REVIDERING AV KALMAR KOMMUNS DROGPOLITISKA PROGRAM 2011 2014



Relevanta dokument
Synpunkter på Revidering av Kalmar kommuns drogpolitiska

Kommunstyrelsens arbetsutskott

En drogfri miljö. Drogpolicy

SITUATIONEN I SURAHAMMARS KOMMUN SAMT I LANDET

DRoGFöReByGGAnDe handlingsplan

Lokal strategi för det drogförebyggande arbetet Vänersborgs kommun

Alkohol- och drogpolitiskt program

Remiss Drogpolitiskt program för Kalmar kommun

DROGPOLITISKT PROGRAM Antaget av Kommunfullmäktige 20 juni 2016

DROGPOLITISKT PROGRAM

Länsrapport 2012 Jönköpings län. Kommunernas del ANDT-förebyggande arbete

Handläggare Datum Ärendebeteckning Anette Klinth Ärende: Remiss, Förslag till Drogpolitiskt program

Remiss - Förslag till Drogpolitiskt program

Länsrapport 2012 Uppsala län. Kommunernas del ANDT-förebyggande arbete

Ungdomars drogvanor 2011

Drogpolitiskt program för Kumla kommun

Länsrapport 2012 Värmlands län. Kommunernas del ANDT-förebyggande arbete

Länsrapport 2012 Kalmar län. Kommunernas del ANDT-förebyggande arbete

Länsrapport 2012 Storstadskommunerna: Stockholm, Göteborg och Malmö. Kommunernas del ANDT-förebyggande arbete

Drogpolitiskt program

- alkohol- och drogpolitiskt program - Alkohol- och drogpolitiskt program antaget av kommunfullmäktige , 68

Resultat från utvärderingen hösten 2006 utifrån utvecklingsområden:

Drogpolitiskt program

alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol & narkotika bland ungdomar

ANDT-förebyggande arbete: plan för Stora Hammars skola

Drogvaneundersökning år Jämtlands gymnasium årskurs 2

Länsrapport 2012 Hallands län. Kommunernas del ANDT-förebyggande arbete

Drogpolitiskt program

Kommunikationsavdelningen

Alkohol, tobak, narkotika och dopning

Länsrapport 2014 Jönköpings län

Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun

Alkohol- och drogpolitiskt. Hultsfreds kommun

Presentation av det förebyggande arbetet i Åtvidabergs kommun, 2007

Länsrapport 2012 Stockholms stadsdelar. Det ANDT-förebyggande arbetet

Länsrapport 2012 Västmanlands län. Kommunernas del ANDT-förebyggande arbete

Länsrapport 2012 Västra Götalands län exklusive Göteborgs stad. Kommunernas del ANDT-förebyggande arbete

Länsrapport 2012 Jämtlands län. Kommunernas del ANDT-förebyggande arbete

Förord. Människor är som stenar, en del är runda, en del är välslipade andra är kantiga. Heléne Björklund Kommunstyrelsens ordförande

Drogvanor, åk 9, Kalmar, 2010

Uppföljning av mål och uppdrag tertial 2

Remiss - Drogpolitiskt program

Samverkan för ökad trygghet och säkerhet i Trelleborg.

Drogvanor. årskurs 2 på gymnasiet i Västernorrland

Cannabis och unga rapport 2012

Länsrapport 2012 Dalarnas län. Kommunernas del ANDT-förebyggande arbete

Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 2010

Handlingsprogram för tobaks-, alkohol- och drogförebyggande arbete i Simrishamns kommun

Remissvar - Drogpolitiskt program

Plan för arbetet mot droger på Hjärupslundsskolan

Länsrapport 2012 Örebro län. Kommunernas del ANDT-förebyggande arbete

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

alkohol- och drogförebyggande arbetet i Örebro län

i Västernorrland Drogvanor årskurs 9 i grundskolan 2008

ALKOHOL OCH DROGPOLITISKT PROGRAM

Folkhälsoprogram

DROGPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM FÖR ÅTVIDABERGS KOMMUN

ANDT-strategi för Söderhamns kommun ANDT Alkohol Narkotika Dopning Tobak

Handlingsplan Samverkan Polismyndigheten - Gnosjö Kommun

Länsrapportens undersökning 2014 Stockholms stadsdelar ANDT

Handlingsplan för ANDT-strategi

Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN?

