 (2006) Göteborg: Nordicom-Sverige, Göteborgs universitet, MedieNotiser nr 2 Mediebarometern 2005 (2006) Göteborg: Nordicom-Sverige, Göteborgs universitet, Medie- Notiser nr 1 Nilsosn, Åsa (2006) Den nationella SOM-undersökningen 2005. I Holmberg, Sören och Weibull, Lennart (red) Du stora nya värld. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet, rapport nr 39. SCB 2006. Privatpersoners användning av datorer och Internet. Stockholm: Statistiska Centralbyrån Kort om dataunderlaget De data som ligger till grund för analysen är hämtade från den nationella SOMundersökningen som sedan 1986 genomförs varje år av SOM-institutet vid Göteborgs universitet, samt från Nordicom-Sveriges Internetbarometer. SOM-undersökningen genomförs med i det närmaste identiska förutsättningar för att resultaten från de olika åren ska vara jämförbara. Undersökningen genomförs i form av en postenkät som skickas till ett slumpmässigt urval av befolkningen i åldrarna 15-85 år. Från och med 2000 baseras undersökningen på ett urval av 00 personer. Den genomsnittliga svarsfrekvensen för åren 1986-2005 är 67 procent. Svarsfrekvensen för år 2005 var 63 procent. För en närmare beskrivning av frågeformulär, genomförande och urval hänvisas till Nilsson (2006). Mer information om SOM-institutet och den årliga Riks- SOM-undersökningen finns på www.som.gu.se. Internetbarometern är en årlig räckviddsundersökning som utgår från gårdagen som tidsenhet för mediekonsumtionen. Undersökningen bygger på telefonintervjuer till ett slumpmässigt urval av den svenska befolkningen mellan 9 och 79 år. Mer information finns på www.nordicom.gu.se.