Miljö Environment Foto: Jan-Aage Haaland
Miljö Statistisk årsbok 2013 3 Miljö Environment 3.1 Användning av naturresurser markanvändning... 35 Use of natural resources land use 3.2 Användning av naturresurser skyddad natur... 37 Protected nature 3.3 Skyddad natur per kommun, procent av kommunareal... 38 Protected nature by municipality, percent of area 3.4 Miljöpåverkan... 39 Environmental impact 3.5 Miljöräkenskaper och styrmedel... 41 Environmental Accounts and Economic instruments 3.6 Markanvändningen omkring 2005 efter 2007 års länsindelning, hektar... 43 Land use, by county, hectares 3.7 Bebyggd mark och tillhörande mark 2005 efter 2007 års länsindelning, hektar... 44 Built-up areas and associated land, by county, hectares 3.8 Nationalparker, areal och år för beslut om inrättande som nationalpark 2011-12-31... 44 National parks, area and year of decision to establish a national park 3.9 Naturreservat, naturvårdsområden samt djur- och växtskyddsområden, länsvis 2011-12-31... 45 Nature reserves, nature management areas and wildlife protection areas, by county 3.10 Vattenanvändning per användarkategori och län 2010, 1 000 m 3... 46 Water use by category of use and county 3.11 Oljeutsläpp i svenska farvatten... 46 Oil spills in Swedish waters 3.12 Översikt över antal rödlistade arter i olika kategorier inom de olika organismgrupperna... 47 Overview of all red-listed and endangered species, by status 3.13 Akut hotade ryggradsdjur... 48 Critically endangered vertebrates 3.14 De 20 största kemikalierna med avseende på kvantitet och omsättning i ton 2010... 48 The 20 most common chemicals in terms of quantity and turnover in tonnes 3.15 Bekämpningsmedel efter olika användningsområden... 49 Pesticides by category of use 3.16 Jordbrukets användning av kväve och fosfor från mineral(handels)- och stallgödsel...49 Use of nitrogen and phosphorus from fertilisers and manure in Swedish agriculture, by county 3.17 Utsläpp och vattenmängder från tillståndspliktiga kommunala reningsverk 2010, efter storleksklass...50 Discharges to water from municipal wastewater treatment plants by size, total discharges 3.18 Genomsnittliga halter av näringsämnen, metaller och organiska miljögifter i slam från kommunala reningsverk 2010. Medelvärden för storleksklasser, vägda med producerade TS-mängder...50 Concentrations of phosphorus, nitrogen, metals and organic indicator substances in sludge from municipal wastewater treat-ment plants. Means weighted with respect to amounts of produced dry substance 3.19 Utsläpp till luft av koldioxid (CO 2), metan (CH 4) och dikväveoxid (N 2O)...51 Emissions to air of carbon dioxide, methane and nitrous oxide 3.20 Återvinning krav och nivåer för varugrupper där producentansvar införts...52 Recycling requirements and levels for commodities with producer responsibility 3.21 Uppkomst av avfall i olika sektorer 2010, 1 000 ton...53 Generation of waste in different sectors 3.22 Miljöräkenskaper, miljöpåverkan och ekonomiska data för branscher, offentliga myndigheter och hushåll 2009...54 Environmental accounts, environmental impact and economic data by industry, public authorities and households 3.23 Utsläpp av växthusgaser, ton CO 2- ekvivalenter...55 Emissions of greenhouse gases, tonnes CO 2- equivalents 3.24 Miljöskatter i Sverige, löpande priser, miljoner kronor...57 Environmental taxes, current prices, SEK millions 3.25 Utdömda miljösanktionsavgifter, antal ärenden och belopp i kronor...58 Environmental sanction charges, number and amounts in SEK 34 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok 2013 3.1 Användning av naturresurser markanvändning Use of natural resources land use Inte ens 3 procent av Sverige är bebyggt. Och då utgör vägar och liknande närmare en tredjedel av denna siffra. Av landets totala landareal består drygt hälften av skog, 9 procent av vatten och 8 procent är jordbruksmark. Miljö Markanvändningen 2005, procent av total areal Markanvändning Procent Jordbruksmark 7,6 Skogsmark 53,1 Bebyggd mark med tillhörande mark 2,9 Golfbanor och skidpister 0,1 Täkter 0,1 Öppen myr exkl. torvtäkt 8,6 Naturligt gräsbevuxen mark, hedmark o.dyl. 7,2 Berg i dagen och övrig mark 11,6 Vatten 8,9 Totalt 100,0 Ett glest bebyggt land I Sverige finns det 7 145 000 byggnader. Den samlade markyta som dessa byggnader upptar är 93 000 hektar eller 0,2 procent av Sveriges landareal, vilket motsvarar drygt två tredjedelar av Ölands yta. Till den bebyggda marken räknas tillhörande mark som bland annat trädgårdar, parkeringsplatser och upplagsytor inom industrin. Mark för transporter, exempelvis vägar, räknas också in i den bebyggda marken. Golfbanor, slalombackar, motionsspår och kraftledningsgator räknas dock inte in. Den bebyggda arealen uppgår till endast 3 procent av den totala landarealen. Av den bebyggda marken är 43 procent bostadsmark (29 procent permanentbostäder och 14 procent fritidshus). Vidare används 31 procent av marken för transporter av olika slag. Resterande 25 procent fördelar sig bland annat på industri, offentlig service och handel. Stora regionala skillnader Mest tätbebyggt är det i Stockholms län där 15 procent av länets totala landareal är bebyggd. Här är också fritidshusens andel av den bebyggda marken i särklass högst. Högst andel industrimark har Jönköpings län med 8,4 procent. Lägst andel bebyggd mark har Norrbottens län med endast 0,6 procent. I de tre nordligaste länen utgör mark avsedd för transporter en betydligt större andel av den bebyggda marken än genomsnittet för landet. Tätorterna växer Det finns 1 956 tätorter med en sammanlagd landareal om cirka 537 600 hektar eller 1,3 procent av Sveriges totala landareal (dvs. vatten inkluderat). Mellan 2005 och 2010 ökade tätortsarealen med nästan 9 700 hektar. Även om tätorterna upptar en relativt liten andel av landets totalareal finns omkring 30 procent av den bebyggda marken i tätorterna. Bebyggd mark fördelad efter bebyggelsetyp Typ Procent Bostadsmark, permanentbostäder 28,7 Fritidshus 14,4 Industri 5,9 Handel och affärsverksamhet 1,5 Offentlig service, fritidsanläggningar m.m. 3,9 Transporter 30,9 Tekniska anläggningar 0,9 Övrig bebyggd mark 13,8 Totalt 100,0 Foto: Jerker Moström Statistiska centralbyrån 35
