Miljö Environment. Foto: Jan-Aage Haaland

Transkript

1 Miljö Environment Foto: Jan-Aage Haaland

2 Miljö Statistisk årsbok Miljö Environment 3.1 Användning av naturresurser markanvändning Use of natural resources land use 3.2 Användning av naturresurser skyddad natur Protected nature 3.3 Skyddad natur per kommun, procent av kommunareal Protected nature by municipality, percent of area 3.4 Miljöpåverkan Environmental impact 3.5 Miljöräkenskaper och styrmedel Environmental Accounts and Economic instruments 3.6 Markanvändningen omkring 2005 efter 2007 års länsindelning, hektar Land use, by county, hectares 3.7 Bebyggd mark och tillhörande mark 2005 efter 2007 års länsindelning, hektar Built-up areas and associated land, by county, hectares 3.8 Nationalparker, areal och år för beslut om inrättande som nationalpark National parks, area and year of decision to establish a national park 3.9 Naturreservat, naturvårdsområden samt djur- och växtskyddsområden, länsvis Nature reserves, nature management areas and wildlife protection areas, by county 3.10 Vattenanvändning per användarkategori och län 2010, m Water use by category of use and county 3.11 Oljeutsläpp i svenska farvatten Oil spills in Swedish waters 3.12 Översikt över antal rödlistade arter i olika kategorier inom de olika organismgrupperna Overview of all red-listed and endangered species, by status 3.13 Akut hotade ryggradsdjur Critically endangered vertebrates 3.14 De 20 största kemikalierna med avseende på kvantitet och omsättning i ton The 20 most common chemicals in terms of quantity and turnover in tonnes 3.15 Bekämpningsmedel efter olika användningsområden Pesticides by category of use 3.16 Jordbrukets användning av kväve och fosfor från mineral(handels)- och stallgödsel...49 Use of nitrogen and phosphorus from fertilisers and manure in Swedish agriculture, by county 3.17 Utsläpp och vattenmängder från tillståndspliktiga kommunala reningsverk 2010, efter storleksklass...50 Discharges to water from municipal wastewater treatment plants by size, total discharges 3.18 Genomsnittliga halter av näringsämnen, metaller och organiska miljögifter i slam från kommunala reningsverk Medelvärden för storleksklasser, vägda med producerade TS-mängder...50 Concentrations of phosphorus, nitrogen, metals and organic indicator substances in sludge from municipal wastewater treat-ment plants. Means weighted with respect to amounts of produced dry substance 3.19 Utsläpp till luft av koldioxid (CO 2), metan (CH 4) och dikväveoxid (N 2O)...51 Emissions to air of carbon dioxide, methane and nitrous oxide 3.20 Återvinning krav och nivåer för varugrupper där producentansvar införts...52 Recycling requirements and levels for commodities with producer responsibility 3.21 Uppkomst av avfall i olika sektorer 2010, ton...53 Generation of waste in different sectors 3.22 Miljöräkenskaper, miljöpåverkan och ekonomiska data för branscher, offentliga myndigheter och hushåll Environmental accounts, environmental impact and economic data by industry, public authorities and households 3.23 Utsläpp av växthusgaser, ton CO 2- ekvivalenter...55 Emissions of greenhouse gases, tonnes CO 2- equivalents 3.24 Miljöskatter i Sverige, löpande priser, miljoner kronor...57 Environmental taxes, current prices, SEK millions 3.25 Utdömda miljösanktionsavgifter, antal ärenden och belopp i kronor...58 Environmental sanction charges, number and amounts in SEK 34 Statistiska centralbyrån

3 Statistisk årsbok Användning av naturresurser markanvändning Use of natural resources land use Inte ens 3 procent av Sverige är bebyggt. Och då utgör vägar och liknande närmare en tredjedel av denna siffra. Av landets totala landareal består drygt hälften av skog, 9 procent av vatten och 8 procent är jordbruksmark. Miljö Markanvändningen 2005, procent av total areal Markanvändning Procent Jordbruksmark 7,6 Skogsmark 53,1 Bebyggd mark med tillhörande mark 2,9 Golfbanor och skidpister 0,1 Täkter 0,1 Öppen myr exkl. torvtäkt 8,6 Naturligt gräsbevuxen mark, hedmark o.dyl. 7,2 Berg i dagen och övrig mark 11,6 Vatten 8,9 Totalt 100,0 Ett glest bebyggt land I Sverige finns det byggnader. Den samlade markyta som dessa byggnader upptar är hektar eller 0,2 procent av Sveriges landareal, vilket motsvarar drygt två tredjedelar av Ölands yta. Till den bebyggda marken räknas tillhörande mark som bland annat trädgårdar, parkeringsplatser och upplagsytor inom industrin. Mark för transporter, exempelvis vägar, räknas också in i den bebyggda marken. Golfbanor, slalombackar, motionsspår och kraftledningsgator räknas dock inte in. Den bebyggda arealen uppgår till endast 3 procent av den totala landarealen. Av den bebyggda marken är 43 procent bostadsmark (29 procent permanentbostäder och 14 procent fritidshus). Vidare används 31 procent av marken för transporter av olika slag. Resterande 25 procent fördelar sig bland annat på industri, offentlig service och handel. Stora regionala skillnader Mest tätbebyggt är det i Stockholms län där 15 procent av länets totala landareal är bebyggd. Här är också fritidshusens andel av den bebyggda marken i särklass högst. Högst andel industrimark har Jönköpings län med 8,4 procent. Lägst andel bebyggd mark har Norrbottens län med endast 0,6 procent. I de tre nordligaste länen utgör mark avsedd för transporter en betydligt större andel av den bebyggda marken än genomsnittet för landet. Tätorterna växer Det finns tätorter med en sammanlagd landareal om cirka hektar eller 1,3 procent av Sveriges totala landareal (dvs. vatten inkluderat). Mellan 2005 och 2010 ökade tätortsarealen med nästan hektar. Även om tätorterna upptar en relativt liten andel av landets totalareal finns omkring 30 procent av den bebyggda marken i tätorterna. Bebyggd mark fördelad efter bebyggelsetyp Typ Procent Bostadsmark, permanentbostäder 28,7 Fritidshus 14,4 Industri 5,9 Handel och affärsverksamhet 1,5 Offentlig service, fritidsanläggningar m.m. 3,9 Transporter 30,9 Tekniska anläggningar 0,9 Övrig bebyggd mark 13,8 Totalt 100,0 Foto: Jerker Moström Statistiska centralbyrån 35

