Provianteringsanvisning

Anvisning 1 (20) Tullverkets regionalförvaltning, proviantörer, rederier, flygbolag Provianteringsanvisning INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 1.1 Vad är proviantering 1.2 Proviantering i inskränkt bemärkelse 1.3 Proviantering i förhållande till utrustande 1.4 Lagstiftning om proviantering 2. YRKESMÄSSIG INTERNATIONELL TRAFIK 2.1 Charterfartyg 2.2 Kryssningsfartyg 2.3 Beställningsflyg 2.4 Myndighetsfartyg 2.5 Fiskefartyg 3. TRAFIKFORMER 3.1 Reguljär trafik 3.2 Övrig trafik 4. TILLSTÅND ATT PROVIANTERA 4.1 Normalförfarande 4.2 Förenklat förfarande 4.2.1 Lagertillstånd 4.2.2 Proviantering av varor med exportstöd 4.2.3 Leveranser från länder utanför unionen 4.2.4 Direkta leveranser från EU-länder 4.2.5 Leveranser från Jord- och skogsbruksministerietsprovianteringslivsmedelslager 5. PROVIANTERING FRÅN FRI OMSÄTTNING 6. PROVIANTERINGSHÄNDELSEN 6.1 Provianteringsbeställning 6.2 Förhandsanmälan 6.3 Tullens åtgärder i samband med förhandsanmälan 6.4 Provianteringsmängder

Anvisning 2 (20) 6.4.1 Trafik inom unionens havsområden (Östersjön, Nordsjön och Medelhavet) 6.4.2 Fjärrtrafik och trafik till länder utanför unionen 6.5 Varuleverans till fartyg 6.5.1 Uttag ur lager 6.5.2 Fartygets kvittering 6.6 Övervakning/granskningar 6.7 Avbrutna leveranser 7. BRUK OMBORD 7.1 Konsumtion ombord 7.2 Försäljning till passagerare för medtagning 7.3 Försäljning till personal och övriga som arbetar ombord och likställs med personal 7.4 Införselrätt för fartygets personal 7.5 Returnering av provianteringsvaror från fartyget 8. PROVIANTERINGSREDOVISNING OCH PROVIANTERINGS- SAMMANDRAG 8.1 Proviantörens bokföring 8.2 Proviantörens provianteringssammandrag 8.3 Åtgärder som vidtas av övervakande tullkontor 8.4 Fartygets bokföring 8.5 Fartygets redovisning 8.6 Anmälande av fullständigt förstörda och oåterkallerligen förlorade produkter 8.7 Skattedeklaration 8.8 Åtgärder som vidtas av övervakande tullkontor 8.9 Rapportering till Tullstyrelsen och Finansministeriet 9. ÅLANDS SÄRSTÄLLNING 9.1 Försäljning till passagerare 9.2 Proviantering av varor vars värde överstiger 65 10. BRÄNSLE OCH SMÖRJMEDEL 11. FLYGTRAFIK 11.1 Reguljär trafik 12. FLYTTNINGAR MELLAN LAGER 12.1 Skatteupplag 12.2 Tullager

Anvisning 3 (20) 1. INLEDNING Avsikten med denna provianteringsanvisning är att snabba upp och förenkla den yrkesmässiga provianteringsverksamheten och att samtidigt underlätta provianteringshändelserna i den yrkesmässiga trafiken samt se till att bestämmelserna om skattefrihet i fråga om proviantering och provianteringsvaror följs. Med denna anvisning upphävs Tullstyrelsens provianteringsanvisning av den 1 augusti 2003 samt de ändringar som senare gjorts i anvisningen. 1.1 Vad är proviantering Med proviantering avses påfyllande av bränsleförråd och övriga varuförråd hos vatten- och luftfartyg i yrkesmässig internationell trafik. Varorna levereras till fartygen skattefritt. Alla sådana så kallade vanliga provianteringsvaror för ifrågavarande fartyg som är avsedda för antingen fartyget, dess besättning eller dess passagerares direkta behov under resan kan anses höra till provianteringen. Till passagerarnas direkta behov kan också räknas de varor som är avsedda att säljas till passagerarna för medtagande från fartyget i bagaget räknas. Provianteringsförfarandet kan inte tillämpas på privatpersoner. 1.2 Proviantering i inskränkt bemärkelse Till tull- och skattelagstiftningen har begreppet proviantering vad gäller tullverksamheten avgränsats så att man med det avser endast varor som levereras till ovannämnda vatten- och luftfartyg samt till tåg i yrkesmässig trafik och på vilkas leveranser tullfrihet och skattefrihet tillämpas. För tåg som trafikerar mellan Finland och Ryssland begränsas provianteringen till de tullfria varor som fastställts i 9 i tullagen. Provianteringsförfarandet har inte tillämpats på leveranser från fri omsättning till sådana transportmedel eftersom tullmyndigheten inte är behörig att handlägga beskattningen utan det är en behörig skattebyrå som svarar för mervärdebeskattningen av försäljningen av varorna. 1.3 Proviantering i förhållande till utrustande Även om proviantering är utrustande av fordon i den bemärkelsen att fordonet ska klara av att utföra sin egentliga uppgift, det vill säga transportera passagerare och/eller gods, omfattas inte vilka som helst varuleveranser till fartyget eller något annat färdmedel av begreppet proviantering, utan proviantering anses vara (övrigt) utrustande av färdmedel om vars förfarande och beskattning i anslutning till utrustandet skilt stadgas.