Miljö Statistisk årsbok 2013 Man ser knappt skogen för alla träd Sverige har 23,9 miljoner hektar skogsmark, vilket motsvarar 58 procent av landarealen, eller 53 procent av totalarealen. De största skogsarealerna finns i norrlandslänen. Andelen skog är störst i Gävleborgs län och Västernorrlands län med 86 respektive 79 procent av landarealen. Virkesförrådet på skogsmark består till 38 procent av tall, 42 procent av gran och 11 procent av björk. Resterande 9 procent utgörs av andra trädslag eller torra träd. Halva Skåne är jordbruksmark Knappt 8 procent av Sveriges totala areal utgörs av jordbruksmark. Skåne är det län som i särklass har den största andelen jordbruksmark nära hälften av länets totala areal. Som god tvåa kommer Gotlands län där en tredjedel av arealen utgörs av jordbruksmark. Procent av totala arealen inom respektive län som är jordbruksmark och skogsmark Län Jordbruksmark Skogsmark Stockholms 16 43 Uppsala 24 60 Södermanlands 23 53 Östergötlands 23 55 Jönköpings 14 65 Kronobergs 10 69 Kalmar 18 63 Gotlands 33 39 Blekinge 16 64 Skåne 48 35 Hallands 24 55 Västra Götalands 23 51 Värmlands 7 71 Örebro 13 62 Västmanlands 22 56 Dalarnas 3 65 Gävleborgs 4 79 Västernorrlands 3 74 Jämtlands 1 51 Västerbottens 2 56 Norrbottens 1 39 Totalt 8 53 Källa: SCB Markanvändningen i Sverige (www.scb.se/mi0803). Foto: Jan-Aage Haaland 36 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok 2013 3.2 Användning av naturresurser skyddad natur Protected nature I början av 2011 var den samlade arealen skyddad natur i Sverige cirka 5,3 miljoner hektar, vilket ungefär motsvarar ytan av Jämtlands län. Till denna areal räknas nationalparker, naturreservat, naturvårdsområden och biotopskyddsområden. Naturreservaten tar upp den största delen av arealen med sina 4,4 miljoner hektar. Miljö Fler bor närmare skyddad natur Mellan år 2007 och 2011 hade andelen av befolkningen med tillgång till skyddad natur inom 2,5 kilometer från bostaden ökat från 48 till 53 procent. År 2011 hade 80 procent av befolkningen i Sverige tillgång till nationalpark, naturreservat eller naturvårdsområde inom 5 kilometer från bostaden. Närmare 100 procent av befolkningen når något av dessa skyddade områden inom 15 kilometer från bostaden. Även om norra Sverige har större arealer av skyddad natur, så har befolkningen där i genomsnitt längre avstånd till den skyddade naturen än befolkningen i södra Sverige. Stockholms län ligger i topp då 98 procent av befolkningen når skyddad natur inom 5 kilometer från bostaden. Gotland flest men Vellinge mest Alla kommuner har någon form av skyddad natur. Flest antal skyddade områden hade Gotlands kommun med 340 stycken. Sett till skyddad areal som andel av kommunens yta hade Vellinge mest med över 60 procent av totalarealen. I 218 av landets 290 kommuner var minst 1 procent av totalarealen skyddad som nationalpark, naturreservat, naturvårdsområde eller biotopskyddsområde. Skyddade arealer 31 december 2011 Typ av skyddat område Antal Totalareal, hektar Varav land,% Nationalparker 29 739 448 85,5 Naturreservat 3 799 4 397 843 84,0 Naturvårdsområden 93 108 144 66,0 Biotopskyddsområde i: skogsmark 6 699 22 340 99,8 jordbruksmark 91 220 99,5 Totalt 10 711 5 267 995 83,7 Källa: Naturvårdsverket och SCB: Statistiska meddelanden MI 41 SM 1101 (www.scb.se/mi0603). Foto: Alexander Löckert Statistiska centralbyrån 37
Miljö Statistisk årsbok 2013 3.3 Skyddad natur per kommun, procent av kommunareal Protected nature by municipality, percent of area Procent skyddad areal av total areal per kommun 0,0 0,5 0,6 1,5 1,6 2,9 3,0 6,9 7,0 17,0 17,1 61,9 Källa: SCB och Naturvårdsverket, bearbetning: Metria. 38 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok 2013 Miljö 3.4 Miljöpåverkan Environmental impact Utan koldioxid och ånga i atmosfären skulle jordens medeltemperatur vara omkring 33 grader lägre än idag det vill säga 18 minusgrader. Växthuseffekten är därför en av förutsättningarna för att liv ska kunna existera på jorden. Problemen uppstår däremot när växthuseffekten förstärks av människans utsläpp av växthusgaser. Enligt FN:s klimatpanel, IPCC, är förekomsten av en global uppvärmning nu otvetydig och medeltemperaturen ökar för både land och vatten. Det konstaterar de i den fjärde klimatrapporten år 2007 (IPCC Fourth Assessment Report). Elva av de senaste tolv åren (1995 2006) är bland de tolv varmaste åren sedan temperaturuppgifter finns tillgängliga (sedan 1850). Uppvärmningen är även accelererande, ökningen för de senaste 50 åren (1956 2005) är nästan dubbelt så stor som med ökningen för de föregående 100 åren (1906 2005). Ökningen hade varit ännu större om inte haven fungerade som en buffert. Man bedömer att haven tagit upp över 80 procent av den värme som tillförts klimatsystemet. Studier visar att havens medeltemperatur har ökat ner till åtminstone 3 000 meters djup sedan 1961. Utsläpp av växthusgaser fortsätter att öka Trots detta fortsätter de globala utsläppen av växthusgaser att öka. Mellan 1970 och 2004 ökade utsläppen med cirka 70 procent. Koldioxid är den växthusgas som påverkar vårt klimat mest. Men även andra gaser som metan, lustgas och de så kallade industrigaserna, fluorvätekarbonater (HFC), perfluorkarboner (PFC) och svavelhexafluorid, bidrar till den ökade växthuseffekten. Dessa gaser ger per molekyl eller per kg ett större bidrag till växthuseffekten än koldioxid, men på grund av de lägre halterna av dem i atmosfären har de inte lika stor påverkan på klimatet. Av Annex-1 länderna ligger Sverige på en 28:e plats. Listan toppas med god marginal av USA. Andra länder med stora utsläpp utanför Annex-1 listan är Kina och Indien. Sverige klarar klimatmål Enligt Kyotoprotokollet har Sverige möjlighet att öka sina växthusgasutsläpp med 4 procent till perioden 2008 2012 jämfört med år 1990. Men enligt Sveriges interna klimatmål strävar vi istället efter att minska utsläppen med 4 procent under den perioden. Det är ett åtagande som kommer att uppfyllas med god marginal då minskningen mellan 1990 och 2010 är cirka 9 procent. Fram till 2020 ska utsläppen från den ickehandlande sektorn (dvs. de utsläpp som inte innefattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter) minska med 40 procent jämfört med 1990. Visionen är att Sverige ska vara utan nettoutsläpp av växthusgaser år 2050. Utsläpp av växthusgaser från Annex-1 länderna 2008 Nr Land Miljoner ton CO 2 - ekvivalenter Procentuell fördelning 1 USA 6 925 39,0 2 Ryssland 2 230 12,6 3 Japan 1 282 7,2 4 Tyskland 958 5,4 5 Kanada 735 4,1 6 Storbritannien 632 3,6 7 Australien 550 3,1 8 Italien 541 3,0 9 Frankrike 532 3,0 10 Ukraina 428 2,4 11 Spanien 406 2,3 12 Polen 396 2,2 13 Turkiet 367 2,1 14 Nederländerna 207 1,2 15 Rumänien 146 0,8 16 Tjeckien 141 0,8 17 Belgien 133 0,8 18 Grekland 128 0,7 19 Vitryssland 91 0,5 20 Österrike 87 0,5 21 Portugal 78 0,4 22 Nya Zeeland 75 0,4 23 Bulgarien 74 0,4 24 Ungern 73 0,4 25 Finland 70 0,4 26 Irland 67 0,4 27 Danmark 65 0,4 28 Sverige 64 0,4 29 Norge 54 0,3 30 Schweiz 53 0,3 31 Slovakien 49 0,3 32 Kroatien 31 0,2 33 Litauen 24 0,1 34 Slovenien 21 0,1 35 Estland 20 0,1 36 Luxemburg 12 0,1 37 Lettland 12 0,1 38 Island 5 0,0 39 Liechtenstein 0 0,0 40 Monaco 0 0,0 Annex 1 totalt 17 763 100 Statistiska centralbyrån 39
