Årsplan 2013-2015 2012-10-23
Innehåll Politiska utgångspunkter & Fokus Särskilda prioriteringar 2013... 2 Strategiska mål... 3 Budgetprocess... 4 Fler jobb och växande företag... 5 Unga ska inte vara arbetslösa... 6 Arbete istället för bidrag.... 7 Sommarjobb..... 8 Förbättrat näringslivsklimat... 9 Sociala investeringar i barn och ungdomar.... 11 Barnfattigdom.... 14 Skola/Förskola inga överinskrivningar... 15 Förskoleklass.... 16 Grundskolan.... 17 Gymnasiet & Vuxenutbildningen.... 18 Funktionshinderlots & Barn med särskilda behov... 19 Ökat byggande... 21 Fritid, idrott och kultur.... 23 Äldreomsorg inga köer i äldreomsorgen... 24 Hållbar utveckling... 26 Hållbart resande - kollektivtrafik.... 27 Buffémat är trevligt och hushållande.... 28 Personalpolitik i framkant.... 29 Ekonomi befolkningsutveckling-utblick... 30 Budget 2013-2015 - Finansiella mål.... 31 Kärnverksamheten.... 32 Politik, Upphandling, SOLTAK, Privat/Offentligt.... 33 RR, FI, IV, Driftsplan.... 34 Tilldelad budgetram.(volym, pris)... 36 Ekonomiska sammanställningar, Investeringsplan prioriteringar... 37 Fokus, särskilda prioriteringar 2013.... 40 Socialdemokraternas effektiviseringar/besparingar på 39,95 miljoner 41 Bilagor exell Resultaträkning, Finansieringsanalys, Driftsplan 41-44 1
Politiska utgångspunkter Kungälv har alla möjligheter, de bästa av förutsättningar. Socialdemokraterna i Kungälv står för trygghet, ansvar och utveckling. Genom samarbete når vi framgång. Vårt mål är full sysselsättning, Kungälv behöver fler jobb, nya jobb och gröna jobb. Alla behövs, alla gör skillnad och varje människa har rätt att nå sin fulla potential. Våra beslut skall leda till ökad ekonomisk jämlikhet. Den ekonomiska politiken skall bidra till en socialt och ekologiskt hållbar utveckling. I Kungälv accepteras ingen barnfattigdom. Jämställdhet innebär att kvinnor och män skall ha samma möjlighet att forma samhället och sina egna liv. En välskött ekonomi är grunden för en fungerande välfärd. De finansiella målen ligger fast, för ytterst handlar det om god hushållning, solidaritet och rättvisa mot kommande generationer. Ekonomin måste utvecklas så vi lever på avkastningen av naturresurserna utan att förbruka dem. Det land, den region, den kommun som förmår ställa om samhället först kommer ha störst möjligheter till nya jobb och ökad välfärd i framtiden. Fokus, särskilda prioriteringar 2013 Socialdemokraterna tre tydliga prioriteringar är de små barnen, ungdomarna och de äldre. Genom att välja och välja bort ökar styrningen och möjligheten att förändra inom den ekonomiska ramen. Vi åtar oss av finansiella principiella skäl att höja VA och Renhållningstaxan, vilket ger högre överskott 2013 som minskar lånebehov. Politiska prioriteringar 17 miljoner - för små barn, ungdomarna och de äldre Inga överinskrivningar i förskola accepteras, inga större klasser, läxhjälp, sommarskola 8 miljoner Jobb & nolltolerans ungdomsarbetslöshet, stödanställningar, sommarjobb 5 miljoner Inga köer i äldreomsorgen accepteras, mer personlig hemtjänst 4 miljoner Polistiska besparingar 39,95 miljoner Alliansens underfinansierade årsplan/budget Övriga prioriteringar/ besparingar - 14 miljoner - 25,95 miljoner AFA-pengar investeras 2013 och framåt 36 miljoner Sociala investeringar i barn och unga, fond Personalinvesteringar, kompetens, arbetsmiljö 18 miljoner 18 miljoner Förslag: Kommunstyrelse/kommunchef får i uppdrag att utreda och lägga förslag till hur AFA-återbetalningen om 36 miljoner skall kunna reserveras från 2012 för att kunna användas kommande år för sociala investeringar i barn och unga samt personalinvesteringar (utan att vara resultatpåverkande). Investeringar 2013 12 platser Solberga äldreboende +18 miljoner Pendelparkeringar, kollektivtrafik + 4 Statshus/nämndhuset exploateringsfinansieras - 68 miljoner 2
Strategiska politiska mål Jobb och personal Fler jobb inte minst för unga Fler och växande företag med ökad handel och besöksnäring Personalpolitisk verksamhet i framkant med heltid som en rättighet Kommunen skall sträva efter jämställdhet i all sin verksamhet Utveckla hållbarhetsarbetet/underteckna deklarationen Ålborg +10 God livsmiljö Inför socioekonomiskt bokslut och fond Utveckla Kungälvs fritid, idrott och kultur Bra mat och matmiljö för unga som gamla Hållbar ekologisk utveckling Ökad planberedskap för klimatsmart bostadsbyggande Ökad kollektivtrafik, lägre taxa Utbyggd förnyelsebar energi och ökade klimatinvesteringar Blandad och balanserad bebyggelse med en större andel hyresrätter till rimlig hyra för alla Nybyggnation bör i första hand ske i central/serviceort och längs kollektivtrafikstråken Trygghet Mindre grupper i förskolan Högre kvalité inom vård, äldreomsorg och skola Ökad trygghet i vardagen Frihet Minskad barnfattigdom Ökad ekonomisk och social jämlikhet Dessa Socialdemokratiska strategiska mål på kommunfullmäktigenivå, har i detta förslag till Årsplan 2013 brutits ner till resultatmål för perioden 2013-2015. 3
