Miljö Environment. Foto: Jan-Aage Haaland

Transkript

1 Environment Foto: Jan-Aage Haaland

2 Statistisk årsbok Environment Användning av naturresurser markanvändning Use of natural resources land use Användning av naturresurser skyddad natur Protected nature Skyddad natur per kommun, procent av kommunareal Protected nature by municipality, percent of area påverkan Environmental impact räkenskaper och trender Environmental Accounts and trends Markanvändningen omkring, hektar 7 Land use, by county, hectares 7 Bebyggd mark och tillhörande mark, hektar Built-up areas and associated land, by county, hectares Nationalparker, areal och år för beslut om inrättande som nationalpark -- National parks, area and year of decision to establish a national park Naturreservat, naturvårdsområden och biotopskyddsområden, länsvis -- Nature reserves, nature management areas and habitat protection areas, by county Vattenanvändning per användarkategori och län, m Water use by category of use and county Oljeutsläpp i svenska farvatten Oil spills in Swedish waters Översikt över antal rödlistade arter i olika kategorier inom de olika organismgrupperna Overview of all red-listed and endangered species, by status Akut hotade ryggradsdjur Critically endangered vertebrates De vanligast förekommande ämnena med avseende på antal produkter The most common substances in terms of number of products in Bekämpningsmedel efter olika användningsområden Pesticides by category of use Jordbrukets användning av kväve och fosfor från mineral(handels)- och stallgödsel Use of nitrogen and phosphorus from fertilisers and manure in Swedish agriculture, by county 7 Utsläpp och vattenmängder från tillståndspliktiga kommunala reningsverk, efter storleksklass Discharges to water from municipal wastewater treatment plants by size, total discharges Genomsnittliga halter av näringsämnen, metaller och organiska miljögifter i slam från kommunala reningsverk Medelvärden för storleksklasser, vägda med producerade TSmängder Concentrations of phosphorus, nitrogen, metals and organic indicator substances in sludge from municipal wastewater treatment plants Means weighted with respect to amounts of produced dry substance Utsläpp till luft av koldioxid (CO), metan (CH) och dikväveoxid (NO) Emissions to air of carbon dioxide, methane and nitrous oxide Återvinning krav och nivåer för varugrupper där producentansvar införts Recovery requirements and levels for commodities with producer responsibility Uppkomst av avfall i olika sektorer, ton7 Generation of waste in different sectors räkenskaper, miljöpåverkan och ekonomiska data för branscher, offentliga myndigheter och hushåll Environmental accounts, environmental impact and economic data by industry, public authorities and households Utsläpp av växthusgaser, ton COekvivalenter Emissions of greenhouse gases, tonnes CO-equivalents skatter i Sverige, löpande priser, miljoner kronor 7 Environmental taxes, current prices, SEK millions Utdömda miljösanktionsavgifter, antal ärenden och belopp i kronor 7 Environmental sanction charges, number and amounts in SEK

3 Statistisk årsbok Användning av naturresurser markanvändning Use of natural resources land use Inte ens procent av Sverige är bebyggt Och då utgör vägar och liknande närmare en tredjedel av denna siffra Av landets totala landareal består drygt hälften av skog, procent av vatten och procent är jordbruksmark Markanvändningen, procent av landareal Markanvändning Jordbruksmark Skogsmark Bebyggd mark med tillhörande mark Golfbanor och skidpister Täkter och gruvområden Öppen myr exkl torvtäkt Naturligt gräsbevuxen mark, hedmark odyl Berg i dagen och övrig mark Totalt Procent 7,,,,,, 7,,, Ett glest bebyggt land I Sverige finns det 7 byggnader Den samlade markyta som dessa byggnader upptar är hektar eller, procent av Sveriges landareal, vilket motsvarar drygt två tredjedelar av Ölands yta Till den bebyggda marken räknas tillhörande mark som bland annat trädgårdar, parkeringsplatser och upplagsytor inom industrin Mark med transportinfrastruktur, tex vägar, räknas också in i den bebyggda marken Golfbanor, slalombackar, motionsspår och kraftledningsgator räknas dock inte in Den bebyggda arealen uppgår till endast procent av den totala landarealen Av den bebyggda marken är procent bostadsmark (7 procent permanentbostäder och procent fritidshus) Vidare används procent av marken för transporter av olika slag Resterande procent fördelar sig bland annat på industri, offentlig service och handel Stora regionala skillnader Mest tätbebyggt är det i Stockholms län där procent av länets totala landareal är bebyggd Här är också fritidshusens andel av den bebyggda marken i särklass högst Högst andel industrimark har Jönköpings län med, procent Lägst andel bebyggd mark har Norrbottens län med endast, procent I de tre nordligaste länen utgör mark avsedd för transporter en betydligt större andel av den bebyggda marken än genomsnittet för landet Tätorterna växer Det finns tätorter med en sammanlagd landareal om cirka 7 hektar eller, procent av Sveriges totala landareal (dvs vatten inkluderat) Mellan och ökade tätortsarealen med nästan 7 hektar Även om tätorterna upptar en relativt liten andel av landets totalareal finns omkring procent av den bebyggda marken i tätorterna Bebyggd mark fördelad efter bebyggelsetyp Typ Bostadsmark, permanentbostäder Fritidshus Industri Handel och affärsverksamhet Offentlig service, fritidsanläggningar mm Transporter Tekniska anläggningar Övrig bebyggd mark Totalt Procent,,,,,,,,7, Foto: Jerker Moström

4 Man ser knappt skogen för alla träd Sverige har, miljoner hektar skogsmark, vilket motsvarar procent av landarealen, eller procent av totalarealen De största skogsarealerna finns i norrlandslänen Andelen skog är störst i Gävleborgs län och Västernorrlands län med respektive 7 procent av landarealen Virkesförrådet på skogsmark består till procent av tall, procent av gran och procent av björk Resterande procent utgörs av andra trädslag eller torra träd Halva Skåne är jordbruksmark Knappt procent av Sveriges totala areal utgörs av jordbruksmark Skåne är det län som i särklass har den största andelen jordbruksmark nära hälften av länets totala areal Som god tvåa kommer Gotlands län där en tredjedel av arealen utgörs av jordbruksmark Statistisk årsbok Procent av landarealen inom respektive län som är jordbruksmark och skogsmark Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Totalt Jordbruksmark Skogsmark Källa: SCB Markanvändningen i Sverige (wwwscbse/mi) Foto: Jan-Aage Haaland