Miljö Statistisk årsbok 2013 Avfall i Sverige 2010 Under år 2010 uppkom 117,6 miljoner ton avfall drygt 4 miljoner ton från hushållen och drygt 113 miljoner ton från olika verksamheter. Den klart största posten är avfall från industrin, 97 miljoner ton, varav 92 procent är gruvavfall i form av gråbergsavfall och anrikningssand. Hushållen i Sverige ger upphov till drygt 3 procent av den totala avfallsmängden, eller 14 procent om man räknar bort gruvavfallet. Av hushållens avfall är den största posten det som kallas för hushållsavfall och liknande (2,2 miljoner ton). Detta avfall är i första hand vanligt hushållsavfall samt grovsopor som lämnas vid återvinningscentraler. Av de 117,6 miljoner ton avfall räknades 115 miljoner ton som icke-farligt. Av den totala mängden farligt avfall (2,5 miljoner ton) gav industrisektorn, tjänstesektorn respektive infrastruktursektorerna (energi-, vatten-, avlopps- och byggsektorerna) tillsammans upphov till cirka 2 ton. Borträknat gruvavfallet materialåtervanns 43 procent av avfallet, 28 procent användes som bränsle, 13 procent deponerades och 16 procent släpptes ut i vatten eller på mark. En stor mängd avfall, drygt 93 miljoner ton, tas om hand för slutlig behandling vid den industrianläggning där det uppkommit. Detta sker exempelvis i hög utsträckning för gruvavfall. Ungefär 10 miljoner ton av det avfall som inte behandlas på den plats där det uppkommit tas till speciella anläggningar. Där förbehandlas och sorteras det för att sedan kunna materialåtervinnas, förbrännas eller deponeras. Källa:UNFCCC (http://unfccc.int), IPCC (www.ipcc.ch) och Naturvårdsverket (www.naturvardsverket.se). Foto: Alexander Löckert 40 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok 2013 3.5 Miljöräkenskaper och styrmedel Environmental Accounts and Economic instruments Miljöräkenskaper är ett informationssystem som med hjälp av statistik beskriver samband mellan miljö och ekonomi. De områden som hittills ingår i miljöräkenskaperna är utsläpp till luft och vatten, avfall, energianvändning, materialflöden, kemikalier, miljöskyddskostnader, miljöföretag, miljöskatter och miljösubventioner samt naturresurser. All statistik finns fördelad på bransch vilket möjliggör en kombinerad analys. Miljö Sedan slutet av 1990-talet arbetar miljöräkenskaperna med analys av miljöekonomiska styrmedel. Inledningsvis fokuserades arbetet på miljöskatter och miljömotiverade subventioner. Under senare år har man utökat analysen till att inkludera även potentiellt miljöskadliga subventioner och utsläppsrätter. Både miljömotiverade subventioner och miljöskatter är officiell statistik. Se figur nedan för en översikt av de miljörelaterade styrmedel som inkluderas i miljöräkenskaperna idag. Miljörelaterade subventioner Till miljörelaterade subventioner räknas miljömotiverade och potentiellt miljöskadliga subventioner. Miljömotiverade subventioner är utbetalningar från staten som görs med motivet att gynna aktiviteter som minskar utsläpp och användning av naturresurser. Ett exempel är miljöersättningar i jordbruket. Potentiellt miljöskadliga subventioner är utbetalningar som kan orsaka ökade utsläpp eller ökad användning av naturresurser. Ett exempel på en sådan subvention är transportstödet. En internationell definition och metod för potentiellt miljöskadliga subventioner är under utveckling. Miljöekonomiska styrmedel i miljöräkenskaperna Handeln med utsläppsrätter Syftet med handelssystemet är att det på ett kostnadseffektivt sätt minskar utsläppen av koldioxid från energiintensiv industri och energiproduktion i Europa. Sedan 2005 har handeln med utsläppsrätter gjorts i två omgångar. Under båda dessa omgångar har tilldelningen varit gratis. Från och med 2013 kommer dock auktionering av utsläppsrätter vara huvudregel som tilldelningsmetod. Miljöskatter för positiv miljöeffekt Syftet med miljöskatter är att uppnå en positiv miljöeffekt. Skatten gör att priset ökar på produkter och aktiviteter som kan medföra en negativ miljöpåverkan. Miljöskatter fördelade per bransch ska rapporteras till EU från och med år 2013. Miljöekonomisk profil för näringslivet För att undersöka näringslivets påverkan på miljön görs miljöekonomiska profiler, vilket diagrammet på nästa sida är ett exempel på. En sådan profil visar respektive branschgrupps andel av totala näringslivets koldioxidskatt, tilldelade utsläppsrätter, samt totala koldioxidutsläpp. I den miljöekonomiska profilen framgår det att koldioxidskatt och utsläppsrätter berör olika branscher i olika omfattning. Detta på grund av att utsläppsrättssystemet inte inkluderar alla branscher, koldioxidskatten har ett flertal undantag samt att det är olika skattesatser för olika branscher. Den miljöekonomiska profilen visar också att den tilldelade andelen utsläppsrätter är i nivå med andelen utsläpp. Det finns dock branscher som orsakar utsläpp men som inte ingår i utsläppshandeln, till exempel jordbrukssektorn och transportsektorn. Statistiska centralbyrån 41
Miljö Statistisk årsbok 2013 Miljöekonomisk profil för näringslivet (procent av näringslivet, dvs. SNI 01-99) Anm: Data från 2007 och i SNI2002. Miljöekonomisk branschprofil Det går också att kombinera ekonomiska variabler med utsläpp och styrmedel i en miljöekonomisk branschprofil. Branschfördelningen gör att olika variabler, från olika källor, kan kombineras i en och samma analys. Dessa kan användas för att beskriva en viss bransch mer i detalj och för att jämföra olika branscher. Nedan är ett exempel på en sådan profil för energibranschen, SNI 40 (SNI2002). Diagrammet visar branschens utsläpp och styrmedel som andel av den totala ekonomin. I den totala ekonomin inkluderas förutom näringslivet även privat och offentlig konsumtion samt hushållens intresseorganisationer. Miljöekonomisk branschprofil för energibranschen (procent av totala ekonomin) Anm: Data från 2007. Källa: SCB, Miljöräkenskaper (www.scb.se/miljorakenskaper), Naturvårdsverket (www.naturvardsverket.se). 