Budgetprocess Socialdemokraternas strategiska mål är tolkade och omskrivna till prioriterade resultatmål. Detta förslag är byggt på och jämförbart med förvaltningens förslag till årsplan. Den ekonomiska ramen är samma, men resultatmål, driftsplan med politiska och ekonomiska prioriteringar skiljer. Vi har ett högre budgeterat resultat 2013. Förvaltningen har bistått Socialdemokraterna förtjänstfullt i beräkningsarbetet för att detta förslag till Årsplan skall vara så genomförbart som möjligt inför verksamhetsplanernas utarbetande och beslut. Kommunstyrelsen har inte fullgjort sitt uppdrag utifrån Kommunfullmäktiges beslut Socialdemokraterna är starkt kritiska till den politiska processen, ambitionerna fanns, men politisk samarbete och framförhållning i årsplanearbetet föll ihop. Det är inte acceptabelt att den Alliansstyrda förvaltningsledningen gör kraftiga svängningar i budgetförutsättningar ena veckan och andra veckan presenterar en underfinansierad budget 7 arbetsdagar innan beslut och att Alliansledning (efter ständiga påtryckningar) två arbetsdagar innan beslut presenterar sina besparingar för att få en budget i balans. Allt detta innebär att förtroendevalda måste presentera mer eller mindre väl avvägda ekonomisk politiska besparingar på mycket kort tid. Den processen missgynnar hela kommunstyrelsen ansvar, oppositionen i synnerhet och små partier i opposition särskilt. Vårt förslag innehåller dock en osäkerhetsgrad i besparingar på 9 miljoner. Vi konstaterar att hela budgetprocessen inte hållit tidtabell och målsättningar, slutsatsen är en underkänd insats och att arbetet på kommunstyrelsenivå måste starta än tidigare, vara tydligare och en högre detaljeringsgrad för att lyckas. Socialdemokraterna är mycket kritiska till att kommunstyrelsen inte fullgjort sitt uppdrag utifrån Kommunfullmäktiges uppdrag att ta fram en långsiktigt hållbar investeringsplan. Underlaget har presenterats så sent och är så omfattande att vi som parti inte mäktar med en egen fullständig genomgång för redovisade år, som dessutom borde varit fler, upp till 10 år. Kommunfullmäktiges strategiska förutsättningar Kommunfullmäktiges (KF) Strategiska mål Förtydligande Strategiska förutsättningar I kommunallagen anges att det för den kommunala verksamheten ska finnas mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Grundläggande är att verksamheten ska bedrivas kostnadseffektivt och ändamålsenligt samt att varje generation ska bära kostnaden för den service den konsumerar och inte belasta kommande generationer med kostnader eller åtaganden. God ekonomisk hushållning råder när de finansiella målen är uppfyllda samtidigt som de verksamhetsinriktade målen visar god måluppfyllelse. Kungälvs kommuns styrmodell, antagen av KF 2008-04-10, beskriver modellen för styrning och uppföljning. Som grund för kommunfullmäktiges strategiska mål finns förutom visionen även strategiska förutsättningar vilken består av tre delar. Dessa är ekonomi, medarbetare (humankapital) och processer. Dessa tre är styrande på ett övergripande plan och har direkt påverkan huruvida vi lyckas eller inte. De strategiska förutsättningarna är på samma gång begränsning, inriktning och verktyg för att nå de strategiska målen. Som strategiska förutsättningar kan också nämnas att kommunens verksamhet styrs av lagar, förordningar och reglementen. 4
Fler jobb och växande företag Arbete och tillväxt Socialdemokratins viktigaste uppdrag för Sverige, Göteborg och Kungälv är arbete och tillväxt. Våra företag agerar i en alltmer globaliserad värld. För oss är det viktigt att höja vår kompetens till en världsledande nivå. Vi prioriterar att skapa jobb i växande och kunskapsintensiva företag, vi sätter innovation i centrum och vårt viktigaste arbetsmarknadspolitiska uppdrag är att stänga rekryteringsgapet på arbetsmarknaden, nationellt, regionalt och lokalt. Vi drivs av övertygelsen och insikten att allas framgång är Sveriges framgång. Den som inte är fri, varken vågar eller kan. Fler, nya och riktiga jobb Kungälv kan bättre. Vårt mål är att ha den lägsta arbetslösheten i Västra Götaland. Arbetslöshet bekämpas med framtidstro, nytänkande, samarbete, utbildning, arbetsmarknadspolitik, företagande och investeringar i miljön, människor och framtiden. Klarar vi jobben, klarar vi ekonomin och då klarar vi också välfärden. Varje arbetad timme behövs. Varje arbetad timme bidrar till välfärdens finansiering. Arbetslösheten är idag 7,5 procent. Det är högre än flertalet jämförbara europeiska