4 Miljö Statistisk årsbok 2013 Man ser knappt skogen för alla träd Sverige har 23,9 miljoner hektar skogsmark, vilket motsvarar 58 procent av landarealen, eller 53 procent av totalarealen. De största skogsarealerna finns i norrlandslänen. Andelen skog är störst i Gävleborgs län och Västernorrlands län med 86 respektive 79 procent av landarealen. Virkesförrådet på skogsmark består till 38 procent av tall, 42 procent av gran och 11 procent av björk. Resterande 9 procent utgörs av andra trädslag eller torra träd. Halva Skåne är jordbruksmark Knappt 8 procent av Sveriges totala areal utgörs av jordbruksmark. Skåne är det län som i särklass har den största andelen jordbruksmark nära hälften av länets totala areal. Som god tvåa kommer Gotlands län där en tredjedel av arealen utgörs av jordbruksmark. Procent av totala arealen inom respektive län som är jordbruksmark och skogsmark Län Jordbruksmark Skogsmark Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands 7 71 Örebro Västmanlands Dalarnas 3 65 Gävleborgs 4 79 Västernorrlands 3 74 Jämtlands 1 51 Västerbottens 2 56 Norrbottens 1 39 Totalt 8 53 Källa: SCB Markanvändningen i Sverige ( Foto: Jan-Aage Haaland 36 Statistiska centralbyrån

5 Statistisk årsbok Användning av naturresurser skyddad natur Protected nature I början av 2011 var den samlade arealen skyddad natur i Sverige cirka 5,3 miljoner hektar, vilket ungefär motsvarar ytan av Jämtlands län. Till denna areal räknas nationalparker, naturreservat, naturvårdsområden och biotopskyddsområden. Naturreservaten tar upp den största delen av arealen med sina 4,4 miljoner hektar. Miljö Fler bor närmare skyddad natur Mellan år 2007 och 2011 hade andelen av befolkningen med tillgång till skyddad natur inom 2,5 kilometer från bostaden ökat från 48 till 53 procent. År 2011 hade 80 procent av befolkningen i Sverige tillgång till nationalpark, naturreservat eller naturvårdsområde inom 5 kilometer från bostaden. Närmare 100 procent av befolkningen når något av dessa skyddade områden inom 15 kilometer från bostaden. Även om norra Sverige har större arealer av skyddad natur, så har befolkningen där i genomsnitt längre avstånd till den skyddade naturen än befolkningen i södra Sverige. Stockholms län ligger i topp då 98 procent av befolkningen når skyddad natur inom 5 kilometer från bostaden. Gotland flest men Vellinge mest Alla kommuner har någon form av skyddad natur. Flest antal skyddade områden hade Gotlands kommun med 340 stycken. Sett till skyddad areal som andel av kommunens yta hade Vellinge mest med över 60 procent av totalarealen. I 218 av landets 290 kommuner var minst 1 procent av totalarealen skyddad som nationalpark, naturreservat, naturvårdsområde eller biotopskyddsområde. Skyddade arealer 31 december 2011 Typ av skyddat område Antal Totalareal, hektar Varav land,% Nationalparker ,5 Naturreservat ,0 Naturvårdsområden ,0 Biotopskyddsområde i: skogsmark ,8 jordbruksmark ,5 Totalt ,7 Källa: Naturvårdsverket och SCB: Statistiska meddelanden MI 41 SM 1101 ( Foto: Alexander Löckert Statistiska centralbyrån 37

6 Miljö Statistisk årsbok Skyddad natur per kommun, procent av kommunareal Protected nature by municipality, percent of area Procent skyddad areal av total areal per kommun 0,0 0,5 0,6 1,5 1,6 2,9 3,0 6,9 7,0 17,0 17,1 61,9 Källa: SCB och Naturvårdsverket, bearbetning: Metria. 38 Statistiska centralbyrån