5 Statistisk årsbok Användning av naturresurser skyddad natur Protected nature Cirka procent av Sveriges landareal är skyddad som nationalpark, naturreservat, naturvårdsområde eller biotopskyddsområde Vid utgången av fanns det drygt skyddade områden i Sverige, med en sammanlagd yta på mer än miljoner hektar Det motsvarar ungefär ytan av Jämtlands län De skyddade områdena är ofta små till ytan Drygt procent av landets nationalparker, naturreservat och naturvårdsområden är mindre än hektar Det är framförallt naturreservaten som är små till ytan Bland nationalparkerna dominerar istället större områden, främst i de norra delarna av landet Mer än procent av dem har en yta på hektar eller mer Skog vanligast i nya skyddade områden Den vanligaste naturtypen inom skyddade områden är öppen mark i fjällen Därefter är skogliga impediment (ekonomiskt onyttig mark) vanligast Skogen stod för den största delen ny skyddad mark under Året innan stod naturtypen hav för det mesta av de nytillkomna arealerna Majoriteten har nära till skyddad natur Under hade procent av landets befolkning tillgång till skyddad natur inom, kilometer från bostaden Örebro län hade den största andelen, med 7 procent Inom fem kilometer från bostaden hade Stockholms län den största andelen, med procent I genomsnitt hade procent av befolkningen i riket skyddad natur inom fem kilometer från bostaden Befolkning i tätort har i genomsnitt närmare till naturskyddsområden än personer boende utanför tätorter Av befolkningen i tätorter var det 7 procent som hade naturskyddsområden inom, kilometer från bostaden Motsvarande siffra för personer boende utanför tätort var endast procent Skyddade arealer december Typ av skyddat område Nationalparker Naturreservat Naturvårdsområden Biotopskyddsområde i: skogsmark jordbruksmark Totalt Antal Totalareal, hektar Varav land,% Källa: Naturvårdsverket och SCB: Statistiska meddelanden MI SM (wwwscbse/mi) Foto: Alexander Löckert

6 Statistisk årsbok Skyddad natur per kommun, procent av kommunareal Protected nature by municipality, percent of area Källa: SCB och Naturvårdsverket, bearbetning: Metria

7 Statistisk årsbok påverkan Environmental impact Utan koldioxid och ånga i atmosfären skulle jordens medeltemperatur vara omkring grader lägre än idag det vill säga minusgrader Växthuseffekten är därför en av förutsättningarna för att liv ska kunna existera på jorden Problemen uppstår däremot när växthuseffekten förstärks av människans utsläpp av växthusgaser Enligt FN:s klimatpanel, IPCC, är förekomsten av en global uppvärmning nu otvetydig och medeltemperaturerna ökar för både land och vatten Det konstateras i den första delen av den femte klimatrapporten som presenterades i Stockholm under hösten (IPCC Summary for Policymakers) Medeltemperaturen vid jordytan har succesivt ökat för varje årtionde de senaste åren, och de tre senaste årtiondena är alla varmare än något årtionde sedan Ökningen hade varit ännu större om inte haven fungerade som en buffert Man bedömer att haven tagit upp över procent av den värme som tillförts klimatsystemet De senaste åren har istäckningen minskat på Grönland och Antarktis och glaciärer har minskar i massa över nästan hela jorden Smältande glaciärer och ökande havstemperaturer resulterar i att havsnivåerna stiger Sedan mitten av -talet har ökningen varit snabbare jämfört med medelökningen de senaste åren Sedan har havsnivån stigit globalt med i genomsnitt cm Utsläpp av växthusgaser fortsätter att öka De globala utsläppen av växthusgaser fortsätter att öka Koldioxidkoncentrationen i atmosfären har ökat med procent sedan den industriella revolutionen, och inte på åtminstone år har koncentrationen av koldioxid, metan och lustgas i atmosfären varit högre Koldioxid är den växthusgas som påverkar vårt klimat mest Men även andra gaser som metan, lustgas och de så kallade industrigaserna, fluorvätekarbonater (HFC), perfluorkarboner (PFC) och svavelhexafluorid, bidrar till den ökade växthuseffekten Dessa gaser ger per molekyl eller per kg ett större bidrag till växthuseffekten än koldioxid, men på grund av de lägre halterna av dem i atmosfären har de inte lika stor påverkan på klimatet Minskning av växthusgasutsläpp i Sverige Enligt Kyotoprotokollet har Sverige möjlighet att öka sina växthusgasutsläpp med procent mellan och perioden Men enligt Sveriges interna klimatmål strävar vi istället efter att minska utsläppen med procent under samma period Det är ett åtagande som kommer att uppfyllas med god marginal då minskningen mellan och är cirka procent (skogssektorn ej inräknad) Fram till ska utsläppen från den icke-handlande sektorn (dvs de utsläpp som inte innefattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter) minska med procent jämfört med Visionen är att Sverige ska vara utan nettoutsläpp av växthusgaser år Förändring i utsläpp av växthusgaser mellan och för annex- länder (%) *) Länder med en övergångsekonomi a) Data för basåret är definierat av besluten /CP and /CP (Bulgarien (), Ungern (medelvärde 7), Polen (), Rumänien (), Slovenien ()) är använda för dessa länder istället för års värden b) Utsläppen för europeiska unionen rapporteras för EU-7 och rapporteras åtskilt från de ingående ländernas utsläpp c) I beslut /CP7 gavs medlemsländerna möjlighet att medge att det finns särskilda omständigheter i Turkiet som gör att de skiljer sig från övriga annex- länder