länder. Ungdomsarbetslösheten har bitit sig fast på en mycket hög nivå. Antalet långtidsarbetslösa har mer än fördubblats på fem år. Den ekonomiska utvecklingen i Sverige hålls tillbaka av den otillräckligt fungerande arbetsmarknaden. Utrymmet för nya ekonomiska reformer begränsas. Även i Kungälv biter sig långtidsarbetslösheten fast, arbetslösheten stiger, varsel ökar och andelen sysselsatta minskar. Kungälv har generellt en låg arbetslöshet, men är inget undantag, därför krävs en lokal politik för fler jobb och ökad tillväxt. Passiv jobbpolitik långtidsarbetslösheten växer 70000 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 jan-07 jan-08 jan-09 jan-10 jan-11 jan-12 Arbetslösa >24 mån Arbetsmarknadsutbildning och anställningsstöd Fas 3 Källa: Eurostat 5
Unga ska inte vara arbetslösa Vi vägrar acceptera att unga är arbetslösa. Vår utgångspunkt är att unga människor ska jobba eller studera. Inte vara långtidsarbetslösa. Alla måste lära sig att arbete är grunden för välfärd och framgång. Att som ung bli sedd, få erfarenhet, egna referenser och kontaktnät samt tjäna egna pengar är en avgörande start i livet. Satsningar på ungdomsjobb och sommarjobb minskar svartarbete och förebygger brottslighet i samhället. I Kungälvs stiger arbetslösheten bland unga. Långtidsarbetslösheten biter sig fast. Vi vill ha nolltolerans långtidsarbetslöshet. Ingen ung skall vara arbetslös i mer än 100 dagar Västeråsmodellen Vi vill införa ett Utbildningskontrakt enligt Västeråsmodellen för en begränsad grupp. Kontraktet gäller unga mellan 18-25 som inte har fullgjort gymnasiet. Ungdomen erbjuds jobb i privat eller offentlig sektor med avtalsenlig lön på halvtid och studier på halvtid. Ersättningen villkoras ersättningar med att utbildningskontraktet fullföljs. Ungdomsarbetslöshet Sverige och jämförbara länder 30 25 20 15 10 5 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Danmark Tyskland Finland Sverige Norge Källa: Eurostat Ungdomsarbetslösheten är idag högre än jämförbara Europeiska länder så som Norge, Finland, Danmark, Nederländerna, Tyskland och Österrike. Upphandla jobb Kommunen jämte våra bolag upphandlar tjänster för 100-tals miljoner. När kommunen, dess bolag eller stiftelser upphandlar bygg eller underhållstjänster skall det finnas med i förfrågningsunderlaget möjlighet till utbildning och praktik för kommunens eller områdets arbetssökande, ungdomar skall prioriteras. Alla upphandlingar lämpar sig inte för sociala villkor, men det går att göra inom många områden. (Har bland annat prövats i Stockholm men även av Örebro kommun som genom Bostadsbolaget Öbo samarbetat med Arbetsförmedling, Försäkringskassa och Skanska för att utbilda 50-80 arbetslösa i Vivalla bostadsområde). Resultaten är goda och entreprenörerna vill hjälpa till och ta ansvar. 6
Arbete istället för bidrag Försörjningsstödet ligger på de högsta nivåerna på 10 år och sjunker inte. För 2012 beräknas kostnaden till 27,5 miljoner kronor. Sedan årsskiftet har det tillkommit 105 nya unga bidragstagare. Ökade kostnader för socialbidrag, inte minst bland ungdomar, skall bytas till skatteintäkter och ges högsta prioritet. 30000 Försörjningsstöd nettokostnad 25000 20000 15000 10000 5000 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012* *Prognos 2012 Unga arbetssökande med försörjningsstöd skall från dag 1 ges möjlighet att delta i arbete, praktik eller utbildnings eller arbetsorienterade insatser. Kommunens är kommunens största arbetsgivare. Vi har dessutom ett särskilt ansvar enligt lag. Nya jobb höjer kvalitén i kommunen Det finns ett stort behov av arbetsinsatser i kommunen som underhåll, uppsnyggning och tillgängliggörande av kommunens fastigheter, anläggningar, parker, bad- och besöksplatser. Likaså finns ett stort behov av kvalitetshöjande insatser inom skola, vård och omsorg. Här finns uppgifter för våra unga. Stödanställningar Alla, unga som gamla skall ha en andra chans i en tid av omställningen mellan olika jobb på en föränderlig arbetsmarknad. Kungälvs Arbetsförmedling vill att kommunen öppnar dörren för fler stödanställningar, de 50 extra stödanställningar som nu planeras är för de personer som uppbär försörjningsstöd vill vi öka ytterligare med 50 personer, totalt 150. En stödanställning kostar kommunen (FAS 3 kostar ca 2000-5000 kr månaden) per person, det finns många arbetssökande även utan försörjningsstöd som kan göra skillnad, inte minst när det gäller kvalitén i offentlig sektor. Vi vill göra en överenskommelse med Arbetsförmedlingen kring detta. Det tjänar alla på och kommunens skatteintäkter öka. I denna process måste de fackliga organisationerna delta från början. Alla insatser skall ske i bred samverkan inom förvaltningen, med andra myndigheter, andra arbetsgivare och föreningar. 7