7 Statistisk årsbok 2013 Miljö 3.4 Miljöpåverkan Environmental impact Utan koldioxid och ånga i atmosfären skulle jordens medeltemperatur vara omkring 33 grader lägre än idag det vill säga 18 minusgrader. Växthuseffekten är därför en av förutsättningarna för att liv ska kunna existera på jorden. Problemen uppstår däremot när växthuseffekten förstärks av människans utsläpp av växthusgaser. Enligt FN:s klimatpanel, IPCC, är förekomsten av en global uppvärmning nu otvetydig och medeltemperaturen ökar för både land och vatten. Det konstaterar de i den fjärde klimatrapporten år 2007 (IPCC Fourth Assessment Report). Elva av de senaste tolv åren ( ) är bland de tolv varmaste åren sedan temperaturuppgifter finns tillgängliga (sedan 1850). Uppvärmningen är även accelererande, ökningen för de senaste 50 åren ( ) är nästan dubbelt så stor som med ökningen för de föregående 100 åren ( ). Ökningen hade varit ännu större om inte haven fungerade som en buffert. Man bedömer att haven tagit upp över 80 procent av den värme som tillförts klimatsystemet. Studier visar att havens medeltemperatur har ökat ner till åtminstone meters djup sedan Utsläpp av växthusgaser fortsätter att öka Trots detta fortsätter de globala utsläppen av växthusgaser att öka. Mellan 1970 och 2004 ökade utsläppen med cirka 70 procent. Koldioxid är den växthusgas som påverkar vårt klimat mest. Men även andra gaser som metan, lustgas och de så kallade industrigaserna, fluorvätekarbonater (HFC), perfluorkarboner (PFC) och svavelhexafluorid, bidrar till den ökade växthuseffekten. Dessa gaser ger per molekyl eller per kg ett större bidrag till växthuseffekten än koldioxid, men på grund av de lägre halterna av dem i atmosfären har de inte lika stor påverkan på klimatet. Av Annex-1 länderna ligger Sverige på en 28:e plats. Listan toppas med god marginal av USA. Andra länder med stora utsläpp utanför Annex-1 listan är Kina och Indien. Sverige klarar klimatmål Enligt Kyotoprotokollet har Sverige möjlighet att öka sina växthusgasutsläpp med 4 procent till perioden jämfört med år Men enligt Sveriges interna klimatmål strävar vi istället efter att minska utsläppen med 4 procent under den perioden. Det är ett åtagande som kommer att uppfyllas med god marginal då minskningen mellan 1990 och 2010 är cirka 9 procent. Fram till 2020 ska utsläppen från den ickehandlande sektorn (dvs. de utsläpp som inte innefattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter) minska med 40 procent jämfört med Visionen är att Sverige ska vara utan nettoutsläpp av växthusgaser år Utsläpp av växthusgaser från Annex-1 länderna 2008 Nr Land Miljoner ton CO 2 - ekvivalenter Procentuell fördelning 1 USA ,0 2 Ryssland ,6 3 Japan ,2 4 Tyskland 958 5,4 5 Kanada 735 4,1 6 Storbritannien 632 3,6 7 Australien 550 3,1 8 Italien 541 3,0 9 Frankrike 532 3,0 10 Ukraina 428 2,4 11 Spanien 406 2,3 12 Polen 396 2,2 13 Turkiet 367 2,1 14 Nederländerna 207 1,2 15 Rumänien 146 0,8 16 Tjeckien 141 0,8 17 Belgien 133 0,8 18 Grekland 128 0,7 19 Vitryssland 91 0,5 20 Österrike 87 0,5 21 Portugal 78 0,4 22 Nya Zeeland 75 0,4 23 Bulgarien 74 0,4 24 Ungern 73 0,4 25 Finland 70 0,4 26 Irland 67 0,4 27 Danmark 65 0,4 28 Sverige 64 0,4 29 Norge 54 0,3 30 Schweiz 53 0,3 31 Slovakien 49 0,3 32 Kroatien 31 0,2 33 Litauen 24 0,1 34 Slovenien 21 0,1 35 Estland 20 0,1 36 Luxemburg 12 0,1 37 Lettland 12 0,1 38 Island 5 0,0 39 Liechtenstein 0 0,0 40 Monaco 0 0,0 Annex 1 totalt Statistiska centralbyrån 39

8 Miljö Statistisk årsbok 2013 Avfall i Sverige 2010 Under år 2010 uppkom 117,6 miljoner ton avfall drygt 4 miljoner ton från hushållen och drygt 113 miljoner ton från olika verksamheter. Den klart största posten är avfall från industrin, 97 miljoner ton, varav 92 procent är gruvavfall i form av gråbergsavfall och anrikningssand. Hushållen i Sverige ger upphov till drygt 3 procent av den totala avfallsmängden, eller 14 procent om man räknar bort gruvavfallet. Av hushållens avfall är den största posten det som kallas för hushållsavfall och liknande (2,2 miljoner ton). Detta avfall är i första hand vanligt hushållsavfall samt grovsopor som lämnas vid återvinningscentraler. Av de 117,6 miljoner ton avfall räknades 115 miljoner ton som icke-farligt. Av den totala mängden farligt avfall (2,5 miljoner ton) gav industrisektorn, tjänstesektorn respektive infrastruktursektorerna (energi-, vatten-, avlopps- och byggsektorerna) tillsammans upphov till cirka 2 ton. Borträknat gruvavfallet materialåtervanns 43 procent av avfallet, 28 procent användes som bränsle, 13 procent deponerades och 16 procent släpptes ut i vatten eller på mark. En stor mängd avfall, drygt 93 miljoner ton, tas om hand för slutlig behandling vid den industrianläggning där det uppkommit. Detta sker exempelvis i hög utsträckning för gruvavfall. Ungefär 10 miljoner ton av det avfall som inte behandlas på den plats där det uppkommit tas till speciella anläggningar. Där förbehandlas och sorteras det för att sedan kunna materialåtervinnas, förbrännas eller deponeras. Källa:UNFCCC ( IPCC ( och Naturvårdsverket ( Foto: Alexander Löckert 40 Statistiska centralbyrån