Anvisning 4 (20) Som exempel på sådana gränsfall som anses vara vanlig proviantering kan nämnas lakan och övriga linnetyg samt kaffe- och matserviser. Vid behov kan som ett avskiljande kriterium tas den princip som tillämpas vid bokföring enligt vilken lösöre som är avsett för högst tre års bruk kan avskrivas med en gång istället för periodisering eller annan avskrivning. För att bygga, reparera, underhålla eller på annat sätt utrusta vatteneller luftfartyg används vanligtvis kapitalvaror eftersom de är avsedda för långvarigt bruk och slitage. De avviker från provianteringstillbehör även genom att de i allmänhet förblir i rederiets eller trafikidkarens disposition eller i deras ägo även i det fall att de tillfälligt varit i personalens eller passagerarnas bruk. 1.4 Lagstiftning om proviantering Tills vidare finns det inte några sådana gemensamma regelverk om skattefrihet och tullfrihet för provianteringsvaror som förpliktar medlemsstaterna. Alla medlemsstater i Europeiska unionen kan nationellt besluta om de beviljar skattefrihet och tullfrihet för provianteringsvaror samt i vilken omfattning. Då varor anskaffats skattefritt till fartyget ska medlemsstaten dock övervaka att varorna verkligen används till skattefritt bruk och att missbruk inte kan uppstå. Tullverket har hand om den allmänna övervakningen med stöd av tull- och punktskattelagstiftningen. Enligt finsk lagstiftning är proviantering skattefri och tullfri. Om skattefrihet för provianteringsvaror stadgas i punktskattelagen (182/2010), tullagen (1466/1994), mervärdesskattelagen (1501/1993), i lagen om beskattning i vissa fall för varor som säljes ombord på passagerarfartyg i utrikestrafik (397/1969), i lagen om undantag för landskapet Åland i fråga om mervädesskatte- och accislagstiftningen (1266/1996), lagen om accis på flytande bränslen (1472/1994) samt förordningen om accis på flytande bränslen (1547/1994). Även i Finansministeriets beslut FMb 1723/1995 föreskrivs om proviantering av vissa transportmedel samt om förtullning på vissa varor som enskilda personer importerar. De nordiska länderna har en överenskommelse om proviantering av passagerarfartyg som trafikerar mellan norska, svenska, finska och danska hamnar (FördrS 30/69 = nordiska provianteringsöverenskommelsen). I överenskommelsen finns bestämmelser om försäljning och konsumtion av skattefria varor ombord samt om övervakning. Dessutom har de nordiska länderna en överenskommelse om skattefri försäljning i persontrafiken mellan Finland, Norge, Sverige och Danmark samt om skattefri försäljning på flygstationer i dessa stater (FördrS 34/81).

Anvisning 5 (20) 2. YRKESMÄSSIG INTERNATIONELL TRAFIK Med yrkesmässig internationell trafik avses trafikering mellan Finland och ett annat EU-land eller tredje land så att resans huvudsakliga ändamål är att mot vederlag transportera passagerare eller gods eller utföra en arbetsuppgift. I sjötrafik betyder detta ett faktiskt besök i en hamn belägen i ett annat land varvid passagerarna har möjlighet att avlägsna sig från fartyget eller på motsvarande sätt i lufttrafik en faktisk flygresa till en flygstation belägen i ett annat land. Enligt undantagslagstiftningen för landskapet Åland anses även lufttrafik mellan landskapet Åland och övriga Finland vara yrkesmässig internationell trafik. Vad gäller järnvägstrafiken förutsätts ett faktiskt överskridande av riksgränsen mellan Finland och Ryssland. Utöver detta bör man följa bestämmelser om följande specialfall. 2.1 Charterfartyg Fartyget bör vara sakenligt registrerat, besiktigat och bemannat för persontrafik till utlandet. Utöver detta bör varje passagerare ha ett resedokument som berättigar till resan i fråga. 2.2 Kryssningsfartyg Ett fartyg som idkar kryssningstrafik från Finland kan anses tillhöra yrkesmässig internationell trafik då det uppfyller förutsättningarna i punkterna 2-2.1. 2.3 Beställningsflyg Luftfartyget ska vara sakenligt registrerat, besiktat och bemannat för transport av personer eller gods. På begäran av tullmyndigheten ska en separat plan över flygsträckan presenteras. Utöver detta ska varje passagerare ha ett resedokument som berättigar till resan i fråga. 2.4 Myndighetsfartyg Med myndighetsfartyg avses enligt 19 3 mom. i punktskattelagen och Finansministeriets beslut (1723/21.12.1995): 1. utländska fartyg som är i en myndighets bruk och befinner sig på besök på Finlands område; 2. inhemska fartyg som är i en myndighets bruk och avseglar till ett område utanför Finlands tullområde på en officiell representationsresa enligt en fastställd besöksplan.

