Flödes- och föroreningsberäkning för dagvatten inom området Östra Torp, Uddevalla Inledning I detta redogörs för flödes- och föroreningssituationen inom Östra Torps detaljplaneområde före och efter exploatering där IKEA och IKANO planerar sina framtida verksamheter. Idag utgörs området mestadels av åkermark och till viss del av skogsmark som avvattnas mot Kärraån. Erforderliga renings- och utjämningsvolymer beräknas samt vilka ytor som behövs för åtgärderna och vilken typ av åtgärder som avses. I et redovisas föroreningshalten (μg/l eller mg/l) och föroreningsbelastningen (kg/år) från området. Följande föroreningar har beräknats: fosfor (P), kväve (N), bly (Pb), koppar (Cu), zink (Zn), kadmium (Cd), krom (Cr), nickel (Ni), suspenderad substans (SS; partiklar) och opolära alifatiska kolväten (olja). För metaller och näringsämnen avses alltid totalhalter. Vi har valt att redovisa den beräknade belastningen av kvicksilver (Hg), summan polycykliska aromatiska kolväten (PAH-16) och Bensapyrén (BaP; en PAH) men vill poängtera att schablonhalterna för dessa ämnen är osäkra. Avgränsning och metodik Det område som berörs av beräkningarna är inte hela detaljplaneområdet utan den del som upptas av planerad parkering, tak och lastgata. Gator och omgivande naturmark inkluderas inte i detta skede. Jämförelsen med nuläget avser samma yta, d.v.s. den yta som ligger på planerad parkering, tak och lastgata. Tabell 1 redovisar sammanställda areor (ha). 1 (16)
Tabell 1 Areor per markanvändning i huvudsakligt studerat område (ha) Utöver ovan nämnda beräkningar har även föroreningsbelastning (kg/år) från omkringliggande område, med tillrinning till Kärraån uppskattats. Med omkringliggande mark avses mark inom samma avrinningsområde med tillrinning till Kärraån, exkluderande utrett område enligt Tabell 1. Hit hör bland annat vägar och handelsplatsen vid Västra Torp varifrån ett delområde avvattnas mot och renas i en befintlig dagvattendamm (vars reningseffekt har tagits hänsyn till i föroreningsberäkningarna), se Tabell 2 och Figur 1. Total area för kringliggande områden är ca 127 +14=141 ha. Tabell 2 Areor per markanvändning i kringliggande områden (ha) Area kringliggande, totalt före exploatering (exkl.ikea) Area kringliggande, totalt efter exploatering (exkl.ikea) Markanvändning Avrinningskoefficient Före Efter expl. Lastgata Parkering expl. totalt och tak ha ha ha ha Lastgata 0,85 2,5 2,5 Tak 0,9 5,9 5,9 Parkering 0,85 7,6 7,6 Skogsmark 0,05 3,2 Jordbruksmark (Odlad 0,11 12,8 mark) Total 16 16 8,4 7,6 Markanvändning Avrinningskoefficient Area tillrinning befintlig damm ha ha ha Tak 0,9 3,6 1,5 1,5 Parkering 0,85 10,35 4,5 4,5 Väg (17,3*) 0,85 6,5 Väg (12,5*) 0,85 2 Väg (24*) 0,85 5 Väg (1,4*) 0,85 1,5 Väg (19,1*) 0,85 6,5 Väg (12,5*) 0,85 2 Väg (30,2*) 0,85 5 Väg (14,5*) 0,85 1,5 Skogsmark 0,05 0,4 76 76 Jordbruksmark 0,11 22 22 Ängsmark 0,075 8 8 Total 14,35 127 127 * trafikintensitet x1000 (fordon/dygn) 2 (16)
Figur 1 Studerat avrinningsområde. Detaljplaneområde Östra Torp ligger delvis utanför det studerade avrinningsområdet. Delar av Västra Torp området avvattnas mot befintlig reningsdamm och kringliggande område utgörs av resterande mark. Flödes- och föroreningsberäkningarna har genomförts med dagvatten- och recipientmodellen StormTac, version 2009-11 (, 2000 och www.stormtac.com). Som indata kräver programmet nederbörd och markanvändning i området. Dagens markanvändning har uppskattats utifrån flygbilder och den kommande har bedömts utifrån en förstudieplan (2009-04- 28). Modellen uppdateras kontinuerligt och nederbördsintensiteten 960 mm/år har använts som indata till volyms- och belastningsberäkningarna. Detta värde har beräknats utgöra verklig nederbörd för perioden 1960-1990 i mätstation Uddevalla, efter mätförluster, enligt SMHI. Uppmätt värde är 873 mm/år. korrigering med faktorn 1,1 (10%) ger 960 mm/år. 3 (16)