Sommarjobb På Socialdemokratisk förslag beslutade kommunstyrelsen våren 2012 ändra sitt arbetssätt kring sommarjobb och började äntligen samarbeta med näringslivet, inte minst genom tankesmedjan Kung11:an och nätverksgruppen Unga & Arbete. Sommarjobbens syfte är att ge ungdomarna självförtroende, framtidstro och arbetslivserfarenhet. Sommarjobb motverkar barnfattigdom och utanförskap och skall ge alla unga en egen chans till bra start i livet. Näringslivets ökade ansvar skall mötas av ett ökat kommunalt ansvar. Resultaten från 2012 visade fler riktiga sommarjobb till lägre kostnad och ökad nöjdhet hos ungdomarna. Slutsatsen är att samarbetet med näringslivet är av allra största betydelse för god måluppfyllelse och framtida socioekonomiska vinster. Minst 500 ungdomar i ålderspannen 16-19 önskar sommarjobb 2013, därför måste insatserna höjas, därför föreslår vi 450 sommarjobb 2013. Målet är att alla unga som vill, skall ha ett riktigt sommarjobb. Det behövs en långsiktig plan för 1000 sommarjobb i nära samarbete med företag och föreningar. Vidare vill vi att sänkt arbetsgivaravgift för unga skall komma verksamheten till dels, det ger exempelvis utrymme för fler sommarjobb, men är för kommunen kostnadsneutralt. Ändra kommunens finansiering av arbetsgivaravgiften enligt SKL:s rekommendationer. Fokus 2013 Ge unga jobb eller utbildning istället för socialbidrag från dag 1. Kommunstyrelsen skall ställa krav på jobb och utbildningsplatser vid upphandling. Målsättningen är 500 sommarjobb 2013 Resultatmål Nolltolerans mot ungdomsarbetslöshet 150 stödanställningar och utbildningsinsatser Alla unga som vill, skall ha ett riktigt sommarjobb. 8
Förbättrat näringslivsklimat Utbildning är nyckeln till framtidens jobb och konkurrenskraft, men också till människors frihet att forma sina egna liv. Socialdemokraterna i Kungälv vill öka uppdragsutbildningen mot bristyrken, det kräver en prioritering i vuxenutbildningens uppdrag till att inrikta sig på samarbete med lokala arbetsgivare i syfte att motverka flaskhalsar på lokal arbetsmarknad, finansiering av utbildning kan ske gemensamt och i samarbete med närliggande kommuner. Utan mål kommer vi inte vidare. Vi vill ha tydliga mätbara mål för tillväxt, jobb, service och marknadsföring. Målen skall sättas upp med företagarorganisationerna, handel och turistbolag i nära samarbete med politiken. Idag pågår ett bra arbete med att organisera och effektivisera samarbete med Kungälvs lokala näringsliv KMN, även tankesmedjan Kung:11an är ett viktigt forum att utveckla och politiskt närvara i och engagera sig tillsammans för förändring. Kungälv har mycket duktiga entreprenörer och framgångsrika företag. Det visar inte minst Företagarnas Årets företagarkommun som visar att det går bra för Kungälvs företag. Men det hjälper inte när Kungälvs kommun sjunker och sjunker år efter år i olika tunga rankingar. Vi behöver tillsammans göra mer. 9
Vi måste säga mer JA än Nej. Den högsta politiska ledningen måste visa större engagemang och frågorna måste tas på större allvar. Det är inte okej att företagarna upplever att det finns en tröghet, ett dåligt bemötande eller långa handläggningstider. Mycket handlar om attityder, kultur och norm, där har ledningen ett särskilt ansvar. Lokalt företagsklimat, Svenskt Näringsliv Plats 1 är bästa placering, 290 är sämst bland 290 kommuner 1 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 51 101 151 Ranking 201 251 Källa: Svenskt Näringslivs årliga företagarenkät Samtidigt är det viktigt att det finns tillräckliga resurser inom området samhällsbyggnad för att kunna ge den service och snabbhet som ofta önskas, men som kanske inte alltid levereras eller upplevs. Därför är vårt förslag att frigöra resurser genom att låta företag själva göra mer av planarbetet centralt i den fortsatta processen. Kungälv är Sveriges näst mest tätbebyggda glesbyggd. Här finns goda möjligheter att investera i Gröna jobb lokalt utvecklingsarbete med närproducerad mat, lokala jordbruk, energiproduktion samt naturvårds- och friluftslivsutveckling. Vi vill skapa ett kommunalt ägt bolag på Marstrand för en mer samlad, professionell lokal insats. Vi vill att beredskapen för industri- och verksamhetsmark skall vara god och alltid aktivt bevakas. Fokus 2013 Det politiska ledarskapet i näringslivsfrågor måste bli mer tydligt, närvarande och visionärt. Sätt tydliga mål tillsammans med näringslivet, säg JA oftare än Nej och satsa på uppdragsutbildningar för fler jobb och konkurrenskraftiga företag. Resultatmål Sätt tydliga mätbara mål (ex jobb, tillväxt, service) tillsammans med näringslivet Uppdragsutbildningar för fler jobb och konkurrenskraftiga företag. Bättre resultat i rankingar (Sv. Näringsliv, SKL, BRG) 10