8 Statistisk årsbok Avfall i Sverige Under år uppkom 7, miljoner ton avfall drygt miljoner ton från hushållen och drygt miljoner ton från olika verksamheter Den klart största posten är avfall från industrin, 7 miljoner ton, varav procent är gruvavfall i form av gråbergsavfall och anrikningssand Hushållen i Sverige ger upphov till drygt procent av den totala avfallsmängden, eller procent om man räknar bort gruvavfallet Av hushållens avfall är den största posten det som kallas för hushållsavfall och liknande (, miljoner ton) Detta avfall är i första hand vanligt hushållsavfall samt grovsopor som lämnas vid återvinningscentraler Av de 7, miljoner ton avfall räknades miljoner ton som icke-farligt Av den totala mängden farligt avfall (, miljoner ton) gav industrisektorn, tjänstesektorn respektive infrastruktursektorerna (energi-, vatten-, avloppsoch byggsektorerna) tillsammans upphov till cirka ton Borträknat gruvavfallet materialåtervanns procent av avfallet, procent användes som bränsle, procent deponerades och procent släpptes ut i vatten eller på mark En stor mängd avfall, drygt miljoner ton, tas om hand för slutlig behandling vid den industrianläggning där det uppkommit Detta sker exempelvis i hög utsträckning för gruvavfall Ungefär miljoner ton av det avfall som inte behandlas på den plats där det uppkommit tas till speciella anläggningar Där förbehandlas och sorteras det för att sedan kunna materialåtervinnas, förbrännas eller deponeras Källa:UNFCCC ( IPCC (wwwipccch) och Naturvårdsverket (wwwnaturvardsverketse) Foto: Alexander Löckert

9 Statistisk årsbok räkenskaper och trender Environmental Accounts and trends Tillsammans gör vi en skillnad Att påverka klimatförändringar och att minska klimatpåverkande gaser genom produktions- och strukturförändringar i ekonomin är ett sätt Ett annat sätt är att förändra våra inköp av olika varor och tjänster Statistiken över koldioxidutsläpp (CO) kombinerat med bruttonationalprodukten (BNP) visar att det är möjligt att minska drivkraften av miljöpåverkan Om vi sammanfogar trender över ekonomin med utsläpp till luft går det att visa hur ekonomins tillväxt utvecklas i jämförelse med utsläppen Om tillväxten ökar och utsläppen minskar så innebär det att en absolut frikoppling mellan ekonomi och miljöpåverkan har skett Om tillväxten ökar och utsläppen ökar, men inte i samma utsträckning som ekonomin sker en relativ frikoppling I diagrammet nedan ser vi att i slutet av talet sker en så kallad absolut frikoppling mellan ekonomin (BNP) och de stationära utsläppen av koldioxid Det beror på att utsläppen från framför allt uppvärmning av hus minskar i takt med att vi använder mer biobränslen i våra fjärrvärmesystem De mobila utsläppen från transporter följer fortfarande ekonomin, men inte i samma nivå, vilket innebär att en relativ frikoppling har skett BNP ökar stadigt men visar ett tydligt tecken på års ekonomiska kris ökar produktionen av mindre utsläppsintensiva produkter och bränslemixen har förändrats Vi har gått från att använda fossila bränslen till att istället använda biobränslen, vindkraft och geotermisk energi (energi som är lagrad i jordskorpan) Ytterligare en faktor som bidrar till minskad klimatpåverkan är att producenter börjar förändra sin typ av insatsvara och varifrån de köper den Utgår vi istället ifrån vad konsumenter köper och varifrån en vara köps visar statistiken att utsläpp av växthusgaser ökar i andra länder till följd av en ökad andel import De produkter som vi importerar och som har största utsläpp av växthusgaser är jordbruks- och textilieprodukter Utsläpp av växthusgaser till följd av svensk konsumtion,, miljoner ton COekvivalenter Trender i ekonomin,, index = Anmärkning: CO inkluderar utsläpp från näringsliv och slutlig användning Produktion och konsumtion påverkar utsläppen Det finns flera faktorer och orsakssamband som har bidragit till att denna frikoppling mellan BNP och koldioxidutsläpp har skett Utgår vi ifrån ett ekonomiskt produktionsperspektiv påverkas utsläppen av typen av varor och tjänster som produceras I Sverige Anmärkning: Utsläpp av växthusgaser inkluderar koldioxid (CO), metan (CH), dikväveoxider (NO) Utsläppen av CH och NO brukar omräknas till ton CO ekvivalenter så att de kan summeras Analys sedan -talet Sedan början av -talet arbetar miljöräkenskaperna med analys av miljöekonomiska styrmedel såsom miljöskatter och miljömotiverade subventioner, påverkan på miljön i form av luftutsläpp eller kemikalieanvändning i kombination med ekonomiska strukturer av landets företagare i form av bidrag till BNP eller sysselsatta

10 Statistisk årsbok För att göra beräkningar av utsläpp till luft härleder vi bränsleanvändningen till den ekonomiska aktören (användaren) Användaren är antingen en bransch i näringslivet, den offentliga sektorn eller hushållen Indelningen är densamma som i nationalräkenskaperna Det innebär att även bränslen som genererar utsläpp från internationella transporter tas med i beräkningen Det betyder att något större utsläpp än de utsläpp som rapporteras som svenska i den nationella luftrapporteringen redovisas Utsläppen fördelas på stationära utsläpp som uppkommer vid uppvärmning av hus och lokaler och mobila utsläpp som kommer från transporter och processutsläpp från industrin Källa: SCB, räkenskaper (wwwscbse/miljorakenskaper), Naturvårdsverket (wwwnaturvardsverketse)

11 Statistisk årsbok Markanvändningen omkring, hektar Land use, by county, hectares Län County Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens De fyra största sjöarna The four largest lakes Hela riket Sweden Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Varav de fyra största sjöarna Hela riket Jordbruksmark Agricultural land Skogsmark Land under forest Bebyggd mark och tillhörande mark Built-up areas and associated land Golfbanor och skidpister Golf courses and ski pists Täkter och gruvområden Quarries, pits and mines Myr, ej skogsbevuxen Mires not wooded Naturligt gräsbevuxen mark, hedmark o dyl Natural grassland, heathland etc Berg i dagen och övrig mark Bare rock and other land Inlandsvatten Inland water Total land- och vattenareal Total land and water area ) Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren ) Exklusive havsvatten Sea water not included Anmärkning: På grund av förändringar i metod och dataunderlag är inte uppgifterna jämförbara med uppgifter publicerade i tidigare utgåvor av Statistisk årsbok Källa: SCB Markanvändningen i Sverige (wwwscbse/mi); Statistikdatabasen: 7