Länsrapport 2012 Stockholms län exklusive Stockholm stad. Kommunernas del - ANDT-förebyggande arbete

Handlingsplan

Folkhälsoplan. Hultsfred kommuns mål

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Drogpolicy för skola/fritidsgård i stadsdelsförvaltning Centrum

Reviderat Drogpolitiskt handlingsprogram

Riktlinjer mot droger

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Åre kommun

Sammanfattande årsredovisning av arbetet mot alkohol, narkotika, dopning och tobak på Länsstyrelsen i Stockholms län år 2012

Hillerstorpsområdets handlingsplan mot ANT, Alkohol Narkotika Tobak

Policy och handlingsplan för tobaks-, alkohol- och drogförebyggande arbete på

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige , 72. Folkhälsoprogram

Dokumentbeteckning. Folkhälsostrategi för Trollhättans Stad Handläggare/Förvaltning Folkhälsostrateg/KSF

Handlingsplan för förebyggande alkohol- och drogarbete för Mullsjö kommun

Alkohol- och drogpolitiskt handlingsprogram för Vännäs kommun

Drogpolicy. StorsjöGymnasiet 0 (6)

tobak alkohol - narkotika

Drogpolitiskt program för Hudiksvalls kommun

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.31

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Bräcke kommun

Handbok för personal och information för föräldrar och elever

Folkhälsostrategi

FÖREBYGGARGRUPPEN. Verksamhetsbeskrivning

Åtgärdsplan för brottsförebyggande arbete i Tanums kommun 2015

Drogpolitiskt program

Förord. Skellefteå Stig Berggren Stefan Permansson Petri Hasa Tony Boman Fritidskontoret Sara Öberg Skol- och kulturkontoret

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011

Förslag till plan för drogförebyggande arbete i Marks kommun

Folkhälsoplan Kramfors kommun

Handlingsplan mot droger för Gävles kommunala grund och särskolor.

Länsrapport 2012 Skåne län exklusive Malmö. Kommunernas del ANDT-förebyggande arbete

Ärende 11 Strategisk samverkansöverenskommelse för ökad trygghet samt bekämpning och förebyggande av brott

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013

RESULTAT DROGVANEUNDERSÖKNING 2009 GYMNASIET ÅR 2. Maria Klintmo Roger Karlsson Lars-Erik Karlsson Annika Bergli

Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Christine Kittel-Olsson SKDN 2015/

Transkript:

REVIDERING AV KALMAR KOMMUNS DROGPOLITISKA PROGRAM 2011 2014 Tobak, alkohol och övriga droger Inledning Många, både vuxna och barn, har det bra i Sverige. De flesta ungdomar är friska och har god kontakt med sina föräldrar och trivs bra i skolan. Utbudet av kultur och fritidsaktiviteter för barn och ungdomar är brett. Många människor utbildar sig för att utvecklas och för att möta arbetsmarknaden. Det finns dock även en annan bild av verkligheten. Alltför många människor känner sig inte delaktiga i samhället. Utanförskap och otrygghet är faktorer som påverkar risken för kriminalitet, användande av droger eller andra sociala problem. Det drogpolitiska programmet redovisar övergripande mål och effektmål för det förebyggande arbetet mot droger. Den nationella lagstiftningen gäller och de lagar som berörs är socialtjänstlag, alkohollag, narkotikastrafflag, tobakslag och skollag. Problembild Ungdomar, unga vuxna samt krogbesökare i åldern 18 25 år har ett oroande konsumtionsmönster när det gäller alkohol, övriga droger och tobak. En stor del av brottsligheten utanför och omkring krogarna i centrala Kalmar är drogrelaterat. Tillgängligheten av alkohol för ungdomar är fortsatt hög. Tillgängligheten av droger har ökat. Kommunens strävan är att vi med gemensamma krafter försöker vända trenden med tobakens, alkoholens och andra drogers negativa inverkan på våra liv och vårt samhälle. Med övriga droger menas narkotika, icke medicinsk förskriven beroendeframkallande psykofarmaka, dopningspreparat och lösningsmedel/gas/lim. Vision Alla barn och ungdomar ska ha en trygg uppväxtmiljö utan tobak, alkohol och övriga droger. Alla vuxna ska ha en god livskvalitet. 1