Anvisning 6 (20) 2.5 Fiskefartyg Med fiskefartyg avses fartyg som är införda i fiskefartygsregistret enligt bestämmelserna i lagen om verkställighet av Europeiska gemenskapens gemensamma fiskeripolitik (1139/1994). 9 i tullagen ger möjlighet åt Finansministeriet att besluta om proviantering av fiskefartyg. Den nuvarande skattelagstiftningen ger rätt åt fiskefartygen till skattefritt bränsle antingen direkt via provianteringsförfarandet eller via skatteåterbäringsförfarandet. Någon annan provianteringsrätt har inte fiskefartygen. 3. TRAFIKFORMER 3.1 Reguljär trafik Med reguljär trafik avses i detta sammanhang tidtabellsenlig passagerartrafik, fraktfartyg i reguljär ruttrafik, flygtrafik (ruttflyg och reguljära beställningsflyg) och fartyg som trafikerar reguljärt på rutter som godkänts av tullen/tulldistriktet på provianteringsorten samt tåg som regelbundet trafikerar mellan Finland och Ryssland. Observeras bör att begreppet reguljär trafik i denna bemärkelse är vidare än begreppet reguljär trafik enligt tullkodexen. 3.2 Övrig trafik Med övrig trafik avses trafik som faller utanför begreppet reguljär trafik. Vad gäller flygtrafiken avses med övrig trafik alla enstaka beställningsflygningar. 4. TILLSTÅND ATT PROVIANTERA 4.1 Normalförfarande Ett företag som vill bedriva provianteringsverksamhet behöver inte något särskilt tillstånd för detta. Ett sådant företag för vilket benämningen proviantör används bör dock i sin verksamhet följa normalförfarandet varvid proviantören separat, oberoende av fartygets trafikform, för varje provianteringshändelse skriftligen måste söka ett provianteringstillstånd. Provianteringstillståndet söks med en fraktsedel som innehåller de uppgifter som nämns i punkt 6.5.1. På fraktsedeln antecknar tullen lastningstillståndet och beslutar om eventuella manuella granskningar. Därefter kan varan levereras till fartyget enligt fraktsedelförfarandet. Tullstyrelsens beslut om provianteringsförfarande förutsätter att normalförfarandet alltid används då man levererar provianteringsvaror från ett tillfälligt lager, frilager eller en frizon. I dessa fall ansöker proviantören, som inte själv är lagerhavare, om ett

Anvisning 7 (20) skriftligt provianteringstillstånd enligt ovan. Till de aktiva deltagarna i provianteringshändelsen hör vid normalförfarandet den tull som övervakar provianteringen, proviantören, lagerhavaren samt fartyget. Varje part behöver ett exemplar av provianteringsdokumentet, det vill säga fraktsedeln. Vid ansökning om provianteringstillstånd bör alltså proviantören bifoga 4 st fraktsedlar som innehåller uppgifter enligt punkt 6.5.1. Tullmyndigheten anger provianteringstillståndet på alla exemplar och behåller själv ett exemplar. Lagerhavaren tar ett exemplar då han överlåter varorna från lagret (motsvarar en överlåtelseorder). Fartyget kvitterar de båda återstående fraktsedlarna som mottagna och bifogar den ena till sin egen bokföring. För proviantören blir det kvar en fraktsedel som blivit kvitterad av både tullen och fartyget att bifoga till sin bokföring som verifikat. 4.2 Förenklat förfarande Det senarenämnda förenklade förfarandet kan beviljas åt en proviantör som är innehavare av ett tullager och/eller upplagshavare. Tillstånd för förenklat förfarande beviljas en proviantör i samband med lagertillståndet. Tillståndet för förenklat provianteringsförfarande vid reguljär trafik kan annulleras om omständigheterna förändras eller om de lindrigare straff som först använts vid förbrytelser mot tillståndsvillkoren, som felavgift eller skatteförhöjning, inte är tillräckliga. I praktiken blir proviantören då tvungen att handla enligt normalförfarandet. Även inom modellen för övrig trafik kan tillståndet för passivt godkännande av förhandsanmälan annulleras om omständigheterna förändras eller om de lindrigare straffen som först använts vid förbrytelser mot tillståndsvillkoren, såsom felavgift eller skatteförhöjning, inte medför önskvärt resultat. Proviantören måste också då följa normalförfarandet enligt punkt 4.1. 4.2.1 Lagertillstånd Ett företag som vill bedriva provianteringsverksamhet från sitt lager enligt det förenklade förfarandet ska ansöka om tillstånd för detta hos det tulldistrikt som beviljat lagertillståndet för tullagret. Tulldistriktet beviljar tillståndet att använda förenklat förfarande och bestämmer därtill närmare villkor för verksamheten. Tullstyrelsen fungerar som tillståndsmyndighet för skatteupplag. Ett företag som vill bedriva ovannämnda provianteringsverksamhet från ett annat tullager än sitt eget lämnar in en motsvarande ansökan till sitt tulldistrikt och bifogar lagerhavarens medgivande att bedriva provianteringsverksamhet från lagret i fråga till sin ansökan. Tulldistriktet beviljar ett tvådelat tillstånd, där det i delen som rör

Anvisning 8 (20) proviantören fastställs från vilket lager det är möjligt att proviantera enligt förenklat förfarande. På motsvarande sätt fastställs i den del som berör lagerhavaren vem som har rätt att använda det förenklade provianteringsförfarandet vid leveranser från lagret i fråga. 4.2.2 Proviantering av varor med exportstöd Vid proviantering av produkter med exportstöd ska Jord- och skogsbruksministeriets och Tullstyrelsens särskilda anvisningar om ärendet följas. Vid förenklat förfarande ersätts provianteringsanmälan med fraktsedeln som nämns i punkt 6.5.1. Proviantering som sker från Jord- och skogsbruksministeriets provianteringslager sköts med fraktsedel enligt det förenklade förfarandet för reguljär trafik. 4.2.3 Leveranser från länder utanför unionen Provianteringsleveranserna som kommer från länder utanför unionen transporteras inom unionen i transiteringsförfarande. Transiteringen upphör och kvitteras då varan flyttas ombord på fartyget. Något skilt "provianteringsdokument" behövs inte, men om varorna lossas i tullager eller tillfälligt lager innan de förs ombord på fartyget tas provianteringsförfarandet med fraktsedel i bruk enligt denna anvisning. Normalförfarande ska alltid tillämpas vid tillfälligt lager. 4.2.4 Direkta leveranser från EU-länder En direkt leverans från ett annat EU-land sker enligt bestämmelserna i 8 kap. (Flyttning av produkter under ett uppskovsförfarande) och i 114 i punktskattelagen (182/2010). Ett fartyg eller ett rederibolag kan verka antingen som en registrerad eller som en tillfälligt registrerad mottagare (säkerhet). Då har fartyget eller rederibolaget hand om de skyldigheter som hör till mottagandet av skattefria flyttningar (mottagningsrapport), om att lämna in skattedeklaration samt om att anteckna varorna i fartygets bokföring. Enligt 54 i punktskattelagen har en godkänd upplagshavare eller registrerad mottagare rätt att ta emot produkter under ett uppskovsförfarande någon annanstans än i ett skatteupplag eller på en registrerad mottagares mottagningsplats. Innan den ovannämnda verksamheten inleds ska man göra en anmälan till tullmyndigheten. De mottagna produkterna bör införas i mottagarens bokföring och mottagaren bör ha hand om de skyldigheter som hör till mottagandet av skattefria flyttningar (mottagningsrapport), samt om att produkterna ingår i skattedeklarationen.