12 7 Statistisk årsbok Bebyggd mark och tillhörande mark, hektar Built-up areas and associated land, by county, hectares Län County Bostadsmark Residential land Permanent- Fritidshus bostäder Land used Land used for holiday for permahomes nent dwellings Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Hela riket Sweden Industri Industrial land Handel Offentlig Mark med och service, fritransportaffärs- tidsanläggn infraverksammm struktur het Land used Land used Commerfor public for transport cial land services and and comrecreation munication facilities facilities Tekniska anläggn Land used for technical installations and waste disposal Övrig bebyggd mark Other built-up land Totalt Total Anmärkning: På grund av förändringar i metod och dataunderlag är inte uppgifterna jämförbara med uppgifter publicerade i tidigare utgåvor av Statistisk årsbok Källa: SCB Markanvändningen i Sverige (wwwscbse/mi); Statistikdatabasen: Nationalparker, areal och år för beslut om inrättande som nationalpark -- National parks, area and year of decision to establish a national park Nationalpark National park Abisko Björnlandet Blå Jungfrun Dalby Söderskog Djurö Fulufjället Färnebofjärden Garphyttan Gotska Sandön Hamra Haparanda skärgård Kosterhavet Muddus Norra Kvill Padjelanta Beslutsår Year of decision 7 Areal, hektar Area, hectares Totalt Total Därav land Of which land area Nationalpark Beslutsår Pieljekaise Sarek Skuleskogen Stenshuvud Stora Sjöfallet Store Mosse Sånfjället Söderåsen Tiveden Tresticklan Tyresta Töfsingdalen Vadvetjåkka Ängsö Summa Total Areal, hektar Totalt Därav land Källa: Naturvårdsverket och SCB: Statistiska meddelanden serie MI (wwwscbse/mi)

13 Statistisk årsbok Naturreservat, naturvårdsområden och biotopskyddsområden, länsvis -- Nature reserves, nature management areas and habitat protection areas, by county Naturreservat Nature reserves Län County Antal Number Stockholm Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götaland Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Hela riket Sweden 7 Naturvårdsområden Nature management areas Areal, hektar Area, hectares Antal Summa Total Därav landareal, % Of which land area, % Biotopskyddsområden Habitat protection areas Areal, hektar Antal Summa Därav landareal, % Areal, hektar Summa Därav landareal, % ) Nya arealvärden from pga bättre mätmetod (naturreservat, naturvårdsområden) Due to new measurements the area figures are revised from (nature reserves, nature management areas) ) Antalet naturreservat har ökat, dock har deras totala area minskat vilket beror på uppdateringar i registret The number of nature reserves has increased However, due to updates in the register their total area has decreased ) Statistik över biotopskyddsområden redovisas första gången för år Figures regarding habitat protection areas are presented for the first time from year Källa: Naturvårdsverket och SCB: Statistiska meddelanden serie MI (wwwscbse/mi)

14 Statistisk årsbok Vattenanvändning per användarkategori och län, m Water use by category of use and county Län County Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Hela riket Sweden Hushåll Households Jordbruk Agriculture Industri Industry Övrig användning Other use Totalt söt- och havsvatten Total sea and freshwater ) Här ingår kommunalt vatten som används inom andra näringsgrenar än tillverkningsindustrin, bla byggverksamhet, varuhandel, hotell och restaurang, transporter, offentlig förvaltning Till övrig användning räknas också det vatten som används för drift och underhåll av vattenverkens anläggningar samt de förluster som uppstår i ledningsnätet mellan vattendistributör och användare Public water supply used in other industries than manufacturing industry and water used for maintenance of waterworks Källa: SCB Statistiska meddelanden serie MI 7 (wwwscbse/mi) Oljeutsläpp i svenska farvatten Oil spills in Swedish waters Antal bekräftade utsläpp Number of confirmed spills Mängdintervall, m Volume, cum > Summa Total Antal utsläpp som bekämpats av kustbevakningen Number of oil spills dealt with by the Coast Guard Källa: Kustbevakningen (wwwcoastguardse)

15 Statistisk årsbok Översikt över antal rödlistade arter i olika kategorier inom de olika organismgrupperna Overview of all red-listed and endangered species, by status Kategorier Status Arter Species Kärlväxter Tracheophyta Alger Nostocophyceae, Phaeophyceae, Rhodophyta & Charophycea Mossor Bryophyta slat Storsvampar Macrofungi Lavar Lichenes Däggdjur Mammalia Fåglar Aves Grod- och kräldjur Amphibia & Reptilia Fiskar Pisces Steklar Hymenoptera Fjärilar Lepidoptera Tvåvingar Diptera Skalbaggar Coleoptera Halvvingar Hemiptera Hopprätvingar Orthoptera Sländor Neuroptera, Trichoptera, Ephemeroptera, Plecoptera, Odonata Mångfotingar Myriapoda Spindeldjur Arachnida Kräftdjur Crustacea Tagghudingar Echnioderma Armfotingar Brachiopoda Blötdjur Mollusca Ringmaskar och planarier Annelida & Tricladida Koralldjur Anthozoa Manteldjur Tunicata Samtliga Total Hotade Endangered (CR, EN, VU) Rödlistade Red-listed (DD, RE, CR, EN, VU, NT) Antal bedömda arter Number of species Totalt Andel evaluated (%) av bedömda DD RE CR EN VU NT Antal Number Andel (%) av bedömda Percent ) Rödlistekategorier som används i den svenska rödlistan from -- Nationellt utdöd (RE, Regionally Extinct): En art är Nationellt utdöd när det är ställt utom rimligt tvivel att den sista individen som är potentiellt kapabel till reproduktion inom regionen (landet) har dött eller försvunnit från regionen, eller ifall det var en tidigare regelbunden besökare, den sista individen har dött eller försvunnit från regionen Akut hotad (CR, Critically Endangered): En art tillhör kategorin Akut hotad när den löper en extremt stor risk att dö ut i vilt tillstånd inom en mycket nära framtid enligt något av kriterierna A till E för kategorin Starkt hotad (EN, Endangered): En art är Starkt hotad när bästa tillgängliga data indikerar att den uppfyller något av kriterierna AE för Starkt hotad och att den därmed bedöms löpa mycket hög risk att dö ut i vilt tillstånd Sårbar (VU, Vulnerable): En art är Sårbar när bästa tillgängliga data indikerar att den uppfyller något av kriterierna AE för Sårbar och att den därmed bedöms löpa hög risk att dö ut i vilt tillstånd Nära hotad (NT, Near Threatened): En art förs till kategorin Nära hotad om den inte uppfyller något av kriterierna för vare sig Akut hotad, Starkt hotad eller Sårbar, men är nära att uppfylla kriterierna för någon av dessa kategorier nu eller i en nära framtid Kunskapsbrist (DD, Data Deficient): En art förs till kategorin Kunskapsbrist när det inte finns tillräckliga kunskaper att utifrån dess utbredning och/eller populationsstatus göra vare sig en direkt eller indirekt bedömning av dess risk att dö ut Övriga kategorier (arterna ej rödlistade) Livskraftig (LC, Least Concern): En art tillhör kategorin Livskraftig om den vid utvärdering visat sig inte uppfylla något av kriterierna för någon av kategorierna Akut hotad, Starkt hotad, Sårbar eller Missgynnad Ej bedömd (NE, Not Evaluated): En art tillhör kategorin Ej bedömd om den ej bedömts enligt kriterierna (vilket kan bero på antingen att man inte beaktat den eller att den inte uppfyller villkoren för att få bedömas) Ovanstående är en mycket kortfattad version av IUCN:s nya rödlistningssystem För mer detaljerad information om rödlistningssystemet hänvisas till ArtDatabankens webbplats wwwartdatasluse Där finns även fakta om rödlistade växter, svampar och djur, deras länsförekomster etc Källa: Gärdenfors, U (ed) Rödlistade arter i Sverige The Red List of Swedish Species, ArtDatabanken, SLU, Uppsala