42 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok 2013 3.6 Miljö Markanvändningen omkring 2005 efter 2007 års länsindelning, hektar Land use, by county, hectares Län 1 County 1 Jordbruksmark Agricultural land Skogsmark Land under forest Bebyggd mark och tillhörande mark 2 Built-up areas and associated land 2 Golfbanor och skidpister Golf courses and ski pists Täkter Quarries, pits Stockholms 110 529 290 100 103 715 4 650 1 450 Uppsala 201 072 506 000 45 690 1 050 1 400 Södermanlands 153 187 348 500 41 460 1 200 700 Östergötlands 266 941 641 400 57 070 1 350 950 Jönköpings 152 734 733 400 54 825 1 375 3 700 Kronobergs 90 390 652 500 40 875 500 2 600 Kalmar 214 827 733 200 53 180 1 075 1 100 Gotlands 103 817 123 700 17 395 475 950 Blekinge 49 776 195 100 25 020 425 300 Skåne 541 066 396 600 114 550 4 300 3 600 Hallands 138 919 312 900 45 975 1 775 750 Västra Götalands 585 423 1 285 300 184 490 4 025 3 500 Värmlands 137 121 1 374 300 63 480 1 250 1 550 Örebro 124 809 576 900 44 210 775 2 250 Västmanlands 118 524 301 000 29 445 950 1 050 Dalarnas 83 150 1 965 200 70 210 2 850 1 400 Gävleborgs 84 113 1 560 000 58 940 1 225 2 900 Västernorrlands 72 468 1 713 600 55 930 850 2 000 Jämtlands 63 217 2 755 100 52 920 3 025 4 750 Västerbottens 88 387 3 329 100 67 695 1 550 3 900 Norrbottens 50 866 4 094 700 66 805 1 375 6 500 De fyra största sjöarna 3 The four largest lakes..... Hela riket Sweden 3 431 336 23 888 600 1 305 365 36 050 47 300 Län 1 County 1 Myr, ej skogsbevuxen Marshes not wooded Naturligt gräsbevuxen mark, hedmark o.dyl. Natural grassland, heathland etc. Berg i dagen och övrig mark Bare rock and other land Vatten Water Total land- och vattenareal Total land and water area Stockholms 3 250 138 250 26 990 678 920 Uppsala 11 850 350 53 450 22 880 843 730 Södermanlands 5 600 500 59 150 50 360 660 670 Östergötlands 8 150 100 84 500 104 150 1 164 610 Jönköpings 34 950 68 550 75 790 1 125 250 Kronobergs 28 950 30 900 96 210 943 010 Kalmar 7 700 5 600 105 250 47 490 1 169 400 Gotlands 3 050 2 750 63 000 3 230 318 370 Blekinge 900 4 050 19 100 10 870 305 540 Skåne 8 500 2 750 32 150 33 310 1 136 850 Hallands 15 950 600 29 300 25 790 571 950 Västra Götalands 62 850 200 269 800 143 270 2 538 880 Värmlands 98 650 450 82 350 179 670 1 938 800 Örebro 31 150 100 74 450 79 690 934 320 Västmanlands 15 200 450 48 000 23 580 538 070 Dalarnas 330 250 88 200 278 300 220 830 3 040 520 Gävleborgs 91 000 950 20 900 155 570 1 975 580 Västernorrlands 129 550 50 194 000 142 210 2 310 660 Jämtlands 663 300 701 000 691 000 475 730 5 410 040 Västerbottens 733 100 552 050 743 200 409 440 5 928 410 Norrbottens 1 583 900 1 869 950 2 150 800 776 250 10 601 150 De fyra största sjöarna 3... 892 580 892 580 Hela riket 3 867 550 3 229 950 5 236 300 3 995 990 45 029 530 Anm: Totalarealen bygger på en äldre beräkning av land- och vattenarealer från 2005. 1) Markanvändningen på kommunal nivå redovisas i Statistiska meddelanden serie MI 67 SM 0401 (www.scb.se/mi0814). For land use by municipality, see Statistical reports MI 67 SM 0401. 2) Varav ca 12 000 ha ej länsfördelat. Of which approx. 12 000 ha are not distributed by county. 3) Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren Källa: SCB Markanvändningen i Sverige (www.scb.se/mi0803); Statistikdatabasen: Miljö. Statistiska centralbyrån 43
Miljö Statistisk årsbok 2013 3.7 Län County Bebyggd mark och tillhörande mark 2005 efter 2007 års länsindelning, hektar Built-up areas and associated land, by county, hectares Bostadsmark Residential land Permanentbostäder Land used for permanent dwellings Fritidshus 1 Land used for holiday homes 1 Industri Industrial land Handel och affärsverksamhet Commercial land Offentlig service, fritidsanläggn. m.m. Land used for public services and recreation facilities Transporter Land used for transport and communication facilities Tekniska anläggn. Land used for technical installations and waste disposal Övrig bebyggd mark Other built-up land Totalt 1 Total 1 Stockholms 33 740 33 650 4 475 2 350 5 200 17 400 650 6 250 103 715 Uppsala 14 840 8 000 2 300 550 1 700 12 000 400 5 900 45 690 Södermanlands 11 580 7 650 2 500 530 1 700 11 700 300 5 500 41 460 Östergötlands 16 360 8 200 3 100 760 2 250 17 200 500 8 700 57 070 Jönköpings 14 610 3 400 4 600 740 2 150 19 050 525 9 750 54 825 Kronobergs 11 150 3 100 2 175 500 1 400 14 300 400 7 850 40 875 Kalmar 14 590 6 900 3 025 690 1 900 17 350 625 8 100 53 180 Gotlands 5 130 3 100 575 140 700 4 300 150 3 300 17 395 Blekinge 8 500 2 850 1 475 420 1 050 6 600 225 3 900 25 020 Skåne 40 230 9 500 9 150 2 070 5 300 29 600 1 150 17 550 114 550 Hallands 14 730 5 200 2 450 670 1 750 13 850 475 6 850 45 975 Västra Götalands 62 330 23 100 12 825 2 960 7 850 44 950 1 575 28 900 184 490 Värmlands 18 230 7 100 3 025 800 2 450 19 900 675 11 300 63 480 Örebro 13 770 5 050 3 425 740 1 700 12 900 525 6 100 44 210 Västmanlands 9 590 3 600 2 375 530 1 350 8 450 300 3 250 29 445 Dalarnas 19 060 10 750 3 500 1 000 2 350 24 250 700 8 600 70 210 Gävleborgs 15 730 7 900 3 650 860 2 100 21 150 550 7 000 58 940 Västernorrlands 13 960 5 800 3 400 770 2 150 21 400 550 7 900 55 930 Jämtlands 9 660 6 650 1 525 410 1 600 24 650 525 7 900 52 920 Västerbottens 13 280 7 250 3 325 640 2 250 31 500 550 8 900 67 695 Norrbottens 13 040 7 600 4 200 890 2 350 31 450 475 6 800 66 805 Hela riket Sweden 374 090 188 000 77 100 19 000 51 200 403 800 11 875 180 300 1 305 365 Förändring 2000 2005 Change 2000 2005 +4 000-1 600 +3 000 +600 +950 +5 000 +500 +5 000 +17 000 18 0000 1) Varav ca 12 000 ha ej länsfördelat. Of which approx. 12 000 ha are not distributed by county. Källa: SCB Markanvändningen i Sverige (www.scb.se/mi0803); Statistikdatabasen: Miljö. 3.8 Nationalparker, areal och år för beslut om inrättande som nationalpark 2011-12-31 National parks, area and year of decision to establish a national park Nationalpark National park Beslutsår Year of decision Areal, hektar Area, hectares Totalt Total Därav land Of which land area Nationalpark Beslutsår Areal, hektar Totalt Därav land Abisko 1909 7 721 6 795 Pieljekaise 1909 15 485 14 092 Björnlandet 1991 1 143 1 110 Sarek 1909 198 466 193 393 Blå Jungfrun 1926 190 66 Skuleskogen 1984 3 056 2 739 Dalby Söderskog 1918 37 37 Stenshuvud 1986 401 303 Djurö 1991 2 323 313 Stora Sjöfallet 1909 127 993 116 000 Fulufjället 2002 38 440 37 574 Store Mosse 1982 7 672 7 407 Färnebofjärden 1998 10 464 6 295 Sånfjället 1909 10 378 10 358 Garphyttan 1909 111 111 Söderåsen 2001 1 620 1 614 Gotska Sandön 1909 4 464 3 681 Tiveden 1983 1 351 1 213 Hamra 1909 1 381 1 321 Tresticklan 1996 2 906 2 713 Haparanda skärgård 1995 7 430 850 Tyresta 1993 1 962 1 874 Kosterhavet 2009 38 823 1 586 Töfsingdalen 1930 1 590 1 579 Muddus 1942 51 137 49 263 Vadvetjåkka 1920 2 704 2 641 Norra Kvill 1927 110 107 Ängsö 1909 195 81 Padjelanta 1962 199 898 167 050 Summa Total 739 449 632 165 Källa: Naturvårdsverket och SCB: Statistiska meddelanden serie MI 41 (www.scb.se/mi0603). 