9 Statistisk årsbok Miljöräkenskaper och styrmedel Environmental Accounts and Economic instruments Miljöräkenskaper är ett informationssystem som med hjälp av statistik beskriver samband mellan miljö och ekonomi. De områden som hittills ingår i miljöräkenskaperna är utsläpp till luft och vatten, avfall, energianvändning, materialflöden, kemikalier, miljöskyddskostnader, miljöföretag, miljöskatter och miljösubventioner samt naturresurser. All statistik finns fördelad på bransch vilket möjliggör en kombinerad analys. Miljö Sedan slutet av 1990-talet arbetar miljöräkenskaperna med analys av miljöekonomiska styrmedel. Inledningsvis fokuserades arbetet på miljöskatter och miljömotiverade subventioner. Under senare år har man utökat analysen till att inkludera även potentiellt miljöskadliga subventioner och utsläppsrätter. Både miljömotiverade subventioner och miljöskatter är officiell statistik. Se figur nedan för en översikt av de miljörelaterade styrmedel som inkluderas i miljöräkenskaperna idag. Miljörelaterade subventioner Till miljörelaterade subventioner räknas miljömotiverade och potentiellt miljöskadliga subventioner. Miljömotiverade subventioner är utbetalningar från staten som görs med motivet att gynna aktiviteter som minskar utsläpp och användning av naturresurser. Ett exempel är miljöersättningar i jordbruket. Potentiellt miljöskadliga subventioner är utbetalningar som kan orsaka ökade utsläpp eller ökad användning av naturresurser. Ett exempel på en sådan subvention är transportstödet. En internationell definition och metod för potentiellt miljöskadliga subventioner är under utveckling. Miljöekonomiska styrmedel i miljöräkenskaperna Handeln med utsläppsrätter Syftet med handelssystemet är att det på ett kostnadseffektivt sätt minskar utsläppen av koldioxid från energiintensiv industri och energiproduktion i Europa. Sedan 2005 har handeln med utsläppsrätter gjorts i två omgångar. Under båda dessa omgångar har tilldelningen varit gratis. Från och med 2013 kommer dock auktionering av utsläppsrätter vara huvudregel som tilldelningsmetod. Miljöskatter för positiv miljöeffekt Syftet med miljöskatter är att uppnå en positiv miljöeffekt. Skatten gör att priset ökar på produkter och aktiviteter som kan medföra en negativ miljöpåverkan. Miljöskatter fördelade per bransch ska rapporteras till EU från och med år Miljöekonomisk profil för näringslivet För att undersöka näringslivets påverkan på miljön görs miljöekonomiska profiler, vilket diagrammet på nästa sida är ett exempel på. En sådan profil visar respektive branschgrupps andel av totala näringslivets koldioxidskatt, tilldelade utsläppsrätter, samt totala koldioxidutsläpp. I den miljöekonomiska profilen framgår det att koldioxidskatt och utsläppsrätter berör olika branscher i olika omfattning. Detta på grund av att utsläppsrättssystemet inte inkluderar alla branscher, koldioxidskatten har ett flertal undantag samt att det är olika skattesatser för olika branscher. Den miljöekonomiska profilen visar också att den tilldelade andelen utsläppsrätter är i nivå med andelen utsläpp. Det finns dock branscher som orsakar utsläpp men som inte ingår i utsläppshandeln, till exempel jordbrukssektorn och transportsektorn. Statistiska centralbyrån 41

10 Miljö Statistisk årsbok 2013 Miljöekonomisk profil för näringslivet (procent av näringslivet, dvs. SNI 01-99) Anm: Data från 2007 och i SNI2002. Miljöekonomisk branschprofil Det går också att kombinera ekonomiska variabler med utsläpp och styrmedel i en miljöekonomisk branschprofil. Branschfördelningen gör att olika variabler, från olika källor, kan kombineras i en och samma analys. Dessa kan användas för att beskriva en viss bransch mer i detalj och för att jämföra olika branscher. Nedan är ett exempel på en sådan profil för energibranschen, SNI 40 (SNI2002). Diagrammet visar branschens utsläpp och styrmedel som andel av den totala ekonomin. I den totala ekonomin inkluderas förutom näringslivet även privat och offentlig konsumtion samt hushållens intresseorganisationer. Miljöekonomisk branschprofil för energibranschen (procent av totala ekonomin) Anm: Data från Källa: SCB, Miljöräkenskaper ( Naturvårdsverket ( 42 Statistiska centralbyrån

11 Statistisk årsbok Miljö Markanvändningen omkring 2005 efter 2007 års länsindelning, hektar Land use, by county, hectares Län 1 County 1 Jordbruksmark Agricultural land Skogsmark Land under forest Bebyggd mark och tillhörande mark 2 Built-up areas and associated land 2 Golfbanor och skidpister Golf courses and ski pists Täkter Quarries, pits Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens De fyra största sjöarna 3 The four largest lakes..... Hela riket Sweden Län 1 County 1 Myr, ej skogsbevuxen Marshes not wooded Naturligt gräsbevuxen mark, hedmark o.dyl. Natural grassland, heathland etc. Berg i dagen och övrig mark Bare rock and other land Vatten Water Total land- och vattenareal Total land and water area Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens De fyra största sjöarna Hela riket Anm: Totalarealen bygger på en äldre beräkning av land- och vattenarealer från ) Markanvändningen på kommunal nivå redovisas i Statistiska meddelanden serie MI 67 SM 0401 ( For land use by municipality, see Statistical reports MI 67 SM ) Varav ca ha ej länsfördelat. Of which approx ha are not distributed by county. 3) Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren Källa: SCB Markanvändningen i Sverige ( Statistikdatabasen: Miljö. Statistiska centralbyrån 43