16 Statistisk årsbok Akut hotade ryggradsdjur Critically endangered vertebrates Däggdjur Mammalia Fåglar Aves Kräldjur, groddjur Reptilia, amphibia Fiskar och rundmunnar Pisces Bechsteins fladdermus Pipistrell Fjällräv Fjällgås Rödspov Sydlig kärrsnäppa Tornuggla Fjälluggla Vitryggig hackspett Grönfläckig padda Storröding Lyrtorsk Ål Brugd Håbrand (sillhaj) Pigghaj Ryggradsdjur som år står nära att försvinna från Sverige som reproducerande arter: Bechsteins fladdermus (troligen finns endast individer i landet, alla i Skåne) Pipistrell (en enda koloni om ca individer är känd) Fjällräv (under reproducerande individer kvarstår) Fjällgås (år fanns ca individer i landet) Sydlig kärrsnäppa (denna underart har minskat med 7 % de senaste åren Nu återstår ca par) Rödspov (har minskat med % de senaste åren Nu kvarstår ca par) Tornuggla (något enstaka par finns i Skåne och på Gotland) Fjälluggla (ett fåtal par häckar vissa år) Vitryggig hackspett ( fanns - ex i landet) Grönfläckig padda (antalet vuxna individer beräknades uppgå till - år ) Storröding (högst relikta bestånd kvarstår i de södra delarna av landet Enbart sedan början av -talet har tre populationer dött ut) Lyrtorsk (under de senaste decennierna har endast en lekplats varit känd i svenska vatten och det mesta tyder på att det beståndet numera är försvunnet) Ål (i relation till förhållandena kring har mängden från Sargassohavet ankommande glasål minskat med upp till %) Brugd (minskningstakten har uppgått till (-) % under de senaste åren) Håbrand (sillhaj) (Arten, som påträffas främst i Skagerrak, har minskat med mer än % de senaste åren) Pigghaj (minskningstakten har uppgått till (-7) % under de senaste åren) Ryggradsdjur som försvunnit sedan : Svartråtta, vildren, svart stork, vit stork, stortrapp, lunnefågel, svartbent strandpipare, blåkråka, härfågel, mellanspett, tofslärka, atlantisk stör och slätrocka Källa: Gärdenfors, U (ed) Rödlistade arter i Sverige The Red List of Swedish Species, ArtDatabanken, SLU, Uppsala Samt gällande artfaktablad: wwwartfaktase/getspeciesaspx De vanligast förekommande ämnena med avseende på antal produkter The most common substances in terms of number of products in CAS-nummer CAS number Ämnesnamn Substance Vatten Titandioxid Xylen,-Benzisotiazol-(H)-on Isopropanol -Metyl-(H)-isotiazolon Butylacetat -Kloro--metyl-(H)-isotiazolon blandning med -metyl-(h)-isotiazolon Carbon black, aktivt kol Aromatisk medeltung lacknafta,-propandiol Kiseldioxid Etanol -Butoxietanol Natriumhydroxid Etylbenzen Talk Formaldehyd Avaromatiserad medeltung lacknafta Lösningsmedelsavvaxade tunga paraffiniska petroleumdestillat Kvantitet i ton Quantity in tonnes Antal produkter Number of products Källa: Kemikalieinspektionen (wwwkemise)

17 Statistisk årsbok Bekämpningsmedel efter olika användningsområden Pesticides by category of use Användningsområde Category of use Verksam beståndsdel, ton Active substance, tonnes Jordbruk Agriculture Skogsbruk Forestry Frukt- och trädgård Horticultural production Industri Industry Hushållskonsumtion Household consumption Summa Total Se Tabellanmärkningar Källa: Kemikalieinspektionen (wwwkemise) och SCB: Statistiska meddelanden serie MI (wwwscbse) Jordbrukets användning av kväve och fosfor från mineral(handels)och stallgödsel Use of nitrogen and phosphorus from fertilisers and manure in Swedish agriculture, by county Län County Areal, ha Area, ha Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Hela riket Sweden 7 7 Kväve Nitrogen Endast mineralgödsel Fertilizers only Fosfor Phosphorus Mineral- och/eller stallgödsel Fertilizers and/or manure Endast mineralgödsel Mineral- och/eller stallgödsel Areal, % Crop area, % Kg/ha Areal, % Kg/ha Areal, % Kg/ha Areal, % Kg/ha ) Växttillgängligt kväve efter spridningsförluster i stallgödsel Källa: SCB Statistiska meddelanden serie Na (7) och MI (, wwwscbse/mi)