44 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok 2013 3.9 Naturreservat, naturvårdsområden samt djur- och växtskyddsområden, länsvis 2011-12-31 Nature reserves, nature management areas and wildlife protection areas, by county Miljö Län County Naturreservat 1 Naturvårdsområden 1 Biotopskyddsområden 3 Nature reserves 1 Nature management areas 1 Habitat protection areas 3 Antal Number Areal, hektar Area, hectares Summa Total Därav landareal, % Of which land area, % Antal Areal, hektar Antal Areal, hektar Summa Därav landareal, % Summa Därav landareal, % Stockholm 268 121 316 39 4 998 52 228 927 100 Uppsala 137 37 652 65 - - - 218 691 100 Södermanlands 133 45 979 32 4 2 887 82 257 825 99 Östergötlands 198 48 864 36 - - - 378 1 107 100 Jönköpings 120 19 479 89 3 698 98 195 534 100 Kronobergs 109 20 036 69 - - - 239 735 99 Kalmar 179 48 400 50 11 6 633 100 287 814 100 Gotlands 114 71 433 16 3 9 304 99 222 790 100 Blekinge 96 17 859 49 - - - 181 540 100 Skåne 233 71 994 32 8 5 058 98 411 822 100 Hallands 151 20 593 59 4 4 745 29 169 485 100 Västra Götaland 424 137 554 52 28 45 032 42 641 1 720 100 Värmlands 132 93 499 45 1 10 032 87 725 2 070 100 Örebro 211 37 999 85 - - - 269 666 100 Västmanlands 90 23 827 55 1 8 611 95 160 415 100 Dalarnas 245 245 002 97 5 542 45 454 2 016 100 Gävleborgs 160 30 629 65 11 3 984 54 314 1 167 100 Västernorrlands 148 31 416 76 3 8 332 83 244 869 100 Jämtlands 96 520 484 94 - - - 343 1 567 100 Västerbottens 243 828 309 92 6 679 33 396 1 725 100 Norrbottens 312 1 925 518 93 1 610 97 459 2 076 100 Hela riket Sweden 2011 3 799 4 397 843 84 93 108 144 66 6 790 22 560 100 2010 3 616 4 327 608 84 103 118 337 64...... 2009 3 352 4 264 107 84 102 117 996 64...... 2008 3 172 4 233 599 84 111 132 871 64...... 2007 3 027 4 196 321 84 112 133 404 64...... 2006 2 2 839 4 083 893 84 132 161 850 74...... 2005 2 712 4 103 085 84 136 162 740 74...... 2004 2 611 4 043 836 85 143 199 306 71...... 2003 2 524 4 020 398 85 144 202 336 71...... 2002 2 378 3 976 438 84 141 224 097 65...... 2001 2 286 3 913 190 84 141 224 097 65...... 2000 2 192 3 893 654 84 140 223 914 65...... 1999 2 120 2 917 679 81 141 226 600 66...... 1) Nya arealvärden fr.o.m. 2003 pga. bättre mätmetod (naturreservat, naturvårdsområden). Due to new measurements the area figures are revised from 2003 (nature reserves, nature management areas). 2) Antalet naturreservat har ökat, dock har deras totala area minskat vilket beror på uppdateringar i registret. The number of nature reserves has increased. However, due to updates in the register their total area has decreased. 3) Statistik över biotopskyddsområden redovisas första gången för år 2011. Figures regarding habitat protection areas are presented for the first time from year 2011. Källa: Naturvårdsverket och SCB: Statistiska meddelanden serie MI 41 (www.scb.se/mi0603). Statistiska centralbyrån 45
Miljö Statistisk årsbok 2013 3.10 Län County Vattenanvändning per användarkategori och län 2010, 1 000 m3 Water use by category of use and county Hushåll Households Jordbruk Agriculture Industri Industry Övrig användning 1 Other use 1 Totalt söt- och havsvatten Total sea and freshwater Stockholms 137 582 1 497 72 100 63 521 274 700 Uppsala 20 519 2 096 42 105 10 697 75 416 Södermanlands 14 805 1 636 32 387 8 116 56 945 Östergötlands 22 119 6 161 76 709 16 382 121 371 Jönköpings 19 479 3 823 11 960 7 002 42 263 Kronobergs 9 844 1 867 4 497 4 069 20 276 Kalmar 14 588 8 565 28 948 6 235 58 335 Gotlands 3 673 3 965 1 151 1 524 10 313 Blekinge 7 789 4 551 87 935 6 542 106 817 Skåne 73 728 35 863 118 049 35 319 262 959 Hallands 16 038 6 902 63 172 8 852 94 965 Västra Götalands 93 150 11 208 451 676 51 442 607 476 Värmlands 16 593 1 908 160 462 9 385 188 348 Örebro 16 536 1 879 110 465 11 249 140 129 Västmanlands 15 254 843 71 941 12 104 100 142 Dalarnas 17 968 1 066 102 901 11 903 133 838 Gävleborgs 19 192 1 033 149 468 7 449 177 142 Västernorrlands 15 140 829 336 724 11 313 364 006 Jämtlands 9 285 1 191 2 527 3 584 16 586 Västerbottens 16 003 994 111 163 6 341 134 501 Norrbottens 16 357 906 225 517 10 269 253 050 Hela riket Sweden 575 640 98 782 2 261 856 303 298 3 239 577 1) Här ingår kommunalt vatten som används inom andra näringsgrenar än tillverkningsindustrin, bl.a. byggverksamhet, varuhandel, hotell och restaurang, transporter, offentlig förvaltning. Till övrig användning räknas också det vatten som används för drift och underhåll av vattenverkens anläggningar samt de förluster som uppstår i ledningsnätet mellan vattendistributör och användare. Public water supply used in other industries than manufacturing industry and water used for maintenance of waterworks. Källa: SCB Statistiska meddelanden serie MI 27 (www.scb.se/mi0902). 3.11 Oljeutsläpp i svenska farvatten Oil spills in Swedish waters 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Antal bekräftade utsläpp Mängdintervall, m 3 Number of confirmed spills Volume, cu.m. 0 1 300 252 316 311 287 237 258 1 10 9 16 9 3 1 3 4 10 100 4 1 1 >100 2 Summa Total 313 269 325 315 288 240 264 Antal utsläpp som bekämpats av kustbevakningen Number of oil spills dealt with by the Coast Guard 40 36 34 35 51 31 42 Källa: Kustbevakningen (www.coastguard.se). 46 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok 2013 3.12 Översikt över antal rödlistade arter i olika kategorier inom de olika organismgrupperna Overview of all red-listed and endangered species, by status Miljö Arter Species Kategorier 1 Status 1 Hotade Endangered (CR, EN, VU) DD RE CR EN VU NT Antal Number Andel (%) av bedömda Percent Rödlistade Red-listed (DD, RE, CR, EN, VU, NT) Totalt Andel (%) av bedömda Antal bedömda arter Number of species evaluated Kärlväxter Tracheophyta 24 44 123 99 112 266 17 402 26 1 534 Alger Nostocophyceae, Phaeophyceae, Rhodophyta & Charophycea 31 3 1 6 8 11 15 4 60 16 384 Mossor Bryophyta s.lat. 44 17 7 40 60 65 107 11 233 23 1 006 Storsvampar Macrofungi 109 5 20 118 249 245 387 11 746 21 3 500 Lavar Lichenes 14 21 46 52 85 63 183 17 281 25 1 109 Däggdjur Mammalia 2 3 5 4 3 12 19 17 27 63 Fåglar Aves 9 5 9 24 44 38 15 91 36 253 Grod- och kräldjur Amphibia & Reptilia 1 5 1 6 32 7 37 19 Fiskar Pisces 5 2 6 9 4 8 19 14 34 25 136 Steklar Hymenoptera 5 19 14 39 44 65 97 14 186 26 707 Fjärilar Lepidoptera 17 24 25 73 128 237 226 8 504 18 2 845 Tvåvingar Diptera 40 28 4 26 54 66 84 5 218 13 1 718 Skalbaggar Coleoptera 94 62 20 81 237 381 338 8 875 20 4 412 Halvvingar Hemiptera 7 4 18 19 21 41 4 69 7 1 025 Hopprätvingar Orthoptera 2 1 2 3 9 5 14 35 Sländor Neuroptera, Trichoptera, Ephemeroptera, Plecoptera, Odonata 9 1 0 2 13 22 15 4 47 12 394 Mångfotingar Myriapoda 6 1 2 6 3 4 15 20 75 Spindeldjur Arachnida 12 2 2 8 8 45 18 2 77 10 771 Kräftdjur Crustacea 16 2 4 13 12 19 16 47 39 120 Tagghudingar