Anvisning 9 (20) 4.2.5 Leveranser från Jord- och skogsbruksministeriets provianteringslivsmedelslager Då produkter provianteras från ett provianteringslivsmedelslager som godkänts av Jord- och skogsbruksministeriet och som finns i anslutning till ett tullager bör produkterna flyttas till fartyget eller till ett tillfälligt lager i destinationsortens hamn under tullens övervakning enligt T1 transiteringsförfarandet. 5. PROVIANTERING FRÅN FRI OMSÄTTNING Då man provianterar produkter på vilka punktskatt redan har uppburits eller tull betalats är det inte obligatoriskt att använda sig av provianteringsförfarandet, utan proviantören kan leverera varorna direkt till mottagaren. I samband med en möjlig skatteåterbäringsansökan eller en ansökan om återbetalning av tull ska proviantören dock på ett tillförlitligt sätt kunna klarlägga hur själva provianteringshändelsen genomförts. Som verifikat kan användas fakturor, fraktsedlar, betalningsverifikat och mottagarens (fartygets, flygplanets eller tågets) kvitteringar eller en kombination av dessa dokument. Om proviantören som har tillstånd till förenklat provianteringsförfarande dock önskar få tullens bekräftelse för provianteringshändelsen med de punkstskattepliktiga produkterna kan proviantören beroende på trafikform använda sig av det förenklade fraktsedelsförfarandet för antingen reguljär eller övrig trafik. Alla andra proviantörer bör använda sig av normalförfarandet när de önskar ytterligare bekräftelse. Då det gäller övriga gemenskapsvaror från fri omsättning kan man följa det förfarande som godkänts av den inhemska mervärdesskattemyndigheten som innebär att fartyget kvitterar fakturan eller fraktsedeln som tillhör varan som intyg över genomförd proviantering. 6. PROVIANTERINGSHÄNDELSEN 6.1 Provianteringsbeställning Ett fartyg som är berättigat till skattefri proviantering gör sin provianteringsbeställning direkt till proviantören. Fartygen ska i samband med beställningen på begäran ge proviantören uppgifter som behövs för fastställande av provianteringsmängder och för eventuell förhandsanmälan om antal personer i besättningen, eventuellt antal passagerare, fartygets proviantlager sedan tidigare samt om längden på den resa som utgör föremålet för provianteringen. De fartyg och bilfärjor som idkar

Anvisning 10 (20) reguljär passagerartrafik behöver dock inte uppge ovannämnda uppgifter. 6.2 Förhandsanmälan En proviantör som använder sig av förenklat förfarande klarlägger efter att ha tagit emot en beställning vilken trafikform det rör sig om för fartyget i fråga. Då det gäller fartyg i reguljär trafik enligt punkt 3.1, får proviantören leverera provianteringsvarorna direkt till fartyget enligt provianteringsanvisningen. Om det är fråga om fartyg i övrig trafik enligt punkt 3.2 inlämnar proviantören en sådan förhandsanmälan till tullen på provianteringsorten (den hamn där fartyget som ska provianteras befinner sig) före den planerade provianteringshändelsen som innehåller provianteringsmängderna, uppgifterna för fartyget som ska provianteras och tidpunkten för provianteringen samt andra nödvändiga uppgifter. Förhandsanmälan inlämnas per e-post eller fax i regel 24 timmar före den planerade provianteringstidpunkten. Det övervakande tullkontoret kan beroende på lokala förhållanden, tullbevakningstid och trafik godkänna även en kortare tid för inlämnande av förhandsanmälan samt i övrigt besluta om tidsgränserna inom vilka förhandsanmälan kan inlämnas till tullen. 6.3 Tullens åtgärder i samband med förhandsanmälan Enligt förhandsanmälan överväger tullen villkoren för provianteringen samt behovet av övervakning och granskning av den. Om man vill ställa villkor för provianteringshändelsen tar tullen med hänsyn till lokala förhållanden, arbetsskift och tullbevakningstider kontakt med proviantören inom 3 timmar efter att förhandsanmälan har tagits emot. Ifall tullen inte tar kontakt med proviantören med anledning av förhandsanmälan är detta ett tecken på att provianteringshändelsen har godkänts i enlighet med förhandsanmälan och den egentliga provianteringen kan påbörjas. Proviantören skriver en fraktsedel enligt punkt 6.5.1 och utför provianteringen enligt det förenklade förfarandet. Om tullen inte heller på den tidpunkt som uppges i förhandsanmälan för provianteringshändelsen har anlänt till fartyget för att övervaka själva provianteringshändelsen får varorna flyttas ombord på fartyget. 6.4 Provianteringsmängder Vid uträkning av proviantmängder används följande principer:

Anvisning 11 (20) 6.4.1 Trafik inom unionens havsområden (Östersjön, Nordsjön och Medelhavet) För besättningens bruk högst: 2 l starka drycker, 2 l mellanprodukter, 2 l svaga viner, 32 l öl samt 800 cigaretter per person och månad. För kaptenens representationsbruk samt för servering till passagerare under resan kan man därutöver proviantera en mängd varor som motsvarar resans behov. När man beräknar provianteringsmängder ska man beakta fartygets hela besättning inklusive utbytesbesättningen enligt punkt 7.3. När man beräknar kaptenens representationsbruk kan man iaktta fartygets storlek och resmål. Då man dessutom beaktar det representationsmässiga behovet av olika alkohol- och cigarettsortiment ombord kan kaptenens representation vara betydligt större än vad en persons månadsproviantering skulle förutsätta. Då man provianterar fartyget för förbrukning ombord kan öl bytas ut mot motsvarande mängd cider eller long drink men i samband med import kan öl dock inte ersättas med någon annan produkt. Med hänsyn till Nordsjöns och Medelhavets geografiska läge och avstånd kan provianteringsmängderna för fjärrtrafik beroende på resans längd tillämpas enligt tullmyndighetens bedömning. 6.4.2 Fjärrtrafik och trafik till länder utanför unionen Eftersom detta huvudsakligen gäller fartyg som endast sällan kommer till Finland och längden på resan således är odefinierad har en begränsning av provianteringsmängderna inte i bevakningsbemärkelse någon sådan betydelse för Finland som exempelvis i närtrafiken på Östersjön. Provianteringsmängderna bör dock även i denna situation vara förnuftiga och rimliga. Högst fyra gånger så stora mängder som i punkt 6.4.1 kan anses vara rimliga mängder. För kaptenens representationsbruk samt för servering till passagerare under resan kan man dessutom proviantera en mängd produkter som motsvarar resans behov. 6.5 Varuleverans till fartyg 6.5.1 Uttag ur lager Proviantören tar ut de varor som ska levereras till fartyget från sitt lager och avskriver varorna från sin lagerbokföring med fraktsedeln och levererar varorna direkt till fartyget. Fraktsedeln bör innehålla åtminstone följande uppgifter: - namn- och adressuppgifter samt FO-nummer för avsändaren av varan - namn- och adressuppgifter samt FO-nummer för mottagaren av

Anvisning 12 (20) varan (fartygets namn och hamn eller del av hamn där provianteringen sker) - fraktförarens namn- och adressuppgifter samt FO-nummer - datum för uttag ur lagret eller leveranstid - fraktsedelns nummer som samtidigt fungerar som lageruttagsnummer och som identifikation för provianteringshändelsen - varubeskrivning partivis - alkohol, öl och cigaretter bör indelas enligt produktnummer - övriga produkter: hänvisning till faktura, förpackningslista eller försändelselista - varans mängd och kollimängd partivis - för alkohol och öl även mängd i liter - för cigaretter (även cigarrer och cigariller) förutom vikt även styckemängd - ett sammandrag över varorna om möjligt - proviantörens underskrift De ovannämnda uppgifterna eller en del av dessa kan också vara bifogade till den egentliga fraktsedeln bara detta anges i själva fraktsedeln och en hänvisning om detta också finns i den. Enligt Finansministeriets förordning 1129/2002 om tullverkets avgiftsbelagda prestationer är uttag från ett tulllager eller provianteringslager eller flyttning till ett skattteupplag fortsättningsvis avgiftsbelagda trots provianteringsreformen. De tullkontor som övervakar lagren fakturerar bolaget en gång i månaden enligt dess meddelande om antal uttag. 6.5.2 Fartygets kvittering Varor som tagits emot med fraktsedel införs i fartygets bokföring. Proviantören bifogar fraktsedeln som kvitterats av mottagarfartyget som ett verifikat över provianteringshändelsen till sin bokföring. 6.6 Övervakning/granskningar Tullen som övervakar provianteringshändelsen genomför manuella granskningar enligt eget övervägande under hela provianteringsprocessen. I praktiken betyder detta att granskningar sker vid lagring, lageruttag, transport av varor, själva provianteringshändelsen samt vid en möjlig returnering av varorna. Alla dessa granskningar genomförs av den övervakande tullen med stöd av de jämförelser av provianteringsammandragen som proviantörerna månatligen avger. 6.7 Avbrutna leveranser Med en avbruten leverans avses en situation där provianteringsvaror av någon anledning inte tas emot på fartyget utan omedelbart returneras till proviantören. I detta fall skrivs varorna inte in i