Sociala investeringar i barn och ungdomar 2010 började några få tjänstemän arbeta med ett Socioekonomiskt synsätt, arbetet redovisades den 23 mars 2011. Den 20 april 2011 togs det första politiska initiativet i denna fråga, genom en omfattande motion från Socialdemokraterna om att Kungälv skall börja arbeta strukturerat och politiskt fokuserat med Socioekonomi. Sedan dess har flera partier anslutit sig till idén, Alliansen har till och med skrivit in det i sina budgetdirektiv, men så mycket mer har dessvärre inte hänt och motionen är fortfarande obesvarad. Vi drivs av övertygelsen och insikten om att allas framgång är Sveriges framgång. Vårt samhälle måste stå upp för solidaritet och gemenskap för att nå denna framgång. Därför tillåter vi oss att reflektera över ordet "utanförskap", som i sitt sammanhang och retorik direkt åstadkommer en reduktion av och onödiga konflikt mellan människor. Vi vänder oss generellt sätt därför emot detta synsätt och ordet "utanförskap". Tyvärr har ordet blivit vanligt i relevant forskning på området som detta förslag är byggt på, och därför använder vi det. Vad är sociala investeringar? Sveriges kommuner och landsting har valt att definiera sociala investeringar på följande sätt: Samhällets insatser för barn och unga bör ses som en investering och inte bara betraktas som en kostnad och en utgiftspost. Samhällets insatser för barn och unga är investeringar med långsiktiga effekter för både individ och samhälle En god investering innebär rätt insats på rätt nivå vid rätt tidpunkt. Ett investeringstänkande i ekonomiska termer hos berörda verksamheter inom kommuner, landsting och stat ger incitament till långsiktighet och tidiga insatser. Ett investeringstänkande kräver och stimulerar god utvärdering av metoder och en aktiv styrning och ledning Ett investeringstänkande tydliggör behovet av synkronisering mellan aktörer då kostnader och vinster fördelas olika mellan och inom dessa aktörer. Ökat utanförskap Ungdomsarbetslösheten är fortfarande rekordhög och långtidsarbetslösheten biter sig fast, utanförskapet liksom bidragskostnaderna har ökat. Nedmonteringen av arbetsmarknads/sjukförsäkringen slår mot både människor och kommunkassan. Utbetalningarna av försörjningsstöd (socialbidrag) är nu den högsta siffran på 10 år. Kärnverksamheterna i kommunen visar konstanta underskott för 6:e året i rad. Statsbidragen minskas för fortsatta skattesänkningar. Barnfattigdomen ökar, många barn klarar inte skolan, vi har stora utmaningar inom missbruksområdet narkotika och alkohol. Ohälsotalen är fortfarande höga i Kungälv jämfört med många andra närliggande kommuner. Utvecklingen måste brytas, arbetsätten förändras. Hur gör vi mer välfärd med befintliga resurser? Omfattningen av den välfärd som produceras (det vill säga hur mycket barnomsorg, skola, sjukvård och äldreomsorg vi har råd med) beror, vid sidan av politiska ambitioner, på två saker. Dels på hur mycket skatt som betalas in i våra system, vilket bland annat bestäms av hur många som arbetar och betalar skatt. Men det beror också på hur mycket pengar som går åt till olika transfereringar. Ytterst handlar det om balansen mellan försörjare och försörjda. Här krävs politiska omtag för att möta framtiden, vare sig skattehöjningar eller kostnadsdrivande privatiseringar är någon bra lösning för Kungälv på sikt. Vi måste tänka nytt och göra nytt. Utanförskapet bland unga är omfattande. Det växer. Det är dyrt. En stor del av detta är onödigt. Problemet kring detta är inte i första hand bristen på resurser. Problemet är hur vi använder resurserna. Vi ser möjligheter i hur kommunen genom våra förslag inom jobbpolitiken som en möjliggörare för förändring. 11
En förvaltning en insats Idag ligger förvaltningen före politiken i morgondagens lösningar. Förvaltningen befinner sig i ett sökande efter nya arbetssätt. Därför måste politiken förstå och självt använda och legitimera ett socioekonomiskt arbetssätt. För trots att politiken enigt drivit kravet om en samlad förvaltning har vi fortfarande styr-, budget- och uppföljningssystem som direkt motverkar långsiktigheten i vårt agerande. Den gamla politiska nämndkulturen har delvis flyttat till förvaltningsorganisationen, förändring tar tid. Vi har fortfarande organisations- och kulturella strukturer som försvårar helhetssyn och förstärker fragmenteringen av insatserna. Det går förhållandevis lätt att räkna på effekter för att investera i vägar, hus och gator. Samtidigt tycks det nästan vara omöjligt att räkna på och vaska fram ett socialt investeringskapital kring ex. barn och unga trots att avkastningen många gånger är avsevärt högre på sådana investeringar än de i infrastruktur. 