18 7 Statistisk årsbok Utsläpp och vattenmängder från tillståndspliktiga kommunala reningsverk, efter storleksklass Discharges to water from municipal wastewater treatment plants by size, total discharges Sort Measure Utsläpp av Discharge of Tot-P Tot-N BOD7 Vattenmängd Water quantity Antal reningsverk Wastewater treatment plants Anslutna personer, -tal Population connected ton ton ton milj m Storleksklass (dimensionerade antal personekvivalenter, PE) Size (person equivalents) Totalt Total ) Enligt miljöskyddsförordningen upprättas årliga miljörapporter med utsläppsdata vid reningsverk dimensionerade för över personekvivalenter, PE Dimensioneringen mäts med avseende på kapaciteten att ta emot syreförbrukande substanser, varvid en person anses motsvara 7 gram BOD7 per dygn ) In the Swedish definition of population equivalent, PE, one unit is assumed to be 7 g BOD7 per person and day This compares well to the EUROSTAT definition, which is g BOD per person and day Källa: Naturvårdsverket och SCB: Statistiska meddelanden serie MI (wwwscbse/mi) Genomsnittliga halter av näringsämnen, metaller och organiska miljögifter i slam från kommunala reningsverk Medelvärden för storleksklasser, vägda med producerade TS-mängder Concentrations of phosphorus, nitrogen, metals and organic indicator substances in sludge from municipal wastewater treatment plants Means weighted with respect to amounts of produced dry substance Slaminnehåll Sludge substance Fosfor Phosphorus Kväve Nitrogen Bly Lead Kadmium Cadmium Koppar Copper Krom Chrome Kvicksilver Mercury Nickel Zink Zinc Nonylfenol Nonylphenol Toluen Toluene PAH PCB Medelvärden, mg/kg TS Weighted means Totalt Total,,,,,,,,,, 77 7,, 7,,,,,,,7, 7 7,,,,,,,,,, 7,, 7,,,, 7,,,, 77,, 7,,,,,,,,,,,,,,,,,,,, 7,,,7,,,,7, ) TS = torrsubstans TS = dry substance ) Polyaromatic hydrocarbons ) Polychlorinated biphenyl Se Tabellanmärkningar Källa: Naturvårdsverket och SCB: Statistiska meddelanden serie MI (wwwscbse/mi)

19 Statistisk årsbok Utsläpp till luft av koldioxid (CO), metan (CH) och dikväveoxid (NO) Emissions to air of carbon dioxide, methane and nitrous oxide Källa Source Utsläpp av CO, ton Emission of CO, tonnes Sänka av CO, ton Absorption of CO, tonnes Energi Energy Energiproduktion Energy industries Tillverknings- och byggindustri Manufacturing industries and construction Transporter Transport, Övriga sektorer, Other sectors Diffusa utsläpp från bränslen Fugitive emissions from fuels Industriprocesser Industrial processes Lösningsmedels- och produktanvändning Solvent and other product use Jordbruk Agriculture Markanvändning och skogsbruk Land use change and forestry Avfall Waste Totalt Total Bunkring för internationell flyg- och sjöfart International bunkers Källa Source Utsläpp av CH, ton CO-ekvivalenter Emission of CH, tonnes CO-equivalents Energi Energiproduktion Tillverknings- och byggindustri Transporter Övriga sektorer, Diffusa utsläpp från bränslen Industriprocesser Lösningsmedels- och produktanvändning Jordbruk Markanvändning och skogsbruk Avfall Totalt Bunkring för internationell flyg- och sjöfart Utsläpp av NO, ton CO-ekvivalenter Emission of NO, tonnes CO-equivalents ) Reviderade uppgifter, och/eller Revised figures, and/or ) Inkl uppvärmning av hus och lokaler, förbränning inom jordbruk och skogsbruk samt utsläpp från militären Incl heating of houses and buildings, fuel combustion within agriculture and forestry, and emissions from military activities Källa: Naturvårdsverket (wwwnaturvardsverketse) Sveriges rapportering till FN:s klimatkonvention och EU Data är preliminära och kan delvis komma att revideras under Data är framtagna av SMED (wwwsmedse), ett konsortium där SCB, IVL Svenska miljöinstitutet, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) ingår