Anvisning 13 (20) fartygets bokföring och fraktsedeln kvitteras inte heller av fartyget. Varorna returneras till lagret med samma fraktsedel som de tagits ut ur lagret med och en anteckning om returnering skrivs in i lagerbokföringen. Om den avbrutna leveransen gäller endast en del av ett varuparti bör fartygets kvittering om vad som antecknats i fartygets bokföring och varupartiet som tagits emot uppges på fraktsedeln. De återstående varorna och fraktsedeln som försetts med fartygets kvittering enligt ovan returneras till lagret. Det returnerade varupartiet skrivs in i lagerbokföringen med en returneringsanteckning. 7. BRUK OMBORD 7.1 Konsumtion ombord Med konsumtion ombord avses all försäljning och servering under resan som är avsedd för passagerarna, fartygets personal samt alla övriga personer som arbetar ombord och likställs med personal. Med konsumtion ombord avses även all konsumtion med anledning av det underhåll som krävs för fartygets trafik. 7.2 Försäljning till passagerare för medtagning Om ett fartyg trafikerar mellan Finland och ett land utanför unionen i yrkesmässig trafik eller uppfyller förutsättningarna i enlighet med undantagslagstiftningen för Åland (1266/96) ger detta rätt till skattefri försäljning till passagerarna ombord på fartyget (jfr punkt 9.1). Som undantag från skattefri försäljning i fartygstrafiken kan man i flygtrafiken även göra skattefria inköp i skattefria butiker som finns på flygplatserna. Varje passagerare ska ha ett resedokument (biljett, landstigningskort eller motsvarande) som berättigar till resan. Enligt 5 artikeln i den nordiska provianteringsöverenskommelsen (FördrS 30/69) bör försäljning av alkoholdrycker och tobaksprodukter till passagerarna för hemtagning ske i en kiosk eller ett motsvarande försäljningsställe. Försäljning får ske endast till en passagerare som uppvisar ovannämnda resedokument som är i kraft. I samband med försäljningen bör försäljaren klart och tydligt anteckna uppgifter om varuslag, försäljningsdatum och vid behov även om resans riktning till exempel på landstigningskortet. Försäljaren ska begränsa de skattefria inköpsmängderna så att passagerarna inte kan föra in varor utöver vad tullbestämmelserna tillåter från något av länderna längs rutten. Den ovannämnda försäljningsövervakningen som fartygets personal utför kallas vendor control-systemet.

Anvisning 14 (20) 7.3 Försäljning till personal och övriga som arbetar ombord och likställs med personal Enligt samma grunder som vid passagerarförsäljningen (punkt 7.1) kan man till fartygets personal sälja skattefria produkter för förbrukning ombord. Samma rätt gäller även försäljning till övriga personer som faktiskt arbetar ombord, det vill säga personer som kan likställas med personal och är med på resan, till exempel städare, reparatörer, artister, produktkonsulenter och så vidare. För försäljningsmängderna av skattefria produkter till personalen gäller i tillämpliga delar det som nämndes i punkt 6.4.1 om provianteringsmängderna. Tullen har tillsammans med rederibolagen som idkar passagerartrafik mellan Finland och Sverige bestämt att max 2 l starka drycker, 2 l mellanprodukter, 2 l svagt vin, 16 l öl och 800 st cigaretter per person och månad kan betraktas som rimliga mängder. Rederierna och fartygen har självständig rätt att besluta om lägre försäljningsmängder. 7.4 Införselrätt för fartygets personal Om införselrätten för personalen ombord på ett fartyg eller ett luftfartyg stadgas i 95 e i mervärdesskattelagen samt 90 i punktskattelagen. Införselrätten gäller endast personer som tillhör personalen i ett fordon som är i yrkesmässig internationell trafik mellan Finland och tredje land och som kan uppvisa en förtullningsbok som beviljats av tullmyndigheten. Om förtullningsboksförfarandet stadgas separat i Tullstyrelsens anvisning nr 14/010/00 av den 28 januari 2000. Införselrätt som sker med tullboksförfarandet har enligt 32 i undantagslagstiftningen för Åland även en person som tillhör personalen på ett sådant fordon som nämns i denna lag (det vill säga fordon på ett fartyg som anländer via Åland). Denna person är berättigad att köpa skattefria produkter på fartyget på samma sätt som passagerare som nämns i punkt 7.2. 7.5 Returnering av provianteringsvaror från fartyget Varorna som har införts i fartygets bokföring ska returneras till samma lager varifrån de har levererats till fartyget. Returneringen genomförs genom att använda sig av fraktsedelförfarandet på motsvarande sätt som då varorna levererades till fartyget (punkt 6.5). Lagret bör kvittera varorna som mottagna och anteckna dem i lagerbokföringen. Den kvitterade delen av fraktsedeln levereras på motsvarande sätt tillbaka till fartyget som bifogar den till sin lagerbokföring. Ifall varorna inte returneras till samma lager bör man skriftligen komma överens om detta med den övervakande tullen i förväg.

Anvisning 15 (20) 8. PROVIANTERINGSREDOVISNING OCH PROVIANTE- RINGSSAMMANDRAG 8.1 Proviantörens bokföring Provianteringsbokföringen grundar sig på lagerbokföringen. Provianteringsleveranserna och -returneringarna genomförs genom fraktsedelförfarandet. 8.2 Proviantörens provianteringssammandrag En proviantör som använder sig av det förenklade förfarandet ska månatligen ge ett provianteringssammandrag som indelats fartygsvis till den övervakande tullen. Sammandraget avges elektroniskt eller i pappersform senast den 18 dagen i den månad som påföljer månaden då proviantering skett. Av sammandraget bör följande uppgifter framkomma fartygsvis: - provianteringsmånad - fartyg - provianteringsort - rederibolag - månadens provianteringsmängder enligt produktnummer - returneringar till lagret 8.3 Åtgärder som vidtas av övervakande tullkontor Den övervakande tullen tar emot proviantörens månadssammandrag och sänder det vidare till alla de tullkontor på vars område proviantering har skett, sammanställer analys, statistik och rapportering om sammandraget samt jämför det med de olika fartygens månadsredovisningar som redogörs för i punkt 8.5. På basis av analysen bestäms det framtida behovet av manuella granskningsåtgärder vid provianteringshändelserna enligt punkt 6.6. 8.4 Fartygets bokföring Fartygen bör föra bokföring över provianteringshändelserna och den egna försäljningen samt över konsumtionen ombord. 8.5 Fartygets redovisning En gång i månaden sänder fartygen eller rederierna en skriftlig redovisning över produkterna som tagits emot för skattefritt och tullfritt bruk till Tullens sjötrafikcentral i Åbo huvudsakligen per e- post eller i pappersform. Sjötrafikcentralens kontaktuppgifter är: E-post: LTP.Fax.meriliikennekeskus@tulli.fi Fax: 02049 24017