Dessa beräkningar har sedan använts för en översiktlig dimensionering av en dagvattendamm i syfte att både fördröja och rena dagvattnet från parkeringsytan. De av Riktvärdesgruppen inom Dagvattennätvärket i Stockholms län föreslagna riktvärden (RTK, 2009) för dagvattenutsläpp till mindre recipient av typen vattendrag har använts för bedömningen av reningsbehovet och har därmed tillsammans med de erforderliga utjämningsvolymerna legat till grund för bedömningen av dammdimensionerna. Flödesberäkning Nedan redogörs för de flöden och dagvattenvolymer som har beräknats före och efter exploatering. Flöden och volymer efter exploatering har tagits fram för hela området totalt, för parkering för sig samt för tak inklusive lastgata för sig då man i framtiden önskar separera dessa flöden. Dagvatten från parkeringsytan planerar man att fördröja och rena i ett system och det vatten som genereras i anslutning till lastgata och tak i ett annat system innan de tillrinner Kärraån. Följande beräkningar har utförts: Dimensionerande flöden för 1-, 2-, 5- och 10-årsregn Årsmedelflöden Flöden vid medelregn Erforderliga utjämningsvolymer vid ovan dimensionerande återkomsttider (2-10 år) samt vid återkomsttiderna 50 och 100 år. 4 (16)
Föroreningsberäkning Endast belastning av dagvatten och basflöde (inläckande grundvatten) till recipienten avses. Vi exkluderar eventuell belastning av bräddat avloppsvatten i beräkningarna. Indata till beräkningarna utgörs av areor (hektar) per markanvändning inom området, som innan exploatering utgörs av åker- och skogsmark. Efter exploatering har markanvändningen satts som parkering, tak och lastgata. Föroreningsberäkningar har utförts för det studerade detaljplaneområdet efter exploatering totalt samt för parkering för sig, samt för tak inklusive lastgata för sig. Tillgången till schablonhalter som är specifika för varje markanvändning har styrt denna indelning. Det går lätt att ändra schablonvärdena i föroreningsmodellen. Med hjälp av modellen kan olika scenarier simuleras på ett enkelt sätt. Man kan t.ex. uppdatera schablonhalter efter nya värden eller efter uppmätta värden och man kan testa att lägga in nya ytor (t.ex. en planerad parkeringsyta) och studera resultatet av den ändrade föroreningsbelastningen på recipienten. Schablonvärden som är specifika för var och en av dessa markanvändningar har alltså använts, se www.stormtac.com. Schablonvärdena utgörs av halter och avrinningskoefficienter per markanvändning. De finns i StormTacmodellens databas. De utgör årsmedelvärden och baseras på långvarig flödesproportionell provtagning under minst flera månader och vanligen upp till ett eller flera år. Provtagningen är utförd på områden med enstaka specifik markanvändning. Schablonvärdena är i synnerhet inte jämförbara med data från stickprovtagning som ger momentana värden och inte heller med data från tidsstyrd provtagning som ger större osäkerheter än flödesproportionell provtagning. Resultat Flödesberäkning I Tabell 3 redovisas beräknade flöden inom utrett område (del av Östra Torps detaljplaneområde) före och efter exploatering. Beräknade flöden för kringliggande område, med tillrinning till Kärraån, har beräknats för nuläget och redovisas i Tabell 4. 5 (16)