2010 köpte socialtjänstens Barn och Ungdomsenhet 5500 vårddygn, varje dygn kostar 1000-tals kronor och ett socioekonomiskt arbete genomförs nu för hemmaplanslösningar, men detta räcker inte, vi måste arbeta bredare och mer systematiskt i hela förvaltningen och politiken. Detta kräver nya tänkesätt, nya sätt att arbeta och hushålla. Utanförskapet kostar 100-tals miljoner, det måste brytas Enligt statistik för riket riskerar 12,8% av varje årskull barn och ungdomar i Sverige att hamna i ett framtida utanförskap. (Se fördelning tabell nedan) För Kungälv skulle detta innebära att av en årskull ungdomar som idag är ca 500st, kan vi förvänta oss att 64 ungdomar kommer att hamna i framtida utanförskap. Andelen sannolikt marginaliserade ungdomar från en årskull i Kungälv: Narkoman 1,5 Alkoholist 5,0 Lätt psykiskt sjuk 25 Svårt psykiskt sjuk 2,5 Långtidssjukskriven 15 Långtidsarbetslös 15 Summa 64 En ung människa vars liv leder till livslångt utanförskap skapar samhällskostnader på mellan 10-15 miljoner kr. För varje årskull i riket där vi avstår från att bryta detta mönster uppstår en hissnande prislapp på ca 210 miljarder kr. Detta innebär för Kungälv en kostnad på minst 640 miljoner för varje årskull. FÖRLORAD PRODUKTION + SKATTEINTÄKTER ÖVRIGA SAMHÄLLSKOSTNADER ÖVRIGA MYNDIGHETER ÖVRIGA VÄLFÄRDSMYNDIGHETER ÖVRIG KOMMUNAL VERKSAMHET ÖVRIG SOCIALTJÄNST ADM EK BIST EKONOMISKT BISTÅND FAMILJ MISSBRUK SOCPSYK SKOLA FRITID SKATTE- INTÄKTER LTING FK AF POLIS CSN KVÅRD BOSTADS- BOLAG FÖRETAG ALLMÄNHET FAMILJ UTANFÖRSKAPETS ISBERGSEFFEKTER 12
Inför en socioekonomisk modell, ett socioekonomiskt bokslut och fond Vi vill ta ett ökat generationsansvar, vi vill att Kungälvs kommun tänker och arbetar annorlunda i framtiden, att vi inför ett socioekonomiskt arbetssätt, socioekonomisk fond och socioekonomiskt bokslut - det gäller alla slags utanförskap. Ingvar Nilsson och Anders Wadenskogs modell för beräkning av kostnaden för utanförskap är en bra grund att använda när Kungälv bygger sin Socioekonomiska modell framgent. En handfull av våra tjänstemän är idag diplomerade i just denna modell. I modellen kan tjänstemän eller förtroendevalda på egen hand göra en förenklad kalkyl för att räkna ut det ungefärliga socioekonomiska värdet av ett rehabiliterings eller preventionsarbete. En föregångare är bl.a Norrköpings kommun. I grunden handlar det om att göra rätt från början. Likväl som vi kan göra investeringar i anläggningar, fastigheter och energisystem och räkna på ekonomisk lönsamhet kan vi göra långsiktiga investeringar i våra barn och unga eller andra som har särskilda behov och på sikt nå en ökad livskvalitet och bättre ekonomisk hushållning. Den sociala investeringsfonden ska användas för investeringar i förebyggande arbete som på sikt ger minskade kommunala kostnader. För varje beslut om investering måste tidsperioden definieras som kostnadsminskningen ska beräknas på. Genom att göra årliga avskrivningar/utgiftsminskningar på sektorer där kostnadsminskningen uppstår under den definierade tidsperioden, bygger man upp ett kapital som kan användas för ny investering. Eftersom den sociala investeringen inte kan hanteras enligt gällande redovisningsprinciper för investeringar, vilket inte heller pensionsavsättningar kan göras, måste vi tänka nytt. Därför är vårt förslag att Kommunstyrelse/kommunchef får i uppdrag att utreda och lägga förslag till hur AFAåterbetalningen om 36 miljoner skall kunna reserveras från 2012 för att kunna användas kommande år för sociala investeringar i barn och unga samt personalinvesteringar (utan att vara resultatpåverkande). Fokus 2013 Att medel avsätts för 2013 för sociala investeringar i barn och unga och att kommunstyrelsen tar fram en handlingsplan för fortsatt hantering. Resultatmål Att 18 miljoner av AFA-medlen reserveras från 2012 för att kunna användas kommande år för sociala investeringar i barn och unga. Kommunen skall budgetera för socioekonomiska investeringar Kommunen skall inrätta en social investeringsfond, där syftet är att genom ett förebyggande arbete för grupper av kommuninvånare bryta negativa händelseförlopp i ett tidigt skede, för att på sikt minska risken för långvarig arbetslöshet. Vidare måste det tas fram relevanta styr- och uppföljningssystem och utvecklas nya arbetsmetoder för olika grupper och individer, dessutom måste alla investeringar samordnas våra kommunala investeringar. En väg kan vara gemensamt utvecklingsarbete, avtalskonstruktioner mellan alla som tjänar på sociala investeringar så som exempelvis Polis, Försäkringsbolag, Sjukvård, Arbetsförmedling, Försäkringskassa, banker med flera. Att kommunen inför socioekonomiskt bokslut, syftet är att på sikt göra tydliggöra besparingar i 100- miljonersklassen. 13