Mål Samtliga mål avser tidsperioden 2010-2014 Föreningsaktiva barn och ungdomar ska öka till minst 50 % i de områden i kommunen där färre än 50 % är föreningsaktiva. 25 % av föreningarna som bedriver barn och ungdomsverksamhet ska vara certifierade som en Säker&Trygg förening. Ansvariga: Kultur- och fritidsförvaltningen i samverkan med föreningslivet. Föreningarna redovisar sedan 2009 sin barn- och ungdomsverksamhet digitalt i "Aktivitetskort på nätet", vilket innebär att föreningsaktiviteter kan utläsas på ett helt annat sätt än tidigare. Statistiken visar verksamhet bland barn och unga i åldern 7-20 år (se tabell nedan). Det finns stora variationer mellan skolupptagningsområdena. Siffrorna finns redovisade i Välfärdsbokslutet för 2010. Resultat föreningsaktiva: Ålder Flickor Pojkar Totalt 19-20 år 31,1% 21,6% 26,5% 16-18 år 49,4% 42,9% 46,0% 13-15 år 66,9% 69,5% 68,2% 10-12 år 78,7% 84,6% 81,7% 7-9 år 77,8% 80,4% 79,2% Andelen alkoholkonsumenter i år 9 och i gymnasiet årskurs 2 ska minska med 5 %. CAN-enkät (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) används från och med 2010. CAN-enkät kommer att genomföras vartannat år i år 9 och årskurs 2 på gymnasiet. Enkäten genomförs i år 9 och inte år 8, såsom vid tidigare undersökningar. Det här innebär att resultat från tidigare enkäter ej är jämförbara och därför formuleras nya effektmål. Resultat: Andelen alkoholkonsumenter i år 9 är 52 % pojkar och 60 % flickor. Riksgenomsnitt är 56 % pojkar och 60 % flickor. Andelen alkoholkonsumenter i gymnasiet årskurs 2 är 83 % pojkar och 86 % flickor. Riksgenomsnittet är 79 % pojkar och 84 % flickor. 2

Den totala konsumtionen av alkohol i år 9 och i gymnasiet årskurs 2 ska minska med 5 %. Resultat: Totalkonsumtion av 100-procentig ren alkohol per person och år 2010 är i år 9 för pojkar 2,1 liter och för flickor 1,5 liter. Riksgenomsnitt är 2,5 liter för pojkar och 1,9 liter för flickor. Totalkonsumtion av 100-procentig ren alkohol per person och år 2010 är i årskurs 2 på gymnasiet för pojkar 5,4 liter och för flickor 3,5 liter. Riksgenomsnitt är 6,2 liter för pojkar och 3,9 för flickor. Som jämförelse hänvisas till tidigare enkätundersökningar på uppdrag av Statens folkhälsoinstitut: Resultat år 9: Pojkar 3,1 liter (2003) 3,7 liter (2004). Flickor 2,8 liter (2003) 2,0 liter (2004). Resultat årskurs 2 på gymnasiet: Pojkar 5,3 liter (2003) 8,2 (2004) 7,0 (2006). Flickor 4,2 (2003) 7,4 (2004) 3,5 (2006). Källa: TEMO på uppdrag av FHI (Statens folkhälsoinstitut). Andelen elever i år 9 och i gymnasiet årskurs 2 som någon gång har använt narkotika ska minska med 5 %. Resultat: Andelen elever i år 9 som någon gång har använt narkotika är 6 % pojkar och 5 % flickor. Riksgenomsnitt är 9 % pojkar och 7 % flickor. Andelen elever i årskurs 2 på gymnasiet som någon gång har använt narkotika är 18 % pojkar och 11 % flickor. Riksgenomsnittet är 21 % pojkar och 15 % flickor. Andelen ungdomar under 18 år som röker ska minska med 50 %. För att bli klassificerad som rökare ska man ha svarat Ja, varje dag, Ja, nästan varje dag, Ja, men bara när jag är på fest eller Ja, men bara ibland på frågan Röker du?. (Definition från CAN Uppdragsundersökning 24, sid 21) Resultat: Andelen elever i år 9 som någon gång har rökt är 18 % pojkar och 26 % flickor. Riksgenomsnitt är 21 % pojkar och 28 % flickor. 3