Tabell 3 Beräknade flöden från Östra Torp, före och efter exploatering anges som l/s. Regnets återkomsttid Efter expl. Enhet Före expl. Totalt Lastgata och tak Parkering Efter expl. och utjämning Totalt Årsmedelflöde l/s 2,0 4,5 2,5 2,0 2-4,5* Medelregnflöde l/s 5,0 42 23 20 5-40** 1-årsregn l/s 17 1400 760 640 40 2-årsregn l/s 23 1800 1000 800 40 5-årsregn l/s 32 2400 1300 1100 40 10-årsregn l/s 40 3000 1600 1400 40 50-årsregn l/s 65 4800 2600 2200 40***-1800 100-årsregn l/s 80 5900 3200 2700 40***-2900 *) Visst minskat flöde p.g.a. avdunstning i damm. **) Beror på vald utloppsutformning (skibordets hålkonstruktion) ***) 40 l/s förutsatt att omgivande ytor kan översvämmas för att sedan det översvämmade dagvattnet kan ledas genom magasinsutloppen., annars ökas flödet upp till värdet angivet till höger. Det senare är överslagsmässigt beräknat för 50-årsregnet som att max utgöra skillnaden mellan 50-årsregnet och 10-årsregnet eftersom 10-årsregnet utjämnas, på liknande sätt för 100- årsregnet. Dessa värden kan vid behov modelleras noggrannare i senare skede. Tabell 4 Beräknade flöden från omkringliggande område i nuläget anges som l/s. Nuläge, Regnets omkringliggande återkomsttid Enhet område Årsmedelflöde l/s 11 Medelregnflöde l/s 108 1-årsregn l/s 1500-1800* 2-årsregn l/s 2000-2300* 5-årsregn l/s 2700-3200* 10-årsregn l/s 3400-4000* 50-årsregn l/s 5500-6600* 100-årsregn l/s 6600-8000* *) Intervall anges p.g.a. osäkerheter kring naturmarkens bidrag till flödet och vald dimensionerande rinntid. Enligt tidigare utredning (Sweco, 2010) har Kärraån idag redan uppnått sin flödeskapacitet varför en oförändrad flödessituation efter bebyggelse är önskvärd. Från dagens naturmark bedöms flödet bli ca 40 l/s vid ett 10-årsren, enligt beräkning med StormTac och utifrån metodik angiven i Svenskt vattens publikation P90, se Tabell 3. Fördelat på de olika markanvändningarna efter exploatering blir avtappningen från parkeringsytan 19 l/s medan 21 l/s får släppas från lastgata och tak. Dessa flöden blir senare avgörande för utformningen och dimensioneringen av utloppen från dagvattenanläggningarna. Det finns osäkerheter avseende beräkning av dimensionerande flöden från naturmarken. Ovan beräknat flöde på 40 l/s bedöms vara rimligt och ge rimliga utjämningsvolymer. Det utjämnade flödet 6 (16)
40 l/s är betydligt lägre är kringliggande områdens dimensionerande flöden, se Tabell 4. En jämförelse med tidigare utredning (Sweco, 2010) av naturmarkens beräknade flöden har gjorts. I den utredningen studerades ett större område om 30 ha, jämfört med här utredda 16 ha. I den utredningen angavs 36 l/s för ett 10-årsregn, 75 l/s för ett 50-årsregn och 80 l/s för ett 100- årsregn. De två senare värdena beräknades utifrån specifik avrinning från naturmark från flödesberäkningar (SMHI, 2003). Flödet 36 l/s beräknades efter metodik enligt P90, samma metod som vi använt. I denna metod kan dock olika dimensionerande vattenhastigheter och avrinningskoefficienter väljas vilket kan ge ganska stora skillnader i resulterande flöden. Vi bedömer därför att det är rimligt att räkna med max 40 l/s från naturmarken, en siffra som med hänsyn till skillnaderna enligt tidigare utredning skulle motsvara ungefär ett 50- eller 100-årsregn. På grund av strypningen i dammarna så kommer ca 40 l/s även bli max utflöde