Anvisning 16 (20) Adress: Södra tulldistriktet Sjötrafikcentralen PB 382 20101 ÅBO 8.6 Anmälande om fullständigt förstörda och oåterkallerligen förlorade produkter Enligt 9 i punktskattelagen betraktas inte som frisläppande för konsumtion att produkter som fullständigt förstörts eller oåterkalleligen gått förlorade inom ramen för ett uppskovsförfarande på grund av produkternas egen beskaffenhet såsom att de blivit gamla, avdunstat eller av någon annan orsak som har samband med oförutsägbara omständigheter eller force majeure, såsom eldsvåda, skada eller någon annan motsvarande händelse. Enligt 20 i punktskattelagen ska punktskatt inte uppbäras på produkter som överlåtits för ett skattefritt ändamål, såsom proviantering, och som oåterkalleligen gått förlorade eller blivit förstörda i enlighet med det som föreskrivs i 9 och 10 i punktskattelagen. Gemensamt för de stadgade skattefria situationerna i paragraferna i fråga är att orsaken till händelsen ska vara känd. Dessa är förstörelse och svinn av tekniska och hälsomässiga orsaker, såsom tömning av kärl och tvätt av rörsystem. Förstörelsen och svinnet ska dokumenteras så att grunden till skattefriheten också i efterhand kan konstateras. Ifall ovannämnda situationer gäller varor som levererats till fartyg beskattas inte svinnet och förstörelsen. I regel ska skatt erläggas för förstörelse och svinn om någon skattefrihet inte har fastställts för produkterna. Därmed behandlas inte all den förstörelse och allt det svinn som utretts, till exempel stöld, skattefritt. Utöver detta finns det också förstörelse och svinn vars orsak inte kan fastställas. För dessa situationer används termen oförklarad konsumtion, med vilken allmänt avses situationer i vilka man inte känner till produkternas faktiska användning. Oförklarad konsumtion är inte skattefritt svinn eller skattefri förstörelse. Dessa fullständigt förstörda och oåterkallerligen förlorade produkter samt denna oförklarade konsumtion, som inte kan godtas som skattefri, införs i redovisningen i den månad då händelserna har noterats. 8.7 Skattedeklaration Vid deklarering av oförklarad konsumtion och annan skattepliktig användning tillämpas bestämmelserna om registrerad mottagare i 15 3 mom. i punktskattelagen på den skattskyldiga. Detta innebär att ett rederibolag eller rederi bör avge en skattedeklaration över den

Anvisning 17 (20) registrerade mottagarens skattepliktiga konsumtion. Med skattedeklarationen meddelas skatteperioden, det vill säga den kalendermånad då den oförklarade konsumtionen och annan skattepliktig förstörelse eller annat skattepliktigt svinn, såsom stölder, har ägt rum. Skattedeklarationen ska inlämnas senast den 18 dagen i kalendermånaden som följer på skatteperioden. Skattedeklarationen lämnas in till det tulldistrikt till vilket den skattskyldigas hemort hör och som också verkställer beskattningen. Punktskatten ska betalas senast den 27 dagen i kalendermånaden som följer på skatteperioden. 8.8 Åtgärder som vidtas av övervakande tullkontor Som övervakande tullkontor vid provianteringen fungerar för fartygens del det tullkontor på vars område varan flyttas ombord på fartyget. Det tullkontor som övervakar proviantören står i proviantörens lagertillstånd. Proviantörens sammandrag och det övervakande tullkontorets åtgärder behandlades i punkterna 8.2 och 8.3. Fartygen avger sina månadsredovisningar enligt punkt 8.5 koncentrerat till sjötrafikcentralen vid Åbo tull, som sänder dem vidare till de tullkontor som enligt punkt 8.3 övervakar provianteringshändelserna och proviantörerna. På grund av skattepliktig förstörelse eller skattepliktigt svinn samt oförklarad konsumtion som kommit fram på fartygen bör skattedeklaration avges enligt punkt 8.7 till det tulldistrikt till vilket den skattskyldigas hemort hör och som vid behov begär ytterligare information av de ovannämnda övervakande tullkontoren. 8.9 Rapportering till Tullstyrelsen och Finansministeriet Sjötrafikcentralen vid Åbo tull sänder fartygens månadsredovisningar vidare till Tullstyrelsens bevakningsavdelning, och på samma sätt sänder varje tullkontor proviantörernas månadsrapporter vidare till Tullstyrelsens bevakningsavdelning som med hjälp av dessa redovisningar följer med provianteringsutvecklingen på landsnivå samt bestämmer om behovet av rapportering och rapporteringsformer. Bevakningsavdelningen ansvarar för rapporteringen till Finansministeriet. 9. ÅLANDS SÄRSTÄLLNING 9.1 Försäljning till passagerare Undantagslagstiftningen för Åland (1266/96) medför en fortsatt möjlighet till skattefri försäljning för de fartyg i yrkesmässig internationell trafik vars resa går via landskapet Åland eller de luftfartyg i yrkesmässig internationell trafik som avgår från eller anländer till landskapet Åland eller mellanlandar där.