12 Miljö Statistisk årsbok Län County Bebyggd mark och tillhörande mark 2005 efter 2007 års länsindelning, hektar Built-up areas and associated land, by county, hectares Bostadsmark Residential land Permanentbostäder Land used for permanent dwellings Fritidshus 1 Land used for holiday homes 1 Industri Industrial land Handel och affärsverksamhet Commercial land Offentlig service, fritidsanläggn. m.m. Land used for public services and recreation facilities Transporter Land used for transport and communication facilities Tekniska anläggn. Land used for technical installations and waste disposal Övrig bebyggd mark Other built-up land Totalt 1 Total 1 Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Hela riket Sweden Förändring Change ) Varav ca ha ej länsfördelat. Of which approx ha are not distributed by county. Källa: SCB Markanvändningen i Sverige ( Statistikdatabasen: Miljö. 3.8 Nationalparker, areal och år för beslut om inrättande som nationalpark National parks, area and year of decision to establish a national park Nationalpark National park Beslutsår Year of decision Areal, hektar Area, hectares Totalt Total Därav land Of which land area Nationalpark Beslutsår Areal, hektar Totalt Därav land Abisko Pieljekaise Björnlandet Sarek Blå Jungfrun Skuleskogen Dalby Söderskog Stenshuvud Djurö Stora Sjöfallet Fulufjället Store Mosse Färnebofjärden Sånfjället Garphyttan Söderåsen Gotska Sandön Tiveden Hamra Tresticklan Haparanda skärgård Tyresta Kosterhavet Töfsingdalen Muddus Vadvetjåkka Norra Kvill Ängsö Padjelanta Summa Total Källa: Naturvårdsverket och SCB: Statistiska meddelanden serie MI 41 ( 44 Statistiska centralbyrån

13 Statistisk årsbok Naturreservat, naturvårdsområden samt djur- och växtskyddsområden, länsvis Nature reserves, nature management areas and wildlife protection areas, by county Miljö Län County Naturreservat 1 Naturvårdsområden 1 Biotopskyddsområden 3 Nature reserves 1 Nature management areas 1 Habitat protection areas 3 Antal Number Areal, hektar Area, hectares Summa Total Därav landareal, % Of which land area, % Antal Areal, hektar Antal Areal, hektar Summa Därav landareal, % Summa Därav landareal, % Stockholm Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götaland Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Hela riket Sweden ) Nya arealvärden fr.o.m pga. bättre mätmetod (naturreservat, naturvårdsområden). Due to new measurements the area figures are revised from 2003 (nature reserves, nature management areas). 2) Antalet naturreservat har ökat, dock har deras totala area minskat vilket beror på uppdateringar i registret. The number of nature reserves has increased. However, due to updates in the register their total area has decreased. 3) Statistik över biotopskyddsområden redovisas första gången för år Figures regarding habitat protection areas are presented for the first time from year Källa: Naturvårdsverket och SCB: Statistiska meddelanden serie MI 41 ( Statistiska centralbyrån 45

14 Miljö Statistisk årsbok Län County Vattenanvändning per användarkategori och län 2010, m3 Water use by category of use and county Hushåll Households Jordbruk Agriculture Industri Industry Övrig användning 1 Other use 1 Totalt söt- och havsvatten Total sea and freshwater Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Hela riket Sweden ) Här ingår kommunalt vatten som används inom andra näringsgrenar än tillverkningsindustrin, bl.a. byggverksamhet, varuhandel, hotell och restaurang, transporter, offentlig förvaltning. Till övrig användning räknas också det vatten som används för drift och underhåll av vattenverkens anläggningar samt de förluster som uppstår i ledningsnätet mellan vattendistributör och användare. Public water supply used in other industries than manufacturing industry and water used for maintenance of waterworks. Källa: SCB Statistiska meddelanden serie MI 27 ( Oljeutsläpp i svenska farvatten Oil spills in Swedish waters Antal bekräftade utsläpp Mängdintervall, m 3 Number of confirmed spills Volume, cu.m >100 2 Summa Total Antal utsläpp som bekämpats av kustbevakningen Number of oil spills dealt with by the Coast Guard Källa: Kustbevakningen ( 46 Statistiska centralbyrån