vid regn med 50-års- och 100-årsregn, förutsatt att omgivande ytor kan översvämmas för att sedan det översvämmade dagvattnet kan ledas genom magasinsutloppen. Vi har alltså ungefär lika stora maxflöden även vid extrema regn som man räknat med i den tidigare utredningen. Detta ger också rimliga, om än relativt stora, utjämningsbehov. Beräknat flöde 40 l/s från naturmarken är kontrollerat och granskat, att det ligger i den storleksordningen utifrån olika beräkningar i StormTac och P90. Om dagvattenanläggningarna utformas så att angivna utflöden och utjämningsvolymer erhålls kommer maxflödena till Kärraån inte att öka efter exploatering jämfört med idag. Flödena från utredd del av detaljplaneområdet kommer efter exploatering och utjämning utgöra en mycket liten del av avrinningsområdets dimensionerande flöden, vilket blir tydligt om man jämför de max 40 l/s (Tabell 3) med de ca 3400-4000 l/s (Tabell 4) som beräknas komma från kringliggande område vid ett 10-åresregn. Även om maxflödet inte kommer att öka så kommer en viss förändring av flödena under olika tider under avrinningstillfällena att ske. I det utredda området på 16 ha så beräknas naturmarken idag ge sitt maximala flöde efter ca 30 minuter, detta efter en relativt långsam ökning från avrinningens början. Naturmarkens flöde minskas sedan till att upphöra efter i storleksordningen 6 timmar, dock olika för olika regntillfällen. Efter exploatering och utjämning så kommer flödet att snabbare, redan inom 5 minuter, nå nära sitt maximala flöde för att när dammen är full nå sitt fulla maximala flöde 40 l/s på grund av högre reglerhöjd och därmed vattentryck mot utloppet. På grund av magasineringen och det strypta utloppet så kommer varaktigheten på flödet bli längre och beräknas först sänkas efter i storleksordningen 48 timmar och därefter upphöra efter ytterligare ca 10-20 timmar, beroende på regnets varaktighet. Detta bedöms dock inte ge några negativa konsekvenser för Kärraån. 7 (16)
Utjämningsbehov I enlighet med tidigare utförd kapacitetsberäkning för Kärraån (Sweco, 2010) behövs utjämning. I den utredningen nämns att En möjlig åtgärd är att jämna ut flödespulser från hårdgjorda ytor med en dammkonstruktion innan vattnet släpps till Kärraån. Vi föreslår en renodlad utjämningsdamm för dagvattnet från takytor och lastgata samt en kombinerad renings- och utjämningsdamm för dagvattnet från parkeringsytorna. I Tabell 5 redogörs för erforderliga utjämningsvolymer från området efter exploatering. Dessa volymer tas sedan hänsyn till vid framtagandet av dammoch magasineringsvolymer samt reningseffekter. Vidare redovisas även den beräknade årsvolymen som inkluderar både dagvatten- och basflöde. Tabell 5 Beräknade erforderliga utjämningsvolymer för regn med olika återkomsttid samt total årsvolym av dagvatten och basflöde från respektive område. Dimensionerande utjämningsvolym Enhet Före expl. Efter exploatering Totalt Lastgata och tak Parkering 1-årsregn m 3-2 500 1 400 1 100 2-årsregn m 3-3 300 1 800 1 500 5-årsregn m 3-4 800 2 700 2 100 10-årsregn m 3-6 300 3 500 2 800 50-årsregn m 3-11 600 6 300 5 300 100-årsregn m 3-14 900 8 200 6 700 Årsvolym (inkl basflöde) m 3 63 000 145 000 77 000 68 000 Utjämningsvolymerna i Tabell 5 för lastgata och takyta avser erforderliga volymer i en utjämningsdamm med bottenutlopp. För parkeringsytan avses utjämningsvolymen utöver en permanent vattenvolym i en reningsdamm. Vi föreslår att dimensionera dessa utjämningsvolymer för ett 