Anvisning 18 (20) 9.2 Proviantering av varor vars värde överstiger 65 Inköp av produkter vars pris per enhet i provianteringsskedet överstiger 65 antecknas som sådana i fartygets bokföring där de indelas enligt pris per enhet och varuslag. I början av varje månad, senast på den tionde dagen, sänder rederibolaget (antingen via huvudkontoret eller direkt från fartygen) i samband med provianteringsredovisningen ett sammandrag ur bokföringen fartygsvis för dessa produkter enligt inköpen (inköpsrapport) i föregående månad (provianteringsmånad) till Åbo tull då det gäller trafiken från Åbo och till Södra tulldistriktet då det gäller trafiken från Helsingfors. Senast den 15 dagen i den andra kalendermånaden som följer på provianteringsmånaden inlämnar fartygsbolaget till Mariehamns tull i enlighet med det åländska skattegränsförfarandet ett sammandrag som bygger på inköpsrapporten och en skattedeklaration till vilken inköpsrapporterna fartygsvis har bifogats samt betalar mervärdeskatten till Tullverkets konto. Skattedeklarationen som bekräftats av tullen och sammandraget behåller fartygsbolaget i sin egen bokföring. Tullarna i Åbo och Helsingfors övervakar förfarandet genom att utföra granskningar av fartygens och rederibolagens bokföring enligt eget övervägande. 10. BRÄNSLE OCH SMÖRJMEDEL I enlighet med 19 i punktskattelagen och 9 i tullagen gäller skattefrihet och tullfrihet vid proviantering av fartyg i yrkesmässig internationell trafik även bränslet som dessa fartyg använder. Utöver detta har i 9 4 punkten i lagen om accis för flytande bränslen stadgats om skattefrihet i allmänhet för de bränslen som fartygen använder. Bränsle för privata nöjesbåtar omfattas inte av denna skattefrihet. Punktskattefriheten för bränslen är vidare än punktskattefriheten för övriga provianteringsvaror i och med att skattefriheten för bränslen enligt lagen om accis för flytande bränslen även gäller fartyg som rör sig på Finlands territorialvatten och insjöar. Fartygen i internationell trafik får skaffa sitt bränsle skattefritt direkt från skatteupplag eller tullager genom att följa bestämmelserna för proviantering. Samma rättighet att skaffa bränsle från skatteupplag har fartygen som nämns i 6 a i förordningen om accis på flytande bränslen (bland annat vissa fiske-, handels- och myndighetsfartyg). I praktiken levereras bränslet till fartygen av bränslebolagen som verkar som godkända upplagshavare eller innehavare av tullager. Om det till tillståndsbesluten för de ovannämnda lagren bifogats motsvarande villkor för provianteringsverksamhet som i lagertillstånden för proviantörerna så kan det förenklade förfarandet för fartyg i reguljär trafik som omnämns i denna

Anvisning 19 (20) provianteringsanvisning tillämpas vid leverans av skattefria bränslen direkt till fartygen. Av bränslebolagen förutsätts en motsvarande skyldighet till provianteringssammandrag fartygsvis i lagertillstånden som av proviantörerna. Någon redovisning för bränslets del krävs inte av fartygen. I situationer där bränslet skattepliktigt skaffas till fartygen och skattefriheten åstadkoms genom skatteåterbäring på basis av ansökan tillämpas inte provianteringsförfarandet. På smörjoljor och smörjmedel som lyder under oljeavfallsavgiften tillämpas samma förfarande som på bränslen. Befrielse från oljeavfallsavgift gäller dock endast fartyg i internationell trafik. 11. FLYGTRAFIK 11.1 Reguljär trafik Proviantering av flygtrafiken genomförs, som nämnts ovan, huvudsakligen enligt det förenklade förfarandet för reguljär fartygstrafik. Reguljär flygtrafik definierades i punkt 3.1. Själva provianteringshändelsen genomförs på samma sätt som i fartygstrafiken genom fraktsedelförfarandet. Proviantören måste för varje flyg få en separat mottagningskvittering på fraktsedeln. Produkter som returneras från flygningarna transporteras tillbaka till lagret på det sätt som angavs i punkt 7.5. Direkta leveranser från ett tullager på flygfältet eller från proviantörens eget tullager till en skattefri butik på flygfältet (produkter som säljs till passagerarna för hemtagning) kan genomföras genom fraktsedelförfarandet. Flyttningar till ett lager på flygfältet eller mellan olika lager på flygfältet ska utföras enligt vad som skilt stadgats om lageröverföringar. Rapporterings- och redovisningsskyldigheten rör förutom proviantörer även flygbolag. 12. FLYTTNINGAR MELLAN LAGER 12.1 Skatteupplag Vid flyttningar mellan skatteupplag ska förfarandet i 8 kapitlet i punktskattelagen följas. Vid flyttningar av produkter mellan lager i Finland kan det förenklade förfarandet enligt 66 i punktskattelagen användas.

Anvisning 20 (20) 12.2 Tullager Flyttningar mellan tullager kan beroende på lagerinnehavarens tillstånd genomföras enligt 511 514 artiklarna i tillämpningskodexen. Ifall proviantören har flera verksamhetspunkter i samma lagertillstånd får lagerflyttningar mellan dessa verksamhetspunkter ske utan skilda tullformaliteter. Flyttning mellan två tillståndshavare kan endast ske om mottagaren tar emot varan genom hemförtullningsförfarandet. De olika förfarandesätten har presenterats i tillämpningskodexens bilaga 68. De ovannämnda flyttningarna är tillståndspliktiga och förutsätter att de uppges i företagets tullagertillstånd. Flyttningar mellan tullager kan dock alltid genomföras i transiteringsförfarandet, varvid lagerförfarandet upphör då transiteringen påbörjas och börjar på nytt först då transiteringsförfarandet vid slutdestinationen avslutas och det görs en uppläggning för varan i lagret som tar emot varan. Vid transiteringen bör man beakta nödvändiga säkerheter samt möjliga begränsningar vad gäller känsliga varor. Jarkko Saksa Direktör Seppo Raitolahti Tullöverinspektör