15 Statistisk årsbok Översikt över antal rödlistade arter i olika kategorier inom de olika organismgrupperna Overview of all red-listed and endangered species, by status Miljö Arter Species Kategorier 1 Status 1 Hotade Endangered (CR, EN, VU) DD RE CR EN VU NT Antal Number Andel (%) av bedömda Percent Rödlistade Red-listed (DD, RE, CR, EN, VU, NT) Totalt Andel (%) av bedömda Antal bedömda arter Number of species evaluated Kärlväxter Tracheophyta Alger Nostocophyceae, Phaeophyceae, Rhodophyta & Charophycea Mossor Bryophyta s.lat Storsvampar Macrofungi Lavar Lichenes Däggdjur Mammalia Fåglar Aves Grod- och kräldjur Amphibia & Reptilia Fiskar Pisces Steklar Hymenoptera Fjärilar Lepidoptera Tvåvingar Diptera Skalbaggar Coleoptera Halvvingar Hemiptera Hopprätvingar Orthoptera Sländor Neuroptera, Trichoptera, Ephemeroptera, Plecoptera, Odonata Mångfotingar Myriapoda Spindeldjur Arachnida Kräftdjur Crustacea Tagghudingar Echnioderma Armfotingar Brachiopoda Blötdjur Mollusca Ringmaskar och planarier Annelida & Tricladida Koralldjur Anthozoa Manteldjur Tunicata Samtliga Total ) Rödlistekategorier som används i den svenska rödlistan fr.o.m Nationellt utdöd (RE, Regionally Extinct): En art är Nationellt utdöd när det är ställt utom rimligt tvivel att den sista individen som är potentiellt kapabel till reproduktion inom regionen (landet) har dött eller försvunnit från regionen, eller ifall det var en tidigare regelbunden besökare, den sista individen har dött eller försvunnit från regionen. Akut hotad (CR, Critically Endangered): En art tillhör kategorin Akut hotad när den löper en extremt stor risk att dö ut i vilt tillstånd inom en mycket nära framtid enligt något av kriterierna A till E för kategorin. Starkt hotad (EN, Endangered): En art är Starkt hotad när bästa tillgängliga data indikerar att den uppfyller något av kriterierna A E för Starkt hotad och att den därmed bedöms löpa mycket hög risk att dö ut i vilt tillstånd. Sårbar (VU, Vulnerable): En art är Sårbar när bästa tillgängliga data indikerar att den uppfyller något av kriterierna A E för Sårbar och att den därmed bedöms löpa hög risk att dö ut i vilt tillstånd. Nära hotad (NT, Near Threatened): En art förs till kategorin Nära hotad om den inte uppfyller något av kriterierna för vare sig Akut hotad, Starkt hotad eller Sårbar, men är nära att uppfylla kriterierna för någon av dessa kategorier nu eller i en nära framtid. Kunskapsbrist (DD, Data Deficient): En art förs till kategorin Kunskapsbrist när det inte finns tillräckliga kunskaper att utifrån dess utbredning och/eller populationsstatus göra vare sig en direkt eller indirekt bedömning av dess risk att dö ut. Övriga kategorier (arterna ej rödlistade) Livskraftig (LC, Least Concern): En art tillhör kategorin Livskraftig om den vid utvärdering visat sig inte uppfylla något av kriterierna för någon av kategorierna Akut hotad, Starkt hotad, Sårbar eller Missgynnad. Ej bedömd (NE, Not Evaluated): En art tillhör kategorin Ej bedömd om den ej bedömts enligt kriterierna (vilket kan bero på antingen att man inte beaktat den eller att den inte uppfyller villkoren för att få bedömas). Ovanstående är en mycket kortfattad version av IUCN:s nya rödlistningssystem. För mer detaljerad information om rödlistningssystemet hänvisas till ArtDatabankens webbplats Där finns även fakta om rödlistade växter, svampar och djur, deras länsförekomster etc. Källa: Gärdenfors, U. (ed.) Rödlistade arter i Sverige The 2010 Red List of Swedish Species, ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Statistiska centralbyrån 47

16 Miljö Statistisk årsbok Däggdjur Mammalia Akut hotade ryggradsdjur Critically endangered vertebrates Fåglar Aves Kräldjur, groddjur Reptilia, amphibia Fiskar och rundmunnar 1 Pisces Bechsteins fladdermus Fjällgås Grönfläckig padda Storröding Pipistrell Rödspov Lyrtorsk Fjällräv Sydlig kärrsnäppa Ål Tornuggla Brugd Fjälluggla Håbrand (sillhaj) Vitryggig hackspett Pigghaj Ryggradsdjur som år 2010 står nära att försvinna från Sverige som reproducerande arter: Bechsteins fladdermus (troligen finns endast individer i landet, alla i Skåne). Pipistrell (en enda koloni om ca 25 individer är känd). Fjällräv (under 50 reproducerande individer kvarstår). Fjällgås (år 2010 fanns ca 110 individer i landet). Sydlig kärrsnäppa (denna underart har minskat med 70 % de senaste 20 åren. Nu återstår ca 50 par). Rödspov (har minskat med 65 % de senaste 20 åren. Nu kvarstår ca 85 par). Tornuggla (något enstaka par finns i Skåne och på Gotland). Fjälluggla (ett fåtal par häckar vissa år). Vitryggig hackspett (2010 fanns ex. i landet). Grönfläckig padda (antalet vuxna individer beräknades uppgå till år 2010). Storröding (högst 14 relikta bestånd kvarstår i de södra delarna av landet. Enbart sedan början av 1990-talet har tre populationer dött ut). Lyrtorsk (under de senaste decennierna har endast en lekplats varit känd i svenska vatten och det mesta tyder på att det beståndet numera är försvunnet). Ål (i relation till förhållandena kring 1950 har mängden från Sargassohavet ankommande glasål minskat med upp till 99 %). Brugd (minskningstakten har uppgått till 90 (80-95) % under de senaste 80 åren). Håbrand (sillhaj). (Arten, som påträffas främst i Skagerrak, har minskat med mer än 90 % de senaste 100 åren.) Pigghaj (minskningstakten har uppgått till 96 (95-97) % under de senaste 80 åren). Ryggradsdjur som försvunnit sedan 1850: Svartråtta, vildren, svart stork, vit stork, stortrapp, lunnefågel, svartbent strandpipare, blåkråka, härfågel, mellanspett, tofslärka, atlantisk stör och slätrocka. Källa: Gärdenfors, U. (ed.) Rödlistade arter i Sverige 2010 The 2010 Red List of Swedish Species, ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Samt gällande artfaktablad: De 20 största kemikalierna med avseende på kvantitet och omsättning i ton 2010 The 20 most common chemicals in terms of quantity and turnover in tonnes CAS-nummer CAS number Ämnesnamn Substance Antal produkter Number of products Kvantitet Quantity Råolja Bensin Dieselolja Diesel MK1/Lacknafta Fotogen Vatten Portlandcement Återstoder (petroleum), termiskt krackade Kväve Återstoder (petroleum), atmosfäriskt torn Metan Syre Eldningsolja, No Asfalt Propan Ammoniumnitrat Natriumklorid Straight-run, full range nafta Svavelsyra Eldningsolja, återstoder Källa: Kemikalieinspektionen och SCB: Statistiska meddelanden serie MI 45 ( 48 Statistiska centralbyrån