10-årsregn, vilket innebär att relativt stora schaktvolymer erfordras och därmed behövs relativt stora ytor för att inte få för stora reglerhöjder. För regn med längre återkomsttid än 10 år så föreslås att marken kring dammen översvämmas. De volymer som översvämmas anges i Tabell 6. I projekteringen bör man se till att dessa volymer kan innehållas i omgivande mark som lutar in mot anläggningen. Alternativt kan en vall runt dammen anläggas. Erforderlig utjämningsvolym gäller då upp till vallkant. Om man skulle dimensionera dammen för ett regn med kortare återkomsttid än föreslagna 10 år så blir schaktvolymen mindre men man får då mer frekvent förekommande översvämningar över marken runtom dammen. Parkeringsytor 8 (16)
och vägar anläggs med fördel högre än damm och det område som tillåts översvämmas. För parkeringsytan i fallet 10-årsregn blev ett regn med varaktigheten 6 timmar dimensionerande för maximal utjämningsvolym, med angivet utflöde på ovan nämnda 19 l/s. För ett 1-årsregn blev dimensionerande varaktighet 2 timmar. Vi föreslår alltså att 10-årsregnet sätts som dimensionerande regn för utjämningsvolymerna i anläggningarna, men att minst 50-årsregnets maximala utjämningsvolym skall kunna innehållas över dammarnas reglervolym (inom en vall eller inom en omgivande yta som lutar mot dammen). Se fetstilt i Tabell 5. Förslag på renande och utjämnande åtgärder och översiktliga dimensioner. Riktlinjer för hantering av dagvatten Enligt Uddevallas riktlinjer för dagvattenhantering (Uddevalla kommun, 2008) skall dagvattnet användas som en resurs för närmiljön och synliggöras där så är möjligt och motiverat. Här föreslås i enlighet med riktlinjerna öppna utjämnings- och reningsanläggningar. Enligt riktlinjerna gäller även att Förorening av dagvatten skall begränsas, främst vad gäller metall- och petroleumprodukter och Förorenat dagvatten skall där så är möjligt och motiverat separeras från rent dagvatten. Detta har vi tagit fasta på i nedanstående förslag på rening och utjämning. Dagvatten från parkeringsyta En reningsdamm med permanent vattenvolym bedöms behövas för att rena dagvattnet från parkeringsytorna. I Uddevallas riktlinjer nämns just att förorenat dagvatten från trafikytor skall renas där så anses nödvändigt och möjligt. I studerat fall finns infartsvägar med hög trafikbelastning till stora parkeringsytor. Vi har även en känslig recipient i form av Kärraån. Dagvattnet från parkeringsytorna bedöms därför behöva renas. Dagvattnet från parkeringarna behöver även flödesutjämnas, varmed en kombinerad renings- och utjämningsdamm föreslås. Över den permanenta vattenvolymen anläggs en utjämningsvolym med strypt utlopp i höjd med permanent vattennivå i dammen. Det förutsätts att dagvatten från kringliggande område inte leds in i dammarna/utjämningsanläggningarna eftersom då skulle större utloppsdimensioner behövas för att inte ge ökad översvämningsfrekvens. Utloppsdimensionerna (utloppsflödena) är 9 (16)
dimensionerade för att inte ge ökade maxflöden ut från dammarna efter jämfört med före exploatering för att inte belasta Kärraån ytterliggare. Den dammyta som behövs för rening beror på erforderlig reningseffekt, den anges normalt som permanent vattenyta i förhållande till reducerad avrinningsyta (A red ). Normala dimensioner är ca 100-500 m 2 /ha red, där ha red är reducerad yta i hektar, dvs ytan multiplicerad med avrinningskoefficienten. Avrinningskoefficienten är den del av nederbörden som ger avrinning. I detta