Barnfattigdom Idag lever var sjunde barn under fattigdomsstrecket. Barn ska inte behöva växa upp under sådana förhållanden. Socialdemokraternas politik kommer att leda till ett minskat behov av ekonomiskt bistånd. Vår sammantagna politik, inte minst på jobbområdet, kommer leda till att färre barn behöver växa upp i fattiga familjer. 450 Antal barn som lever i familjer som ansökt om försörjningsstöd 400 350 300 250 200 150 Antal barn 100 50 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Källa: Sektor Arbestliv och Stöd, Folkhälsa Fokus 2013 Socialdemokraterna har tagit initiativ och genom välfärdsberedningen lyft frågan om möjliga åtgärder för att motverka konsekvenserna av barnfattigdom, detta skall beaktas i årsplan 2013. Resultatmål Minskad barnfattigdom 14
Skolan Vi är stola över Kungälvs skolor, vi har en bra skola. Vårt mål är en skola som ser och hjälper varje elev att nå sin fulla potential. Alla skolor ska vara bra, alla barn och ungdomar ska få en god och likvärdig utbildning. Varje elev ska ha möjlighet att nå kunskapsmålen och det behövs fler behöriga och välutbildade lärare, ökat elevinflytande och förbättrad kvalitetssäkring av skolan. Såväl internationella som svenska studier visar att grupp & klasstorlek har betydelse för barns utveckling och elevens resultat. Studierna visar att effekterna varierar beroende på elevernas ålder och bakgrund. Mindre klasser har störst effekt för de yngsta barnen och eleverna. Forskning visar tydliga samband mellan att kunna läsa i tidig ålder och förmågan att tillgodogöra sig kunskaper i övriga ämnen, särskilt tydligt var det i matematik vilket inte är så konstigt. Hur ska man kunna räkna ut svaren om man inte kan läsa frågorna? Alla ämnen har dessutom sitt egna fackspråk, kan man inte läsa och skriva bra blir det ett sänke i allt annat. Vi bör därför tidigt satsa på läsa, skriva samt läsförståelse. Ju tidigare desto bättre. Förskolan- att göra rätt från början Förskolan är första steget i barnets rätt till livslångt lärande. Vi skall ge våra barn de bästa förutsättningar. Vi måste göra rätt från början med mindre grupper i förskolan och fler vuxna i skolan. Lika chanser kräver olika resurser. Alla barn skall ha samma chans att utvecklas, ingen skall hållas tillbaka. Socialdemokraterna accepterar inga årliga överinskrivningar i förskolan. Våren 2012 fick 450 barn och personal en sämre förskola med allvarliga konsekvenser, detta är inte acceptabelt. En process måste också starta för att på allvar minska barngrupperna i förskolan, så förskolelärare och barnskötare hinner med varje barn. En strategi för ökad kvalité och hushållning är att bygga sex avdelningar, det ger möjlighet till eget kök. Självklart skall hyrda paviljonger avvecklas så snart som möjligt utan försämring av kvalitén, till förmån för att bygga i egen regi, enligt Kommunfullmäktiges fastighetsstrategi. Vi ser möjligheter i hur kommunen genom våra förslag inom jobbpolitiken kan förstärka kvalitén i Förskolan. 15
Förskoleklass Förskoleklassen är en övergång för barnen mellan förskolan och skolan. Om barn inte stimuleras under den period i livet då de kan lära som mest riskerar de att hamna efter under hela sin skolgång. Såväl internationell som svensk forskning visar att barn som gått i en högkvalitativ förskola når högre resultat i skolan. Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning. Förskoleklass är en egen skolform och har samma läroplan som grundskolan och fritidshemmet. Antal barn per heltidstjänst i förskoleklass 25 24 23 22 21 20 19 18 17 16 15 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Källa: sektor skola, enligt skolverket Antal barn per helitstjänst De senaste åren har vi sett en mycket kraftigt ökad andel barn per anställd heltidstjänst i förskoleklasserna. En prioritering av förskolan får inte leda till att verksamheten i fritidshem och öppen fritidsverksamhet samt förskoleklass därmed försämras. Det handlar ju om samma barn. Vi ser möjligheter i hur kommunen genom våra förslag inom jobbpolitiken kan förstärka kvalitén i Förskoleklass. 16
Grundskolan Vi väljer att prioritera skolan. För att varje elev ska ges verkliga förutsättningar att nå sin fulla potential i skolan måste stora klasser på sikt bli mindre. Redan små klasser ska däremot inte bli mindre. 8,3 8,2 8,1 8 7,9 Antal personal per 100 elever i lågstadiet 7,8 Antal per 100 elever 7,7 7,6 Källa: Skolverket Vi konstaterar att färre personal per 100 elever i skolår 1-9 har lett till större grupper, större klasser och färre halvklasser. Vi ser möjligheter i hur kommunen genom våra förslag inom jobbpolitiken kan förstärka kvalitén i grundskolan. Resultaten i grundskolan har i Sverige sjunkit sex år i rad och resultaten sjunker också för den svenska skolan i internationella kunskapsmätningar. För att vända den negativa utvecklingen i skolan krävs såväl politiska som ekonomiska prioriteringar. 