17 Statistisk årsbok Bekämpningsmedel efter olika användningsområden Pesticides by category of use Miljö Användningsområde Category of use Verksam beståndsdel, ton Active substance, tonnes Jordbruk Agriculture Skogsbruk Forestry Frukt- och trädgård Horticultural production Industri Industry Hushållskonsumtion Household consumption Summa Total Se Tabellanmärkningar. Källa: Kemikalieinspektionen ( och SCB: Statistiska meddelanden serie MI 31 ( Jordbrukets användning av kväve och fosfor från mineral(handels)- och stallgödsel Use of nitrogen and phosphorus from fertilisers and manure in Swedish agriculture, by county Län County Areal, ha Area, ha Endast mineralgödsel Fertilizers only Areal, % Crop area, % Kväve Nitrogen Mineral- och/eller stallgödsel 1 Fertilizers and/or manure Endast mineralgödsel Fosfor Phosphorus Mineral- och/eller stallgödsel Kg/ha Areal, % Kg/ha Areal, % Kg/ha Areal, % Kg/ha Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Hela riket Sweden ) Växttillgängligt kväve efter spridningsförluster i stallgödsel. Källa: SCB Statistiska meddelanden serie Na 30 ( 1997) och MI 30 (1999, Statistiska centralbyrån 49

18 Miljö Statistisk årsbok Utsläpp och vattenmängder från tillståndspliktiga kommunala reningsverk 2010, efter storleksklass Discharges to water from municipal wastewater treatment plants by size, total discharges Sort Measure Totalt Total Storleksklass (dimensionerade 1 antal personekvivalenter, PE) Size (person equivalents 2 ) Utsläpp av Discharge of Tot-P ton Tot-N ton BOD 7 ton Vattenmängd Water quantity milj. m Antal reningsverk Wastewater treatment plants Anslutna personer, tal Population connected ) Enligt miljöskyddsförordningen upprättas årliga miljörapporter med utsläppsdata vid reningsverk dimensionerade för över personekvivalenter, PE. Dimensioneringen mäts med avseende på kapaciteten att ta emot syreförbrukande substanser, varvid en person anses motsvara 70 gram BOD7 per dygn. 2) In the Swedish definition of population equivalent, PE, one unit is assumed to be 70 g BOD7 per person and day. This compares well to the EUROSTAT definition, which is 60 g BOD5 per person and day. Källa: Naturvårdsverket och SCB: Statistiska meddelanden serie MI 22 ( Genomsnittliga halter av näringsämnen, metaller och organiska miljögifter i slam från kommunala reningsverk Medelvärden för storleksklasser, vägda med producerade TS-mängder Concentrations of phosphorus, nitrogen, metals and organic indicator substances in sludge from municipal wastewater treatment plants. Means weighted with respect to amounts of produced dry substance Slaminnehåll Sludge substance Totalt Total Medelvärden, mg/kg TS 1 Weighted means Fosfor Phosphorus Kväve Nitrogen Bly Lead 24,6 27,5 22,4 21,9 24,1 19,8 22,4 Kadmium Cadmium 1,0 1,0 0,8 0,9 0,8 0,9 0,9 Koppar Copper 345,9 357,9 335,3 347,3 278,3 336,4 397,1 Krom Chrome 28,9 29,3 28,3 28,8 28,4 32,2 26,1 Kvicksilver Mercury 0,9 0,8 0,6 0,6 0,5 0,6 0,7 Nickel 20,3 18,8 16,9 16,6 14,1 15,4 19,1 Zink Zinc 508,3 551,5 544,3 570,1 512,8 555,1 616,2 Nonylfenol Nonylphenol 14,9 14,8 10,6 10,3 5,5 9,2 13,6 Toluen Toluene PAH 2 0,9 0,7 0,98 0,94 0,51 0,93 1,17 PCB 3 0,1 0,1 0,05 0,04 0,04 0,04 0,05 1) TS = torrsubstans. TS = dry substance. 2) Polyaromatic hydrocarbons. 3) Polychlorinated biphenyl. Se Tabellanmärkningar. Källa: Naturvårdsverket och SCB: Statistiska meddelanden serie MI 22 ( 50 Statistiska centralbyrån

19 Statistisk årsbok 2013 Miljö 3.19 Utsläpp till luft av koldioxid (CO 2), metan (CH 4 ) och dikväveoxid (N 2 O) Emissions to air of carbon dioxide, methane and nitrous oxide Källa Source Utsläpp av CO2, ton Emission of CO2, tonnes Sänka av CO2, ton Absorption of CO2, tonnes Energi 1 Energy Energiproduktion 1 Energy industries Tillverknings- och byggindustri Manufacturing industries and construction Transporter 1 Transport Övriga sektorer 2 Other sectors Diffusa utsläpp från bränslen Fugitive emissions from fuels Industriprocesser 1 Industrial processes Lösningsmedels- och produktanvändning Solvent and other product use Jordbruk Agriculture Markanvändning och skogsbruk 1 Land use change and forestry Avfall Waste Totalt 1 Total Bunkring för internationell flyg- och sjöfart International bunkers Källa Utsläpp av CH4, ton CO2 -ekvivalenter Emission of CH4, tonnes CO2 -equivalents Utsläpp av N2O, ton CO2 -ekvivalenter Emission of N2O, tonnes CO2 equivalents Energi Energiproduktion Tillverknings- och byggindustri Transporter Övriga sektorer 1, Diffusa utsläpp från bränslen Industriprocesser Lösningsmedels- och produktanvändning Jordbruk Markanvändning och skogsbruk Avfall Totalt Bunkring för internationell flyg- och sjöfart ) Reviderade uppgifter 1990, 2000 och/eller Revised figures 1990, 2000 and/or ) Inkl. uppvärmning av hus och lokaler, förbränning inom jordbruk och skogsbruk samt utsläpp från militären. Incl. heating of houses and buildings, fuel combustion within agriculture and forestry, and emissions from military activities. Källa: Naturvårdsverket ( Sveriges rapportering till FN:s klimatkonvention och EU. Data är framtagna av SMED ( ett konsortium där SCB, IVL Svenska miljöinstitutet, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) ingår. Statistiska centralbyrån 51