fall skulle det räcka med ca 150 m 2 /ha red för att klara reningskraven, men utjämningskraven gör att större yta behövs för att inte reglerhöjden (och därmed schaktvolymen) skall bli för stor. I detta skede föreslås en dammyta motsvarande ca 390 m 2 /ha red vilket ger ca 2500 m 2 permanent vattenyta för en reningsdamm. Vi föreslår att dimensionera dammens utjämningsvolym efter ett 10-årsregn, men att resterande volym minst upp till ett 50-årsregn skall finnas eller skapas upp till nivån för parkering och omgivande vägytor. Dammen får då dimensionerna enligt Tabell 6. Dagvatten från tak och lastgata Takdagvattnet bedöms inte behöva renas, men utjämnas. Denna utjämning bedöms i detta skede kunna ske tillsammans med dagvattnet från lastgatan. En öppen utjämningsdamm med ett maximalt vattendjup på 1,0 meter (men som är torrlagd mellan regnen) föreslås. Den ska ha ett strypt bottenutlopp med max utflöde om 21 l/s. Ingen reningsanläggning bedöms behövas för dagvattnet från lastgata och tak, beroende på relativt låga föroreningshalter i detta dagvatten. Dagvattnet från lastgatan föreslås dock passera oljeavskiljare innan det blandas med takdagvattnet och leds in i den gemensamma utjämningsdammen. Det kan diskuteras om dagvattnet från lastkajen skall genomgå någon form av enklare reningssteg, men det bedöms vara tillräcklig med någon form av oljeavskiljare (se kommentarer i senare avsnitt).. 10 (16)
Tabell 6 Beräknad översiktliga dammdimensioner för rening och fördröjning av dagvatten från parkeringsytan samt för utjämning av dagvattnet från tak och lastgata. Reglervolymen avser vattenvolymen över den permanenta vattenivån i dammen. Parkering Lastgata och tak Reglervolym i damm, 10-årsregn (m 3 ) 2 800 3 500 Reglervolym för effektiv rening i damm, 400 - medelregn (m 3 ) Reglervolym, total i damm, 10- årsregn+medelregn 3 200 - (m 3 ) Reglervolym utöver dammens reglervolym, för att klara 50-årsregn 2 500 2 800 (m 3 ) Reglervolym utöver dammens reglervolym, för att klara 100-3 900 4 700 årsregn (m 3 ) Regleryta (schaktyta) (m 2 ) 3 200 4 000 Total schaktvolym (m 3 ) 5 300 3 500 Reglerhöjd, total (m) 1,0 1,0 Reglerhöjd i damm, medelregn (m) 0,2 - Reglerhöjd i damm, 10-årsregn (m) 0,8 - Permanent dammvolym (m 3 )* 2 200 - Permanent dammarea (m 2 )* 2 500 - *) Upp till permanent vattennivå, medelvattendjup 1 m antaget, släntlutning 1:3 och en 2 m bred och 2 dm djup grundzon (våtmarkszon) runt dammen. Vid angivna dimensioner, som tar hänsyn till erforderliga utjämningsvolymer och reningseffekter klaras riktvärdesnivån för utsläpp till mindre recipient, så som vattendrag. Denna nivå anger de lägsta utsläppshalterna, som avser årsmedelhalter och som tar hänsyn till den känsliga recipienten, Kärraån. Reningseffekten för dammen för parkeringsytan vid dimension enligt Tabell 6 blir enligt Tabell 7. 11 (16)
Tabell 7 Beräknad reningseffekter vid ovan angivna dammdimensioner anges i %. Beräknat Ämne värde (%) P 68 N 33 Pb 87 Cu 74 Zn 76 Cd 59 Cr 88 Ni 48 Hg 57 SS 90 olja 85 PAH 77 BaP 77 De två ovan angivna dammarna kan behöva delas upp på flera anläggningar beroende på projekterade lutningar på parkering och lastgata samt omgivande marknivåer. Alternativt kan infiltrationsmagasin användas, vilka byggs upp med makadam. Dessa erfordrar ungefär 3 gånger så stora magasinsvolymer mot vad som redovisas ovan. En kombination av makadammagasin och dammar är också möjlig. Detta kan utredas vidare. I Uddevallas riktlinjer (Uddevalla kommun, 