20 Statistisk årsbok Återvinning krav och nivåer för varugrupper där producentansvar införts Recovery requirements and levels for commodities with producer responsibility Varuslag Material Krav på nivå för insamling, materialåtervinning eller total återvinning Requirements on level of collection, material recovery or total recovery Återvinning i % Recycling in percent 7 7 7% materialutnyttjande % materialutnyttjande % materialutnyttjande % materialutnyttjande 7% återvinning (dock minst % materialutnyttjande) % materialåtervinning 7% återvinning (dock minst % materialutnyttjande) % (dock minst % materialutnyttjande per material) % /,,, Tidnings- och journalpapper,,, Newspapers and periodicals Däck Tyres Förpackningar Packaging 7 Standard glasförpackning öl och läsk Standard glass packaging beer and soft 7 drinks Glasförpackningar Glass packaging, Wellpapp, papp, papper och kartong, Corrugated cardboard, cardbord, paper Wellpapp Corrugated cardboard Papp, papper, kartong Cardboard, paper Metall, ej dryckesförpackning, Metal, non-beverage packaging, Stålplåt Steel sheet metal Aluminium, ej dryckesförpackning Aluminium, non-beverage packaging Aluminium, dryckesförpackning Aluminium, beverage packaging Plast, Plastics, PET-flaskor som återvinns PET bottles, recycled Trä, Wood, Övrigt material Other materials Bilar Cars Elektriska och elektroniska produkter Electrical and electronic equipment 7 % insamling ) Procentandelen beräknas som den totala återvunna mängden i förhållande till den totala mängden tillförd den svenska marknaden, om inget annat anges Percentage share calculated as the total amount recovered in relation to the total amount put on the Swedish market if nothing else stated ) Återvinningskravet sen Recycling target since ) Återvinningsnivåerna är beräknade enligt en ny modell som PressRetur AB presenterade Recycling levels calculated according to a model presented by PressRetur AB in ) Uppgifterna för returpapper och förpackningar är preliminära De slutliga siffrorna återfinns i Naturvårdsverkets rapportserie Samla in, återvinn! från år och framåt v inkluderad i rapportserien Avfall i Sverige Data for waste paper and packaging are preliminary The final figures can be found in the 'Collect & Recycle!' report series, Swedish EPA, part of the 'Waste in Sweden' report series ) Återvinningsgraden för däck varierar något över och under % beroende på lagerskillnader i insamlade däck ) Återvinningsmål sedan -- Recycling target since January, 7) Rapporteringsskyldighet för returglas för öl och läsk upphörde -- No obligation to report for refill glass bottles for beer and soft drinks since -- ) Återvinningsmålet för wellpapp och papper, papp, kartong sammanslaget sedan -- Common recycling target for packaging of paper, cardboard and corrugated cardboard since -- ) Återvinningsmålet för stål- och aluminiumförpackningar (ej dryckesförpackningar) sammanslaget sedan -- FTI:s beräkningar av återvinningsmängder har utförts på nytt sätt Common recycling target for steel/aluminium packaging (non-beverage containers) since -- FTI`s calculation of recovery rates has been modified in ) FTI:s beräkningar av återvinningsmängder har utförts på nytt sätt FTI`s calculation of recovery rates has been modified in ) Inklusive kasserat återfyllnads-pet (R-PET) Including discarded reusable PET-bottles ) Från och med bygger uppgifterna på en uppskattning av hur förpackningsavfall av trä hanteras i Sverige, inte vad materialbolagen samlat in Since the data delivered by the material companies is an estimate of how all packaging waste of wood is treated in Sweden, ie not only what the material companies collect/treat ) Återvinningsmål på EU-nivå, beslutat den januari This recycling goal for the EUlevel was decided in January, ) Total återvinning beräknat på insamlad mängd och de uppgifter producenterna rapporterat till Naturvårdsverkets EE-register Målen varierar beroende på produkttyp (SFS :) Totalt insamlades ca, kg elavfall per capita under Total recovery based on total amount collected and the producers' reports to the EE-register of the Swedish EPA Recycling targets vary depending on type of product (Ordinance :) In total approximately kg per capita were collected in ) Senaste årets procentandelar för återvunna förpackningar och tidningar var inte fastslagna i tid för inrapporteringen av data till Statistisk Årsbok The latest year's percentage shares for recycled packaging and newspapers were not established in time for the reporting of data to Statistisk Årsbok ) Insamlingsgraden rapporteras inte längre eftersom mängden satt på marknaden inte kan bestämmas The level of collection is not reported any longer since the amount put on the market cannot be established Källa: Naturvårdsverket (wwwnaturvardsverketse)

21 Statistisk årsbok SNI 7 SE-SIC 7 Uppkomst av avfall i olika sektorer, ton Generation of waste in different sectors Bransch Industry Jordbruk, skogsbruk och fiske Agriculture, forestry and fishing Utvinning av mineral Mining and quarrying Tillverkning av livsmedel, drycker och tobak Manufacture of food products, beverages and tobacco products Tillverkning av textilier, kläder och lädervaror Manufacture of textiles, wearing apparel, leather and related products Tillverkning av trävaror Manufacture of wood and wood products 7 Pappers- och pappersvarutillverkning; grafisk produktion Manufacture of paper and paper products; Printing and reproduction of recorded media Tillverkning av koks och raffinerade petroleumprodukter Manufacture of coke and refined petroleum products Tillverkning av kemikalier, läkemedel, gummivaror och plastvaror Manufacture of chemicals, basic pharmaceutical products, rubber and plastic products Tillverkning av andra icke-metalliska mineraliska produkter Manufacture of other non-metallic mineral products Stål- och metallframställning samt tillverkning av metallvaror Manufacture of basic metals and fabricated metal products Tillverkning av datorer, elektronik, optik, elapparatur, maskiner, motorfordon och andra transportmedel Manufacture of computer, electronic and optical products, electrical equipment, machinery, motor vehicles and other transport equipment Tillverkning av möbler, annan tillverkning samt reparationer Manufacture of furniture and other manufacturing; Repair and installation Energi: Försörjning av el, gas, värme och kyla Electricity, gas, steam and air conditioning supply, 7, Vattenförsörjning, avloppsrening, sanering och renhållning Water collection, treatment and supply; Sewerage; Remediation activities Avfallshantering inkl återvinning Waste collection, treatment and disposal activities; materials recovery Byggverksamhet Construction exkl Tjänster 77 Service activities 77 Partihandel med avfall och skrot Wholesale of waste and scrap Avfall från hushåll Waste generated by households Summa Total Uppkommet farligt avfall Generation of hazardous waste Uppkommet ickefarligt avfall Generation of nonhazardous waste Uppkommet avfall, totalt Generation of waste, total 77, , Källa: Avfall i Sverige, Naturvårdsverket (wwwnaturvardsverketse) 7