20 Miljö Statistisk årsbok Återvinning krav och nivåer för varugrupper där producentansvar införts Recycling requirements and levels for commodities with producer responsibility Varuslag Material Återvinningskrav Recycling requirement Återvinning i % 1 Recycling in percent , 3, 4, 16 Tidnings- och journalpapper Newspapers and periodicals 2, 3, 4, % insamling Däck 5 Tyres Förpackningar 6 Packaging 6 Standard glasförpackning öl och läsk 7 Standard glass packaging beer and soft drinks 7 Glasförpackningar Glass packaging 70% materialutnyttjande , 16 Wellpapp, papp, papper och kartong 8, 16 Corrugated cardboard, cardbord, paper 65% materialutnyttjande Wellpapp Corrugated cardboard 86 Papp, papper, kartong Cardboard, paper 42 9, 16 Metall, ej dryckesförpackning Metal, non-beverage packaging 9, 16 70% materialutnyttjande Stålplåt 16 Steel sheet metal Aluminium, ej dryckesförpackning 16 Aluminium, non-beverage packaging Aluminium, dryckesförpackning Aluminium, beverage packaging 90% materialutnyttjande Plast 10, 16 10, 16 Plastics 70% återvinning, dock minst 30% materialutnyttjande PET-flaskor som återfylls 11 PET bottles, refilled PET-flaskor som återvinns 12 PET bottles, recycled % materialåtervinning 85/95 82/ Trä 13, 16 13, 16 Wood 70% återvinning, dock minst 15% materialutnyttjande Övrigt material Other materials 30%, minst 15% materialutnyttjande per material Bilar 14 Cars 14 85% Elektriska och elektroniska produkter 15 Electrical and electronic equipment ) Procentandelen beräknas som den totala återvunna mängden i förhållande till den totala mängden tillförd den svenska marknaden, om inget annat anges. Percentage share calculated as the total amount recovered in relation to the total amount put on the Swedish market if nothing else stated. 2) Återvinningskravet sen Recycling target since ) Återvinningsnivåerna är beräknade enligt en ny modell som PressRetur AB presenterade Recycling levels calculated according to a model presented by PressRetur AB in ) Uppgifterna för returpapper och förpackningar är preliminära. Slutversionen kommer att finnas i Naturvårdsverkets rapportserie Samla in, återvinn!. Data for waste paper and packaging are preliminary. Final version will be found in the Collect & Recycle!-series published by the Swedish EPA. 5) Återvinningsgraden för däck varierar något över och under 100% beroende på lagerskillnader i insamlade däck. 6) Återvinningsmål sedan Recycling target since January 1, ) Rapporteringsskyldighet för returglas för öl och läsk upphörde No obligation to report for refill glass bottles for beer and soft drinks since ) Återvinningsmålet för wellpapp och papper, papp, kartong sammanslaget sedan Common recycling target for packaging of paper, cardboard and corrugated cardboard since ) Återvinningsmålet för stål- och aluminiumförpackningar (ej dryckesförpackningar) sammanslaget sedan FTI:s beräkningar av återvinningsmängder har utförts på nytt sätt Common recycling target for steel/aluminium packaging (non-beverage containers) since FTI`s calculation of recovery rates has been modified in ) FTI:s beräkningar av återvinningsmängder har utförts på nytt sätt FTI`s calculation of recovery rates has been modified in ) Systemet med återfyllnadsflaskor upphörde i oktober Inflödet är större än utflödet och statistiken är därmed inte jämförbar med tidigare år. Producers have ceased to use the system with reusable bottles. Collection was therefore larger than sales. 12) Inklusive kasserat återfyllnads-pet (R-PET). Including discarded reusable PET-bottles. 13) Från och med 2006 bygger uppgifterna på en uppskattning av hur förpackningsavfall av trä hanteras i Sverige, inte vad materialbolagen samlat in. Since 2006 the data delivered by the material companies is an estimate of how all packaging waste of wood is treated in Sweden, i.e. not only what the material companies collect/treat. 14) Återvinningsmål på EU-nivå, beslutat den 1 januari This recycling goal for the EU-level was decided in January 1, ) Total återvinning beräknat på insamlad mängd och de uppgifter producenterna rapporterat till Naturvårdsverkets EE-register. Målen varierar beroende på produkttyp (SFS 2005:209). Totalt insamlades ca 17,5 kg elavfall per capita under Total recovery based on total amount collected and the producers' reports to the EE-register of the Swedish EPA. Recycling targets vary depending on type of product (Ordinance 2005:209). In total approximately 17.5 kg/capita were collected in ) Procentandelar för återvunna förpackningar och tidningar var inte fastslagna före begärd senaste tidpunkt för inrapportering av data till Statistisk Årsbok. Percentage shares for recycled packaging and newspapers were not established before the required latest time point for reporting of data to Statistisk Årsbok. Källa: Naturvårdsverket ( 52 Statistiska centralbyrån