2008) nämns att LOD i första hand skall väljas på tomtmark och den lokala vattenbalansen skall bibehållas genom infiltration. Att skapa infiltrationsytor på parkeringen (t.ex. makadamstråk som kan vara täckta med gräs eller trädrader i grönstråk mellan parkeringsytor, alternativt s.k. gröna öar ) skulle bidra till detta och även ge en utjämningseffekt som skulle göra att mindre utjämningsvolymer behövs nedströms. Sådana infiltrationsytor med underliggande makadammagasin gör dock att färre parkeringsplatser kan användas. Man skulle dock kunna tänka sig gallerförsedda magasin under parkeringsrutorna, som anläggs i lågpunkter så att dagvattnet kan infiltrera ner genom ett makadamstråk för vidare transport till en utjämningsanläggning utanför parkeringen. Dagvattnet kommer att fördröjas efter exploatering vilket leder till ett oförändrat flöde från planområdet till Kärraån. 12 (16)
Föroreningsberäkning Tabell 8 redovisar beräknade föroreningshalter (μg/l eller mg/l) i dagvattnet (inkl. basflöde) i utsläppspunkterna från varje område före och efter exploatering (totalt och uppdelat för lastgata och tak samt parkering för sig) och per förorening. Halterna utgör flödesviktade årsmedelhalter. En förutsättning avseende kopparhalterna från takytorna är att tak, hängrännor och stuprör ej anläggs i koppar. Riktvärdesgruppen i inom det Regionala dagvattennätverket i Stockholms län har föreslagit riktvärden för dagvattenutsläpp vilka redovisas i tabellens sista kolumn och de celler med värden som överskrider riktvärdena är gråmarkerade. Vald riktvärdesnivå gäller för direktutsläpp till mindre sjöar, vattendrag och havsvikar, i det här fallet Kärraån ( 1M ). Det finns även andra riktvärdesnivåer som gäller uppströms, se RTK (2009). Tabell 8 Beräknad föroreningshalt i utsläppspunkterna (μg/l eller mg/l) från områdena. Summan av dagvatten och basflöde (inläckande grundvatten) avses. Jämförelse med riktvärde för dagvattenutsläpp utan rening (RTK, 2009). Före expl. Efter exploatering utan rening Efter rening Ämne Enhet Totalt Lastgata och tak Parkering Parkering Totalt** Riktvärde 1M P mg/l 0,11 0,08 0,06 0,12 0,04 0,050 0,16 N mg/l 2,1 1,5 1,8 1,2 0,8 1,3 2 Pb μg/l 2 17 8 35 4 5,9 8 Cu μg/l 5 25 15 41 11 13 18 Zn μg/l 9 92 60 162 39 48 75 Cd μg/l 0,04 0,3 0,2 0,62 0,26 0,24 0,4 Cr μg/l 0,4 8 3 16 1,9 2,2 10 Ni μg/l 0,9 3 2 5 2,6 2,4 15 Hg* μg/l 0,02 0,06 0,04 0,13 0,06 0,048 0,03 SS mg/l 43 79 35 187 19 21 40 olja mg/l 0,05 0,48 0,26 0,84 0,13 0,35 0,4 PAH* μg/l 0,01 1,55 1,55 1,70 0,40 0,91 - BaP* μg/l 0,01 0,04 0,02 0,06 0,01 0,018 0,03 *) Om endast riktvärdet för detta ämne överskrides så bör inte endast detta utgöra beslutsunderlag för åtgärder, p.g.a. osäkert dataunderlag. **) Bör ej direkt jämföras med riktvärden eftersom utsläppen bedöms ske i olika punkter, i så fall är det mer relevant att jämföra Lastgata och tak utan rening respektive Parkering efter rening var för sig. Jämförelsen av årsmedelhalterna med riktvärdena indikerar att ett reningsbehov för parkeringsytan föreligger, men att inte lastgata och tak behöver renas. Överskridelsen för kvicksilver (Hg) utgör på grund av 13 (16)