Echnioderma 11 2 3 8 8 11 15 32 44 73 Armfotingar Brachiopoda 1 1 1 25 2 50 4 Blötdjur Mollusca 61 2 1 9 22 21 32 7 116 25 458 Ringmaskar och planarier Annelida & Tricladida 16 1 1 1 1 18 20 91 Koralldjur Anthozoa 6 1 5 4 5 1 14 31 22 49 45 Manteldjur Tunicata 17 2 4 6 13 23 48 48 Samtliga Total 521 224 212 634 1 096 1 440 1 942 9 4 127 20 20 825 1) Rödlistekategorier som används i den svenska rödlistan fr.o.m. 2000-05-10. Nationellt utdöd (RE, Regionally Extinct): En art är Nationellt utdöd när det är ställt utom rimligt tvivel att den sista individen som är potentiellt kapabel till reproduktion inom regionen (landet) har dött eller försvunnit från regionen, eller ifall det var en tidigare regelbunden besökare, den sista individen har dött eller försvunnit från regionen. Akut hotad (CR, Critically Endangered): En art tillhör kategorin Akut hotad när den löper en extremt stor risk att dö ut i vilt tillstånd inom en mycket nära framtid enligt något av kriterierna A till E för kategorin. Starkt hotad (EN, Endangered): En art är Starkt hotad när bästa tillgängliga data indikerar att den uppfyller något av kriterierna A E för Starkt hotad och att den därmed bedöms löpa mycket hög risk att dö ut i vilt tillstånd. Sårbar (VU, Vulnerable): En art är Sårbar när bästa tillgängliga data indikerar att den uppfyller något av kriterierna A E för Sårbar och att den därmed bedöms löpa hög risk att dö ut i vilt tillstånd. Nära hotad (NT, Near Threatened): En art förs till kategorin Nära hotad om den inte uppfyller något av kriterierna för vare sig Akut hotad, Starkt hotad eller Sårbar, men är nära att uppfylla kriterierna för någon av dessa kategorier nu eller i en nära framtid. Kunskapsbrist (DD, Data Deficient): En art förs till kategorin Kunskapsbrist när det inte finns tillräckliga kunskaper att utifrån dess utbredning och/eller populationsstatus göra vare sig en direkt eller indirekt bedömning av dess risk att dö ut. Övriga kategorier (arterna ej rödlistade) Livskraftig (LC, Least Concern): En art tillhör kategorin Livskraftig om den vid utvärdering visat sig inte uppfylla något av kriterierna för någon av kategorierna Akut hotad, Starkt hotad, Sårbar eller Missgynnad. Ej bedömd (NE, Not Evaluated): En art tillhör kategorin Ej bedömd om den ej bedömts enligt kriterierna (vilket kan bero på antingen att man inte beaktat den eller att den inte uppfyller villkoren för att få bedömas). Ovanstående är en mycket kortfattad version av IUCN:s nya rödlistningssystem. För mer detaljerad information om rödlistningssystemet hänvisas till ArtDatabankens webbplats www.artdata.slu.se. Där finns även fakta om rödlistade växter, svampar och djur, deras länsförekomster etc. Källa: Gärdenfors, U. (ed.) 2010. Rödlistade arter i Sverige 2010. The 2010 Red List of Swedish Species, ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Statistiska centralbyrån 47
Miljö Statistisk årsbok 2013 3.13 Däggdjur Mammalia Akut hotade ryggradsdjur Critically endangered vertebrates Fåglar Aves Kräldjur, groddjur Reptilia, amphibia Fiskar och rundmunnar 1 Pisces Bechsteins fladdermus Fjällgås Grönfläckig padda Storröding Pipistrell Rödspov Lyrtorsk Fjällräv Sydlig kärrsnäppa Ål Tornuggla Brugd Fjälluggla Håbrand (sillhaj) Vitryggig hackspett Pigghaj Ryggradsdjur som år 2010 står nära att försvinna från Sverige som reproducerande arter: Bechsteins fladdermus (troligen finns endast 10 40 individer i landet, alla i Skåne). Pipistrell (en enda koloni om ca 25 individer är känd). Fjällräv (under 50 reproducerande individer kvarstår). Fjällgås (år 2010 fanns ca 110 individer i landet). Sydlig kärrsnäppa (denna underart har minskat med 70 % de senaste 20 åren. Nu återstår ca 50 par). Rödspov (har minskat med 65 % de senaste 20 åren. Nu kvarstår ca 85 par). Tornuggla (något enstaka par finns i Skåne och på Gotland). Fjälluggla (ett fåtal par häckar vissa år). Vitryggig hackspett (2010 fanns 20-40 ex. i landet). Grönfläckig padda (antalet vuxna individer beräknades uppgå till 800-1 200 år 2010). Storröding (högst 14 relikta bestånd kvarstår i de södra delarna av landet. Enbart sedan början av 1990-talet har tre populationer dött ut). Lyrtorsk (under de senaste decennierna har endast en lekplats varit känd i svenska vatten och det mesta tyder på att det beståndet numera är försvunnet). Ål (i relation till förhållandena kring 1950 har mängden från Sargassohavet ankommande glasål minskat med upp till 99 %). Brugd (minskningstakten har uppgått till 90 (80-95) % under de senaste 80 åren). Håbrand (sillhaj). (Arten, som påträffas främst i Skagerrak, har minskat med mer än 90 % de senaste 100 åren.) Pigghaj (minskningstakten har uppgått till 96 (95-97) % under de senaste 80 åren). Ryggradsdjur som försvunnit sedan 1850: Svartråtta, vildren, svart stork, vit stork, stortrapp, lunnefågel, svartbent strandpipare, blåkråka, härfågel, mellanspett, tofslärka, atlantisk stör och slätrocka. Källa: Gärdenfors, U. (ed.) 2010. Rödlistade arter i Sverige 2010 The 2010 Red List of Swedish Species, ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Samt gällande artfaktablad: www.artfakta.se/getspecies.aspx. 3.14 De 20 största kemikalierna med avseende på kvantitet och omsättning i ton 2010 The 20 most common chemicals in terms of quantity and turnover in tonnes CAS-nummer CAS number Ämnesnamn Substance Antal produkter Number of products Kvantitet Quantity 8002-05-9 Råolja 12 20 310 545 86290-81-5 Bensin 50 8 089 414 68334-30-5 Dieselolja 67 5 396 315 64742-47-8 Diesel MK1/Lacknafta 1 379 5 267 232 8008-20-6 Fotogen 143 2 880 062 7732-18-5 Vatten 29 084 2 220 058 65997-15-1 Portlandcement 1 004 2 141 208 64741-80-6 Återstoder (petroleum), termiskt krackade 6 1 994 207 7727-37-9 Kväve 49 1 712 493 64741-45-3 Återstoder (petroleum), atmosfäriskt torn 14 1 702 713 74-82-8 Metan 17 1 285 264 7782-44-7 Syre 26 1 145 392 68476-34-6 Eldningsolja, No 2 15 1 055 460 8052-42-4 Asfalt 219 1 047 041 74-98-6 Propan 1 221 986 184 6484-52-2 Ammoniumnitrat 211 964 691 7647-14-5 Natriumklorid 1 576 939 426 64741-42-0 Straight-run, full range nafta 15 912 525 7664-93-9 Svavelsyra 466 786 381 68476-33-5 Eldningsolja, återstoder 10 780 985 Källa: Kemikalieinspektionen och SCB: Statistiska meddelanden serie MI 45 (www.scb.se/mi0504). 