Andelen elever i årskurs 2 på gymnasiet som någon gång har rökt är 36 % pojkar och 43 % flickor. Riksgenomsnittet är 36 % pojkar och 43 % flickor. Andelen ungdomar under 18 år som snusar ska minska med 50 %. För att bli klassificerad som snusare ska man ha svarat Ja, varje dag, Ja, nästan varje dag, Ja, men bara när jag är på fest eller Ja, men bara ibland på frågan Snusar du?. (Definition från CAN Uppdragsundersökning 24, sid 23) Resultat: Andelen elever i år 9 som någon gång har snusat är 12 % pojkar och 3 % flickor. Riksgenomsnitt är 16 % pojkar och 4 % flickor. Andelen elever i årskurs 2 på gymnasiet som någon gång har snusat är 26 % pojkar och 6 % flickor. Riksgenomsnittet är 28 % pojkar och 9 % flickor. Fortsatt minskning av andelen ungdomar under 18 år inlagda för alkoholförgiftning på Länssjukhuset. Ansvariga: Landstinget, Socialförvaltningen och Polismyndigheten. Resultat: 2008: 21 pojkar och 12 flickor. Summa 33 ungdomar under 18 år. 2009: 5 pojkar och 3 flickor. Summa 8 ungdomar under 18 år. 2010: 2 pojkar och 2 flickor. Summa 4 ungdomar under 18 år. Källa: Länssjukhuset i Kalmar, akutmottagningens statistik. Obs! Statistiken gäller enbart ungdomar folkbokförda i Kalmars kommun. Antalet fall av misshandel i offentlig miljö ska minska med 5 %. Ansvariga: Polismyndigheten, Kalmar kommun, ordningsvakter och ansvariga arrangörer. Under flera år har ett aktivt arbete bedrivits med att minska antalet anmälda våldsbrott i så kallad offentlig miljö, kopplat till näringsställen där det serveras alkohol eller andra offentliga tillställningar. Resultat: Antalet anmälda misshandel/våldsbrott mellan åren 2006-2010: - år 2006: 305 anmälningar - år 2007: 280 anmälningar - år 2008: Uppgift saknas. - år 2009: 236 anmälningar - år 2010: 196 anmälningar Källa: Polismyndigheten 4

Minst 15 % av förare, boende i Kalmar kommun, misstänkta för rattfylleri och drograttfylleri ska ha påbörjat behandling genom SMADIT (Samverkan mot alkohol och droger i trafiken). Ansvariga: Trafikverket och Polismyndigheten, i samverkan med Socialförvaltningen. Oktober 2005 startades projektet Trafik Utan Droger (TUD) som innebär att myndigheter samverkar mot alkohol och andra droger i trafiken. Samverkande myndigheter är Trafikverket, Polismyndigheten, Kustbevakningen, Tullverket, kommunerna, Frivården, Åklagarkammaren och Länsstyrelsen. Projektet bytte namn till SMADIT. Metoden innebär att det tidigt erbjuds samtalskontakt i syfte att så många som möjligt ska kunna få behandling för sitt missbruk och därmed inte framföra motorfordon under påverkan av alkohol eller andra droger. Resultat: 2010 rapporterades 138 personer för rattfylleri och 74 personer för drograttfylleri i Kalmar kommun. Av dem var 98 personer folkbokförda i Kalmar kommun. 15 % påbörjade behandling. Källa: Polismyndigheten. 5