100 95 90 Slutbetyg årskurs 9, andel i procent godkända i alla ämnen 85 80 75 70 Förändring efter sommarskola Andel innan sommarskola 65 60 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Källa: Skolverket och sektor skola Det allvarliga med ovanstående tabell är att sommarskolans betydelse bara ökar och ökar, därför måste den förstärkas. För de elever som lämnar eller riskerar att lämna nian utan fullständiga betyg ska en del av sommarlovet ägnas åt att lära sig det man inte lärt sig under året. De ska få mer lärarledd undervisningstid. Likväl anser vi det nödvändigt att organisera läxhjälp till de som har behov. 17
Gymnasiet & Vuxenutbildning Vårt långsiktiga mål är att varje elev ska ha en fullständig gymnasieexamen före 25 års ålder. Idag är det var tionde ung människa som saknar det. Arbetslösheten är mer än dubbelt så hög bland ungdomar som inte har avslutat gymnasiet. Utbildning är nyckeln till framtidens jobb och konkurrenskraft, men också till människors frihet att forma sina egna liv. Vi höjer därför ambitionerna för skolan. Vi vill ha en skola som ser och hjälper varje elev att nå sin fulla potential. Vi släpper aldrig skolans viktigaste uppdrag; kunskap. Sommarskola och läxhjälp är viktiga verktyg. Socialdemokraterna vill att alla yrkesprogram på gymnasiet skall vara högskoleförberedande. Vi vill att det skall finnas en generös och tillgängligt vuxenutbildning och folkhögskola för de elever som inte klarar grundskolan. Socialdemokraterna tror inte på att skikta folk tidigt. I det långa loppet leder det till att Sverige inte längre är ett land som kommer konkurrera med kompetens. Vi ser möjligheter i hur kommunen genom våra förslag inom jobbpolitiken kan förstärka kvalitén i gymnasiet och vuxenutbildningen. 92 Färre och färre behöriga till högre studier Andel elever vid Mimers hus behöriga till universitet och högskola av de elever som fick slutbetyg. 90 88 86 84 Andel i procent enligt skolverket 82 80 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Investeringar i lärarna Det finns inget viktigare för en elevs resultat än att möta en motiverad och skicklig lärare. Det viktigaste för att höja resultaten i skolan är därför att investera i lärarna. Vi ser att läraryrket behöver stärkas och utvecklas och lärare måste ges bättre möjligheter till kompetensutveckling och karriär. Elevhälsa En elev som mår bra har bättre förutsättningar att lyckas i skolan. Hälsa och lärande hänger ihop. Alla elever ska, utöver skolläkare och skolsköterska, ha tillgång till psykolog, kurator och personal med specialpedagogisk kompetens. Kommunens stödenhet är en oerhört viktig del för att nå skolans mål. Socialdemokraterna har under flera år varnat och motsatt oss de neddragningar på de barn som har störst behov. En sammanställning från skolverket 2011 visar nu att Kungälv ligger på samma låga nivå som Stockholm när det gäller antal skolläkare, skolsköterskor, skolpsykologer och skolkuratorer omräknat till heltidstjänster per 1 000 elever. 18
Personaltätheten i Kungälv är så låg att vi kvalificerat oss till det högsta nya statliga stödet i hela Göteborgsregionen. Det statliga utvecklingsstödet ger fler möjligheter men avslutas 2015, då är det av stor vikt att en höjd kvalitetsnivå bibehålls. 6 5 4 3 2 1 0 Antal skolläkare, skolsköterskor, skolpsykologer och skolkuratorer omräknat till heltidstjänster per 1 000 elever i kommuner som har ansökt om statsbidrag. Antal heltidstjänster per 1000 elever Källa:Skolverket, Inkomna ansökningar från kommuner som våren 2012 ansökte om statsbidrag för att öka personaltätheten inom elevhälsan. Genomsnittssiffra för 2010/2011. Avgiftsfri skola? Skolan skall vara avgiftsfri. För många är det kanske inte ett problem med många mindre utgifter, för andra är det inte lika enkelt. Därför skall det avsättas medel för att ta bort de synliga avgifterna i skolan så som exempelvis matsäck vid utflykter, frukt, biobesök, klasskassa och presenter till lärarna (100 kr barn/läsår). I övrigt anser vi det av vikt att synliggöra alla dolda kostnader för barnen i skolan. Fokus 2013 Barn och föräldrar är trygga. Skolan ser varje barn, ingen kränks ingen lämnas utanför. I förskolan sker inga överinskrivningar och vi tar ett första planerat steg mot mindre barngrupper. Sommarskola och läxhjälp förstärks för att fler skall nå kunskapsmålen. Resultatmål Inga överinskrivningar i förskolan Barngrupperna i förskolan ska minska Bygg 6-avdelningar med eget kök Aktiv sommarskola Läxhjälp i skolan till de som har behov Stora klasser ska på sikt bli mindre Avgiftsfri skola Varje elev ska ha en fullständig gymnasieexamen Alla barn skall ha en god elevhälsa 19