48 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok 2013 3.15 Bekämpningsmedel efter olika användningsområden Pesticides by category of use Miljö Användningsområde Category of use Verksam beståndsdel, ton Active substance, tonnes 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Jordbruk Agriculture 1 569 1 696 1 643 1 851 1 394 1 473 1 660 Skogsbruk Forestry 5 5 7 5 12 27 19 Frukt- och trädgård Horticultural production 97 84 34 82 73 92 104 Industri Industry 7 065 7 371 8 420 7 911 7 259 6 566 6 040 Hushållskonsumtion Household consumption 556 530 516 469 505 458 728 Summa Total 9 291 9 686 10 620 10 319 9 243 8 615 8 552 Se Tabellanmärkningar. Källa: Kemikalieinspektionen (www.kemi.se) och SCB: Statistiska meddelanden serie MI 31 (www.scb.se). 3.16 Jordbrukets användning av kväve och fosfor från mineral(handels)- och stallgödsel Use of nitrogen and phosphorus from fertilisers and manure in Swedish agriculture, by county Län County Areal, 1 000 ha Area, 1 000 ha Endast mineralgödsel Fertilizers only Areal, % Crop area, % Kväve Nitrogen Mineral- och/eller stallgödsel 1 Fertilizers and/or manure Endast mineralgödsel Fosfor Phosphorus Mineral- och/eller stallgödsel Kg/ha Areal, % Kg/ha Areal, % Kg/ha Areal, % Kg/ha Stockholms 72 45 110 58 108 21 15 34 21 Uppsala 149 55 107 73 106 31 13 49 20 Södermanlands 114 41 107 74 104 23 13 57 23 Östergötlands 192 43 118 76 116 22 15 54 26 Jönköpings 87 11 69 82 93 9 10 80 28 Kronobergs 47 14 83 84 114 9.. 79 28 Kalmar 119 21 93 82 118 9 14 71 29 Gotlands 83 30 85 78 97 24 13 72 25 Blekinge 30 29 115 80 93 17.. 68 26 Skåne 440 57 128 87 128 37 16 67 24 Hallands 106 32 108 84 122 21 17 73 28 Västra Götalands 427 39 112 76 104 29 20 66 26 Värmlands 98 30 81 59 82 26 14 55 22 Örebro 95 50 99 68 97 44 17 62 22 Västmanlands 88 52 101 73 106 37 13 58 19 Dalarnas 56 23 96 54 78 21 15 51 23 Gävleborgs 64 25 77 56 74 13 9 45 21 Västernorrlands 47 9 43 49 62 6.. 46 26 Jämtlands 40 5.... 89...... 38 Västerbottens 65 20 75 70 94 14.. 63 28 Norrbottens 33 19 95.. 93...... 29 Hela riket Sweden 2011 2 451 39 110 75 108 25 16 62 25 2009 2 473 41 107 76 107 23 16 57 25 2007 2 346 41 110 77 111 28 15 64 24 2005 2 359 43 111 76 107 28 18 61 24 2003 2 340 48 104 83 104 30 17 65 23 2001 2 353 49 106 82 107 31 17 64 24 1999 2 410 50 95 84 100 34 20 69 25 1997 2 531 52 95 84 100 34 20 66 25 1995 2 387 50 100 83 100 33 20 62 25 1993 2 497 57 95 85 100 34 20 59 25 1991 2 418 58 90 83 95 36 20 59 30 1) Växttillgängligt kväve efter spridningsförluster i stallgödsel. Källa: SCB Statistiska meddelanden serie Na 30 ( 1997) och MI 30 (1999, www.scb.se/mi1001). Statistiska centralbyrån 49
Miljö Statistisk årsbok 2013 3.17 Utsläpp och vattenmängder från tillståndspliktiga kommunala reningsverk 2010, efter storleksklass Discharges to water from municipal wastewater treatment plants by size, total discharges Sort Measure Totalt Total Storleksklass (dimensionerade 1 antal personekvivalenter, PE) Size (person equivalents 2 ) 2004 2006 2008 2010 2 001 10 000 10 001 100 000 100 001 Utsläpp av Discharge of Tot-P ton 318 362 313 267 31 109 127 Tot-N ton 17 779 18 347 18 434 17 419 2 776 8 604 6 040 BOD 7 ton 7 869 8 570 7 447 7 908 1 376 3 257 3 275 Vattenmängd Water quantity milj. m 3 1 185 1 240 1 259 1 187 145 486 556 Antal reningsverk Wastewater treatment plants 479 475 467 467 282 167 18 Anslutna personer, 1 000-tal Population connected 7 633 8 080 8 267 8 072 803 3 292 3 977 1) Enligt miljöskyddsförordningen upprättas årliga miljörapporter med utsläppsdata vid reningsverk dimensionerade för över 2 000 personekvivalenter, PE. Dimensioneringen mäts med avseende på kapaciteten att ta emot syreförbrukande substanser, varvid en person anses motsvara 70 gram BOD7 per dygn. 2) In the Swedish definition of population equivalent, PE, one unit is assumed to be 70 g BOD7 per person and day. This compares well to the EUROSTAT definition, which is 60 g BOD5 per person and day. Källa: Naturvårdsverket och SCB: Statistiska meddelanden serie MI 22 (www.scb.se/mi0106). 3.18 Genomsnittliga halter av näringsämnen, metaller och organiska miljögifter i slam från kommunala reningsverk 2010. Medelvärden för storleksklasser, vägda med producerade TS-mängder Concentrations of phosphorus, nitrogen, metals and organic indicator substances in sludge from municipal wastewater treatment plants. Means weighted with respect to amounts of produced dry substance Slaminnehåll Sludge substance Totalt Total Medelvärden, mg/kg TS 1 Weighted means 1 2004 2006 2008 2010 2 001 20 000 20 001 100 000 100 001 Fosfor Phosphorus 28 145 26 977 27 740 27 640 20 770 26 580 32 390 Kväve Nitrogen 40 093 42 050 42 590 44 080 42 380 42 640 46 240 Bly Lead 24,6 27,5 22,4 21,9 24,1 19,8 22,4 Kadmium Cadmium 1,0 1,0 0,8 0,9 0,8 0,9 0,9 Koppar Copper 345,9 357,9 335,3 347,3 278,3 336,4 397,1 Krom Chrome 28,9 29,3 28,3 28,8 28,4 32,2 26,1 Kvicksilver Mercury 0,9 0,8 0,6 0,6 0,5 0,6 0,7 Nickel 20,3 18,8 16,9 16,6 14,1 15,4 19,1 Zink Zinc 508,3 551,5 544,3 570,1 512,8 555,1 616,2 Nonylfenol Nonylphenol 14,9 14,8 10,6 10,3 5,5 9,2 13,6 Toluen Toluene...... PAH 2 0,9 0,7 0,98 0,94 0,51 0,93 1,17 PCB 3 0,1 0,1 0,05 0,04 0,04 0,04 0,05 1) TS = torrsubstans. TS = dry substance. 2) Polyaromatic hydrocarbons. 3) Polychlorinated biphenyl. Se Tabellanmärkningar. Källa: Naturvårdsverket och SCB: Statistiska meddelanden serie MI 22 (www.scb.se/mi0106). 50 Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok 2013 Miljö 3.19 Utsläpp till luft av koldioxid (CO 2), metan (CH 4 ) och dikväveoxid (N 2 O) Emissions to air of carbon dioxide, methane and nitrous oxide Källa Source Utsläpp av CO2, 1 000 ton Emission of CO2, 1 000 tonnes Sänka av CO2, 1 000 ton Absorption of CO2, 1 000 tonnes 1990 2000 2009 2010 1990 2000 2009 2010 Energi 1 Energy 1 51 678 48 782 42 732 47 234.... Energiproduktion 1 Energy industries 1 9 795 8 620 10 029 12 461.... Tillverknings- och byggindustri Manufacturing industries and construction 11 490 12 069 8 143 9 586.... Transporter 1 Transport 1 18 900 19 566 20 138 20 522.... Övriga sektorer 2 Other sectors 2 11 185 8 171 3 509 3 779.... Diffusa utsläpp från bränslen Fugitive emissions from fuels 309 356 912 887.... Industriprocesser 1 Industrial processes 1 4 926 5 151 3 621 5 343.... Lösningsmedels- och produktanvändning Solvent and other product use 242 155 203 203.... Jordbruk Agriculture................ Markanvändning och skogsbruk 1 Land use change and forestry 1.... -41 342-38 989-35 868-34 193 Avfall Waste 44 44 108 104.... Totalt 1 Total 1 56 890 54 133 46 664 52 884-41 342-38 989-35 868-34 193 Bunkring för internationell flyg- och sjöfart International bunkers 3 563 6 697 9 289 8 776.... Källa Utsläpp av CH4, 1 000 ton CO2 -ekvivalenter Emission of CH4, 1 000 tonnes CO2 -equivalents Utsläpp av N2O, 1 000 ton CO2 -ekvivalenter Emission of N2O, 1 000 tonnes CO2 equivalents 1990 2000 2009 2010 1990 2000 2009 2010 Energi 1 567 510 584 653 1 362 1 264 1 325 1 472 Energiproduktion 22 46 89 101 328 309 452 529 Tillverknings- och byggindustri 46 42 47 50 501 496 449 487 Transporter 1 187 108 60 57 218 188 155 165 Övriga sektorer 1, 2 244 234 294 350 313 269 265 287 Diffusa utsläpp från bränslen 1 67 81 93 95 1 2 4 4 Industriprocesser 14 17 12 15 902 742 393 402 Lösningsmedels- och produktanvändning........ 