osäkerheter ingen grund för åtgärd för dagvattnet för de senare ytorna. Överskridelser för just kvicksilver sker nästan alltid i urbana områden vilket kan förklaras av en kombination av höga schablonhalter i förhållande till låga riktvärden. Det finns en stor brist på mätdata på dagvatten avseende kvicksilver så därför blir osäkerheten mycket stor. För lastgatan bedöms dock oljeavskiljning behövas och det är fördelaktigt om flödet efter utjämning kan ledas in till Kärraån via ett öppet dike och helst översilas över grönyta vid utsläppspunkten. Riktvärdena klaras efter föreslagen reningsanläggning för dagvatten från parkeringsytan, tillräckligt låga halter bedöms tillföras Kärraån efter exploatering. Mängden föroreningar och en jämförelse med andra utsläpp utgör också ett viktigt beslutsunderlag för eventuella åtgärder, vanligen har mängderna en större betydelse än halterna, de senare ger dock en indikation på reningsbehovet. Tabell 9 redovisar föroreningsbelastningen (kg/år) från varje område och förorening, före och efter exploatering. Tabell 9 Beräknad föroreningsbelastning (kg/år) från områdena. Före expl. Efter exploatering utan rening Efter rening Totalt Lastgata och tak Parkering Parkering Efter expl. Totalt Ämne P 6,8 12,9 4,9 8,0 2,6 7,5 N 134 223 138 85 56 191 Pb 0,1 3,0 0,6 2,4 0,3 1,1 Cu 0,3 4,0 1,2 2,8 0,7 5,5 Zn 0,6 16 5 11 2,6 7,5 Cd 0,003 0,06 0,02 0,04 0,017 0,03 Cr 0,02 1,3 0,2 1,1 0,13 0,32 Ni 0,1 0,5 0,2 0,3 0,18 0,34 Hg 0,001 0,012 0,003 0,009 0,004 0,007 SS 2 668 15 407 2 726 12 681 1229 3955 olja 3 77 20 57 7 28 PAH 0,0005 0,24 0,12 0,116 0,027 0,15 BaP 0,0004 0,006 0,002 0,004 0,001 0,003 14 (16)
Tabell 10 redovisar föroreningsbelastningen (kg/år) från utrett område jämfört med belastningen från kringliggande område, före och efter exploatering. Skillnaden mellan före och efter exploatering i kringliggande område utgörs i dessa beräkningar endast av ökad trafikintensitet, d.v.s. totala vägytan antas vara oförändrad i detta skede. Tabell 10 Beräknad föroreningsbelastning (kg/år) från områdena jämfört med föroreningsbelastningen från kringliggande områden enligt Tabell 2. Utrett område Kringliggande område, inkluderar reningseffekt i befintlig damm Före expl. Efter expl. och rening Före expl. Efter expl. Ämne P 6,8 7,5 34.5 35.5 N 134 191 513 523 Pb 0,1 1,1 3.7 3.9 Cu 0,3 5,5 7.4 7.9 Zn 0,6 7,5 20 21 Cd 0,003 0,03 0.07 0.08 Cr 0,02 0,32 1.01 1.12 Ni 0,1 0,34 0.93 1.15 Hg 0,001 0,007 0.02 0.02 SS 2 668 3955 18989 19361 olja 3 28 105 120 PAH 0,0005 0,15 0.20 0.21 BaP 0,0004 0,003 0.01 0.01 Föroreningsbelastningen ökar efter exploatering för varje ämne, mindre för näringsämnena än för övriga ämnen. Reningsdammen ger en relativt kraftig reduktion av föroreningsmängden från parkeringsytan. I jämförelse med kringliggande områdens belastning är bidraget från utrett område och efter rening relativt litet. I det kringliggande området är det inkluderat en överslagsmässig beräkning av reningseffekten av en del av dagvattnet genom befintlig damm. Referenser T. (2000): Watershed-based design of stormwater treatment facilities: model development and applications. Doktorsavhandling, avd. för vattenvårdsteknik, KTH. 15 (16)
RTK (2009). Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp. Regionplane- och trafikkontoret, Stockholms läns landsting, regionala dagvattennätverket i Stockholms län, riktvärdesgruppen. Rapport, februari 2009. Sweco (2010). Kärraån kapacitetsberäkning. 2010-02-03. Hallberg K. och Andréasson M., Sweco, på uppdrag av Uddevalla kommun. Uddevalla kommun (2008). Riktlinjer för dagvattenhantering i Uddevalla kommun. www.stormtac.com. Hemsida för dagvatten- och recipientmodellen StormTac, där rapporter och övrig information kan hämtas. SWECO Dagvatten och ytvatten Kvalitetsgranskning Thomas och Agata Banach Hans Björkman 16 (16)