Aktiviteter Alla grundskolor och fritidsgårdar upprättar gemensamt, och i samarbete med elever och föräldrar, handlingsprogram mot tobak, alkohol och övriga droger. Alla gymnasieskolor upprättar, i samarbete med elever och föräldrar, handlingsprogram mot tobak, alkohol och övriga droger.. Kommunen ska stödja drogfri ungdomsverksamhet. Föreningar som med kommunalt stöd bedriver barn- och ungdomsverksamhet ska stimuleras att ingå i Säker & Trygg förening (Säker & Trygg förening är en arbetsmodell för att systematiskt identifiera och förebygga riskfaktorer i föreningslivet). Kultur- och fritidsförvaltningen ska i samarbete med Kalmar mot droger årligen erbjuda föreningar föreläsningar kring alkohol och droger. Kalmar kommun ska årligen erbjuda restaurangnäringen utbildning i ansvarsfull alkoholservering och öka kunskapen om narkotika. Förebyggande arbete mot dopning ska utvecklas i samverkan mellan Kalmar kommun, Polismyndigheten, Landstinget och ägare till träningsanläggningar, träningsansvariga och instruktörer. Kalmar kommun ska på olika sätt stimulera andra arbetsplatser till att upprätta handlingsprogram mot tobak, alkohol och övriga droger. Vid arrangemang för ungdomar ska blåskontroller/stickprovskontroll utföras enligt en överenskommelse mellan Kalmar kommun och Polismyndigheten, i samråd med tillståndshavare/arrangörer/lokalägare. Kalmar kommun, Polismyndigheten och Trafikverket samverkar genom SMADIT (Samverkan mot alkohol och droger i trafiken), vilket innebär att förare som är misstänkta för att ha framfört motorfordon under alkohol- och drogpåverkan ska erbjudas stöd och/eller behandling. Utvecklingsarbetet genom Kalmar mot droger bedrivs i samverkan mellan Kommunledningskontoret, Socialförvaltning, Kalmarsunds Gymnasieförbund, Kulturoch fritidsförvaltning, Barn- och ungdomsförvaltning, Södermöre kommundelsförvaltning och Polismyndigheten. Utvecklingsområden: o Gravida kvinnors drogvanor o Skolan (förskolan, grundskolan, gymnasiet och universitetet) o SKRIK (Säkert krogliv i Kalmar) o Begränsad tillgänglighet av alkohol, tobak och övriga droger 6

Kartläggningar CAN Uppdragsundersökning 24 (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) Drogvanor i år 9 och gymnasiet årskurs 2, Kalmar 2010 Undersökningen i Kalmar kommun har genomförts som en totalundersökning i samtliga klasser i år 9 och i gymnasiets årskurs 2. I Kalmar deltog 32 av 33 klasser i år 9, i gymnasiets årskurs 2 deltog 65 av 78 klasser. Totalt har 645 enkäter för år 9 och 930 enkäter för gymnasiets årskurs 2 i Kalmar databearbetats och analyserats. Ansvariga: Kalmar mot droger i samverkan med Barn och ungdomsförvaltningen, Kalmarsunds Gymnasieförbund, fristående skolor. Resultat: Mätningen är genomförd genom CAN-enkät 2010. Nästa mätning görs under 2013. Gravida kvinnors drogvanor Undersökningen genomförs av Landstingets mödravårdscentraler (MVC) Ansvariga: Kalmar mot droger i samverkan med Landstinget. Resultat: Våren 2010 genomfördes en undersökning där 2 % av kvinnorna anger att de har fortsatt att dricka regelbundet under graviditeten. 11 % av de gravida kvinnorna hade en skadlig konsumtion av alkohol, 2004. Mätning 2006 visar att 2 % av de gravida kvinnorna hade en skadlig konsumtion av alkohol. Källa: Auditformulär (enkät). Alkoholvanor hos studenter vid Linnéuniversitetet i Kalmar Siffror gällande alkoholvanor för studenter vid Linnéuniversitet kan ej redovisas då svarsfrekvensen är 16 % vid hela Linnéuniversitetet (Kalmar och Växjö) för studenter termin 1, höstterminen 2010. Föreningslivet Föreningarna redovisar digitalt barn- och ungdomsverksamheten i "Aktivitetskort på nätet". 2010 var första året när all föreningsaktivitet kunde mätas i kommunen. Statistiken grundar sig på 2009 års verksamhet i åldern 7-20 år. Siffrorna finns redovisade i Välfärdsbokslutet för 2010. Kommunstyrelsen ansvarar för att varje år följa upp respektive nämnds/förvaltnings effektmål och att inhämta uppgifter från övriga myndigheter och intressenter. Varje nämnd/förvaltning för årligen in underlag till effektmålen i Hypergene. 7

Arbetsgrupp Kalmar kommuns drogpolitiska program har reviderats av arbetsgruppen: Kjell Lindberg, Kommunledningskontoret Ann-Christine Kittel-Olsson, Södermöre kommundelsförvaltning Pär Israelsson, Kultur- och Fritidsförvaltningen Lotta Petersson, Polismyndigheten Anna Wirbladh, Polismyndigheten Sverker Persson, Socialförvaltningen, Anders Kamstad, Barn- och ungdomsförvaltningen Carina Karlsson, Kalmarsunds Gymnasieförbund 8