90 122 109 109 Jordbruk 3 304 3 131 3 017 3 008 5 811 5 303 4 791 4 904 Markanvändning och skogsbruk 1 2 3 3 1 81 74 118 137 Avfall 1 3 166 2 706 1 665 1 578 212 165 167 166 Totalt 1 7 052 6 368 5 281 5 255 8 457 7 670 6 902 7 190 Bunkring för internationell flyg- och sjöfart 1 1 1 1 54 101 142 134 1) Reviderade uppgifter 1990, 2000 och/eller 2009. Revised figures 1990, 2000 and/or 2009. 2) Inkl. uppvärmning av hus och lokaler, förbränning inom jordbruk och skogsbruk samt utsläpp från militären. Incl. heating of houses and buildings, fuel combustion within agriculture and forestry, and emissions from military activities. Källa: Naturvårdsverket (www.naturvardsverket.se) 2012. Sveriges rapportering till FN:s klimatkonvention och EU. Data är framtagna av SMED (www.smed.se), ett konsortium där SCB, IVL Svenska miljöinstitutet, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) ingår. Statistiska centralbyrån 51
Miljö Statistisk årsbok 2013 3.20 Återvinning krav och nivåer för varugrupper där producentansvar införts Recycling requirements and levels for commodities with producer responsibility Varuslag Material Återvinningskrav Recycling requirement Återvinning i % 1 Recycling in percent 1 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2, 3, 4, 16 Tidnings- och journalpapper Newspapers and periodicals 2, 3, 4, 16 75 % insamling 83 83 85 89 91.... Däck 5 Tyres 5 100 100 100 97 100 100 100 Förpackningar 6 Packaging 6 Standard glasförpackning öl och läsk 7 Standard glass packaging beer and soft drinks 7 Glasförpackningar Glass packaging 70% materialutnyttjande 95 91 94 94 90 93 92 8, 16 Wellpapp, papp, papper och kartong 8, 16 Corrugated cardboard, cardbord, paper 65% materialutnyttjande 72 72 73 74 74 70.. Wellpapp Corrugated cardboard 86 Papp, papper, kartong Cardboard, paper 42 9, 16 Metall, ej dryckesförpackning Metal, non-beverage packaging 9, 16 70% materialutnyttjande 58 66 69 67 73 73.. Stålplåt 16 Steel sheet metal 16 72 77 77 70 79 82.. Aluminium, ej dryckesförpackning 16 Aluminium, non-beverage packaging 16 27 34 36 37 42 23.. Aluminium, dryckesförpackning Aluminium, beverage packaging 90% materialutnyttjande 86 85 87 91 90 87 91 Plast 10, 16 10, 16 Plastics 70% återvinning, dock minst 30% materialutnyttjande 73 81 76 60 36 44.. PET-flaskor som återfylls 11 PET bottles, refilled 11 98 96 100 PET-flaskor som återvinns 12 PET bottles, recycled 12 90 % materialåtervinning 85/95 82/89 98 84 84 86 84 Trä 13, 16 13, 16 Wood 70% återvinning, dock minst 15% materialutnyttjande 11 100 100 100 100 100.. Övrigt material Other materials 30%, minst 15% materialutnyttjande per material Bilar 14 Cars 14 85% 85 86 90 91 90 91 91 Elektriska och elektroniska produkter 15 Electrical and electronic equipment 15.. 94 94 88 92 92 92 1) Procentandelen beräknas som den totala återvunna mängden i förhållande till den totala mängden tillförd den svenska marknaden, om inget annat anges. Percentage share calculated as the total amount recovered in relation to the total amount put on the Swedish market if nothing else stated. 2) Återvinningskravet sen 2005. Recycling target since 2005. 3) Återvinningsnivåerna är beräknade enligt en ny modell som PressRetur AB presenterade 2006. Recycling levels calculated according to a model presented by PressRetur AB in 2006. 4) Uppgifterna för returpapper och förpackningar är preliminära. Slutversionen kommer att finnas i Naturvårdsverkets rapportserie Samla in, återvinn!. Data for waste paper and packaging are preliminary. Final version will be found in the Collect & Recycle!-series published by the Swedish EPA. 5) Återvinningsgraden för däck varierar något över och under 100% beroende på lagerskillnader i insamlade däck. 6) Återvinningsmål sedan 2005-01-01. Recycling target since January 1, 2005. 7) Rapporteringsskyldighet för returglas för öl och läsk upphörde 2006-01-01. No obligation to report for refill glass bottles for beer and soft drinks since 2006-01-01. 8) Återvinningsmålet för wellpapp och papper, papp, kartong sammanslaget sedan 2005-01-01. Common recycling target for packaging of paper, cardboard and corrugated cardboard since 2005-01-01. 9) Återvinningsmålet för stål- och aluminiumförpackningar (ej dryckesförpackningar) sammanslaget sedan 2005-01-01. FTI:s beräkningar av återvinningsmängder har utförts på nytt sätt 2010. Common recycling target for steel/aluminium packaging (non-beverage containers) since 2005-01-01. FTI`s calculation of recovery rates has been modified in 2010. 10) FTI:s beräkningar av återvinningsmängder har utförts på nytt sätt 2010. FTI`s calculation of recovery rates has been modified in 2010. 11) Systemet med återfyllnadsflaskor upphörde i oktober 2007. Inflödet är större än utflödet och statistiken är därmed inte jämförbar med tidigare år. Producers have ceased to use the system with reusable bottles. Collection was therefore larger than sales. 12) Inklusive kasserat återfyllnads-pet (R-PET). Including discarded reusable PET-bottles. 13) Från och med 2006 bygger uppgifterna på en uppskattning av hur förpackningsavfall av trä hanteras i Sverige, inte vad materialbolagen samlat in. Since 2006 the data delivered by the material companies is an estimate of how all packaging waste of wood is treated in Sweden, i.e. not only what the material companies collect/treat. 14) Återvinningsmål på EU-nivå, beslutat den 1 januari 2000. This recycling goal for the EU-level was decided in January 1, 2000. 15) Total återvinning beräknat på insamlad mängd och de uppgifter producenterna rapporterat till Naturvårdsverkets EE-register. Målen varierar beroende på produkttyp (SFS 2005:209). Totalt insamlades ca 17,5 kg elavfall per capita under 2011. Total recovery based on total amount collected and the producers' reports to the EE-register of the Swedish EPA. Recycling targets vary depending on type of product (Ordinance 2005:209). In total approximately 17.5 kg/capita were collected in 2011. 16) Procentandelar för återvunna förpackningar och tidningar var inte fastslagna före begärd senaste tidpunkt för inrapportering av data till Statistisk Årsbok. Percentage shares for recycled packaging and newspapers were not established before the required latest time point for reporting of data to Statistisk Årsbok. Källa: Naturvårdsverket (www.naturvardsverket.se). 52 Statistiska centralbyrån