22 Statistisk årsbok räkenskaper, miljöpåverkan och ekonomiska data för branscher, offentliga myndigheter och hushåll Environmental accounts, environmental impact and economic data by industry, public authorities and households SNI 7 Bransch SE-SIC Industry 7 - Jordbruk, skog, fiske Agriculture, forestry, fishing 7- Gruvor och mineralutvinningsindustri Mining and quarrying - Livsmedels-dryckesvaruindustrin Manufacture of food etc - Textil, kläder,läder Manufacturing of textile Trävaruindustrin Manufacturing of woodproducts 7- Massa och papper Pulp and paper etc Raffinaderier Refineries - Tillverkning av kemikalier, läkemedel etc Chemical industries - Gummi, plastvaror, tillverkning av mineraliska produkter Manufacture of rubber, plastic and non-metallic mineral products - Stål och metallframställning Manufacture of basic metals - Metallvaruindustri etc Engineering industry -7 El-, gas-, värme- och vattenförsörjning Electricity and water supply - Avfallshantering Waste handeling - Byggindustri Construction -7 Parti- och detaljhandel, reparationsverkstäder Wholesale and retail trade; repair of goods - Transport Transport - Hotell och restaurang Hotels and restaurants - Kommunikation Communication - Bank, Försäkring mm Bank Insurance etc Fastighets- och uthyrningsverksamhet Houses and Renting companies - Övrig service Other service - Utbildning, hälso- och sjukvård, omsorg Education and health 7- Samhälleliga och personliga tjänster Other services Hushållens ideella organisationer Non Profit Institutions Offentlig konsumtion/ Offentlig sektor Public Consumption/ Public sector Privat konsumtion Private consumption Samtliga Total Energianvändning, petajoule Utsläpp till luft, ton skyddskostnader, milj SEK, 7 Föräd- Syssellingssatta värde, -tal mdkr EmployValue ed, Added, s SEK bn Bränsle Fuel El och fjärrvärme CO SO NOx ) Energy use, petajoule ) Fossila och bio-bränslen Fossil and bio fuels ) Electric energy and district heating ) Emissions to air ) Exkl biobränsle Biofuels excluded ) Environmental protection expenditure 7) skyddskostnader finns enbart för branscherna exkl 7 Figures on environment protection expenditure are only available for the industries, 7 excluded ) Kommersiella transport- och kommunikationstjänster Commercial transport and communication services Se Tabellanmärkningar Källa: SCB räkenskaper (wwwscbse/mi)

23 Statistisk årsbok Utsläpp av växthusgaser, ton CO-ekvivalenter Emissions of greenhouse gases, tonnes CO-equivalents SNI 7 NACE Rev Bransch Industry A Jordbruksföretag och serviceföretag till jordbruk Crop and animal production, hunting and related service activities Skogsbruksföretag Forestry and logging Fiskare och vattenbrukare Fishing and aquaculture Utvinning av mineral Mineral extract Livsmedel Food Tillverkning av textilier, kläder och läderprodukter Manufacturing of textiles, clothing and leather products Industri för trä och varor av trä, kork och rotting od utom möbler Manufacture of wood and of products of wood and cork, except furniture; manufacture of articles of straw and plaiting materials Massa-, pappers- och pappersvaruindustri Manufacture of paper and paper products Grafisk och annan reproduktionsindustri Printing and reproduction of recorded media Industri för stenkolsprodukter och raffinerade petroleumprodukter Manufacture of coke and refined petroleum products Tillverkning av kemikalier och kemiska produkter, farmaceutiska basprodukter och läkmedel Coke, refined petroleum, chemicals and basic pharmaceutical products Gummi- och plastvaruindustri Manufacture of rubber and plastic products Industri för andra icke-metalliska mineraliska produkter Manufacture of other non-metallic mineral products Stål- och metallverk Manufacture of basic metals Industri för metallvaror utom maskiner och apparater Manufacture of fabricated metal products, except machinery and equipment Industri för datorer, elektronikvaror och optik Manufacture of computer, electronic and optical products Industri för elapparatur Manufacture of electrical equipment Övrig maskinindustri Manufacture of machinery and equipment nec Industri för motorfordon, släpfordon och påhängsvagnar Manufacture of motor vehicles, trailers and semi-trailers Annan transportmedelsindustri Manufacture of other transport equipment Tillverkning av möbler och annan tillverkning Manufacture of furniture and other manufacturing Reparationsverkstäder och installationsföretag för maskiner och apparater Repair and installation of machinery and equipment El-, gas- och värmeverk Electricity, gas, steam and air conditioning supply Avloppsförsörjning och avloppsrening Water supply and sewerage Avfallshantering, återvinning, sanering Waste collection, materials recovery and other waste management services Byggverksamhet Construction Handel Wholesale and retail trade Landtransportföretag; rörtransportföretag Land transport and transport via pipelines Rederier Water transport Flygbolag Air transport Magasinering och stödtjänster till transport, post och kurirverksamhet Warehousing and support activities for transportation, postal and courier activities Hotell- och restaurang Hotels and restaurants A A B-B C-C C-C C C7 C C C-C C C C C C C7 C C C C-C C D E-E7 E-E F-F G-G7 H H H H-H I-I

24 Statistisk årsbok Utsläpp av växthusgaser, ton CO-ekvivalenter (forts) SNI 7 Bransch J J-J Förlag Publishing activities Film, video, ljud, planering och sändning av program Motion picture, video and TV-programme, sound recording, programming and broadcasting Telekommunikation Telecommunications Dataprogrammering, datakonsulter och informationstjänster Computer programming, consultancy and related activities and information services Banker och andra kreditinstitut Financial service activities, except insurance and pension funding Försäkrings- och återförsäkringsbolag, pensionsfonder Insurance, reinsurance and pension funding, except compulsory social security Serviceföretag till finans- och försäkringsverksamhet Activities auxiliary to financial services and insurance activities Fastighetsbolag och fastighetsförvaltare Real estate activities Juridisk och ekonomisk verksamhet, verksamheter som utövas av huvudkontor; konsulttjänster till företag Legal, accounting and activities of head offices, management consultancy activities Arkitekt- och tekniska tjänster, vetenskaplig forskning och utveckling Architectural and engineering activities, technical testing and analysis, R&D Reklam och marknadsundersökning, annan verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap, teknik; veterinärverksamhet Advertising and market research, veterinary activities Uthyrningsfirmor Rental and leasing activities Arbetsförmedling, resetjänster, andra stödtjänster Administrative and supportservice activities Utbildning Education Hälso- och sjukvård Human health activities Vård och omsorg med boende, öppna sociala insater Residential care activities and social work activities Kultur, nöje och fritid Arts, entertainment and recreation Annan serviceverksamhet och förvärvsarbete i hushåll mm Other service activities and activities of households as employers Internationella organisationer, utländska ambassader od Activities of extraterritorial organisations and bodies Offentlig sektor Public consumption Hushållens icke-vinstdrivande organisationer Non-Profits serving Households Privat konsumtion Private Consumption Samtliga Total J J-J K K K L M-M7 M7-M7 M7-M7 N77 N7-N P Q Q7-Q R-R S-T U Källa: Naturvårdsverket (wwwnaturvardsverketse) och SCB räkenskaper (wwwscbse/mi7) 7